Naturvärdesinventering i Sångbäckvallen Bergs kommun, Jämtlands län

Transkript

1 Naturvärdesinventering i Sångbäckvallen 2016 Bergs kommun, Jämtlands län

2 Sammanfattning Med anledning av en planerad exploatering i Sångbäckvallen, Bergs kommun, Jämtlands län genomfördes en naturvärdesinventering sommaren Inventeringen utfördes under två inventeringsdagar: 26 juni av två inventerare och 7 juli 2016 av en inventerare. Området består i huvudsak av en myrmosaik med äldre granskog, en höglänt blockrik del med gles tallskog och en exploaterad del med fritidsstugor, vägar och kraftigt påverkad barrskog (mest tall) genom avverkningar, uttag och gallringar. Skogarna är präglade av det fjällnära läget. De är glesa, lågvuxna och har ofta klena dimensioner. En mindre bäck med några biflöde finns, i övrigt saknas större vatten eller vattendrag. Resultatet blev att två naturvärdesobjekt kunde identifieras, ett myrlandskap med naturgranskog bedömt till visst naturvärde och några äldre tallbestånd bedömda till påtagligt naturvärde. Det finns också värdeelement som äldre träd (ofta tallar), äldre död ved som träd, högstubbar och lågor. 2

3 Innehållsförteckning Metodik 4 Definitioner och ordförklaringar 4 Områdesbeskrivning 11 Resultat 26 Identifierade naturvärdesobjekt 26 Värdeelement 28 Övrigt 31 Sökning på Artportalen 31 Referenser 32 Bilaga

4 Metodik Naturvärdesinventeringen genomfördes av Lars-Olof (enskild firma) och Maria Grund den 25 juni och 3 juli Inventeringen har gjorts med utgångspunkt i Svensk standard för naturvärdesbedömning, SS : Där anges perioden 1 juni 15 oktober som en godtagbar tidpunkt för fältinventering under förutsättning: att det är snö- och isfritt samt att huvuddelen av biotopkvalitéterna och naturvårdsarterna kan identifieras. (sidan 13). Inventeringen genomfördes till fots med terrängkarta, handkikare, GPS, kamera, lupp och fältflora som hjälpmedel. Detaljgraden på inventeringen är översikt, SS : Naturvärdesobjekt har avgränsats och naturvårdsarter har noterats, SS : Samtliga foton är tagna i området och av inventerarna. Definitioner och ordförklaringar Rödlistekategorierna är hämtade från Rödlistade arter i Sverige 2010 och följande förkortningar används: CR Akut hotad, löper extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd. EN Starkt hotad, löper mycket stor risk att dö ut i vilt tillstånd. VU Sårbar, löper hög risk att dö ut i vilt tillstånd. NT Nära hotad, arten är nära att uppfylla kriterierna för någon av kategorier ovan, nu eller i en nära framtid. naturvårdsarter enl. SS :2014 art som indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig är av särskild betydelse förbiologisk mångfald, t.ex. arter som är rödlistade, signalarter, annex 2 arter som ingår i Natura 2000 eller arter som är kalkgynnade. Värdeelement i SS :2014 är element av positiv betydelse för biologisk mångfald element är urskiljbar mindre del av en biotop t.ex. träd el. block, SS :2014. K används om arter som är kalkindikerande R används om arter som indikerar rikkärr enl. Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, Om andra kalkindikerande arter används K. rikkärr används om kärr med flera rikkärrsarter, se R ovan men inte enl. poängsystemet i Habitatinventering i NILS och MOTH där också mossor ingår. En vidare, mer allmän bedömning görs utifrån arter och förekomst. S signalart enligt Skogsstyrelsens signalartslista för kärlväxter eller Skogsstyrelsens Signalartsflora med svampar, lavar och mossor. (S) ej signalart i fjällnära områden enligt Skogsstyrelsens signalartslista för kärlväxter men är ändå av visst intresse. annex 2 art är en art som listats i Natura 2000 arbetet, ett nätverk av EU: s mest skyddsvärda naturområden för att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. 4

5 ÅGP art - Länsstyrelsen arbetar med särskilda åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) när det inte räcker med traditionell skötsel eller insatser genom till exempel miljöersättningar till jordbruket och reservatsbildning inte är aktuellt. fläcknycklar namnet används för komplexet jungfru Marie nycklar och skogsnycklar. De har överlappande karaktärer och är mer svårskilda än man tidigare trott. myr torvdjup över 30 cm och skog med högst 30 % krontäckning backkärr lutning >8% mossetuvor när mossorna har utvecklats till små upphöjningar på en myr. sumpskog skog där träden står på trösklar, när träden växer på mindre upphöjningar. hänsynsyta i samband med skogsavverkningar sparar man ofta en mindre yta med trädbestånd som t.ex. en sumpskog. sparad när ordet sparad används betyder det att området har sparats i samband med skogsavverkning. naturvärdesobjekt i en naturvärdesinventering avgränsat geografiskt område med naturvärde, som utgörs av en dominerande naturtyp och som kan bedömas till en och samma naturvärdesklass enl. SS :2014. Alla orkidéer är fridlysta och det krävs dispens för att man ska få exploatera ett sådant område. hygge = 0-9 år (obs. en granungskog på t.ex. 15 år kallas ofta hygge) yngre skog = år medelålders skog = år äldre skog = 120 år - och uppåt dbh = brösthöjdsdiameter låga = dött liggande träd högstubbe = dött avbrutet stående träd 5

6 Tabell 1 Bedömningsgrund biotop enligt SS :2014 För klassning av naturvärdesobjekten har Svensk standard för naturvärdesinventering SS : 2014 tillämpats både utifrån biotop (tabell 1 och 3) och art (tabell 2). Tabell 3 är ett förtydligande av tabell 1. Värden för bedömningsgrund biotop Högt biotopvärde Påtagligt biotopvärde Visst biotopvärde Obetydligt biotopvärde Biotopkvalitet De biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald som kan förväntas förekomma i biotopen finns i stor omfattning och med uppenbart god kvalitet. Biotopkvaliteterna kan inte bli avsevärt bättre i den aktuella regionen. Flera biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald finns närvarande men enstaka biotopkvaliteter som kan förväntas i biotopen saknas eller hade kunnat förekomma i större omfattning eller vara av större betydelse för biologisk mångfald. Enstaka biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald finns närvarande men många av de biotopkvaliteter som kan förväntas i biotopen saknas eller förekommer inte i tillräcklig kvalitet eller mängd. Biotopkvaliteter saknar eller är av negativ betydelse för biologisk mångfald. Sällsynthet och hot Förekomst av biotop eller Natura 2000-naturtyp som är hotad i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Förekomst av biotop som är nationellt eller internationellt sällsynt. Förekomst av Natura naturtyp. Förekomst av biotop som är regionalt sällsynt. 6

7 Tabell 2 Bedömningsgrund art enligt SS : 2014 Värden för bedömningsgrund art Högt artvärde Påtagligt artvärde Visst artvärde Obetydligt artvärde Naturvårdsarter Rödlistade arter Hotade arter Artrikedom Ett stort antal natur-vårdsarter förekommer. Flera naturvårdsarter är goda indikatorer på naturvärde eller har livskraftiga förekomster. Flera naturvårdsarter förekommer. Åtminstone några naturvårdsarter är goda indikatorer på naturvärde eller har livskraftiga förekomster. Enstaka naturvårdsarter förekommer. Åtminstone en naturvårdsart är god indikator på naturvärde eller har en livskraftig förekomst. Inga eller obetydliga förekomster av naturvårdsarter. Flera rödlistade arter förekommer. Åtminstone några rödlistade arter har livskraftiga förekomster. Enstaka rödlistade arter förekommer. Åtminstone en rödlistad art har en livskraftig förekomst. Enstaka rödlistade arter förekommer. Inga eller obetydliga förekomster av rödlistade arter. Enstaka hotade arter förekommer. Området är mycket artrikare än det omgivande landskapet eller andra områden av samma biotop i regionen eller i Sverige. Området är artrikare än det omgivande landskapet eller andra områden av samma biotop i regionen eller i Sverige. Området är inte påtagligt artrikare än det omgivande landskapet eller andra områden av samma biotop i regionen eller i Sverige. 7

8 Tabell 3 Naturvärdesklasser, vad de innebär och vad de ungefär motsvaras av enligt SS : 2014 Naturvärdesklass Förtydligande högsta naturvärde naturvärdesklass 1 störst positiv betydelse för biologisk mångfald högt naturvärde naturvärdesklass 2 stor positiv betydelse för biologisk mångfald påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald visst naturvärde naturvärdesklass 4 viss positiv betydelse för biologisk mångfald Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Naturvärdesklass 2 motsvarar ungefär Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, lövskogsinventeringens klass 1 och 2, ängs- och betesmarksinventeringens klass aktivt objekt, ängs- och hagmarksinventeringens klass 1 3, ädellövskogsinventeringen klass 1 och 2, skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogrammet, våtmarksinventeringens klass 1 och 2, rikkärrsinventeringens klass 1 3, limniska nyckelbiotoper, skogsbrukets klass urvatten, värdekärnor i natur-reservat [15] samt fullgoda Natura naturtyper [16]. Detta förutsatt att de inte uppfyller högsta naturvärde. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 3 motsvarar ungefär ängs- och betesmarksinventeringens klass restaurerbar ängsoch betesmark, Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, lövskogsinventeringens klass 3, ädellövskogsinventeringens klass 3, våtmarksinventeringens klass 3 och 4 samt skogsbrukets klass naturvatten. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 4 motsvarar inte någon klass i de större nationella inventeringar som gjorts. Naturvärdesklass 4 motsvarar ungefär områden som omfattas av generellt biotopskydd men som inte uppfyller kriterier för högre naturvärdesklass. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, t.ex. äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas. 8

9 Figur 1 Röd cirkel visar områdets geografiska läge. Lantmäteriet 9

10 m1 m15 m2 m3 m4 m6 m18 m5 m7 Figur 2 områdets avgränsning med grönblå linje. Beteckningarna m1-m7, m15 och m18 är myrar. Myrarna m15 och 18 syns endast på satellitfoto/flygfoto. C B A Figur 3 området har grovt delats upp i tre delområden A, B och C utifrån biotoptyper, grönblå streckad linje. Lantmäteriet 10

11 Områdesbeskrivning Inventeringsområdet ligger 5 km sydväst om Klövsjö, öster om sångbäckvallen och söder Sångbäcken, Bergs kommun, Jämtlands län. Inventeringsområdet ligger i Mellanfjällets sydsluttning på ca m ö. h. Inventeringsområdet har grovt delats in området i tre delområden, A, B och C. Delområde A är redan till ca hälften exploaterat med fritidshus, vägar och ett industriellt område. Den andra hälften består av skogar som har påverkats genom avverkningar, uttag och gallringar. De skogliga åtgärderna är både nya och några decennier gamla. De kvarvarande bestånden är överlag glesa med klenvuxen skog. Bestånden är ofta talldominerade men björkdominerad skog finns samt blandskogar med tall, gran och björk. Närmast befintlig stugby, Sångbäckvallen finns endast enstaka träd av tall, gran, björk och enbuskar kvar. På andra ställen har man plockat ut de grövsta granarna, ibland har man sparat grövre tallar, antagligen som frötallar. Ingen skog är äldre men enstaka äldre träd finns. De vanligaste fältskikten är av blåbärstyp och kråkbär-ljungtyp. På några ställen finns blockig terräng. Kärlväxterna har få arter och är samma triviala skogsarter som finns i delområde B och C, ingen separat artlista har därför upprättats. Död ved finns som avverkningsrester samt sparsam förekomst av äldre död ved. Observerade fågelarter: tjäder (spillning) annex 2-art, större hackspett (hackmärken), rödstjärt, lövsångare, bofink och obestämd mindre/större korsnäbb. Bedömning: området har obetydligt artvärde. Värdeelement finns, se koordinatlistan sidan 13. Vy mot Sångbäckvallen, område A där endast få träd finns kvar efter avverkning. 11

12 Skogen i södra delen av delområde A med gles, klen yngre och medelålders talldominerad skog. Rikligt med den rödlistade garnlaven på en gran som finns på många ställen men särskilt i område B. 12

13 Översikt koordinater för naturvärden i delområde C. Koordinater sweref 14:15 N E fynd POI äldre tallar, varav en döende (extra värdefull för vedinsekter) POI grövre frötallar POI tjäderspillning NT Delområde B är ett myrlandskap omgärdat av äldre granskog med varierande inslag av björk, ibland övergående till blandskog av gran och björk. Blandskogen har ibland inslag av tall, en och rönn (nedbetade skott). En skoterled går över myr m1-m2 och m5. Skogen är överlag klen, gles och 13

14 lågvuxen men grövre träd, ofta tall förekommer. Död ved finns rätt sparsamt i form av några stående döda träd, högstubbar, dimensionsavverkade (i slutet av 1800-talet) stubbar, nyare stubbar, lågor och nyare vindfällen. Inga rödlistade vedsvampar eller fina vedmiljöer upptäcktes med t.ex. större ansamlingar lågor eller i olika nedbrytningsstadier. Exempel på triviala arterna som hittades: björkticka, slingerticka, eldticka, björkeldticka, vedmussling, vedticka, klibbticka och fnösketicka. De vanligaste fältskikten är blåbärstyp, starr-fräkentyp, kråkbär-ljungtyp och lågörttyp. På en myrholme på myren m2 finns grövre granar och öster om samma myr en grupp med äldre tallar. Myrlandskapet har förstås naturligt fuktig-blöt mark men på några ställen där marken är mer höglänt förekommer frisk-torr mark t.ex. söder om myr m1. Blockrik terräng förekommer fläckvis på höjderna. Längst i söder kring Lillbäcken växlar skogen mellan gran- och talldominans. Några arter noterades i den mer höglänta skogen men inte på och kring myrarna: tjädertupp annex 2-art, nordbräken, vårfryle och ljung. Observerade fågelarter: tjäder annex 2-art, fjäder från höna tjäder/orre, stenfalk annex 2-art, tornfalk, gök, större hackspett (hackmärken), sidensvans, järnsparv, rödhake, rödvingetrast, björktrast, lövsångare, talltita, skata, kråka, bofink, grönsiska, mindre korsnäbb och obestämd mindre/större korsnäbb. Myrarna saknar karaktärer för fågelmyrar som riktigt blöta områden, flarkar, strängar, större öppna ytor småvatten, gölar m.m. Myrfåglar av t.ex. vadare, tättingar m.fl. borde också ha observerats då tidpunkten är lämplig för fjällnära områden. Myrarna är fattigkärr av hjortrontyp eller bevuxna med halvgräs, vanligast dominerat av tuvull. Det finns en del icke kalkkrävande orkidéer som fläcknycklar S (av jungfru Marie nycklar typ), korallrot S och spindelblomster S (myrkanter). Separata beskrivningar av myrarna finns nedan. Granarna är äldre, ofta i spannet år och har en välutvecklad lavflora med t.ex. manlav, näverlav, skägglav, kort skägglav, snömärkeslav, brämlav, blåslav, gällav, granlav, gällav, stocklav, vedlav m.fl. Vanliga arter marklavar grå renlav, gulvit renlav, islandslav och fönsterlav finns fläckvis. Två rödlistade arter, knottrig blåslav NT och garnlav NT är allmänna arter. Några fynd av fjärilsarter knutna till myrar kan nämnas: myrvisslare, svartringlad pärlemorfjäril, tallgräsfjäril och violett blåvinge. De två sistnämnda förekommer även på andra fuktiga skogsmarker. Svartringlad pärlemorfjäril och tallgräsfjäril, två arter som trivs på myrar. 14

15 Fr. v. Orkidéerna korallrot, spindelblomster och fläcknycklar. Fläcknycklar är en allmän art på fuktig-våt mark och de två förstnämnda är relativt vanliga orkidéer i Norrland. Under beteckningen arter i beskrivningar nedan har noterade växtarter samt intressanta lavar, vedsvampar, insekter och fåglar medtagits. Små ensartade myrar beskrivs summariskt. Lillbäcken är en mindre bäck som rinner upp på myr m1. Den rinner i sydostlig riktning genom området och mynnar ut i Röjan. På ett ställe (strax söder om punkt POI012) går bäcken bitvis underjordiskt. Arter: garnlav NT, ofta orkidéerna fläcknycklar S och spindelblomster S, korallrot S, klotstarr, linnea, hjortron, ekbräken, ekorrbär, skogsstjärna, mjölkört, blåbär, blodrot, ängssyra, gullris, skogskovall och skogsfräken. I nära anslutning till bäcken finns ett källflöde (punkt POI012) med: korallrot S, stora kuddar av källarv (ovanlig i Jämtland), fjälldunört, ängssyra, tuvtåtel, hundstarr, styltstarr, gråstarr, sumpstarr och skogsfräken. 15

16 Lillbäcken som rinner genom delområde B. Myren m1 16

17 Myr m1 är bevuxen med klena granar, björkar och lappvide. Myren är dels av hjortrontyp och dels med halvgräs. Mellan två myrstråk finns fastmark med glest äldre granar, låga björkar, en och någon enstaka tall. Arter: knottrig blåslav NT, garnlav NT, fläcknycklar S, korallrot S, mjölkdunört, kråkklöver, dvärgbjörk, hjortron, skogsfräken, skogsstjärna, ekbräken, ekorrbär, gullris, odon, kråkbär, blåbär, rosling, mjölkört, skogskovall, blodrot, ängssyra, norrlandsstarr, stagg, hundstarr, taggstarr, styltstarr, gråstarr, sumpstarr, stjärnstarr, kruståtel, och fjäder från orr- el. tjäderhöna annex 2-art. Myr m2 är en de större myrarna. En stor myrflik längst i nordost och myrflikarna i söder uppfyller kriteriet för backkärr (8 % lutning) medan den största öppna ytan är flackare. Myren varierar en hel del med både öppna partier, trädbevuxna delar och myrholmar. Det är mest låga björkar och klena granar som växer på myren och ibland finns tall. Äldre döda stående granar är ganska vanliga. Myren är fast och har mossekuddar med hjortron eller domineras av halvgräset tuvull. Arter: knottrig blåslav NT, garnlav NT, stenfalk annex 2-art, ibland rikligt med (punkt POI005) fläcknycklar S, korallrot S, spindelblomster S, tuvull, odon, rundsileshår, rosling, hjortron, taggstarr, klotstarr, sumpstarr, tuvsäv, blåtåtel, dvärgbjörk, skogsstjärna, kråkbär och blodrot. Myr m3 är en liten myr med enstaka klena granar, tallar och björkbuskar. Den domineras av tuvull. Arter: tuvull, klotstarr, taggstarr, skogsstjärna, odon och en. Myr m4 är bevuxen av björkbuskar och den domineras av halvgräs. Arter: enstaka fläcknycklar S, tuvull och taggstarr. Myr m5 är en de större myrarna och är ett backkärr, se foto framsida. Den är öppen på mitten men skogen har trängt in från sidorna i ganska stor omfattning. Östra sidan har tallskog med björk och västra sidan granskog med björk. Myren domineras av halvgräset tuvull. Arter: bronshjon S (äldre gnagspår), sparsamt överlag men fläckvis rikligt (punkt POI019) med fläcknycklar S, blåtåtel, stagg, tuvull, tuvsäv, taggstarr, klotstarr, sumpstarr, rosling, rundsileshår, blodrot och skogsstjärna. Troligt gnag av bronshjon S på äldre död senvuxen gran på myr m5. Skalbaggen är en naturskogsart i fam. långhorningar. 17

18 Myr m6 är en liten myr med enstaka klena granar, tallar och björkbuskar. Den domineras av halvgräset tuvull med partier hjortrontyp. Arter: rikligt med fläcknycklar S i mitten, tuvull, klotstarr och hjortron. Figur 4. Myr vid POI015 och POI018 som ej syns på terrängkartan. Lantmäteriet Några mindre myrar med orkidéer som ej syns på terrängkartan och har medtagits. Myr vid POI015, se figur 4. En liten skogbevuxen myr. Arter: knottrig blåslav NT, garnlav NT, fläcknycklar S och ängsull. Myr vid POI018, se figur 4. En liten myr. Arter: rikligt med fläcknycklar S och ängsull. Bedömning: delområdet C som helhet bedöms vara ett naturvärdesobjekt, se mer under Resultat sidan

19 a b c d Figur 5 översikt biotop delområde C. Gulstreckade områden a, b och c är områden med block/berg i dagen. Grönstreckat område d består i huvudsak av yngre skog. Området domineras av äldre barrskog med undantag för grönstreckat område d. Röda streck markerar de djupaste ravinerna/svackorna. Lantmäteriet Sälg med den rödlistade skrovellaven i delområde C, och bakom ser man ungskogen markerad med d i figur 5. 19

20 Översikt koordinater för naturvärden i delområde B. Knottrig blåslav NT, garnlav NT och fläcknycklar S visade sig så allmänna att det inte var meningsfullt att ta koordinater på varje fynd. De koordinatsatta fynden redovisas. Koordinater sweref 14:15 20

21 N E fynd POI fläcknycklar S, knottrig blåslav NT, garnlav NT, tjäder/orrfjäder POI korallrot S, knottrig blåslav NT, garnlav NT POI knottrig blåslav NT, garnlav NT, myrvisslare POI fläcknycklar S, spindelblomster S, knottrig blåslav NT, garnlav NT POI fläcknycklar S, stenfalk annex 2-art POI fläcknycklar S POI fläcknycklar S, myrvisslare, tallgräsfjäril POI äldre tallar ( år) POI äldre tallar ( år) POI bäck, knottrig blåslav NT, garnlav NT POI fläcknycklar S, knottrig blåslav NT, garnlav NT POI källflöde, källarv POI fläcknycklar S, spindelblomster S, knottrig blåslav NT, garnlav NT. POI fläcknycklar S, garnlav NT POI fläcknycklar S rikligt POI fläcknycklar S rikligt POI gnag av bronshjon S POI tjädertupp annex 2-art, dimensionsavverkade stubbar Delområde C. Området består av äldre gran- och tallskog med varierande inslag av björk med undantag för område d i figur 5. Där växer ung blandskog med björk och gran. Skogen är präglad av det fjällnära läget, ofta gles, klen och lågvuxen. Utöver björk finns mycket lite av uppvuxet löv i delområde C, mest nedbetade rönnskott. Höjderna är glest bevuxna med tall uppblandat med björk och gran. Marken är blockrik och några mindre områden på höjderna i östra delen, se figur 5 har berg/block i dagen och genomkorsas i den södra halvan av flera steniga raviner. Tallen är vanligast på höjderna, gran- och björkfrekvensen ökar i svackor och sluttningar. Några mindre myrstråk och myrfläckar finns (t.ex. vid punkt POI029, ). Enstaka äldre tallar finns i spridda förekomster och i några mer samlade bestånd av gammeltallar. Äldre döda torrakor och äldre döda stående granar förekommer och lågor från sådana döda träd som fallit. Det finns också någon dimensionsavverkad stubbe, nya vindfällen men inga fina vedmiljöer med hittades t.ex. ansamlingar av lågor i olika nedbrytningsstadier. Blocken är av någon sur bergart och har en trivial flora av kartlavar, navellavar, vinterlav m.fl. På rikare bergarter kan t.ex. rödlistade arter som lunglav, skrovellav och grynlav förekomma. Norsk näverlav och broktagel är två rödlistade arter som växer på sura block men de kräver hög luftfuktighet. Inga lämpliga lokaler för dessa hittades. 21

22 De vanligaste fältskikten är av blåbärstyp och lavrik typ, starr-fräkentyp och smalbladig grästyp finns också. Arter: varglav NT, kolflarnlavar NT, granticka NT, knottrig blåslav NT, garnlav NT, fläcknycklar S, skogsfräken, nordbräken, blåbär, odon, lingon, kråkbär, skogsstjärna, ekorrbär, gullris, ängskovall, klotstarr, sumpstarr, taggstarr, hirsstarr, blåtåtel, stagg, tuvull, blodrot, lappvide, grönvide, kråkklöver, skogsfibbla och linnea. Dvärgbägarlav NT eftersöktes på lämpliga lågor. Inga fynd gjordes. Den är tidskrävande att leta och är en möjlig art i området. Observerade fågelarter: tjäder 2 ex. (+spillning och fjäder) annex 2-art, orre (spillning) annex 2-art, 3 ungfåglar skogshöns annex 2-art, större hackspett (hackmärken), rödhake, rödvingetrast, lövsångare, grå flugsnappare, talltita, lavskrika NT, skata, korp, bergfink, grönfink, grönsiska och domherre. Misstänkta hackmärken efter födosök (inte s.k. ringade träd ) av tretåig hackspett NT observerades i nordöstra hörnet vid POI050 där det fanns lite tätare granskog. Bedömningen är att den tretåiga hackspetten möjligtvis utnyttjar begränsade delar med tätare granskog. Sådan skog finns det inte mycket av i delområde C men delområde B har mer lämplig skog. Lavskrika är en indikatorart för naturtypen 9010 Västlig taiga enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Bedömning: delområdet förutom de två utpekande naturvärdesobjekten och värdeelementen bedöms ha obetydligt artvärde. Blockrik höjd i delområde C med äldre tallar. 22

23 Översikt koordinater för naturvärden i delområde C. Koordinater sweref 14:15 N E fynd POI fläcknycklar S, knottrig blåslav NT, garnlav NT 23

24 POI fläcknycklar S POI grov sälg, rikligt med skrovellav NT, nordsidan POI fläcknycklar S POI knottrig blåslav NT POI lavskrika NT POI talltorraka, torrgran POI kjolgran, knottrig blåslav NT, garnlav NT POI tallområde T1 (många år), tjäder + spillning annex 2 -art POI äldre tallar, tjäder spillning + fjäder POI tallområde T1 ( år) POI tallområde T1 ( år) POI tallområde T1 ( år) POI tallområde T1 ( år) POI tallområde T1 ( år), tjädertupp annex 2 -art POI tallområde T1 ( år), tjäderspillning annex 2 -art POI tallområde T1 ( år), tjäderspillning annex 2 -art POI tjädertupp annex 2 -art POI knottrig blåslav NT, garnlav NT, hackmärken tretåig hackspett? POI tallområde T2 (många år), tjäderspillning annex 2 -art POI tallområde T2 (många år) POI tallområde T2 (många år), kjolgran POI tallområde T2 (många år), platå POI tallområde T2 (många år), platå POI tallområde T2 (många år), platå POI tallområde T2 (många år), platå POI tallområde T2 (många år), platå POI varglav NT på tallhögstubbe och låga, kolflarnlavar NT POI tjäderspillning annex 2 -art, enstaka äldre träd, dim. stubbe POI äldre tall POI tjäderspillning annex 2 art, 2 äldre tallar POI granticka NT, knottrig blåslav NT 24

25 POI tjäderspillning annex 2 art POI orrspillning annex 2 art POI tjäderspillning annex 2 art, några äldre tallar POI obestämde juvenila skogshöns, annex 2 art Varglav på talltorraka i område C. 25

26 Resultat Identifierade naturvärdesobjekt Två naturvärdesobjekt kunde identifieras ett myrlandskap med visst naturvärde och några äldre tallbestånd med påtagligt naturvärde, se nedan. 1. Fjällnära myrlandskap med äldre granskog, delområde B, figur 2. Skogen på och kring myrarna är en grannaturskog. En äldre granskog som har påverkats av veduttag men aldrig blivit genomhuggen. Död ved finns främst som stående döda träd. Myrarna är fattigkärr med hjortron eller halvgräs. Naturvårdsarter: knottrig blåslav NT, garnlav NT, fläcknycklar S, spindelblomster S, korallrot S, tjädertupp annex 2-art, stenfalk annex 2-art, bronshjon S och en ovanlig kärlväxt för regionen, källarv. Inga observationer eller säkra spår av tretåig hackspett NT gjordes men biotopen har vissa kvalitéer för hackspettar som gott om äldre granar. Den mindre mängden nydöda och döda träd, kan vara en begränsade faktor för hackspettar men med ökad ålder kommer tillgången på döda träd att öka. Myrfåglar saknas och även de rätta strukturerna för fågelmyrar. Visst naturvärde - naturvärdesklass 4. Motivering: Öppna mossar och kärr (7140) är ett Natura 2000 habitat. Två rödlistade arter har en god förekomst, varav den ena, knottrig blåslav har sina rikligaste förekomster i fjällnära naturskogar och därför är biotopen särskilt värdefullt för laven. Stenfalken varnade intensivt och biotopen är lämplig för häckning. Stenfalken häckar sannolikt här. Den häckar ofta i denna typ av halvöppna biotoper. Tjäder utnyttjar området och orre kan också antas utnyttja de stora myrarna. Orrspillning hittades bl. a på myr i delområde C. På träden finns ofta hackmärken av hackspettar men inga typiska spår efter de rödlistade hackspettarna tretåig hackspett eller spillkråka observerades. Negativt är att lövinslaget förutom björk är mycket lågt och den sparsamma mängden liggande död ved. Detta tillsammans med det fjällnära läget (hög höjd, kargt klimat) ger området en begränsad potential för fler rödlistade arter, t.ex. finns det väldigt få rödlistade vedinsekter som klarar dessa höjder. En vedlevande signalart hittades, bronshjon. De tre funna orkidéer är relativt vanliga och ingen av dem är kalkkrävande. Föreslagen hänsyn: Lämna det avgränsade naturvårdsobjektet orört i sin helhet. Värdet ligger i själva myrlandskapet med de intakta grannaturskogarna. Det går inte att peka ut några kärnområden inom delområde B. Om exploatering tillåts bör i första hand några höglänta delar nära vägen utnyttjas, se figur 6 men man bör då lämna bårder mot myrar och bäcken. En sådan exploatering skulle inverka särskilt negativt på naturvärdesarter av fåglar som skogshöns, lavskrika, stenfalk och hackspettar. 26

27 Figur 6 Om tillstånd för exploatering ges för delområdet, bör de gulmarkerade områdena utnyttjas i första hand men den föreslagna hänsynen är att de sparas. Lantmäteriet 2. Två äldre tallbestånd, se T1 och T2 i figur 7. Äldre tallar där många ligger i åldersspannet år, vissa kan vara ännu äldre. Det finns gott om tjäderspillning Naturvårdsarter: varglav NT, tjädertupp (+ spillning, fjäder) annex 2-art, kolflarnlavar NT. Dvärgbägarlav NT eftersöktes på lämpliga lågor. Inga fynd gjordes, den är tidskrävande att leta och är en möjlig art i områdena T1, T2 eller delområde C. Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3. Motivering: Äldre tallbestånd på blockrik mark. I området är äldre tallar särskilt värdefulla för lavar (inkl. knappnålslavar), hackspettar, tjäder och troligen några arter insekter av t.ex. skalbaggar och steklar. Dock på denna höga höjd finns mycket få (el. inga) dokumenterade fynd av rödlistade skalbaggar. Tallar över 200 år är ovanliga, en stor bristvara i våra produktionsskogar. Hänsyn: Spara tallbestånden T1 och T2 i figur 7 och i övrigt alla äldre (grövre) tallar som en allmän hänsyn. Vidare bör man avsätta så mycket tallar som möjligt för framtiden, annars kommer ett avbrott i trädkontinuiteten att uppstå och de krävande arterna försvinner då på sikt. 27

28 T1 T2 Figur 7 rödmarkerade områdena T1 (POI040-48) och T2 (POI051-59) delområde C är äldre tallbestånd. Värdeelement Det finns värdeelement i området: äldre tallar ( år), äldre döda stående granar och tallar samt liggande död ved, i huvudsak är tallveden intressantast. Två fynd av rödlistade lavar är extra värdefulla, se hänsyn. Hänsyn: 1. Spara särskilt tallar med brösthöjdsdiameter över 25 cm. De grövsta tallarna är som regel de äldsta tallarna i området. 2. Spara så långt som möjligt alla döende eller döda stående barr- och lövträd. 3. Spara lågor, särskilt de från äldre död ved t.ex. gamla torrakor som fallit, se bild nedan. 4. Trädet med skrovellav NT, punkt POI033 och tallveden med varglav NT, punkt POI059 i delområde C är de enskilt värdefullaste fynden av lavar och bör sparas. 28

29 Gammeltall från naturvärdesobjekt T2, delområde C. Värdeelement: Gammal fallen torraka, en värdefull låga där rödlistade lavar och vedsvampar kan växa, delområde C. 29

30 Värdeelement: mycket gammal död toppbruten gran, en s.k. kjolgran, namnet kommer av de nedåtriktade grenarna som formats av snötyngden. Kan vara intressant för lavar. 30

31 Värdeelement -gammal fallen torraka med den rödlistade varglaven. Övrigt De djupa raviner/svackor som är markerade i figur 5 är en inte alltför vanlig geologisk formation och lämpligen kan man undvika att dra vägar i dem eller korsa dem. Sökning Artportalen Som ett komplement till inventeringen gjordes en sökning i Artportalen. Sökning gjordes av alla arter under åren med hjälp av en polygon över inventeringsområdet. Två rödlistade arter och två annex 2 arter har rapporterats: Varglav NT 2007 verkar vara samma fyndplats som inventeringen 2016; tretåig hackspett NT 2016 i fritidsbyn Sångbäckvallen, färska spår (foto på ringat träd ), lavskrika annex 2 art (utom 2010), spelande pärluggla annex 2 art 2011 och orre annex 2 art 2009 och 2012 (vinterfynd). Lokalen på artportalen ligger norr om inventeringsområdet och är namngiven som Sångbäckvallen. På lantmäteriet karta, Google maps och Eniro så heter fritidsbyn Sångbäcken och Sångbäck(s)vallen ligger i delområde A. Mycket troligt så menas området kring Sångbäcken. Det spelar inte så stor roll med så rörliga fågelarter. Man kan utgå från att de kan utnyttja även inventeringsområdet. Pärlugglans häckningar är beroende av god gnagartillgång och att trädhåligheter finns, ofta gamla bohål av spillkråkan. Inga lämpliga trädhåligheter observerades inom inventeringsområdet. 31

32 Referenser Svensk standard för naturvärdesinventering, SS199000:2014, Swedish standard institut Instruktion för Habitatinventering i NILS och MOTH, 2014, version , Gardfjell, Hagner, SLU Umeå Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV , rikkärr Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV , öppna mossar och kärr Våtmarksinventeringen resultat från 25 års inventeringar, Nationell slutrapport för våtmarksinventeringen (VMI) i Sverige, RAPPORT 5925 JANUARI 2009, Naturvårdsverket Artportalen, Svalan, webbaserad databas över fynd av växter, fåglar, SLU m.fl. Artdatabanken, SLU, artfaktablad om rödlistade arter Naturvårdsverket, Natura 2000, Art- och naturtypsvisa vägledningar över fåglar Fåglar i Europa med Nordafrika och Mellanöstern, 1993, Lars Jonsson Fågelguiden, andra upplagan, 2009, Svensson m.fl. Nordens fåglar, 2007, Staav & Fransson Fåglar i Sverige antal och förekomst, 2012, Sveriges ornitologiska förening Rödlistade arter i Sverige 2010, Artdatabanken, SLU Signalarter, 2000, Skogsstyrelsen Barrskogar, nyckelbiotoper i Sverige, 2011, Skogsstyrelsen Tickboken, 2003, Jaederfält (Sveriges mykologiska förening) Bonitering, markvegetationstyper, skogsmarkflora, 1994, Skogsstyrelsen Fjällflora, 2011, Mossberg & Stenberg Den nya nordiska floran, 2008, Mossberg & Stenberg Ekologisk katalog över lavar, 1995, Artdatabanken SLU Ekologisk katalog över mossor, 1995, Artdatabanken SLU Lavar en fälthandbok, 1982, Moberg & Holmåsen Svenska Fjärilar En fälthandbok, 2006, Bo Söderström Fältnyckeln dagfjärilar En fälthandbok, 2006, Artdatabanken SLU 32

33 Bilaga 1 Förtydligad gräns mellan område B och C. 33