SEK/MWh Elpris Nord Pool för spothandel Veckomedel, källa: Nord Pool Nord Pool Spot, priser och omsättning tidigare veckomedelvärden samt senaste timvärden, källa: Nord Pool SEK/MWh GWh/tim 1 000 BIOENERGINYTT 600 800 Nord Pool, systempris 750 Omsättning Nord Pool Pris Nord Pool 75 60 600 med Bioenergi i Pressen 450 45 400 Nr 1 / 2013 200 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP 300 150 30 15 0 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Ve 47 Ve 49 Ve 51 Ve 1 19/1 sö må ti on to fr lö sö må Kollaps för priset på utsläppsrätter Priset på utsläppsrätter Nord Pool terminspris inom det kvartal europeiska 2013 och 2014 systemet EUR/MWh för handel med utsläppsrätter har sjunkit till samt helåret 2014, källa: Nord Pool rekordlåg nivå. Den gångna veckan var priset vid ett 60 tillfälle nere på 2,81 euro/ton, och har därefter parkerats kring 4 euro. Den lägsta nivån noterades i samband med att EU-parlamentets industriutskott den 24 januari uttalade sig emot de åtgärder som 40 EU-kommissionen föreslagit för att stabilisera priset på utsläppsrätter. Klimatkommissionären Kvartal 2, Connie 2013 Hedegard varnade företagen som lobbar för att inte Kvartal vidta 3, 2013 åtgärder mot de låga utsläppspriserna, Kvartal 4, 2013 och samtidigt 20 säger sig stå bakom ett starkt utsläppshandelssystem: Kvartal 1, 2014 det är dags för er att tänka efter två gånger. Hon beskrev också de Helåret 2014 låga utsläppspriserna som en varningsklocka för EU-parlamentet och för regeringarna. Financial Times skrev att priskollapsen och handeln med utsläppsrätter har blivit en skam för EU. FORTS. s.2 4 0 aug sep okt nov dec jan, Nord Pool handel Nord Pool med handel COmed 2 CO2 utsläppsrätter Pris, EUR/EUA 20 15 10 5 källa: Nord Pool Forward, 2012 Forward, 2013 Forward, 2014 0 aug sep okt nov dec jan 0 Källa: Nord Pool Preliminär elstatistik Elåret 2012 präglades av ökad produktion och fortsatt stagnerande förbrukning, vilket ledde till en mycket stor elexport och sjunkande priser. Preliminär statistik redovisades av Svensk Energi vid årsskiftet. SID 2. Allt mer förnybart i kommunernas egen verksamhet Upplysningar 08 677 25 00 6 (7) Kommunerna och landstingen har ökat användningen av förnybar energi i sin egen verksamhet under perioden 2009 2011. Det framgår av en redovisning som tagits fram i samarbete mellan SKL och Energimyndigheten i rapporten Nyckeltal för energi och klimat. SID 6. Innehållsförteckning Kollaps för priset på utsläppsrätter 1 Preliminär elstatistik 2 Energiläget med ofullständiga tabeller 3 Utredning om gödsel vill höja tillståndsgränsen för biogas 3 Inget förslag om köttskatt - eller? 4 IEA:s bild av ett klimatneutralt Norden 2050 4 EU:s pumplag 5 Konjunkturinstitutets rapport om klimatmål 5 Allt mer förnybart i kommunernas egen verksamhet 6 40 miljoner till LRF för ökat energiföretagande 6 Utlysningar från Energimyndigheten 7 Forskning ger drastiska rubriker 8 Barack Obama nämner åter klimatfrågan 8 PelletsFöbundet ingår samarbete med miljölaboratoriet Eurofins 8 Försäljningen av drivmedel sjönk under 2012 9 Marknaderna 9 Pressmeddelanden 9 Bioenergi i pressen 12 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Holländargatan 17, 111 60 Stockholm Tel 08-441 70 80, Fax 08-441 70 89, info@svebio.se, www.svebio.se Manusstopp för detta nummer: 2013-01-30
FORTS FRÅN SID 1. Bakom de extremt låga priserna på utsläppsrätterna ligger flera faktorer. En är att systemet är riggat med alldeles för höga ingångsvärden. Företagen i medlemsländerna har lobbat för att få upp de ingående utsläppsvolymerna, och de enskilda medlemsländernas regeringar har gjort likadant med respektive lands anmälda siffror. Därefter kom den ekonomiska krisen i Europa, som gett lägre produktion i många företag, och därav följande lägre utsläpp. En tredje faktor kan vara att det faktiskt går mycket lättare att minska utsläppen än vad företagen och politikerna trott. Det gäller både konvertering till förnybara bränslen och effektiviseringsåtgärder. EU-kommissionen föreslog i höstas att man skulle dra in 900 miljoner utsläppsrätter, motsvarande 900 miljoner ton CO2 (Sveriges årliga utsläpp ligger på 60 miljoner ton). Avsikten var att vid en senare tidpunkt släppa ut dem på marknaden, men under tiden få upp prisnivån. När handeln med utsläppsrätter infördes var tanken att priset skulle hamna kring 20 30 euro/ton. Den tunga industrin har lobbat emot förslaget, och har vunnit en delseger genom att EU-parlamentets industriutskott ställt sig på deras sida. Men därmed är inte frågan avgjord. Frågan ska behandlas även i miljöutskottet, och senare kommer den upp i hela parlamentet för omröstning. Men även om kommissionens förslag skulle vinna majoritet i parlamentet återstår att få stöd i rådet, där bland annat Polen är starka motståndare. I Sverige har Svenskt Näringsliv uppmanat regeringen att inte ställa sig på kommissionens sida. Det är fortfarande oklart hur regeringen agerar. De flesta svenska företag skulle vinna på att priset på utsläppsrätter går upp. Företagen får nu tilldelning i enlighet med riktvärden ( benchmarks ) och de svenska företagen ligger ofta bra till jämfört med sina kolleger i andra EU-länder, och kan räkna med att få överskott av utsläppsrätter, som kan säljas på marknaden. Svebio kommentar: Det är mycket illa att det nu nästan inte finns något pris alls på koldioxidutsläppen i den handlande sektorn, som innefattar huvuddelen av energisektorn och den tunga industrin. Kraftverk, stålverk, raffinaderier och andra kan släppa ut sin koldioxid utan att det kostar. Följden är ett mycket lågt omvandlingstryck och dålig lönsamhet för ny teknik som reducerar utsläppen. Tyvärr är oförmågan att stötta upp utsläppshandeln och få upp priset på utsläppsrätter bara en del av EU:s just nu tafatta klimatpolitik. Förslaget om ett nytt energiskattedirektiv med gemensam lägsta koldioxidskatt (i sektorer utanför utsläppshandeln) är ett annat exempel. Förslaget verkar ha kört fast efter att ha stött på motstånd bland annat av Polen. Ett tredje är förslaget om att sänka målet för förnybara drivmedel i transportsektorn. Preliminär elstatistik Elåret 2012 präglades av ökad produktion och fortsatt stagnerande förbrukning, vilket ledde till en mycket stor elexport och sjunkande priser. Preliminär statistik redovisades av Svensk Energi vid årsskiftet. Produktionen av vattenkraft nådde rekordnivå med 78 TWh, ungefär lika mycket som de tidigare rekordåren 2001 (78,4 TWh) och 2000 (77,8 TWh). Normal vattenkraftsproduktion ligger kring 65 TWh. Vindkraften slog rekord med 7 TWh, en ökning med 15 procent jämfört med året innan. Det var en långsammare tillväxt än 2011, då vindkraften ökade med 74 procent. Också kärnkraftsproduktionen ökade, från 58 TWh till 61 TWh, vilket är en låg siffra i ett längre perspektiv, men klart bättre än 2009 och 2010. När det gäller biokraft, landets tredje viktigaste elproduktion, finns ingen separat redovisning i statistiken. Istället ingår biokraften i övrig värmekraft (inkluderar kraftvärme, mottryck i industrin, kondenskraft och gasturbiner), som minskat från 16,6 TWh till 15,4 TWh. Hur mycket av detta som är biokraft och hur mycket som är fossil kraft kan man inte se förrän det kommer detaljerade siffror om bränslefördelningen. Men på grund av mild väderlek är det troligt att biokraften minskade. Det gäller särskilt i förhållande till 2010. Den totala elproduktionen blev 161,3 TWh, vilket är den högsta siffran någonsin. Det förra rekordåret var 2001, då det producerades 157,7 TWh i Sverige. Dessutom: bara fyra år har elproduktionen legat över 150 TWh. Preliminär elstatistik för år 2012, jämfört med året före Tillförsel År 2010 År 2011 Ändring från År 2012 (prel) TWh TWh TWh 2011 Vattenkraft 66,8 66,2 78,0 17,8 % Vindkraft 3,5 6,1 7,0 14,8 % Kärnkraft 55,6 58,0 60,9 5,0 % Övrig värmekraft (kraftvärme, kondenskraft, gasturbiner med mera) 19,1 16,6 15,4-7,2 % Elproduktion, totalt 144,9 146,9 161,3 9,8 % Netto Import (+)/Export (-) -2,1-7,2-19,6 172,2 % Total inhemsk elanvändning 147,0 139,7 141,7 1,4 % Temperaturkorrigerad elanvändning 144,2 142,7 142,6-0,1 % FORTS. 4 2
FORTS FRÅN SID 2. Elanvändningen låg däremot på normal nivå, och blev 141,7 TWh. Bara en gång har elanvändningen varit högre än 150 TWh det var 2001 med en användning på 150,4 TWh. Det stora överskottet exporterades, och exporten blev rekordhöga 19,6 TWh, vilket är nästan dubbelt så mycket som det tidigare rekordet på 10,7 TWh elexport (1998). Även Norden som helhet var nettoexportör av el 2012 enligt Svensk Energi med cirka 15 TWh. Den mycket starka elbalansen gav låga elpriser. Det genomsnittliga systempriset på Nord Pool:s spotmarknad var 27 öre/ kwh, vilket var en nedgång med en tredjedel jämfört med 2011 och nästan en halvering jämfört med 2010. Under juli var genomsnittspriset bara 12 öre/kwh. Svebio kommentar: Bakom den mycket starka kraftbalansen ligger både kortsiktiga och långsiktiga faktorer. Den främsta kortsiktiga faktorn är den goda tillrinningen, som gett hög produktion av vattenkraft. Men också den snabba utbyggnaden av vindkraften de senaste två åren påverkar balansen. Den främsta långsiktiga faktorn är den stora utbyggnaden av förnybar elproduktion inom elcertifikatsystemet, som ger ett tillskott på 25 TWh ny förnybar elproduktion 2003 2020, främst biokraft och vindkraft. Till det kommer en svagt sjunkande elefterfrågan. Nedgången på användarsidan har varit 8 TWh sedan användningen kulminerade 2001. Vi får räkna med överskott och låga elpriser under åren framöver, såvida inte kraftföretagen bestämmer sig för att ta produktionskapacitet ur bruk. Det påverkar bioenergibranschen direkt, inte minst genom att värmepumpar vid låga elpriser blir ett ännu attraktivare alternativ till biobränslen, både i enskild uppvärmning och fjärrvärme. Energiläget med ofullständiga tabeller Energimyndighetens årliga rapport Energiläget utkom i slutet av 2012. Den här rapporten innehåller en samlad redovisning av utvecklingen på energiområdet belagd med aktuell statistik. Statistiken har tidigare samlats i en särskild tabellbilaga, Energiläget i siffror, men finns sedan förra året bara som excel- eller pdf-filer. Normalt innehåller Energiläget en samlad och av Energimyndigheten sanktionerad bild av statistiken för året innan, men tyvärr har Energimyndigheten i 2012 års upplaga bestämt sig för att inte redovisa totalsiffror för 2011. Det har särskilt negativ effekt för bioenergin eftersom det i övrigt saknas samlad statistik för bioenergi. Det som finns är de årliga energibalanser som redovisas av SCB i december och som är en mycket mer svårläst och svårtolkad källa. Ett av problemen med bioenergistatistiken är att man ofta tvingas göra revideringar. Det kan ske under flera år, vartefter man får in bättre statistik. Mycket av statistiken är nämligen preliminär. Det gäller särskilt för användningen av biobränslen i industrin. Ibland kan revideringarna ge stora förändringar. Det gäller i år för bioenergi i flera sektorer för siffrorna för 2010. I Energiläget 2011, som kom ut för drygt ett år sedan, angavs tillförseln av biobränslen, avfall och torv (bioenergi) till 127 TWh 2009 och 141 TWh för 2010, dvs en rekordartad ökning med 14 TWh. I den nu publicerade Energiläget 2012 har man reviderat siffran för 2009 till 128 TWh och för 2010 till 135 TWh, en reduktion med 6 TWh jämfört med den tidigare statistiken. Eftersom bioenergin 2008 gav 121 TWh innebär det att tillförseln ökade med 7 TWh både 2009 och 2010 tillsammans 14 TWh på två år. Det är en mycket snabb ökning jämfört med vad som varit normalt under början av 2000-talet. Nedskrivningen för 2010 gäller både bioenergianvändningen i fjärrvärme, industri och i övrigsektorn, som inkluderar småskalig uppvärmning. Användningen av biobränslen för elproduktion har däremot reviderats upp. För 2011 finns alltså ingen totalsiffra för bioenergi i Energiläget 2012, men vissa delsiffror. Användningen av biodrivmedel ökade från 5 TWh 2010 till 6,3 TWh 2011, användningen i övrigsektorn ökade från 15,3 TWh 2010 till 16,9 TWh 2011, och användningen för fjärrvärme ökade från 42,1 TWh 2010 till 43,1 TWh 2011. Däremot minskade användningen för elproduktion från 18,1 TWh 2010 till 15,5 TWh 2011. Någon siffra för industrins förbrukning anges inte, troligen därför att underlaget anses osäkert. Utredning om gödsel vill höja tillståndsgränsen för biogas En utredning om gödsel (Utredningen om miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning, SOU 2013:5) lämnade sitt betänkande 28 januari. Utredningen kan få betydelse för jordbrukare som vill producera biogas, men också för hanteringen av hästgödsel kring tätorter. Utredare har varit Christina Huhtasaari vid Jordbruksverket. Ett av hennes viktigaste förslag är att höja gränsen för miljötillstånd för biogasanläggningar på jordbruk, från 150 000 till 300 000 rågasproduktion. Dagens gräns innebär att etablering av biogasproduktion vid större jordbruk blir tillståndspliktiga, och att tillståndsplikten även gäller själva djurhållningen. Det leder till att man måste göra dyrbara miljökonsekvensbeskrivningar. Utredaren vill också tillåta en inblandning av energirika andra substrat än gödsel, och att man därför ska få blanda in upp till 500 ton avfall utan tillstånd. För att förbättra likställigheten i samband med tillståndsprövningen föreslår utredningen att miljöprövningen av djurhållningsärenden och biogas ska koncentreras till fyra miljöprövningsdelegationer istället för dagens tolv, och att det vid dessa fyra ska finnas jordbrukskompetens. 3
Inget förslag om köttskatt eller? De senaste veckornas mest engagerande klimatdebatt handlade om köttskatt som föreslogs av Jordbruksverket. Eller var det inte så? Vi citerar ur jordbruksverkets eget pressmeddelande som hade rubriken: För en hållbar livsmedelskonsumtion behöver vi äta mindre kött och välja kött med omsorg. I västvärlden behöver vi äta mindre kött för att utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktionen ska minska. Vi föreslår inte någon köttskatt men konstaterar att frivillighet också behöver kompletteras med offentliga styrmedel på internationell nivå. Det är slutsatser i en ny rapport där Jordbruksverket beskriver olika aspekter av en globalt hållbar köttkonsumtion. Det är i synnerhet nötkött som bidrar med stora utsläpp av växthusgaser. För alla djurslag har det betydelse hur djuren föds upp. Långsam uppfödning utomhus innebär i många fall större utsläpp än intensiv produktion inomhus, men kan å andra sidan innebära en bättre djurvälfärd. Konsumtionen kan minskas genom att vi i första hand slänger mindre mat. Avsevärt mindre resurser går åt om vi äter mer mat ifrån växter och mindre ifrån djur. Köttproduktionen har inte bara en negativ miljöpåverkan. Betande djur behövs för att bevara naturbetesmarker som är värdefulla för den biologiska mångfalden och de öppna landskapen. Produktionen bidrar också till sysselsättning på landsbygden. Svensk köttproduktion ligger bra till i flera hållbarhetsperspektiv. Regler, miljöskatter och subventioner kan styra i rätt riktning. Men det är avgörande att dessa är på en internationell nivå. Annars riskerar man bara flytta produktionen dit där regelkraven och skattebördan är lättast, inte där produktionen är hållbar, förklarar Gabriella Cahlin vid jordbruksverket Svebio kommentar: Vad ska man använda marken till? Och ska allting styras av klimatpolitiken? Jordbruksverkets utredning är mycket mer nyanserad än den efterföljande debatten. Och någon ensidig svensk köttskatt verkar inte vara på gång inom den närmaste framtiden. Om man vill minska klimatutsläppen från livsmedelsproduktion och livsmedelhantering finns det flera vägar att gå: Globala priser på koldioxid, med koldioxidskatt och utsläppshandel, räcker långt. En kraftfull politik för att stoppa avskogning är en annan viktig åtgärd. Olika åtgärder i odlingen för att minska kväveläckage. Forskarna pekar på att det är svårt att prissätta och avgiftsbelägga utsläppen av metan och lustgas. Det är bakgrunden till att en del föreslår att man istället ska beskatta konsumtionen av produkter som ger upphov till sådana utsläpp. En första åtgärd för att minska metanutsläppen kan regeringen och riksdagen ta genom att införa metanreduceringsstödet till biogas från gödsel. Att idisslare släpper ut metan kan man inte göra mycket åt. Men nötkreatur ger andra stora fördelar, vilket även jordbruksverket påpekar. De håller landskapet öppet och tar vara på grovfoder från marker som inte kan odlas. Alternativet att plantera igen dessa marker med skog uppskattas inte av alla. Att bara hålla marker öppna med EU-bidrag utan produktion håller inte i längden. Den största risken med köttskattedebatten är att den tar fokus från den helt dominerande klimatfrågan utsläppen av koldioxid från fossila bränslen. IEA:s bild av ett klimatneutralt Norden 2050 IEA har tillsammans med nordiska forskare utformat ett scenario för ett klimatneutralt Norden 2050. Rapporten heter Nordic Energy Technology Perspectives och lanseras vid ett antal seminarier under januari och februari runtom i Norden. Det är första gången som IEA (International Energy Agency) gör en regional analys av detta slag. Rapporten innehåller en rad olika förslag, som vi känner igen även från andra analyser, t ex från förslaget till en svensk Färdplan 2050, som nyligen presenterades av Naturvårdsverket. Det som gett rubriker är förslaget om en kraftig utbyggnad av vindkraften, som skull ge 13 000 nya vindkraftverk i Norden. Vindkraften skulle med den utbyggnaden öka från 3 procent av elproduktionen idag till 25 procent 2050. Den nordiska vattenkraften kommer enligt IEA att spela en viktig roll för att balansera den stora utbyggnaden av vindkraft i Norden och i hela norra Europa. Detta kräver en omfattande utbyggnad av elförbindelserna. De goda förutsättningarna för förnybar elproduktion i Norden gör det möjligt att exportera 50 100 TWh förnybar el. IEA räknar med en omfattande elektrifiering av personbilstrafiken. För tung trafik och flyg räknar man däremot främst med biobränslen, och biobränslen svarar därför för hälften av transportsektorns energianvändning 2050. För den tunga industrins del räknar IEA, precis som Naturvårdsverket, med att koldioxidavskiljning och lagring (CCS) ska vara ett kommersiellt tillgängligt alternativ. MISSA INTE! SVEBIOS VÅRMÖTE MED ÅRSMÖTE 9 april, Stockholm INBLICK BIONERGI 17-18 april, Stockholm SLASHKONFERENS på ELMIA WOOD 5 juni, Elmia, Jönköping 4
EU:s pumplag EU-kommissionen presenterade 24 januari ett förslag till ett direktiv om infrastruktur för alternativa drivmedel i transportsektorn en EU-motsvarighet till den svenska pumplagen. Här är de konkreta förslagen för olika drivmedel enligt EU-kommissionens pressmeddelande: De viktigaste åtgärder som föreslås är: El: Situationen när det gäller laddplatser för el varierar kraftigt i EU. De ledande länderna är Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Spanien och Storbritannien. Enligt förslaget kommer det i varje medlemsland att krävas ett minsta antal laddplatser med standardiserat uttag. Syftet är att det ska finnas en kritisk massa av laddplatser så att företagen kommer att masstillverka bilarna till rimliga priser. Ett standardiserat uttag för hela EU är viktigt för spridningen av el som drivmedel. För att komma till rätta med osäkerheten på marknaden presenterade kommissionen i dag användningen av typ 2-uttaget som standard för hela Europa. Vätgas: I Tyskland, Italien och Danmark finns redan ett stort antal tankstationer för vätgas även om en del av dem inte är tillgängliga för allmänheten. Det behövs fortfarande gemensamma standarder för vissa komponenter, såsom slangar. Enligt detta förslag kommer befintliga stationer att ingå i ett nät med gemensamma standarder som garanterar rörligheten för vätgasfordon. Detta gäller de 14 medlemsstater som i dag har ett vätgasnät. Biodrivmedel: Biodrivmedel svarar för nästan 5 % av marknaden. Det fungerar som bränsleblandningar och kräver inte någon specifik infrastruktur. En stor utmaning kommer att vara att garantera hållbarheten. Naturgas (flytande (LNG) och komprimerad (CNG)): LNG används för vattenburna transporter både till sjöss och på inre vat- tenvägar. LNG-infrastrukturen för tankning av fartyg är inte särskilt väl utvecklad. Det är bara i Sverige som det finns en småskalig LNGbunkringsanläggning för havsgående fartyg, men det finns planer på att införa sådana i flera andra medlemsländer. Kommissionen föreslår att det ska installeras tankstationer för LNG i alla 139 kust- och inlandshamnar i det transeuropeiska huvudnätet senast 2020 respektive 2025. Det rör sig inte om stora gasterminaler utan om antingen fasta eller mobila tankstationer. Detta omfattar alla större EU-hamnar. LNG: Flytande naturgas används också i lastbilar, men det finns endast 38 tankstationer i EU. Kommissionen föreslår att det till 2020 ska installeras tankstationer var 400:e kilometer längs vägarna i det transeuropeiska huvudnätet. CNG: Komprimerad naturgas används framförallt i bilar. En miljon fordon använder i dagsläget detta drivmedel (utgör 0,5 % av fordonsparken), men branschens mål är att andelen till 2020 ska öka tiofalt. Kommissionens förslag kommer att garantera att det år 2020 i hela Europa finns tankstationer, med gemensamma standarder, som är tillgängliga för allmänheten, med ett avstånd på som mest 150 km. LPG: Gasol. Det planeras inte några åtgärder för LPG, eftersom kärninfrastrukturen redan finns. Medlemsstaterna kommer att kunna genomföra dessa förändringar, utan att nödvändigtvis använda offentliga medel, genom att ändra lokal lagstiftning för att främja den privata sektorns investeringar och ändra beteendemönster. Det beviljas redan EU-stöd från TEN-T-fonderna, sammanhållningsfonden och strukturfonderna. Svebio kommentar: Lägg märke till att EU-kommissionen inte inkluderar biodrivmedel som E85, B100 eller biogas. Den svenska lagen gäller ju enbart förnybara drivmedel, dvs biodrivmedel. Se även Svebios pressmeddelande s.11. Konjunkturinstitutets rapport om klimatmål Konjunkturinstitutet har gett ut en rapport om de energioch klimatpolitiska målen. Den är inte helt lätt att förstå, och pressmeddelandet gör en inte så mycket klokare: Högt ställda mål för förnybarhet och energieffektivisering leder till höjd ambitionsnivå i klimatpolitiken. Samtidigt ger ökade utsläppsmål motsvarande utsläppsminskning till lägre kostnad. Kostnaden för ambitiösa förnybarhets- och energieffektiviseringsmål måste därför motiveras av att de uppnår andra syften än minskade utsläpp av växthusgaser. Den här studien undersöker hur riksdagens tre huvudsakliga klimat- och energipolitiska mål till år 2020 interagerar och sätter gränser för energianvändning. Målens utformning har åter blivit aktuell i och med diskussionerna i EU om mål efter 2020. I utformningen av den framtida politiken för att uppnå betydligt mer ambitiösa utsläppsminskningar är det viktigt att förstå hur de befintliga målen interagerar. För att nå målen kostnadseffektivt bör åtgärder utformas för att motverka marknadsmisslyckanden. Om styrmedel för energieffektivitet och förnybarhet riktas mot andra misslyckanden än utsläppsexternaliteten kan synergieffekter potentiellt uppnås. Om vi förstått rapporten rätt oroas Konjunkturinstitutet av att vi kommer att skjuta över klimatmålet 2020 om vi har alltför ambitiösa mål för energieffektivisering och förnybar energi, och att detta inte är det ekonomiskt mest optimala sättet att uppnå klimatmålet. I rapporten framhålls att man istället för att uppnå målet genom att öka användningen av förnybar energi och energieffektivisera (dvs i praktiken främst minska användningen av fossila bränslen och därmed reducera koldioxidutsläppen) istället skulle kunna använda andra och möjligen billigare åtgärder, t ex i jordbruket. Naturvårdsverket, som Konjunkturinstitutet enligt regeringsuppdraget skulle samråda med, har skrivit en tämligen syrlig reservation till rapporten, men verket framhåller att det knappast är något problem att klimatmålet överskrids 2020, och att man inte ska stirra sig blind på hur man uppnår målen just 2020. Detta med tanke på de mycket tuffa mål som finns för 2050. Om man genomför utsläppsminskningarna i förtid blir problemen mindre att nå målen längre fram. Naturvårdsverket menar också att det inte finns någon grund för att anta att det ger en högre kostnad att nå målen tidigare. Svebio kommentar: Konjunkturinstitutet utgår från att vi enbart behöver nå klimatmålet 2020, och till så låg kostnad som möjligt. Men klimatpolitiken är långsiktig och 2020 är bara en etapp på vägen. Förnybar energi har dessutom andra fördelar, inte minst ökad försörjningstrygghet. Regeringen bör lägga denna teoretiska studie där den hör hemma: i papperskorgen. 5
Allt mer förnybart i kommunernas egen verksamhet Kommunerna och landstingen har ökat användningen av förnybar energi i sin egen verksamhet under perioden 2009 2011. Det framgår av en redovisning som tagits fram i samarbete mellan SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och Energimyndigheten i rapporten Nyckeltal för energi och klimat. Vi citerar ur pressmeddelandet från SKL: Kommuner och landsting ökar sina insatser för klimatsmarta transporter i rask takt. Även energianvändningen i lokaler och bostäder visar tecken på att minska, enligt en rapport som SKL gjort i samarbete med Energimyndigheten. Under perioden 2009-2011 ökade användningen av förnybara drivmedel i kollektiv trafiken markant. Det gjorde också antalet miljöbilar inom kommunernas och landstingens egna organisationer. Andelen förnybart drivmedel till egna personbilar och lätta lastbilar ökade även den (se fakta nedan). Det här är frukten av ett metodiskt arbete med förnybar energi och energieffek tivisering som många kommuner och landsting driver sedan flera år. Det finns en tydlig vilja att bidra till begränsad klimatpåverkan, säger Håkan Sörman, vd på SKL. När det gäller användningen av miljöbilar ligger man klart före samhället i övrigt. Det är positivt. Enligt EU:s energitjänstedirektiv ska kommuner och landsting vara föregångare i att effektivisera sin energianvändning, säger Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma. Rapporten visar också att kommuner och landsting mellan 2009 och 2011 minskade sin energianvändning i lokaler och bostäder. Antalet terawattimmar sjönk från 24,3 till 22,5. Till största delen beror det på att 2011 var ett varmare år än 2009, men det kan också vara ett resultat av effektiviseringar. Mycket förnybart i busstrafiken Av rapporten framgår inte minst att den svenska busstrafiken är inne i en omfattande omställning från fossila bränslen (diesel) till förnybara drivmedel. Mer än halva bränsleförbrukningen är nu förnybar i kollektivtrafiken (el för spårbunden trafik ingår dessutom inte). Högst andel förnybart bland regioner och län har Stockholms län, Region Skåne och Kalmar län, med drygt 60 procent. Bland kommunerna ligger Falköping högst med 100 procent följt av Linköping, Norrköping och Motala, samtliga med omfattande användning av biogas. Vad det handlar om i hela landet är rena eller högblandade biobränslen som RME/B100, etanol (E85; ED95) och biogas som främst ersätter diesel. FAKTA Andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken 2009 2011 Kommuner 26,60% 38,40% Landsting 39,70% 53,30% Andel miljöbilar inkl. lätta lastbilar 2009 2011 Kommuner 35% 45% Landsting 67 % (2010) 72% Andel förnybart drivmedel i egna personbilar 2009 2011 Kommuner 15,10% 18,10% Landsting 21% 23,30% Svebio kommentar: Det är en fantastisk utveckling som skett inom busstrafiken genom långsiktigt och målmedvetet arbete. Det kan liknas vid den omställning som redan skett i fjärrvärmen och som håller på att genomföras i växthusodlingen. Slutresultatet kan bli en total ersättning av de fossila bränslena, eftersom teknik och ekonomi finns på plats. För busstrafiken och annan tung trafik finns ett enda orosmoment. EU:s förslag om att sätta tak för användningen av biodrivmedel kan stoppa utvecklingen av marknaden för rena biodrivmedel som B100 och ED95. Statistiken bygger på uppgifter från Energieffektiviseringsstödet, Miljöfordon Syd och Vägtrafikregistret. 40 miljoner till LRF för ökat energiföretagande Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har beviljats nästan 40 miljoner kronor från Jordbruksverkets landsbygdsprogram till två bioenergiprojekt, som ska få fler landsbygdsföretag att leverera bioenergi och samtidigt energieffektivisera sina verksamheter. Projekten ska pågå under två år och blir en av LRF:s största satsningar på bioenergi någonsin. Vi känner det stora intresset för att hämta den förnybara kraften på gården och använda den för att öka lönsamheten, då våra regioner har en omfattande energiverksamhet. Därför har vi fört en lång dialog med Jordbruksverket för att forma vårt mest omfattande energiprojekt någonsin. Den största andelen landsbygdsföretagare har sina affärsmöjligheter i bioenergin, nu får landsbygdsföretagare en unik möjlighet att ta dem vidare, säger Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi på LRF. Lika stort som mjölk År 2011 antog LRF en strategi för hur de gröna näringarna ska kunna öka sitt uttag av förnybar energi och minska behovet av fossila bränslen. Målet är att energiföretagandet ska bli lika stort som mjölknäringen och lika marknadsdrivet som grönsaksnäringen. De två nya stora projekten Framtidsföretag och Goda affärer på förnybar energi blir verktyg för att nå detta mål. Vi kan spela en viktig roll i utvecklingen av konkurrenskraftiga energiföretagare och att landsbygdsföretag ska ses som professionella och betydelsefulla aktörer på energimarknaden, säger Anna Tiberg, enhetschef för energiföretagande och miljö på LRF. 70 procent förnybart LRF ser energiförsörjningen som en av de viktigaste samhällsfrågorna, där lantbruket har möjlighet att bidra till en långsiktigt hållbar lösning. LRF tycker att ett rimligt mål är 70 procent förnybar energi i Sverige till år 2020, vilket kan jämföras med det nuvarande målet på 50 procent, vilket nås redan i vinter. FORTS 4 6
FORTS FRÅN SID 6. Ökad produktion av förnybar energi är mycket viktigt för att minska klimatpåverkan och det är därför som vi nu stöttar dessa projekt. Här har branschen en stor möjlighet till utveckling och vi ser fram emot en stor aktivitet och nya jobb på landsbygden, säger Niclas Purfürst, avdelningschef på Jordbruksverket. Många möjligheter Möjligheterna för de gröna näringarna att leverera förnybar energi är många: biobränsle från skog och åker, drift av närvärmeanläggningar, vindkraft, småskalig vattenkraft, eller biogas och biodrivmedel. För att möjliggöra för fler företagare att kunna satsa på förnybar energi ska projektet Framtidsföretag samla 25 framgångsrika energipionjärer inom den gröna sektorn. Dessa gårdar kommer att utgöra en länk mellan forskning och praktik samt vara en utbildningsplats för att inspirera fler företag till energieffektivisering och omställning till förnybar energi. Målsättningen är att under två år genomföra 450 studiebesökstillfällen och minst 120 föreläsningar. Ska stärka konkurrenskraften Genom projektet Goda affärer på förnybar energi kommer LRF att erbjuda minst 500 kompetensutvecklingsinsatser för enskilda företagare. Projektet kommer också skapa minst 75 samverkansprocesser för att stärka konkurrenskraften i befintliga företag, och att generera nya företag eller företagskonstellationer, säger Ulf Jobacker. (pressinformation från LRF) Utlysningar från Energimyndigheten Energimyndigheten har ett par utlysningar där företag kan söka pengar för teknisk utveckling på bioenergiområdet. Vi citerar från myndighetens hemsida: Utlysning: EU:s Bioenergy Sustaining the Future - demonstrationsprojekt inom bioenergi Nu är EU:s utlysning inom Bioenergy Sustaining the Future (BESTF) öppen för ansökningar. Utlysningen stänger den 27 mars 2013. BESTF är till för att demonstrera olika tekniska lösningar på tillverkningssätt (värdekedjor) för biodrivmedel och kraftvärme som bedöms vara möjliga för produktion till 2020. BESTF är till formen ett ERA-NET Plus och pågår max fem år från EU-kommissionens startdatum. Startdatum för projekten kan vara från 1 januari 2014. Projekten måste vara avslutade till halvårsskiftet 2017 för att hinna avrapporteras. Eftersom tidsperioden är kort för demonstrationer är modifieringar av existerande demonstrationer ett tänkbart område att söka för. Ansökningarna måste förhålla sig till de nationella kriterierna samt utlysningens kriterier. Alla projekt måste ha deltagare från minst två länder, men tre länder kan vara mer fördelaktigt. EU medfinansierar utlysningen med 15 miljoner euro förutsatt att medverkande medlemsländer tillsammans finansierar med minst 30 miljoner euro. Medverkande länder är: Storbritannien, Tyskland, Sverige, Finland, Danmark, Navarra (Spanien), Schweiz och Portugal. BESTF är ett nätverk av nationella och regionala myndigheter i ett flertal europeiska länder som tillsammans med EU-kommissionen har bildat ett konsortium vars syfte är att finansiera demonstrationsprojekt kring bioenergi. I Sverige är Energimyndigheten medverkande part inom BESTF. Aktuell information publiceras löpande på Energimyndighetens webbplats. Utlysning: Forskningsprogrammet Etanolprocesser Energimyndigheten bjuder in intresserade att ansöka om medel för forskning, utveckling och demonstration inom programmet Etanolprocesser, för processer och processkoncept där tillverkning av etanol från råvaror som innehåller lignocellulosa ingår. Sista inlämningsdag är måndagen den 18 februari 2013 kl. 24.00. Projekten måste vara slutförda senast 30 juni 2015. Drygt 40 miljoner kronor som ännu inte är bundna till projekt finns inom programmet. Detta är programmets andra utlysning. Energimyndighetens forskningsprogram Etanolprocesser är ett fyraårigt program med en sammanlagd budget på 130 miljoner kronor. Programmet har tillkommit för att ytterligare förstärka kunskaps- och kompetensbasen inom cellulosabaserad etanoltillverkning. Avsikten med programmet är att bidra med tekniskt underlag till aktörer som är intresserade av att kommersialisera teknik för att producera etanol. Energimyndigheten önskar få in ansökningar om projekt som bidrar till att programmets mål kan uppnås. I denna utlysning välkomnar myndigheten särskilt: projekt som genomförs i etanolpiloten, som bidrar till att stärka de tekniska förutsättningarna för kommersialisering av etanolprocessteknik. syntesprojekt där specifikt processkoncept utformas, kritiska processteg identifieras med utvecklingsbehov och ekonomisk bedömning genomförs. Syntesprojektet genomförs i samarbete med aktuella forskare. projekt med utveckling av effektiv processapparatur för förbehandling, hydrolys och fermentering, som genomförs i samarbete med aktuella forskare och processutvecklare. Projektgenomförare kan vara institutioner vid högskolor och universitet, institut samt företag med intresse för och inriktning mot berörda teknikområden. För vidare information se Energimyndighetens hemsida. 7
Forskning ger drastiska rubriker Vid mitten av januari dök det upp ett antal rubriker om negativa effekter av biobränslen, bland annat i Ny Teknik. Här är några exempel på rubriker: Så mycket sämre blir luften av biobränsle Snabbväxande arter ökar dödlighet Biobränslen ökar dödligheten Vad var det som hade hänt? Har odling av biobränslen plötsligt blivit ett stort miljöhot? Bakgrunden till rubrikerna och de korta artiklar som publicerades på en rad sajter var en artikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change av forskare från Lancaster University i England. Forskarna har räknat på effekterna av att odla snabbväxande träd (energiskog) som poppel, salix och eukalyptus på 72 miljoner hektar i Europa. Med vissa antaganden om odlingsmetoder (gödslingsintensi- PelletsFörbundet har gott hopp om att PF-märkningen skall anammas i våra grannländer. Samarbetet är således en viktig pusselbit i PelletsFörbundets aktiva arbete med att kvalitetssäkra det skandinaviska pelletsutbudet. Miljölaboratoriet Eurofins är ett globalt miljölaboratorium med representation i över 30 länder. PelletsFörbundets medlemmar är rekommenderade att använda Eurofins för sina löpande kvalitetstester men inget tvång föreligger. Samarbetet med PelletsFörbundet innebär många fördelar. För organisationens medlemmar handlar det bland annat om prismässiga skalfördelar och tillgång till lättillgängliga on-lineresultat som effektiviserar resultatuppföljning. För pelletsanvändare i alla former blir en mer standardiserad och gemensam kvalitetskontet) kommer man fram till att det bli stora utsläpp av marknära ozon som leder till en ökad dödlighet på 1400 för tidiga dödsfall, främst orsakade av sjukdomar i andningsorganen. I en del av artiklarna påstås att detta är den första studie som görs av sambandet mellan ökad biobränsleodling och luftkvalitet. Svebio kommentar: Forskarna har räknat på ett mycket extremt fall. 72 miljoner hektar kan jämföra med att den totala jordbruksarealen i EU är drygt 150 miljoner hektar, och att den svenska åkerarealen är knappt 3 miljoner hektar. Det finns inga planer på att intensivodla snabbväxande och hårt gödslade träd på så stora arealer. Med extrema antaganden kan man bevisa vad som helst. Det är knappast forskning. Och resultaten säger ingenting allmänt om biobränslen så som rubrikerna antyder. Barack Obama nämner åter klimatfrågan En av de saker som noterades av media i president Barack Obamas installationstal 21 januari var att han nu åter tog upp klimatpolitiken på sin lista över saker som måste åtgärdas under den kommande mandatperioden. Han var anmärkningsvärt specifik på detta område, i ett tal som annars mest präglades av allmän och ideologisk retorik han nämnde exempelvis inte alls vapenfrågan trots det som nyligen hänt. Så här sa Obama om klimatet (egen översättning): Vi kommer att svara på hotet om klimatförändring, medvetna om att vi sviker våra barn och framtida generationer om vi misslyckas med att göra det. Vissa förnekar fortfarande de överväldigande vetenskapliga be- visen, men ingen kan undfly den förödande inverkan av härjande bränder, förstörande torka och allt kraftigare stormar. Vägen till hållbara energikällor kommer att bli lång och ibland svår. Men Amerika kan inte undvika omställningen; vi måste leda den. Det tolkas allmänt som en tydlig signal om att president Obama under de närmaste åren tänker väcka liv i klimatdebatten och ta strid med de konservativa republikanerna och fossilindustrin. Det anses inte vara någon röstvinnande fråga i USA idag. En majoritet av amerikanerna tror visserligen att det sker en global uppvärmning, men en minoritet tror att detta beror på mänsklig påverkan och misstron mot vetenskapen är allmän. PelletsFörbundet ingår samarbete med miljölaboratoriet Eurofins Branschorganisationen för svensk värmepellets, PelletsFörbundet, lanserar inom kort PF-märket som en kraftfullare kvalitetsmärkning av värmepellets. Som ett led i detta har PelletsFörbundet ingått samarbete med miljölabbet Eurofins vad gäller kvalitetsmätningar av de till PF-märket anslutna pelletsproducenterna. troll en tydlig kvalitetsstämpel och trygghet som underlättar köp och användning av pellets från någon av de producenter som anslutit sig till PF-märkningen. - Vi ser många fördelar med att rekommendera Eurofins som prioriterad leverantör till våra medlemmar. Vi har genomfört en upphandling och Eurofins var de som bäst mötte våra behov, både vad gäller kunskap och pris. Vi ökar nu takten i vårt arbete med att göra pellets till ett självklart alternativ bland hållbara energislag. En tydligare kvalitetsmätning av den pellets som produceras med PFmärkningens kravspecifikation är ett viktigt steg på denna resa, säger Lars-Erik Larsson, Ordförande i PelletsFörbundet. (pressmeddelande från Pelletsförbundet 21 dec 2012) 8
Försäljningen av drivmedel sjönk under 2012 Den totala försäljningen av drivmedel sjönk under 2012 i jämförelse med 2011. Bensinförsäljningen sjönk mest med ca 8 procent för helåret och diesel och E85 sjönk med ca 1 procent vardera. Allt enligt preliminära siffror från SPBI. Den totala försäljningen av bensin för hela året uppgick till ca 3 878 800 m 3, en minskning med ca 344 000 m 3 eller ca 8 procent. Den ackumulerade dieselförsäljningen under hela året omfattade ca 5 265 400 m 3, en nedgång mot tidigare år med ca 57 900 m 3 eller ca 1 procent. Den sammanlagda försäljningen av E85 under 2012 uppgick till 218 400 m 3, en minskning med ca 2 200 m 3 eller ca 1 procent. Ulf Svahn, vd i SPBI säger: Minskningen beror på såväl mer energieffektiva bilar med bland annat fler hybrider samt en sämre konjuntur. Den ackumulerade försäljningen av eldningsolja under 2012 omfattade ca 805 900 m 3, en nedgång med ca 32 000 m 3 eller ca 4 procent. Marknaderna Fortsatt högt oljepris Oljepriset tycks ha parkerats kring 110 dollar/fat (Nordsjöoljan) för gott. Det är en bra utgångspunkt för alla kalkyler att räkna med att olja kostar 4 500 kr per kubikmeter i världsmarknadspris eftersom det går 6,3 fat på en kubikmeter och dollarn är värd 6,50 kr. Eftersom en kubikmeter innehåller 10 MWh betyder det också att oljan är värd 450 kr/mwh eller 45 öre/kwh. Men det är bara råoljepriset. Sedan ska man raffinera och lägga på handelsmarginal och distribution, och till sist skatter och avgifter och moms. Redan på råoljans prisnivå har pellets mycket god konkurrenskraft för storskalig användning, även utan skatter, avgifter och utsläppsrätter. Elpriset normalt trots kylan Enstaka prisspikar under köldvågen i mitten av januari visar på det starka sambandet mellan elvärmen och elpriset. Men i övrigt har elpriserna hittills i vinter stannat på en normal nivå. Mellan prisspikarna har priset sjunkit tillbaka till omkring 30 öre/kwh, en relativt låg nivå jämfört med priset under de senaste vintrarna. Kylan driver upp priset momentant, på grund av den stora volymen elvärme, men i grunden är elbalansen mycket god, vilket ger den beskedliga basnivån för priset. Under det senaste året har den svenska elproduktionen legat kring 160 TWh, medan elförbrukningen stannat vid 140 TWh. Elanvändningen minskar tydligt i industrin. Kärnkraften har fungerat klart bättre i vinter än under de två föregående vintrarna. Vindkraftens snabba tillväxt har mattats en del. Kraftvärmen ger mer när värmeproduktionen ökar. PRESSMEDDELANDEN Pressmeddelande 2012-12-19 Svensk bioenergi tar full pott när EU ger stöd för ny energiteknik De svenska bioenergiprojekten, Billeruds Pyrogrot och Göteborgs Energis GoBiGas, hamnar på första och andra plats när EU-kommissionen delar ut pengar enligt NER300-programmet. Pyrogrot gäller framställning av pyrolysolja i skogsindustrin, och GoBiGas gäller termisk förgasning av biomassa. Det tredje svenska projektet, Vindpark Blaiken, kommer på fjärde plats. NER300 utformades ursprungligen för att ge stöd till stora projekt för koldioxidlagring men inget enda av dessa projekt kommer att få stöd, eftersom de inte godkänts av regeringarna eller dragits tillbaka av andra skäl. - Stödet till de svenska projekten är en bekräftelse på att våra företag ligger i framkant i Europa när det gäller att presentera ny bioenergiteknik, säger Svebios vd Gustav Melin i en kommentar. Kommissionens beslut visar också att förnybar energiteknik är billigare och bättre teknik för att minska koldioxidbelastningen än koldioxidlagring. NER300 finansieras genom försäljning av 300 miljoner utsläppsrätter. I den första omgången har 200 miljoner utsläppsrätter sålts, och det finns 1,5 miljarder euro att dela ut, vilket betyder att man fått ut 7,5 euro per utsläppsrätt. Ursprungligen var förväntan att man skulle kunna få in tre till fem gånger så mycket pengar för stöd, men utsläppsrätterna har de senaste åren fallit kraftigt i pris. Förteckningen över de anläggningar som fått stöd visar att de svenska projekten är bland de billigaste i euro per megawattimme. 9
Pressmeddelande 2012-12-21 Fortums julklapp till stockholmarna - byter kol mot bioenergi i Värtan Stockholm får nu en av världens största anläggningar för att producera el och värme från biobränslen. Fortums beslut att bygga ett nytt biobränslebaserat kraftvärmeverk i Stockholm är en milstolpe för Sveriges ansträngningar att reducera utsläppen av koldioxid från fossila bränslen. Det är en glädjande julklapp till stockholmarna, som får miljövänlig biobaserad fjärrvärme istället för fjärrvärme från kol. Det nya kraftvärmeverket kommer också att producera 750 GWh förnybar biokraft mitt i storstaden. Det säger Svebios vd Gustav Melin i en kommentar till Fortums beslut. För de svenska leverantörerna av biobränslen är det också ett positivt besked. Det finns stora potentialer att öka leveranserna av biobränslen från de svenska skogarna och åkrarna. Det skapar inkomster och sysselsättning runtom i Sverige och minskar behovet av importerade fossila bränslen. Det är bra för Sveriges ekonomi. Pressmeddelande 2013-01-17 EU-kommissionens förslag ger ökad oljeanvändning och mer utsläpp Svebio underkänner EU-kommissionens förslag om indirekt markanvändning, som presenterades i oktober och nu är föremål för förhandlingar i Bryssel. Förslaget kommer att öka utsläppen av koldioxid genom att minska intresset för att investera i produktion av biodrivmedel, sänka målen för förnybara drivmedel och leda till större användning av bensin och diesel, jämfört med den nu gällande politiken, säger Gustav Melin, vd i Svebio. Svebio har gjort en sammanställning av argument och kommentarer. Syftet med EU-förslagen är att minska riskerna för utsläpp från indirekt ändrad markanvändning, en oönskad effekt av att vi använder med biodrivmedel. Men åtgärderna som föreslås kommer att bli kontraproduktiva, enligt Svebio. Ett förslag är att sätta ett tak på 5 procent för grödebaserade biodrivmedel. Syftet är att minska risken för konkurrens med livs- medel och foder. Men Svebio framhåller att det finns drygt 11 miljoner outnyttjad åkermark i EU idag, och att ytterligare mark ska läggas i träda enligt EU:s planer. Om denna mark används för att odla energigrödor kan det ge drivmedel till 50 miljoner bilar. Ett annat förslag är att införa så kallade ILUC-faktorer, som bestraffar biodrivmedel från spannmål, socker- och oljegrödor. Faktorerna grundas på motsägelsefulla beräkningar, och straffar ut även nya energigrödor, t ex jatropha, som kan odlas på marginella marker i Afrika. Ett tredje förslag gäller dubbel- och fyrdubbelräkning av biodrivmedel från avfall och cellulosaråvaror. Systemet leder i praktiken till att målet för förnybara drivmedel skrivs ner kraftigt, och det skapas ett system som inbjuder till fusk och manipulation. Istället för ett mål på 10 procent förnybara drivmedel 2020 kan det nu bli bara 6,25 procent. Pressmeddelande 2013-01-17 Bioenergy International går in i en ny fas Nu är överlämningen av Bioenergy International klar, säger Lennart Ljungblom när han nu lämnar Svenska Bioenergiföreningen, Svebio, knappt två år efter att föreningen köpte tidningsverksamheten Bioenergy International av hans företag Bioenergi Förlag, 2011. Vi har tidigare köpt den svenska tidningen Bioenergi från Lennart och med framgång vidareutvecklat den. Med de förändringar som sker mot en alltmer digital och snabb mediabransch och med en stark bioenergitillväxt på de internationella marknaderna, menar vi att vår tidnings- och informationsverksamhet har bättre förutsättningar att utvecklas i samverkan med Bioenergy International. Inledningsvis har det varit viktigt med ordentligt stöd från den tidigare verksamhetsledaren, men nu går vi in i en ny fas, säger Gustav Melin, vd på Svenska Bioenergiföreningen. Bioenergy International är världens ledande facktidning på bioenergiområdet och distribueras i tryckt format i 67 länder över hela världen. Den är också tillgänglig för fri läsning online på www.bioenergyinternational.com. Tidningen produceras på engelska och ingår i en familj med flera systertidningar, bland annat en spansk och en rysk. Lennart Ljungblom har lång bakgrund i bioenergibranschen och var redan 1980 initiativtagare till Svenska Bioenergiföreningen och också dess förste verksamhetsledare. Sedan dess har han producerat, utvecklat och lett olika aktiviteter på området. Avsikten är inte att stanna upp utan tvärtom kommer jag att fortsätta att utveckla nya spännande projekt, lokalt såväl som internationell, säger Lennart och hänvisar till den nygamla webbsidan www.novator.se (startad redan 1995) som kommer bli hans nav för den fortsatta informationen om verksamheten i Bioenergi Förlag och Novator. Svenska Bioenergiföreningen är med sina 33 år världens äldsta bioenergiförening. Idag finns det bransch- eller intresseföreningar för bioenergiområdet i de flesta länder världen över. Svebio är en av de mest aktiva och omsätter idag närmare 20 miljoner kronor. Basen ligger hos våra medlemmar och vi har förstås fokus på Sverige, men vårt europeiska och globala intresse är mycket stort. Bioenergy International är för oss ett viktigt kommunikationsinstrument som hjälper till att utveckla den internationella bioenergimarknaden, samtidigt som den ger möjlighet att sprida information om effektiv politik och bra affärer, avslutar Gustav Melin. 10
Pressmeddelande 2013-01-25 EU-kommissionen glömde biodrivmedlen i sitt förslag till pumplag EU-kommissionen glömmer helt bort biodrivmedlen när man föreslår en pumplag för hela EU. Förslaget innebär att det ska installeras laddningsstolpar för elfordon och pumpar för vätgas och flytande naturgas. Men de rena biodrivmedlen, som etanol och biodiesel (E85, E95 och B100), saknas i förslaget. Ändå är det biodrivmedlen som kommer att stå för en mycket stor del av framtidens fordonsbränslen och reduktion av klimatutsläpp, eftersom de till låg kostnad kan ersätta bensin och diesel på ett miljömässigt hållbart sätt. Det säger Svebios vd Gustav Melin i en kommentar till EU-kommissionens förslag. Kommissionen ska ha en ros för att man vill ha obligatorisk kundinformation på pumparna. Men man glömde det viktigaste att alla bränslen ska märkas med vilken klimatpåverkan de har. Li- kaväl som vi kan välja bra miljöval i butiken och få information på cigarettpaketen om vilken skada tobaksrökningen ger, måste vi som konsumenter få veta vilken skada olika bränslen ger på klimatet när vi tankar. Man bör också ta lärdom av den svenska pumplagens avigsidor. I en marknadsekonomi bör inte staten eller EU-kommissionen i detalj reglera hur företagen ska investera. Bra styrmedel som gör att marknaden för förnybara drivmedel växer gör att företagen kommer att installera de pumpar och laddstolpar som behövs. EU:s regeringar och EU-parlamentet bör därför stoppa kommissionens förslag om att bromsa användningen av biodrivmedel. Svebios Vårmöte med Årsmöte Foto: AWEvans Konferens och årsmöte för Svebio 9 april, Westmanska Palatset, Stockholm Läs mer på: www.svebio.se Bioenergi Sveriges största energislag! Arrangerat av: 11