Naturvärdesinventering Ånhammar 2013

Transkript

1 Naturvärdesinventering Ånhammar med allmän fågelinventering Inventerare: Lars-Olof och Maria Grund

2 Inventeringen Inventeringen utfördes 8-9 augusti 2013 av två inventerare inför planerad vindkraftpark. De planerade vägsträckningarna och höjderna kring verken inventerades med GPS, karta och sattelitfoto i mobilen som hjälpmedel. Även naturvärden vid befintliga vägar kontrollerades eftersom vägförstärkningar kan bli aktuellt. Naturvärdesinventeringen bygger på Skogsstyrelsens koncept med nyckelbiotoper och signalarter. Naturvärdesinventering är en översiktlig inventering där man i första hand eftersöker värdefulla biotoper som t.ex. äldre barrskog, lövrik skog, vedrik skog, stora myrar, myrkomplex, sumpskog, rikkärr, surdrog, bäckmiljöer, raviner, rikare eller fuktigare klippor m.m. Ibland kan det också vara naturvärden av mindre omfattning som t.ex. sparad hänsyn på hyggen eller i yngre skogar, ett litet bestånd äldre träd, grova träd, brända stubbar, torrakor, en vät m.m. I andra hand eftersökts rödlistade arter/signalarter främst lavar, vedsvampar, växter och storsvampar i skogsbiotoper. Eftersöket görs stickprovsvis och främst där biotoperna är värdefulla av nyckelbiotopskaraktär. I denna naturvärdesinventering ingår också fåglar. Inventeringens viktigaste uppgift är att identifiera de biotoper/inslag som naturvärdesarterna (rödlistade och annex 2 arterna) av fåglar behöver. Det kan även finnas andra skyddsvärda biotoper som inte har dessa arter t.ex. vatten med många arter sjöfåglar. Om tid på säsongen och väderlek är lämplig, kontrolleras blombesökande insekter främst fjärilar och skalbaggar. Hänsyn tas också särskilt för miljöer lämpliga för vedlevande insekter. Dessa sammanfaller delvis med miljöer lämpliga för vedsvampar. Några exempel där miljöerna i huvudsak har ett högt värde för vedlevande insekter: Solbelyst barr- och lövved både stående och liggande ved och gärna sydexponerat. Björkhögstubbar kan hysa många rödlistade vedinsekter och de har sällan rödlistade vedsvampar eller lavar. Större mängder nybildad död ved av både barr och löv kan vara värdefullt för vedlevande insekter men har sällan rödlistade arter av vedsvampar. Om det finns en lågakontinuitet i ett område kan denna typ av ved bli värdefull på sikt även för vedsvampar. Förklaringar till naturvärdeskategorier Rödlistekategorierna är hämtade från Rödlistade arter i Sverige 2010 De mest använda kategorierna sträcker sig från livskraftig till utdöd. I naturvärdesinventeringar brukar 4 kategorier användas: CR Akut hotad, löper extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd. EN Starkt hotad, löper mycket stor risk att dö ut i vilt tillstånd. VU Sårbar, löper hög risk att dö ut i vilt tillstånd. 2

3 NT Nära hotad, arten är nära att uppfylla kriterierna för någon av kategorier ovan, nu eller i en nära framtid. Annex 2 arter är arter som listats i Natura 2000 arbetet, ett nätverk av EU: s mest skyddsvärda naturområden för att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. S signalart efter skogsstyrelsens lista över kärlväxter. K kalkgynnad art enl. Den nya nordiska floran, Mossberg som saknas i skogsstyrelsens lista. S signalart efter skogsstyrelsens Signalartsflora med svampar, lavar och mossor. I indikatorart enligt artdatabankens ekologiska kataloger. I de flesta fall är arterna identiska med skogsstyrelsens Signalartsflora. Endast arter som saknas i Signalartsfloran anges med symbolen I. Alla orkidéer är fridlysta och det krävs dispens för att man ska få exploatera ett sådant område. Några ordförklaringar hygge = 0-9 år (obs. en granungskog på t.ex. 15 år kallas ofta hygge) yngre skog = år medelålders skog = år äldre skog = 120 år - och uppåt dbh = brösthöjdsdiameter Geografiskt läge Den planerade vindkraftsparken ligger ca 2 mil NO om Flen, i Flen och Gnesta kommun, Södermanlands län. Se också karta figur 1. Översiktlig områdesbeskrivning Med området menas de delar där exploatering planeras. Området är småkuperat och har många sjöar mellan höjderna. Inga större vattendrag finns endast mindre bäckar och diken. Skogsmarken har hyggen, tall- och granungskogar, medelålders granskog både med och utan tallinblandning. På de torrare höjderna är tallskogen vanligast och på några få ställen finns enstaka äldre tallar. I en del bestånd har det utförts skogliga åtgärder som gallring. Några 3

4 mindre sumpskogar finns t.ex. en blandsumpskog. Förutom björk är det brist på lövträd i barrskogarna. De finaste, men troligtvis mest unga lövträdsmiljöerna finns kring sjöarna med björk, klibbal, asp, ek och buskar av pors och brakved. Andra fuktigare miljöer som diken kan ha mer av lövträd t.ex. klibbal. Trädet en, som ofta är en buske förekommer sparsamt bl. a. på en torrare höjd med delvis hällmarkstallskog. Hällmarkstallskog (ung) med fältskikt av lavtyp, kråkbär-ljungtyp och blåbärstyp. Tallungskogar är vanliga i området. Kärr finns kring en del av sjöarna och på ytterligare några ställen. I skogarna kan också fuktiga svackor med vitmossor finnas. Terrängen är ibland blockrik och det finns stora block och hällar. Hällmark är vanligast på höjderna. De största naturvärdena ligger i de många sjöarna och deras närliggande miljöer, en höjd med äldre tallar och död ved och några kärr. Det finns också värdefulla träd genom att de är äldre, grova, döda, hålträd eller solexponerade. Endast en orkidéart hittades, jungfru Marie nycklar som kanske är Sveriges vanligaste orkidé. I dessa delar av Sverige kan nattviol vara ännu vanligare. Fältskikt finns av blåbärstyp, lingontyp, bredbladig grästyp med främst örnbräken, kråkbärljungtyp, lavrik typ och lavtyp båda med grå och gulvit renlav, islandslav, fönsterlav, bägarlavar och på ett ställe någon art påskrislav. På några ställen finns smalbladig grästyp. Lågörtsväxter finns men vi har inte noterat något fältskikt av lågörtstyp. Den finns möjligtvis men är i så fall mindre vanligt. Ibland är fältskiktet svagt eller t.o.m. saknas i de tätaste barrungskogarna. Hyggenas vegetation varierar mycket, allt från torftig ljungdominerad vegetation till frodiga med hallon, örnbräken och lövsly. 4

5 Flora: Några kärlväxtarter registrerades i och kring sjöarna. Ingen större tyngdpunkt lades på detta då de inte ska exploateras. Syftet var främst att se om vegetationen var gynnsam för sjöfåglar. I och kring sjöarna finns vass, vit och gul näckros, säv, pors, brakved, sjöfräken, vitag, vattenklöver och kaveldun. Floran är överlag torftig på skogsmark. Några arter som inte är allmänna noterades som tallört och backvial. De örtrikaste ställena är vägkanter, diken och några hyggen. Vägkantsarter exempel: ljung, hallon, örnbräken, lingon, blåbär, odon, skattram, brunört, blodrot, bergsyra, nysört, ängsskallra, ögontröst, kärrtistel, blodrot, åkermynta, höstfibbla, kråkvicker, skogsklöver, äkta johannesört, brunört, röllika, molke, smultron, skogsviol, gullris, vitmåra, kärrfräken, ängsvädd, gåsört, hallon, vitmåra, tussilago, nysört, stjärnstarr, knagglestarr, blekstarr, harstarr, slidstarr, svartstarr, veketåg, ryltåg, vårfryle, ängsfryle, hundäxing, ljung, skogskovall, renfana, liten blåklocka, stor blåklocka, groblad, skogsssallat, skogsnoppa, harsyra, hultbräken, gråbo, brännässla, gullris, rödklint, prästkrage, gullklöver, vitklöver, rödklöver, alsikeklöver, kråkvicker, mjölkört, älgört, fackelblomster, kärringtand, femfingerört, flockfibbla, strandlysing, timotej, björkpyrola, stenbär, gökärt m.fl. Ryltåg från ett av de artrika hyggena. Särskilt några hyggen på väg mot verk 9 var örtrika med: ryltåg, svalting, toppdån, mjölkdunört, sumpnoppa, åkerviol, skogssallat, harsyra, groblad, fyrkantig johannesört, svinmolke, gårdsskräppa, gullris, alsikeklöver, skogsfräken, stor blåklocka, ängsvädd, 5

6 hampdån, vanlig pilört, åkerbinda, åkerviol, vägtistel, kamomill, nysört, pipdån, korsört m.m. Floran kommer att successivt försvinna när skogen växer upp. Utöver hyggena noterades ytterligare kärlväxter på skogsmark: fackelblomster (dike), hultbräken, skogsviol, gökört, ärenpris, björkpyrola, ekorrbär, skogskovall, harstarr, liljekonvalj, skogsstjärna, linnea, blodrot, veketåg, blåsuga (vägkorsning), skogsfräken, bredkaveldun, kärrtistel, backvial m.fl. Frossört som växte i ett dike söder om Haversjön. Vedsvampar: Utöver hyggena så är mängden död ved, både stående och liggande, överlag liten. Några arter triviala vedsvampar hittades: violticka, klibbticka, zonticka, björkticka, eldticka och blodticka S. Blodtickan finns i två varianter, en sydlig som växer på tallågor och en nordlig som växer på granlågor. Troligtvis är det två olika arter. Här hittades den sydliga varianten som ej räknas som signalart och växer i triviala skogar på tallved. Lavar: träden är i regel unga och har inte hunnit utveckla en artrik lavflora. Här är exempel på trivialarter i området: blåslav, näverlav, gällav, skägglav, stocklav, blodlav, flarnlav (tallstubbe) och skrynkellav. De få lodytor som finns på några större block har en artfattig lavflora med t.ex. svedlav och några arter skorplavar. 6

7 Insekter Några arter fjärilar registrerades: barrskogsnunna, ljungblåvinge, silverstreckad pärlemorfjäril, sorgmantel, amiral (larv), citronfjäril, nässelfjäril, mindre guldvinge, skogsgräsfjäril och sandgräsfjäril. Sandgräsfjäril är den ovanligaste arten. Den observerades på ett hygge och den höll till där det fanns klippor. Den har en begränsad utbredning i Sverige men detta fynd ligger inom huvudutbredningsområdet. Av blomflugor hittades humlelik barrblomfluga som uppges vara sällsynt i Nationalnyckeln, se ref. lista. Inga speciella biotopkrav för blomflugan uppges som är intressant för denna inventering. Övriga blomflugor hittades vanliga arter som nyfiken blomfluga, bandad barrblomfluga, pendelblomfluga, kompostblomfluga m.fl. Sorgmantel och sandgräsfjäril. Fågelliv Fågelinventeringen Här ges först en förklaring till sättet att bedöma fåglarna, då tyngdpunkten ligger mer på inventering av biotoperna än mer konventionella fågelinventeringar. Om de biotoper som naturvärdesarterna behöver, inte exploateras eller åtminstone påverkas så lite som möjligt, har man bevarat möjligheten för dem till fortsatt häckning. En fågelinventering som bara bygger på direktobservationer och inte gör någon bedömning av biotoperna riskerar att missa värdefulla fågelbiotoper. Vid en enskild inventering eller inventeringar som bara görs under ett år riskerar alltid att missa arter. Det är därför viktigt att man också gör en bedömning av biotoperna. Fågelbiotoperna sammanfaller i stort med nyckelbiotoperna för andra rödlistade arter. Våtmarker och vatten kan vara biotoper som är särskilt värdefulla för fåglar, men som ibland bedöms ha låga naturvärden eller saknar rödlistade arter t.ex. fattigmyrar. Ett annat ex. är årig granskog med tretåig hackspett, NT, annex 2 art och spillkråka, annex 2 art. I en sådan granskog brukar få rödlistade lavar och vedsvampar finnas. Vissa biotoper kan inte anses skyddsvärda men kan ha rödlistade arter som lövrika hyggen. De kan gynna ha skyddsvärda tättingar som t.ex. ortolansparv VU och annex 2 art, göktyta NT, rosenfink VU och törnskata, annex 2 art. Planterade hyggen är biotoper som snabbt förändras och blir kanske ointressanta redan efter 10 år för ovan nämnda fåglar. I bilaga 1 finns en sammanställning av naturvärdesarterna i Norrlands inland och deras biotoper. För detta barrskogsområde i Södermanland är många av naturvärdesarterna gemensamma 7

8 med Norrlands inland. Några arter t.ex. fjällvråk, lavskrika, gråspett är inte lika aktuella och några arter blir mer aktuella som nattskärra, hämpling och någon rovfågel. Vissa områden kan bara bedömas på ett korrekt sett under häckningstid, som stora myrar, myrkomplex och vatten som kan hysa sjöfågel. Ett alternativ till inventering är att exploatören lämnar en skyddszon mot dessa biotoper för att säkra eventuella fågelvärden. Det innebär att man inte kan exploatera nära området med vindkraftverk, vägar eller bebyggelse. Skyddszonen bör vara m i öppen terräng och m om det finns trädridåer. Det bästa är om en erfaren ornitolog gör en bedömning på plats. Förutom biotoper finns det andra inslag som är viktiga t.ex. enskilda träd som kan användas som bostad, spaning och födosök. Myrstackar är viktiga för hackspettar vintertid. Större skyddszoner behövs när det gäller vissa rovfåglar som kungsörn, havsörn m.fl. Fågelinventeringen är en häckfågeltaxering med ett besök. Förutom att fåglarna inventeras genom observation så används också eftersökning av spår. Observation: Under naturvärdesinventeringen noteras samtliga fåglar som observerats genom sång, andra läten eller direktobservation. Det blir en friare form av linje- och punkttaxering. Under en linjetaxering noteras samtliga fåglar samtidigt som inventeraren går en bestämd rutt. Under en punkttaxering noteras samtliga fåglar när inventeraren står still vid en viss punkt. Det är vanligt att metoderna kombineras. Under naturvärdesinventeringarna notares samtliga fåglar både när inventeraren rör sig el. står still. De flesta fåglarna finns kvar under hela sommaren. Ju senare en inv. görs på sommaren ju färre par av vanliga tättingar blir det, men ofta görs fler observationer av de tidigt häckande stannfåglarna som t.ex. mesar, nötskrika och lavskrika. De har klarat av sin häckning och blir rörligare mot hösten. Spår: När det gäller vissa grupper, särskilt stannfåglar som skogshöns och hackspettar är de spår de lämnar efter sig oftast den effektivaste metoden att kartlägga dem. Spillning efter skogshöns ger en bra bild av deras frekvens i ett område. Metoden fungerar bra fram till ca juli månad ut, sedan kan den bli svårare att hitta spillningen om det är vuxit upp hög vegetationen. Andra spår som hönsfåglar lämnar är vaskgropar och fjädrar. Hos andra grupper kan man ibland hitta bon eller rester av predeterade (rovfågels - el. rovdjursdödade) fåglar. Områden som flitigt används av hackspettar till födosök är lätt att identifiera genom hög frekvens av hackmärken. Flera hackspettsarter kan artbestämmas genom utseende på hackmärken och bohål. Fågelarter i parken Fynduppgifter från artportalen mellan 2000 och 2013 kontrollerades. De flesta uppgifterna kom från de större sjöarna och deras närhet. Många av de intressantaste fynden har gjorts nära sjön Dunkern: havsörn NT och annex 2 art, lärkfalk, gröngöling, mindre hackspett NT och kattuggla. Två arter som är observerade inom parken är intressanta: sångsvan annex 2 art och tjäder annex 2 art. Dessa fynd tas upp i genomgången nedan. Fågelvatten: Det finns många vatten i området och de som låg närmast verken besöktes. En grov bedömning gjordes av deras fågelkvalitéer utifrån vegetation och andra strukturer. De besökta vattnen: Övre och Nedre Horsbetslen, Ösjön, Lövsjön (2 besök), Kvarnsjön (foto nedan), Älgsjön (2 observationspunkter), Axsjön (foto framsida), Trehörningen, Härbergssjön (2 observationspunkter), Haversjön och Sävsjön. Ingen av vattnen såg ut att vara någon direkt fågelsjö och få sjöfåglar observerades. De är djupa skogssjöar med relativt lite vegetation. Skogen går ofta ända fram till kanten av sjöarna men några har vissa kvalitéer med vegetationen i vattnet eller på stränderna som vass, säv, näckros, kaveldun m.m. Ibland 8

9 finns kärrmark kring vattnet och den har ofta (ur fågelsynpunkt) högvuxen vegetation med t.ex. olika starr och gräs. Vegetation i vattnet och i strandmiljön är positiv för födosök och skydd. Låglänta stränder kan utnyttjas lättare av andfåglar än branta och kärrmark har en högre insektsproduktion än frisk skogsmark. Öar är en populär häckningsplats för sjöfåglar och två sjöar Härbärgssjön och Ösjön har dessa kvalitéer. Miljöbild av västra delen av Kvarnsjön, en typisk skogssjö el. tjärn som man säger norrut. Andfåglar: Enligt AP= artportalen, fåglar, så observerades 1 par sångsvan annex 2 art under häckningsperiod (som juni månad) 2013 flera gånger i och utanför inventeringsområdet. Sångsvan sågs bl. a i Älgsjön flera gånger men inga tecken på en lyckad häckning finns. Området är lämpligt så framtida häckningar är inte omöjliga. Områdets sjöar verkar vara attraktiva för sångsvan och de kommer nog inte att påverkas särskilt mycket av en vindkraftsetablering. Sångsvan är en art som man kan tänka sig löpa viss risk att träffas av ett rotorblad. Risker uppstår även på andra ställen där vi exploaterar genom biltrafik, tåg vajrar m.m. Det viktigaste är att inte häckningsbiotoperna förstörs. I kvarnsjön sågs 5 ex. gräsand och i Lövsjön sågs först 1 hona gräsand och vid ett andra besök 1 ex. gräsand. I Lövsjön sågs en and på långt håll och vi tror det var en ungfågel av knipa. Vid ett andra besök i Lövsjön såg vi en hona knipa och 3 viggar. Lommar: Ett par storlom annex 2 art observerades i Älgsjön och 1 par i Härbergssjön. Storlommen häckar gärna på som holmar och skär. Största hoten mot den är störningar genom friluftsliv i sjön, t.ex. båtar, fiskare och badare. I boken Fåglarna i Sverige (se referenslista) så bedöms ingen smålom NT och annex 2 art häcka i Södermanland. Man kan 9

10 tänka sig att det en gång i tiden häckade smålom i Lomsjön, i Lomsjöskogens naturreservat. Storlom brukar inte häcka vid så små sjöar. På Google Earth kan man se att det vuxit upp träd på myren kring Lomsjön vilket är negativt för smålom. Ingenting nämns om smålom i reservatsbeskrivningen. Doppingar: Inga observationer gjordes. Rovfåglar: Vi gjorde flera observationer av fiskgjuse annex 2 art. Fiskgjusen ryttlade över sjön Dunkern och vid ett annat tillfälle såg vi den flyga över skogen strax söder om Dunkern. Den födosökte också i Haversjön. Helt klart använder fiskgjuse områdets sjöar till födosök. Enligt Eolus vind AB finns det en rovfågelinventering och kännedom om boplatser. Jag inventerar inte rovfåglar så därför hänvisar jag i första hand till deras utvärdering. En ormvråk observerades vid POI037 strax öster om sjön Dunkern. Den är i särklass den vanligaste större rovfågeln i Sverige. En sparvhök observerades söder om verk 5. Sparvhök är Sveriges vanligaste rovfågel och den häckar i täta barrskogar, gärna fuktigt som t.ex. gransumpskogar. Ett tecken på att rovfåglar finns i ett område är att småfåglarna varnar ofta. Endast vid ett tillfälle hördes småfåglar varna och det var när fiskgjusen kom ganska nära. Detta kan vara en indikation på att rovfåglarna i området i övrigt är få. Tranor: Ett par trana annex 2 art höll till vid Sågkärret och dess omgivningar söder om sjön Trehörningen. Antagligen blev de störda av att vi var där och gick och flög därför upp. Vi både såg och hörde trana flera gånger men jag bedömer det som ett par. De är aldrig tillsammans i flera par på häckningsbiotoper utom när de flyttar. Trana kan häcka vid små våtmarker och den har sannolikt häckat där. På artportalen finns ett fynd av trana från Härbergssjön och 1 par i Kvarnsjön, söder om Älgsjön. Tranan har ökat i Sverige och har en stark population och det finns inga direkta hot mot den. Tranan tillbringar mycket tid på marken under sina födosök men den förflyttar också sig mellan olika födosöksplatser. Hur den klarar att förflytta sig i en vindkraftspark har jag inte sett några undersökningar på. Vindkraftsparker är inget hot mot den som art, även om det är tänkbart att något ex. skulle kunna förolyckas genom ett vindkraftverk. Vadare: Inga observationer gjordes men det var sent på vadarsäsongen och många har redan vid denna tid lämnat sina häckningsplatser. Några par vadare kan säkert häcka vid de många vattnen. Det finns inga finare miljöer för dem som större våtmarker eller grunda näringsrika vatten. Måsar och trutar: Märkligt nog, med tanke på de många sjöarna som finns, sågs inga måsar eller trutar. Härbärgssjön har t.ex. öar och stenar uti vattnet vilket borde vara attraktivt för vitfåglar. Duvor: Ringduva var en av de 10 mest observerade fåglarna i området. Skogshöns: De starkaste populationerna av skogshöns finns längre norrut men alla skogshöns har mindre populationer i Södermanland. Fjädrar från tjäder annex 2 art 10

11 (troligen både från tupp och höna) hittades drygt 200 m söder om Härbärgssjön. Ingen finare skog finns där och de har troligen provianterat i den befintliga tallungskogen under vintern. Tallbarr är deras stapelföda på vintern. Tallskog finns på flera ställen inte så långt bort t.ex. hällmarkstallskog kring verk 3 men den är ung och knappast skyddsvärd. Den finaste tallskog vi identifierade var på en liten höjd direkt söder om Öjsjön vid verk 15. Där finns en del gamla tallar, se mer under Naturvärden och hänsyn. En höstobservation ( ) av en tjädertupp finns på artportalen, fåglar från södra delen av Övre Betslen. Där finns en det tallskog (max medelålders) och det ligger inte så långt från den fina tallskogen vid Ösjön. Gissningsvis håller tjädern en mindre stam i området. I tjäderrika områden norrut brukar man hitta en hel del spillning och ofta vaskgropar. Det borde man kunna hittat även här om det var ett bra tjäderområde. Troligen finns det för lite av äldre tallskog och myrar som är positiva faktorer för tjäder. Förutsättningarna för orre annex 2 art är mindre god då det finns så lite av öppna myrar. Inga observationer gjordes av orre. Fuktiga lövrika miljöer finns så järpe annex 2 art borde kunna förekomma i området. Inga observationer gjordes av järpe. Seglare: Inga observationer av tornseglare NT. Deras största problem i skogsmark är bristen på bostäder. De häckar i olika håligheter i träd. Det är därför viktigt att sparade träd på hyggen/ungskogar får vara kvar särskilt de med håligheter. De flesta som observeras på skogsmark födosöker endast där och bor i närliggande samhällen. En större hackspetthane med något tilltufsad fjäderdräkt, sittande högt upp i ett dött träd. 11

12 Hackspettar: Hackmärken av spillkråka annex 2 art noterades på en granhögstubbe i en 40 årig granskog söder om verk 10. Hackmärken fanns också i ett kärr på ganska nydöda tallhögstubbar och på en äldre tall nära kärret. Tallsumpskogen är en ungskog och värdet finns i den döda veden. De döda tallarna är en värdefull födokälla genom att olika insektslarver utvecklas i den och blir till hackspettsmat. Spillkråkan utnyttjar ofta äldre grova tallar och aspar till boträd. Större hackspett noterades 6 gånger. Det är den mest tåliga hackspetten som klarar att häcka i triviala produktionsskogar. Någonting som är viktigt för överlevnaden vintertid för flera hackspettar är tillgången till myrstackar, sådana bör sparas. Tättingar: trädpiplärka, rödhake, buskskvätta, taltrast, dubbeltrast, björktrast, koltrast, lövsångare, kungsfågel, grå flugsnappare, talgoxe, blåmes, tofsmes, talltita, stjärtmes, nötväcka, trädkrypare, nötskrika, nötkråka NT, korp, bofink, grönsiska, obestämd korsnäbb (mindre eller större korsnäbb) och gulsparv. Under den kompletterande inv. 26 maj 2013 såg ett 10-tal arter tättingar och ladusvala tillkom som ny art. De mest observerade tättingarna var bofink, talgoxe, tofsmes, kungsfågel, och dubbeltrast. Det märks att det finns många tallskogar, även om de är triviala genom att tallgynnade arter som tofsmes och dubbeltrast ligger i topp. En typisk tallskogart som inte observerades är rödstjärt. Den är dock vanligast i tallskogar från Dalarna och norrut. Minst 3 ex. nötkråka NT sågs vid verk 15 och de är av den smalnäbbade rasen som kommer i invasionsvågor från Ryssland och Sibirien. De kan dyka upp i nästan vilken biotop som helst både i skog och i tätortsmiljöer. Den har också börjat häcka sparsamt i Norrland men det är rasen tjocknäbbad nötkråka som man är orolig för. Den häckar där det finns hasseldungar vilka saknas inom området, endast några hasselbuskar noterades. Bedömning och hänsyn fåglar Området har överlag hårt brukade skogar och har få finare fågelbiotoper som t.ex. större våtmarker, äldre barrskog, uppvuxen lövskog, fina jordbruksmiljöer m.m. och ingen av sjöarna verkar vara någon fågelsjö. Av de nya vägarna är de få som hamnar nära sjöarna. I två fall, Härbärgssjön och Ösjön hamnar de på en höjd ovan och den störningen bedömer jag som mindre. Vid två mindre vatten, Trehörningen och Haversjön kommer ny väg delvis dras parallellt med vattnet men då finns det nästan alltid en skogsridå mellan. Denna störning bedömer jag också mindre. De små vattnen har i området troligtvis mindre betydelse för sjöfåglar än de större. Även om få sjöfåglar iakttogs under häckningstid så kan de många sjöarna ha ett värde som rastlokaler under vår- och höstflytt. Det är också möjligt att det häckar enstaka par vadare vid dem och att trana annex 2 art födosöker där om det finns myrmark kring vattnet. De är i alla fall värdefulla som fiskevatten för fiskgjuse annex 2 art. Andra mindre värden finns som bestånd med äldre träd, fuktiga biotoper som sumpskog, myr (innefattar både kärr och mosse) och bäckmiljöer. Om man följer föreslagen hänsyn så bör påverkan bli ringa på 12

13 värdefulla fågelbiotoper. Hänsyn av biotoper som gäller fåglar sammanfaller med övriga naturvärden och finns medtagna under rubriken Naturvärden och hänsyn. Naturvärden och hänsyn Man har försökt att utnyttja befintlig väg så långt som möjligt. Ungefär hälften av verken ligger inom 200 m från befintlig väg och övriga verk ligger inom ca 700 m. Jämfört med andra parker uppskattar inventeraren den till mindre - medelstor påverkan. Vindkraftsetableringen är uppdelad på ett område norr och söder om sjön Dunkern. Naturvärdena beskrivs separat för norra och södra området. Figur 1. Översikt över planerad parklayout, som är uppdelad i ett område norr och söder om sjön Dunkern. Allmän hänsyn På hyggen och i ungskogar finns ibland sparad hänsyn i samband med avverkning, allt från hänsynsytor till enskilda träd. Hänsynsytor kan vara sparade träd i en sumpskog, kring ett surdrog, på ett topp, en grupp äldre träd osv. Låt alla hänsynsytor få vara kvar. Låt alla sparade träd få vara kvar, barrträd som lövträd, levande som döda. Träd med brösthöjdsdiameter över 25 cm är prioriterade, medan sly och klena träd hellre kan tas bort. Spara gärna myrstackar som är viktiga bl. a för hackspettar vintertid. 13

14 I undantagsfall kan man gå igenom en sparad hänsyn, om stickvägen skulle blir orimligt lång. I figurerna har verken beteckningen V1, V2, V3 osv. Vägpunkterna (gäller oftast vägstart på stickväg till verket) har beteckningen 1, 2, 3 osv. Koordinatpunkter tagna av inventerare har beteckningen POI001, POI002, POI003 osv. Exempel på sparad hänsyn. Man han sparat några träd i en svacka. 14

15 Norra delen Befintlig väg område A Här avses naturvärden som finns vid befintlig väg inom området för figur 2. Håleken vid POI001 mellan vägen och sjön Kvarnsjön. Vid POI001 mellan befintlig väg och sjön Kvarnsjön finns en död klen ek och en hålek. Båda är värdefulla för hackspettar och vedanknutna insekter, särskilt håleken. I en ek med ett röthål utvecklas med tiden en speciell hålträdsfauna med insekter. Hänsyn: Det kan vara bra att känna till ekarna men antagligen påverkas de inte alls, då de ligger en bit från vägen. De har ett högt naturvärde och ska sparas. Vid POI036 södra sidan av vägen noterades ca 10 ex. av orkidén jungfru Marie nycklar S. Den är en av våra vanligaste orkidéer och den är inte kalkgynnad. Hänsyn: Om det är möjligt att välja vägsida vid eventuell vägförstärkning, så kan förstärka den norra sidan, innerkurvan. Om södra sidan förstärks och orkidéerna täcks över så finns ändå chansen att de återetablerar sig i ett nytt dike med liknande förhållanden. Den markstörning som uppstår av diken och den fukt som finns där, gynnar ofta orkidéer. Vid POI012 finns 4 ganska grova sälgar, en med knäckt stam och vid POI014 finns en fin tall. Hänsyn: Spara gärna dessa träd. 15

16 Verk 9-11 och verk 6, med tillhörande vägar Figur 2. Överskikt naturvärden kring befintlig väg och verk 9-11 och verk 6. Vid POI009 ligger POI008 och POI010 dold. POI012 ligger vid korsningen nära POI011. POI013 ligger utanför figur 2. Röda ringar markerar naturvärden. Lantmäteriet. Koordinater RT90 2,5 gon V x y objekt POI hålek POI tallört POI sparad hänsyn POI observationspunkt Älgsjön POI blandsumpskog POI hygge f.d. sumpskog POI hygge f.d. sumpskog POI äldre tallar, POI ligger nära varandra POI äldre tallar, POI ligger nära varandra POI äldre tallar, POI ligger nära varandra POI dike med stensatta kanter POI ganska grova sälgar + en knäckt stam POI observationspunkt Axsjön 16

17 POI fin tall POI dike POI observationspunkt Älgsjön POI orkidén jungfru Marie nyckar POI observation av ormvråk Vid POI002 finns tallört. Hänsyn: De är inte ovanliga men inte heller allmänna så man kan gärna undvika dem. Vid POI003 finns en sparad hänsyn med några aspar och björkar. Hänsyn: Låt den sparade hänsynen få vara kvar. Vid POI005 finns en mindre sumpskog med yngre träd av björk, tall och en del gran. Bottenskiktet har vitmossor och björnmossa. Vegetationen är trivial med starr, skattram, blåbär, revlummer och tuvull. Hänsyn: Undvik gärna sumpskogen som får ett ökat värde med stigande ålder. Det borde också vara en vägteknisk fördel att undvika en sådan fuktigblöt biotop. Den mindre blandsumpskogen vid POI005. Runt POI finns äldre tallar. Hänsyn: Spara gärna dessa. 17

18 Befintlig väg område B Här avses naturvärden som finns vid befintlig väg inom området för figur 3. Vid POI016 finns en solexponerad asphögstubbe med låga. Solexponeringen gör den extra värdefull för insekter. Stubben är värdefull för vedlevande insekter och hackspettar. Hänsyn: Bör sparas. Denna solexponerade asphögstubbe är värdefull för vedlevande insekter som skalbaggar, steklar och hackspettar. Lågan som ligger nedanför är också värdefull. 18

19 Verk 1-5 och 7-8 med tillhörande vägar Figur 3. Överskikt naturvärden kring befintlig väg och verk 1-5 och verk 7-8. Vid POI009 ligger POI008 och POI010 dold. POI ligger alla nära verk 5. Röda ringar markerar naturvärden. Lantmäteriet Koordinater RT90 2,5 gon V x y objekt POI asphögstubbe med låga POI lämplig övergång, myr POI tjäderfjädrar POI mindre myr POI observationspunkt Härbärgssjön POI observationspunkt Älgsjön POI orkidéer, jungfru Marie nycklar POI lämplig övergång, myr POI observationspunkt Sävsjön POI observationspunkt Härbärgssjön POI observationspunkt Haversjön POI sparad hänsyn POI något ovanligare ärtväxt 19

20 POI kolbotten och eldstad(?) POI observationspunkt Trehörningen POI kärr med död ved POI tallområde med äldre tallar POI tallområde med äldre tallar POI tallområde med äldre tallar POI tallområde med äldre tallar Vid POI019 ligger en mindre myr i nära anslutning till Härbärgssjön. En myr bidrar till den biologiska mångfalden. Myrar har ofta andra växter och insekter och kan ha ett värde för fåglar. Hänsyn: Troligtvis hamnar ingen vägdragningen vid myren men annars bör myren undvikas. Det ljusgröna området mitt i bilden är den mindre myren vid POI

21 Myr Myr Figur 4. Detaljbild för väg mellan vägpunkt 7 och verk 1. Grön linje genom POI017 och POI023 visar lämpligaste passagen över myren. Vid röd ring, POI022 finns orkidéer. Lantmäteriet Det lite mer öppna partiet av kärret, vid POI022 där orkidéer hittades. Bakom de bortre träden vid blå pil finns fastare mark lämplig för vägdragning. På vägen mellan vägpunkt 7 och verk 1 ligger en myr som ska passeras. Myren är ett kärr med yngre tall, björk men även lite medelålders granskog. De flesta växter är fattigkärrsarter 21

22 som tranbär, odon, skvattram, vattenklöver, trådstarr, ängsull, kråkklöver, kärrsilja m.fl. Några arter finns som vill ha en något rikare miljö t.ex. vass och blåsstarr. På ett öppnare parti av kärret, punkt POI022 hittades några ex. av orkidén jungfru Marie nycklar S. Vid föreslagen myrövergång är det tallungsskog med gran. Hänsyn: Mellan punkt POI017 och POI023 finns en smal övergång med fastare mark som är lämplig att använda. Eventuella diken bör planeras så att de inte påverkar myren hydrologiskt. Mellan vägpunkt 9 och verk 2 finns en sparad hänsyn vid POI027 med gran, björk och klibbal. Vid själva verkplatsen POI029 finns en kolbotten och någonting som ser ut att vara rester efter en ugn. Backvialen vid POI029 kan nog inte bedömas som skyddsvärd. Det finns en mycket snarlik art, vingvial som är ganska sällsynt. Om det hade varit vingvial kanske hänsyn varit aktuellt. Hänsyn: Det är bra om den sparade hänsynen får vara kvar. Kulturlämningar kan jag inte bedöma värdet av. Figur 5. Detaljbild. Vägen mellan verk 7 och 8 är planerad så att den kommer nära kärret inom röd ellips vid POI031. Lantmäteriet Den planerade vägen mellan verk 7 och 8 tangerar ett kärr vid punkt POI031, se figur 5 med nydöda tallhögstubbar och torrakor. Spillkråka annex 2 art har varit där och födosökt. Ett tranpar annex 2 art höll till här och de kan ha häckat i närheten eller använt kärret som födosöktsområde. Tranan är störningskänslig, så om det byggs en väg nära kärret upphör troligen en eventuell häckning vid kärret. Kärret är värdefullt för trana och hackspettar för födosök. Skogen är i övrigt är endast en tallungskog. Hänsyn: Det är bra om vägen hamnar så långt från kärret som möjligt. Den största skadan har redan skett genom den avverkning som skett kring kärret. Ingen skyddszon har sparats runt kärret, vilket av någon anledning man ofta struntar i, när kärret är något trädbevuxet. 22

23 Kärret vid POI031 med många nydöda tallar. Djupa hackmärken av spillkråka på en av tallarna från kärret. 23

24 Figur 6. Detaljbild. Väg är planerad från vägpunkt 4 till verk 5. Området POI med de äldre tallarna är markerat med röd ellips. Lantmäteriet Nära verk 5 (något NV om) finns ett område punkt POI med äldre, ca åriga tallar. Hänsyn: Förlägg verkplatsen så att tallarna får stå kvar. 24

25 Södra delen Befintlig väg område C Här avses naturvärden som finns vid befintlig väg inom området för figur 7. Nära befintlig skogsbilväg vid POI038 finns en grov äldre tall. Hänsyn: Spara tallen. Mijöbild från befintlig skogsbilväg söder om Ösjön. 25

26 Verk med tillhörande vägar Figur 7. Överskikt naturvärden kring befintlig väg och verk Röda ringar markerar naturvärden. POI041 och POI042 ligger dold vid POI043. Lantmäteriet Koordinater RT90 2,5 gon V x y objekt POI grov äldre tall POI observationspunkt Lövsjön POI observationspunkt Ösjön POI död äldre tall, hackmärken av spillkråka POI några äldre tallar POI orkidén jungfru Marie nyckalr POI tallområde POI tallområde POI observationspunkt Nedre Horsbetslen POI observationspunkt Övre Horsbetslen Strax före verk 18 vid punkt POI043 finns orkidén jungfru Marie nycklar. Det är en av våra vanligaste orkidéer men ändå fridlyst. Hänsyn: Undvik gärna området med 10 meter. Strax söder om verk 18 vid POI0041 finn en död äldre tall som är hackad av spillkråka annex 2 art 26

27 och vid POI0042 finns några äldre tallar uppskattningsvis åriga och en tallåga. Hänsyn: Spara gärna dessa tallar. På en höjd nära Ösjön finns ett område mellan POI med en hel del äldre tallar år och några är nog ännu äldre ca år. Området har en del död tallved även bränd ved. Området har potential för rödlistade lavar, vedsvampar och insekter. De äldre tallarna skulle eventuellt kunna bli boträd åt rovfåglar. Jag bedömer det som en nyckelbiotop, ett högt naturvärde. Hänsyn: Spara hela området från exploatering. Höjden vid Ösjön med delvis gamla tallar och död ved. Sammanfattning naturvärden och hänsyn Naturvärdena ligger främst i den mindre höjden med tall strax söder om Ösjön, de många sjöarna, några myrar och enstaka objekt. Höjden har äldre tallar och tallved med potential för rödlistade knuten till ved, och den gynnar tjäder och hackspettar. Sjöarna bidrar till den biologiska mångfalden genom den mångfald av liv som vatten rymmer. De gynnar också fiskgjuse och sjöfåglar. De finns en del mindre myrar. Myrar är en av våra mest ursprungliga biotoper och har andra kärlväxter och insektsarter är vanlig skogsmark. I övrigt finns en del enstaka värdefulla objekt t.ex. grova lövträd och äldre tallar. Överlag har området hårt brukade barrskogar med låga naturvärden. Under förutsättning att föreslagen hänsyn följs så borde den negativa påverkan på biotoperna bli liten. Jag bedömer att området lämpar sig för en vindkraftetablering. 27

28 Referenser Naturvärdesinventeringar inkl. fågelinventeringar i södra norrlands inland, Småland, Värmland, Södermanland m.fl. under Myrfågelinventeringar i Dalarna, Hälsingland och Jämtland under bl. a omfattande myrfågelinventeringar åt länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län. Lavinventeringar (elfenbenslav och liten aspgelélav) åt länsstyrelsen Jämtland, 2006 och åt Jämtkraft. Insektsinventeringar år , vedinsekter löv ÅGP, åt länsstyrelsen i Jämtland, medhjälp vid fällsättning och tömning, grovsortering och viss artbestämning. Artdatabanken, SLU, artfaktablad om rödlistade arter Naturvårdsverket, Natura 2000, Art- och naturtypsvisa vägledningar över fåglar Fågelguiden, andra upplagan, 2009, Svensson m.fl. Nordens fåglar, 2007, Staav & Fransson Fåglar i Sverige antal och förekomst, 2012, Sveriges ornitologiska förening Rödlistade arter i Sverige 2010, Artdatabanken, SLU Signalarter, 2000, Skogsstyrelsen Barrskogar, nyckelbiotoper i Sverige, 2011, Skogsstyrelsen Tickboken, 2003, Jaederfält (Sveriges mykologiska förening) Släktet Hygrophorus, skogsvaxskivlingarna i Sverige, Mykologiska publikationer 3, Sveriges mykologiska förening Bonitering, markvegetationstyper, skogsmarkflora, 1994, Skogsstyrelsen Svensk fältflora, 2011, Mossberg & Stenberg Den nya nordiska floran, 2010, Mossberg & Stenberg Ekologisk katalog över lavar, 1995, Artdatabanken SLU Lavar en fälthandbok, 1982, Moberg & Holmåsen Nationalnyckeln DE Fjärilar: Dagfjärilar, Artdatabanken, SLU Nationalnyckeln DH 53a Tvåvingar: Blomflugor, Artdatabanken, SLU 28