Naturvärdesinventering i Offne. Åre kommun, Jämtlands län

Transkript

1 Naturvärdesinventering i Offne Åre kommun, Jämtlands län

2 Sammanfattning Med anledning av tomter och verksamhet planeras i Offne, Trångsviken, Åre kommun, Jämtlands län genomfördes en naturvärdesinventering den 2 september 2015 av en inventerare. Området har ett strandnära läge vid Storsjön. Området som är tänkt för exploatering består av 3 delområden och har ungskogar och hyggen inriktat på tallproduktion. Biotop- och artvärden är obetydliga. Två stycken naturvärdesobjekt som gränsar till områdena identifierades. Den ena är ett rikkärr och det andra är en tallsumpskog med rikkärrsarter. Rikkärret bedöms ha ett visst naturvärde och tallsumpskogen ett påtagligt naturvärde. Det finns värdeelement solbelysta mogna träd i ungskogarna. 2

3 Innehållsförteckning Metodik 4 Definitioner och ordförklaringar 4 Områdesbeskrivning 10 Resultat 16 Sökning på Artportalen 18 Referenser 19 3

4 Metodik Naturvärdesinventeringen genomfördes av Lars-Olof Grund (enskild firma) den 2 september Inventeringen har gjorts med utgångspunkt i Svensk standard för naturvärdesbedömning, SS : Där anges perioden 1 juni 15 oktober som en godtagbar tidpunkt för fältinventering i denna del av landet under förutsättning: att det är snö- och isfritt samt att huvuddelen av biotopkvalitéterna och naturvårdsarterna kan identifieras. (sidan 13). Inventeringen genomfördes till fots med terrängkarta, flygfoto, GPS, kamera, lupp och fältflora som hjälpmedel. Detaljgraden på inventeringen är översikt, SS : Naturvärdesobjekt har avgränsats och naturvårdsarter har noterats, SS : Samtliga foton är tagna i området och av författaren. Alla intressanta områden utanför delområde A, B och C har besökts som stränder, sumpskog och myr. Definitioner och ordförklaringar Rödlistekategorierna är hämtade från Rödlistade arter i Sverige 2010 och följande förkortningar används: CR Akut hotad, löper extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd. EN Starkt hotad, löper mycket stor risk att dö ut i vilt tillstånd. VU Sårbar, löper hög risk att dö ut i vilt tillstånd. NT Nära hotad, arten är nära att uppfylla kriterierna för någon av kategorier ovan, nu eller i en nära framtid. naturvårdsarter enl. SS :2014 art som indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig är av särskild betydelse förbiologisk mångfald, t.ex. arter som är rödlistade, signalarter, annex 2 arter som ingår i Natura 2000 eller arter som är kalkgynnade. Värdeelement i SS :2014 är element av positiv betydelse för biologisk mångfald element är urskiljbar mindre del av en biotop t.ex. träd el. block, SS :2014. K används om arter som är kalkindikerande R används om arter som indikerar rikkärr enl. Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, Om andra kalkindikerande arter används K. rikkärr används om kärr med flera rikkärrsarter, se R ovan men inte enl. poängsystemet i Habitatinventering i NILS och MOTH där också mossor ingår. En vidare, mer allmän bedömning görs utifrån arter och förekomst. S signalart enligt Skogsstyrelsens signalartslista för kärlväxter eller Skogsstyrelsens Signalartsflora med svampar, lavar och mossor. (S) ej signalart i fjällnära områden enligt Skogsstyrelsens signalartslista för kärlväxter men är ändå av visst intresse. 4

5 annex 2 art är en art som listats i Natura 2000 arbetet, ett nätverk av EU: s mest skyddsvärda naturområden för att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. ÅGP art - Länsstyrelsen arbetar med särskilda åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) när det inte räcker med traditionell skötsel eller insatser genom till exempel miljöersättningar till jordbruket och reservatsbildning inte är aktuellt. fläcknycklar namnet används för komplexet jungfru Marie nycklar och skogsnycklar. De har överlappande karaktärer och är mer svårskilda än man tidigare trott. myr torvdjup över 30 cm och skog med högst 30 % krontäckning mossetuvor när mossorna har utvecklats till små upphöjningar på en myr. sumpskog skog där träden står på trösklar. Trösklar är när träden står på en mindre upphöjning. hänsynsyta i samband med skogsavverkningar sparar man ofta en mindre yta med trädbestånd som t.ex. en sumpskog. sparad när ordet sparad används betyder det att området har sparats i samband med skogsavverkning. naturvärdesobjekt i en naturvärdesinventering avgränsat geografiskt område med naturvärde, som utgörs av en dominerande naturtyp och som kan bedömas till en och samma naturvärdesklass enl. SS :2014. Alla orkidéer är fridlysta och det krävs dispens för att man ska få exploatera ett sådant område. hygge = 0-9 år (obs. en granungskog på t.ex. 15 år kallas ofta hygge) yngre skog = år medelålders skog = år äldre skog = 120 år - och uppåt dbh = brösthöjdsdiameter låga = dött liggande träd högstubbe = dött avbrutet stående träd 5

6 Tabell 1 Bedömningsgrund biotop enligt SS :2014 För klassning av naturvärdesobjekten har Svensk standard för naturvärdesinventering SS : 2014 tillämpats både utifrån biotop (tabell 1 och 3) och art (tabell 2). Tabell 3 är ett förtydligande av tabell 1. Värden för bedömningsgrund biotop Högt biotopvärde Påtagligt biotopvärde Visst biotopvärde Obetydligt biotopvärde Biotopkvalitet De biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald som kan förväntas förekomma i biotopen finns i stor omfattning och med uppenbart god kvalitet. Biotopkvaliteterna kan inte bli avsevärt bättre i den aktuella regionen. Flera biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald finns närvarande men enstaka biotopkvaliteter som kan förväntas i biotopen saknas eller hade kunnat förekomma i större omfattning eller vara av större betydelse för biologisk mångfald. Enstaka biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald finns närvarande men många av de biotopkvaliteter som kan förväntas i biotopen saknas eller förekommer inte i tillräcklig kvalitet eller mängd. Biotopkvaliteter saknar eller är av negativ betydelse för biologisk mångfald. Sällsynthet och hot Förekomst av biotop eller Natura 2000-naturtyp som är hotad i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Förekomst av biotop som är nationellt eller internationellt sällsynt. Förekomst av Natura naturtyp. Förekomst av biotop som är regionalt sällsynt. 6

7 Tabell 2 Bedömningsgrund art enligt SS : 2014 Värden för bedömningsgrund art Högt artvärde Påtagligt artvärde Visst artvärde Obetydligt artvärde Naturvårdsarter Rödlistade arter Hotade arter Artrikedom Ett stort antal natur-vårdsarter förekommer. Flera naturvårdsarter är goda indikatorer på naturvärde eller har livskraftiga förekomster. Flera naturvårdsarter förekommer. Åtminstone några naturvårdsarter är goda indikatorer på naturvärde eller har livskraftiga förekomster. Enstaka naturvårdsarter förekommer. Åtminstone en naturvårdsart är god indikator på naturvärde eller har en livskraftig förekomst. Inga eller obetydliga förekomster av naturvårdsarter. Flera rödlistade arter förekommer. Åtminstone några rödlistade arter har livskraftiga förekomster. Enstaka rödlistade arter förekommer. Åtminstone en rödlistad art har en livskraftig förekomst. Enstaka rödlistade arter förekommer. Inga eller obetydliga förekomster av rödlistade arter. Enstaka hotade arter förekommer. Området är mycket artrikare än det omgivande landskapet eller andra områden av samma biotop i regionen eller i Sverige. Området är artrikare än det omgivande landskapet eller andra områden av samma biotop i regionen eller i Sverige. Området är inte påtagligt artrikare än det omgivande landskapet eller andra områden av samma biotop i regionen eller i Sverige. 7

8 Tabell 3 Naturvärdesklasser, vad de innebär och vad de ungefär motsvaras av enligt SS : 2014 Naturvärdesklass Förtydligande högsta naturvärde naturvärdesklass 1 störst positiv betydelse för biologisk mångfald högt naturvärde naturvärdesklass 2 stor positiv betydelse för biologisk mångfald påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald visst naturvärde naturvärdesklass 4 viss positiv betydelse för biologisk mångfald Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Naturvärdesklass 2 motsvarar ungefär Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, lövskogsinventeringens klass 1 och 2, ängs- och betesmarksinventeringens klass aktivt objekt, ängs- och hagmarksinventeringens klass 1 3, ädellövskogsinventeringen klass 1 och 2, skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogrammet, våtmarksinventeringens klass 1 och 2, rikkärrsinventeringens klass 1 3, limniska nyckelbiotoper, skogsbrukets klass urvatten, värdekärnor i natur-reservat [15] samt fullgoda Natura naturtyper [16]. Detta förutsatt att de inte uppfyller högsta naturvärde. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 3 motsvarar ungefär ängs- och betesmarksinventeringens klass restaurerbar ängsoch betesmark, Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, lövskogsinventeringens klass 3, ädellövskogsinventeringens klass 3, våtmarksinventeringens klass 3 och 4 samt skogsbrukets klass naturvatten. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 4 motsvarar inte någon klass i de större nationella inventeringar som gjorts. Naturvärdesklass 4 motsvarar ungefär områden som omfattas av generellt biotopskydd men som inte uppfyller kriterier för högre naturvärdesklass. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, t.ex. äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas. 8

9 Figur 1 Röd cirkel visar områdets geografiska läge. A B C Figur 2 Området innefattar 3 delområden: A, B och C. 9

10 Områdesbeskrivning Inventeringsområdet ligger knappt 5 km sydost om Trångsviken, nära Storsjön, Åre kommun, Jämtlands län. Området som helhet sluttar svagt mot nordost ner mot Storsjön och ligger runt 300 m ö.h. Området är uppdelat i 3 delområden där man tänkt anlägga hus eller bedriva verksamhet. Intressanta biotoper ur naturvärdessynpunkt som myr, sumpskog och strand har också undersökt när de gränsar mot området eller ligger nära. Dessa redovisas under respektive område. Delområde A Se figur 2 och 3. Foto framsida från område A mot punkt 4. Området domineras av en mindre kulle. Området består av ett ganska frodigt hygge på frisk mark med sparade frötallar och spirande tallplantor. Det finns ett visst uppslag av ung al, björksly och nedbetade rönnplantor, några områden är helt igenvuxna med lövsly av asp, al och björk. Fuktigare mark förekommer i svackor. På några ställen finns det grupper med granar och en del björkar som inte avverkats samt enstaka aspar. Det finns konstgjorda granhögstubbar avkapade i samband med avverkning. Arter: stenbräken, kruståtel, tuvtåtel, smultron, lingon, gullris, ärenpris, ekorrbär, kråkvicker, vårfryle, ängsfryle, skogsstjärna, ekbräken, skogsviol, kärrviol, bergslok, häckvicker, nordisk stormhatt, grässtjärnblomma, röda vinbär, fjällskära och kanelros. Söder om gränsen till delområde A ligger en dikad myr. Myren är till större delen trädbevuxen (sumpskog) men det finns områden där träden står i grupper och har öppna ytor mellan dessa. Trädgrupperna bestå av yngre och medelåldergran uppblandat med björk. Vid POI001 finns ett sådant område med rikkärrsarter. Kring träden finns ofta mossekuddar med lingon och odon. Arter kring POI001: tvåblad R, jämt-/näbbstarr R, brudsporre R (rikligt), fjällruta K, älgört, humleblomster, borsttistel, kärrfräken, blodrot, vattenklöver, ängsull, ormrot och dvärgtranbär. Vid POI002 har myren tätare skog, sumpskog och inga rikare arter: hjortron, odon, lingon m.m. Sjön har stenbotten och stranden har en zon med grus där det ibland ligger mindre block i strandzonen. Närmast stranden växer mest al, viden, unga björkar och en del enar. Några växter från stranden kan nämnas: vattenmåra, norrlandsviol och björkpyrola. Några av blocken har kalk och gelélavar varav en är kalkgynnad, men blocken är få och förekomsterna av gelélavar sparsamma. Lavar, vedsvampar och mossor: Ganska få träd finns i området som är tillräckligt gamla för att ha en lavflora. En grupp med sparade granar har luddig skägglav, grynig skägglav, brämlav, blåslav, skrynkellav, granlav, stocklav och pukstocklav. På några större stenar vid stranden växte gelélaven kamgelélav K, slanklav S och stoftlav. På äldre alkvistar längs stranden finns mörkhövad spiklav S. På en sälg finns stuplav S, bårdlav S och näverlav. På några av de sparade asparna finns stuplav S, korallblylav S, vägglav, finlav, mjölig brosklav, rosettlav och slånlav. Död ved finns mest som avverkningsrester som stubbar och grenar. Två vanliga arter noterades vedmussling och violticka. Kruskalkmossa S växte på ett ovanligt ställe, mellan två rotben två dm upp på en stubbe men där fanns lite jord som gav den ett underlag att växa på. Palmmossa finns i tallsumpskogen. 10

11 Fotot är ungefär vid punkt POI004, där det finns några större block vid stranden. Andra delar har enbart grus. Delområde B Området har en gles tallskog med ett uppslag av yngre träd främst av björk och gran, en del rönn, tall, en och viden. Det har skett avverkningar längre tillbaka och antagligen har tallarna lämnats som frötallar. En annan möjlighet är att de lämnats efter en större gallring. Fältskikt av blåbärs- och lingontyp är vanligt. Arter: ormbär S, vitpyrola, blåbär, lingon, ekorrbär, ormrot, vårfryle, humleblomster, gullris, ekbräken, älgört, mjölkört, kanelros, kruståtel, brunrör, stenbär, ängskovall och grönvide i en fuktsvacka. I området finns ett vattenhål med styltstarr, kråkklöver, kabbeleka, blåsstarr och grönvide. Området ligger i anslutning till en befintlig vändplan med ruderatmark. Exempel på växter: tuvtåtel, röllika, daggkåpa, tussilago, ärenpris, brunört, gårdsskräppa, prästkrage, rödklöver, stormåra, mjölkört, viden, kråkvicker och vägtistel som är mindre allmän i Jämtland. Stranden sydost om området har skogsmark ända fram till vattnet. Där växer buskar av grönvide, en och sälg. Arter: svalting (ganska ovanlig i Jämtland) i vattnet, blåsstarr, sjöfräken, näbb/jämtstarr, kabbeleka, kråkklöver, brunrör, ormrot, älgört, liljekonvalj, stenbär, styltstarr, myrtåg och frossört. Norr om området (norr om punkt 6) gör sjön en djup inskärning och där växte sköldmöja i vattnet. Lavar, och vedsvampar, svampar. På en äldre brunnen tallstubbe finns kolflarnlavar NT. De kräver äldre bränd ved, gärna grov. En trivialart av vedsvampar noterades, klibbticka. Den döda ved som finns är avverkningsstubbar och andra rester från en tidigare avverkning. 11

12 Område B med gles tallskog. Stranden direkt sydost om område B. Skogsmarken går ända fram till vattnet. 12

13 Delområde C Se figur 3. Området består mest av ungskogar, ett nyare hygge och en litet område med medelålders granskog. Öster om befintlig grusväg finns det olika sorts ungskogar t.ex. blandskog av gran, tall och björk; barrskog med gran och tall (björkinslag) och ibland finns en tät lövblandning av björk, al och nedbetad rönn. Väster om befintlig grusväg växer en tallungskog med björk. Strax utanför området i nordöst finns ett naturvårdsobjekt, en tallsumpskog. På hyggena kommer det tall, gran och björk. Det finns sparade frötallar, grova aspar, granar och björkar på det nya hygget som till största delen ligger utanför området. Arter från ungskogarna: midsommarblomster, ekorrbär, stenbär, gullris, lingon, bergslok, kruståtel, vispstarr, ekbräken, mjölkört, röda vinbär, smultron, borsttistel, skogsstjärna och kanelros. Ungskogen på östra sidan befintlig grusväg. Området närmast sjön är planerat som naturområde. En grusväg går rakt igenom området och slutar med en ganska stor vändplan, också den inom området. På denna ruderatmark finns ängsgentiana K, prästkrage, rödklöver, mjölkört, ögontröst, tussilago, skogsfibbla, höstfibbla och sälgsly. Stranden öster om området har skogsmark. Arter: kråkklöver, kärrspira, sjöfräken, styltstarr, flaskstarr, grönvide, älggräs och vitpyrola och skogsstjärna. Lavar, vedsvampar, marksvampar och mossor: Mängden intressant död ved är mycket begränsad och likaså mogna träd så artnoteringarna blev få. Arter: skinnlav S (rikligt på en asp) och rosettlav på asp och på marken noterades kranshakmossa S, palmmossa och räffelmossa. Längs grusvägen, vid vägkanten växer gyllenskivling (sällsynt enl. svampböckerna men inte ovanlig i Jämtland, tidigare namn guldtofsskivling) som gillar fet kväverik jord. 13

14 Tallungskogen väster om befintlig grusväg. Gyllenskivling (guldtofsskivling) inte så ovanlig i Jämtland men enl. svampböckerna sällsynt. Fåglar. Här presenteras fåglarna för alla delområden. Uti i sjön låg en smålom. Vid denna tidpunkt har den lämnat sin häckningsbiotop. Den häckar inte heller i så stora vatten men besöker gärna dem för att fiska. I delområde A finns större hackspett och spillkråka NT och annex 2 art. Spillkråkan 14

15 hördes flera gånger och en hane sågs på en sparad torraka i delområde A. Vadaren gluttsnäppa hördes på håll. Den är sträckande och rastade förmodligen bara någonstans längs stranden. En del vanliga tättingar noterades som rödhake, taltrast, talgoxe, talltita och grönsiska. Det finns inga värdefulla fågelbiotoper inom de tre delområdena. Lämnade träd, särskilt aspar och tallar kan vara värdefulla för hackspettar. Strandzonerna som inte ska exploateras är värdefulla för sjöfåglar och tättingar. Hänsyn: Spara all undervegetation (som buskar) och alla träd vid stränderna. Detta gynnar t.ex. olika sjöfåglar och tättingar som är mark- och trädhäckare. Figur 3 översikt biotoper. Lila linje markerar inventeringsområdena med uppväxande hyggen med undantag av de små områdena med orange, ljusgrön och grön avgränsningslinje. Inom ljusgrön linje finns ett nyupptaget hygge (se Eniro flygfoto) och inom grön linje medelålders granskog. Två naturvärdesobjekt visas: gul linje rikkärr med visst naturvärde och orange linje tallsumpskog med rikkärrsarter med påtagligt naturvärde. Koordinater RT 90 2,5 gon v X Y fynd POI rikkärr, orkidéer POI sumpskog POI aspar POI asp med stuplav S, korallblylav S. POI kalkindikator kamgelélav på sten POI väster om POI006, mörkhövdad spiklav S på alkvistar POI slanklav S sten, kruskalkmossa S, stup- och korallblylav sälg 15

16 POI kolflarnlavar NT, äldre bränd stubbe POI grova asp POI grova aspar, skinnlav S POI grova asp POI tallsumpskog med rikkärrsarter och orkidéer POI asp, rikligt med skinnlav S Resultat Identifierade naturvärdesobjekt Två naturvärdesobjekt kunde identifieras ett med påtagligt naturvärde och ett med visst naturvärde, se nedan. En tallsumpskog och ett rikkärr. Identifierade naturvärdesobjekt 1. Tallsumpskog med rikkärrsarter, se figur 3. Arter: knärot NT, brudsporre R, näbb/jämtstarr R, smalfräken R, gräsull R, dvärglummer R, risvide K, vitpyrola, ormrot, tätört, sjöfräken, blodrot, hirsstarr, vattenklöver, sumpstarr, älggräs och hundstarr. Knärot växer i äldre barrskog men den är inte kalkberoende. Fattigkärrsarter finns på de torrare delar. Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3. Motivering: en rödlistad orkidé, fem rikkärrsarter varav en orkidé och en kalkindikator. Området är litet. Hänsyn: Att låta miljön förbli orörd, t.ex. inte dika eller avverka. Tallsumpskogen med rikkärrsarter. 16

17 2. Rikkärr, se figur 3. Arter: brudsporre R (rikligt), näbb/jämtstarr R, tvåblad R, fjällruta K, kärrfräken, blodrot, vattenklöver, borsttistel, ängsull, älgört, humleblomster, dvärgtranbär, lingon, odon m.m. Visst naturvärde - naturvärdesklass 4. Motivering: tre rikkärrsarter varav en orkidé och en kalkindikator. Området är litet. Hänsyn: Avverka inga fler träd mot rikkärret försök att undvika ytterligare påverkan genom nya diken. Rikkärret med trädgrupper. Troligtvis Jämtstarr eller möjligen näbbstarr, rikkärrsindikator. 17

18 Värdeelement Det finns värdeelement i området solbelysta aspar och tallar. De är värdefulla för flera av våra hackspettar och många vedinsekter. På denna låga höjd och nära Storsjön (som fungerar som ett värmemagasin) finns ett klimat som ger bättre förutsättningar för vedinsekter än på många andra delar av Jämtland. Hänsyn: Spara gärna så många av de uppvuxna träden som möjligt. Sökning Artportalen Som ett komplement till inventeringen gjordes en sökning i Artportalen. Sökning gjordes med hjälp av en väl tilltagen polygon över inventeringsområdet för åren Alla arter söktes men ingenting finns inrapporterat. 18

19 Referenser Svensk standard för naturvärdesinventering, SS199000:2014, Swedish standard institut Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, 2014, version , Gardfjell, Hagner, SLU Umeå Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV , rikkärr Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV , öppna mossar och kärr Våtmarksinventeringen resultat från 25 års inventeringar, Nationell slutrapport för våtmarksinventeringen (VMI) i Sverige, RAPPORT 5925 JANUARI 2009, Naturvårdsverket Artportalen, Svalan, webbaserad databas över fynd av växter, fåglar, SLU m.fl. Artdatabanken, SLU, artfaktablad om rödlistade arter Naturvårdsverket, Natura 2000, Art- och naturtypsvisa vägledningar över fåglar Fåglar i Europa med Nordafrika och Mellanöstern, 1993, Lars Jonsson Fågelguiden, andra upplagan, 2009, Svensson m.fl. Nordens fåglar, 2007, Staav & Fransson Fåglar i Sverige antal och förekomst, 2012, Sveriges ornitologiska förening Rödlistade arter i Sverige 2010, Artdatabanken, SLU Signalarter, 2000, Skogsstyrelsen Barrskogar, nyckelbiotoper i Sverige, 2011, Skogsstyrelsen Tickboken, 2003, Jaederfält (Sveriges mykologiska förening) Bonitering, markvegetationstyper, skogsmarkflora, 1994, Skogsstyrelsen Fjällflora, 2011, Mossberg & Stenberg Den nya nordiska floran, 2008, Mossberg & Stenberg Ekologisk katalog över lavar, 1995, Artdatabanken SLU Ekologisk katalog över mossor, 1995, Artdatabanken SLU Lavar en fälthandbok, 1982, Moberg & Holmåsen 19