En boplatslämning från Sandarnaperioden

UV VÄST RAPPORT 2001:26 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING En boplatslämning från Sandarnaperioden Västergötland, Lundby socken, Sörred 7:2 och 15:1, RAÄ 304:2 Louise Olsson

UV VÄST RAPPORT 2001:26 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING En boplatslämning från Sandarnaperioden Västergötland, Lundby socken, Sörred 7:2 och 15:1, RAÄ 304:2 Louise Olsson En boplatslämning från Sandarnaperioden 3

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box 10 259, 434 23 Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: 0300-33 900 Fax: 0300-33 901 e-post: uvvaest@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se http:www.raa.se/uv Bildredigering Anders Andersson Fyndteckningar Anders Andersson Framsida Daterande flintfynd från boplatsen (se även fig. 4, s. 11). Teckning: Anders Andersson. Layout Lena Troedson Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2001 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. 2001 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2001:26 ISSN 1404-2029 4 En boplatslämning från Sandarnaperioden

Innehåll Inledning 7 Bakgrund 7 Topografi 7 Fornlämningsmiljön 9 Målsättning 9 Undersökningen 9 Metod 9 Strandlinjedatering 9 Lagerbeskrivning 10 Rutgrävning 10 Fynd 10 Datering 11 Jakt och fiske 11 Slutsats och diskussion 12 Sammanfattning 12 Litteratur 13 Tekniska och administrativa uppgifter 13 Bilaga. Fyndtabell 14 Figurförteckning 20 En boplatslämning från Sandarnaperioden 5

NORGE V Ä RMLAND DALSLAND BOHUSLÄ N V Ä STERGÖ TLAND Lundby GÖTEBORG HALLAND Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. 6 En boplatslämning från Sandarnaperioden

Inledning Med anledning av att Celero Support AB Volvo skulle bygga ett bilsäkerhetscentrum inne på Volvos område vid Sörred 7:2 och 15:1, Lundby socken, Göteborg, utförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst en slutundersökning inom nämnda område. Undersökningen omfattade en förhistorisk boplats som tidigare påträffats i samband med en förundersökning (Svedberg, manus under arbete). Totalt undersöktes 350 m 2. Slutundersökningen utfördes 30/6 18/7 1997. Vid fornlämning 304:2 framkom inga anläggningar, som exempelvis härdar och gropar. Däremot påträffades rikligt med slagen och bearbetad flinta, vilket kan visa att platsen utnyttjats som en säsongsbunden lägerplats eller fångstplats. Bakgrund 1960-talet var en expansiv era för Volvo och stora fabriksområden anlades i Sörred. Både Sörred och Lundby är fornlämningstäta områden och som konsekvens av olika nybyggnationer har vissa områden under årens lopp kommit att omfattas av arkeologiska undersökningar. Personal från Göteborgs Arkeologiska Museum har genomfört undersökningar av ett flertal lämningar ifrån järnålder, bronsålder, neolitikum och mesolitikum. Det var också personal från Göteborgs Arkeologiska Museum, som utförde en utredning i området. Detta föranledde sedermera en förundersökning, som utfördes av Göteborgs Arkeologiska Museum i samarbete med Riksantikvarieämbetet UV Väst i Kungsbacka. Topografi Bohuslän är känt för sitt karga men vackra klipplandskap med skärgårdens radband av kala öar längst i väster. En av de största är Hisingen, som räknas vara Sveriges fjärde största ö. Ön har en rik och omväxlande naturgeografi. Karaktäristiskt är flera bergspartier med sprickdalar och mellanliggande områden för odling och bebyggelse. Två stora dalgångar har tidigare varit farbara sund där torra sidslänter många gånger brukats som boplatsområden. Inlandsisen släppte sitt grepp för ca 13 000 år sedan. Från de följande årtusendena finns många spår efter stenålderns fångstfolk. Stranden låg mellan 15 och 25 m högre än idag och älvmynningens område var en skärgårdsmiljö med många större och mindre öar. Här fanns också flera fiskrika sund mellan öarna. Bronsålderns, ca 3000 år gamla, stora gravrösen finns koncentrerade i ett stråk längs kusten. I Sörred Björlanda ligger bosättningar och gravar ifrån olika tidsperioder. Skäggeredsområdet ligger längs den dalgång, som från Älvsborgsfjorden i söder sträcker sig upp till Björlanda Kile i norr. Ända fram till Kristi födelse har dalgången utgjort ett farbart sund från Göta älvs mynningsområde i söder till upp till Nordre älvs mynningsområde i norr. Bergsområdet öster om dalgången delas i två delar av ett större, uppodlat slättområde, som från dalgången i väster utbreder sig åt öster. Bergspartierna En boplatslämning från Sandarnaperioden 7

Raä 300 Raä 299 Raä 330 Raä 298 Raä 331 Raä 329 Raä 297 Raä 303 Raä 304:2 Fig. 2. Utsnitt ur Ekonomiska kartan, blad 7B 1c, med fornlämningen RAÄ 304:2 markerad. Skala 1:10 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2001-09-04. 8 En boplatslämning från Sandarnaperioden

består av kala slipade berghällar med mellanliggande, mindre moränfyllda svackor bevuxna med ek och tall. Fornlämningsmiljön Fornlämningen ligger i en östsluttning invid en bergshylla och begränsas av berg i norr, söder och i väster. Vid den tidigare utredningen framkom rikligt med slagen flinta på hyllan och även i slänten närmast öster om denna. Fram till omkring Kristi födelse utgjorde dalgången ett segelbart sund, och på de omgivande bergshöjderna har ett stort antal fornlämningar undersökts, bl.a. rösen och enkla stensättningar. Dessutom har spår av förhistorisk bebyggelse från olika tidsperioder påträffats. Flera boplatser från mesolitikum och neolitikum är belägna i närheten. De närmast är RAÄ 297, 298, 299, 300, 303, 329, 330 och 331. Många fornlämningar i Skäggereds angränsande socknar Syrhåla och Låssby har undersökts och uppvisar liknande fornlämningsmiljöer. Längs kusten och på öarna i skärgården finns gott om enkla husgrunder, s.k. stenhägnader eller tomtningar, som hör samman med de tidiga och kanske även sena sillfiskeperioderna. En del av dem skulle genom sitt läge i förhållande till stranden kunna dateras till förhistorisk tid, men de flesta är antagligen från de stora sillfiskeperioderna under 1500- och 1700-talen. I anslutning till dessa husgrunder ligger flera labyrinter och några mindre begravningsplatser. Målsättning I syfte att lokalisera härdar och eventuella hyddbottnar undersöktes en yta av ca 350 kvadratmeter på en grustäckt berghylla och i en slänt nedanför denna. Likaså sattes som målsättning att undersöka ett fyndförande gruslager som sträcktes ner till ca 15 cm i gruslagret på bergshyllan. Undersökningen Metod Innan undersökningen utfördes hade träd och övrig vegetation tagits bort. Vid undersökningen avbanades matjordslagret, som endast var ca 0,10 m tjockt. Under matjorden fanns sand med stenar och block av varierad storlek. Inga anläggningar påträffades, men flinta och keramik tillvaratogs. Ett trettiotal meterrutor handgrävdes och fördelades över den avbanade ytan. En viss förtätning av rutorna gjordes där fyndtätheten ökade. All dokumentation utfördes med totalstation. Fotodokumentation företogs i såväl sv/v som i färg (diapositiv). Strandlinjedatering Strandlinjedateringen visar att det var först under Sandarnaperioden, ca 9300 7000 BP, som vattenlinjen stod så lågt att det var möjligt att bebo området, som då var en mindre ö. En boplatslämning från Sandarnaperioden 9

0 25 m Fig. 3. Schaktplan. Sandlagret under ploglagret antas vara strandzon vid tiden för bosättningen, d.v.s. omkring 8700 BP, då havsnivån var 17 18 m högre än idag. Med sitt läge strax utanför Göta älvs mynningsområde bör platsen ansetts som attraktiv med sin närhet till rika fiskevatten och goda jaktmarker. Lagerbeskrivning I syfte att konstatera när de olika lagren bildades och om det fanns en överlagrad boplats grävdes ett djupschakt. Det visade sig dock att berget låg endast 1 2 meter under markytan. De påträffade lagren var helt fyndtomma. För övrigt kan nämnas att boplatsen var belägen i ett område där marken bestod av grusig och stenig jord. Rutgrävning Undersökningen inleddes med att ett antal spridda rutor grävdes. Därmed var förhoppningen att klargöra områdets lagerföljd och få en uppfattning om fyndens utbredning. Drygt 60 1 1 m stora rutor upptogs, flertalet låg jämnt fördelade över grävingsområdet. En viss förtätning gjordes i områdets södra parti, strax nedanför en bergknalle, där de största fyndkoncentrationerna påträffades. Fynd Fyndmaterialet var begränsat och bestod till största delen av slagen flinta. Flintan låg genomgående på berget, i skrevorna eller bland gruset. Få daterande fynd återfanns i materialet, men två plattformskärnor, två övriga kärnor, en del av en mikrospånskärna, ett mikrospån och en kärnyxa daterar materialet till mesolitikum och Sandarnaperioden. Flera stora stycken av naturlig flinta påträffades också vid undersökningen. Det är dock viktigt att påpeka att det stora flertalet var så små att det ändå inte hade gått att tillverka t.ex. yxor i någon större mängd. Det är rimligt att 10 En boplatslämning från Sandarnaperioden

F110 F26 F66 Fig. 4. Från vänster till höger syns: F66, plattformskärna (skala 1:1). F110, plattformskärna (skala 1:1). F26, mikrospån (skala 2:1). F126, kärnyxa (skala 1:1). Teckningar: Anders Andersson. F126 tänka sig att man farit till denna holme för att ta tillvara den flinta som i legat i sanden och utifrån dessa bitar tillverkat olika slags flintföremål. En fossiliserad sjöborre hittades bland flintan och det är inte otänkbart att denna tagits tillvara av de människor som vistats på platsen. På utgrävningsområdet och i dess närhet fanns ådror med kvarts i bergen. Dessutom framkom en del avslag, övrig slagen kvarts och några splitter av kvarts. Tyvärr går det inte att dra några slutsatser om kronologin utifrån materialet då inga daterande föremål eller redskap påträffades. Ett tillslaget stycke utav diabas observerades i ruta 501. Dessutom påträffades en malsten i ruta 640 (se schaktplan, fig. 3). Keramikmaterialet var begränsat och bestod av mindre, anonyma, bitar. Skärvorna var något nötta, vilket kan ha sin förklaring i att de rullat runt i gruset eller svallats i ett vattenbryn. Keramiken var omöjlig att datera. F111 Datering Genom vissa kärnors och spåns utseende och karaktär har boplatsen placerats i tidig Sandarnakultur. Jakt och fiske Hisingen bestod under boreal tid av en mängd mindre öar där Lundby 304 låg i den mellersta skärgården. Som också tidigare nämnts har denna delen av skärgården varit ett attraktivt boplatsval. Inte minst för att man här antagligen inte behövt röra sig över allt för stora områden för att utföra skilda aktiviteter, exempelvis fiske på särskilda fiskeplatser, insamling av fågelägg m.m. Under senare delen av boreal tid, 9000 8000 BP, var de flesta öarna i Bohuslän skogsklädda. Bara kala berg saknade mer eller mindre sammanhängande skog. Tall med inslag av björk bildade ljusa skogar på de större öarna och på de högre och torrare markerna. På fuktigare sluttningar och lägre partier dominerade hasseln i täta skogar. F52 Fig. 5. Teckningarna visar: F111, fossiliserad sjöborre. F52, malsten i bergart. Skala 1:1. Teckningar: Anders Andersson. En boplatslämning från Sandarnaperioden 11

Den brutna topografin har gett upphov till ett landskap med många mosaikartade zoner och flera olika skogsbiotoper. Detta har varit gynnsamt för det större viltet. Hassel- och tallskogar har också erbjudit goda biotoper för olika små pälsdjur. Jakt på havsdäggdjur kan ha haft en stor betydelse. Gråsäl och knubbsäl är exempel på däggdjur som bör ha varit attraktiva och antagligen har de jagats regelbundet. Vitnosdelfinen är det djur, som under boreal tid kan ha gett mycket stora mängder kött och späck. Jakt på landfågel har dock kanske inte haft lika stor betydelse, (Jonsson 1998, s. 46 50). Mer landbaserade djur som vildsvin och små däggdjur bör ha funnits på öarna vid denna tidpunkt och har antagligen utgjort en viktig resurs. Andra resurser har varit insamling av musslor, hasselnötter, alger, svampar, ägg och bär (Larsson 1997, s. 25). Slutsats och diskussion På grund av att det daterande materialet är så begränsat och då inga 14 C- dateringar finns är det redskapen och spåntekniken som daterar fornlämningens äldsta skede. En större del av flintan hör förmodligen till en mesolitisk bosättning. Flintmaterialet låg dels i bergsskrevor och dels i ett 20 cm tjockt gruslager, direkt under grässvålen. Tack vare några daterande fynd av ett par plattformskärnor och några spån kan den äldsta fasen, som sannolikt utgörs av en boplatslämning, dateras till Sandarnakulturen. I de rutor som grävdes i den zon, där stranden en gång legat fanns inga fynd och det skulle kunna bero på att havet eroderade ut material från en eventuellt högre upp liggande boplats. Vågrörelserna kan ha sorterat ut inte bara gruset, utan också flinta och organiskt material. Boplatsen tolkas som en säsongsbunden lägerplats, där jakt, fiske och insamling av flinta bedrivits. Flintan kan också ha varit en bidragande orsak till boplatsens etablering. Förutom slagen flinta påträffades några anonyma keramikskärvor. Tidsmässigt går dessa inte att fastställa närmare än till neolitikum järnålder Tillsammans med närbelägna gravar på berg visar de dock att området använts vid minst två olika tidpunkter. Sammanfattning Undersökningsområdet begränsades till den del av höjdryggen, som Volvos bilsäkerhetscentrum skulle beröra. Boplatsen var belägen i en södersluttning invid ett bergsparti. Området banades av och meterrutor grävdes. Inga anläggningar påträffades, men flinta och keramik togs tillvara. En viss förtätning av rutorna skedde där fyndmängden ökade. Dessutom fanns en plan yta mellan ett par bergshällar som kan ha varit en lämplig yta för diverse aktiviteter. Invid dessa berghällar fanns rikligt med slagen flinta. Det påträffade materialet visar att området utnyttjats under minst två skilda tillfällen. Den äldsta fasen är från Sandarnaperioden, vilket vissa artefakter av flinta visar. En annan men mer ospecifierbar tid indikeras av några anonyma keramikbitar. 12 En boplatslämning från Sandarnaperioden

Litteratur Bramstång, C., Jonsson, L. och Olsson, L. 1999. Omlagrade och inlagrade fynd i Morlandadalen. En arkeologisk undersökning av fornlämning 491 med fyndmaterial från mesolitikum till järnålder, Morlanda socken, Orust kommun, Bohuslän. Arkeologiska Resultat UV Väst Rapport 1998:18. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka. Larsson, F. 1997. Mesolitiska boplatser i brytningstid datering och site catchment analys av två mesolitiska boplatser i brytningstid, mellan Hensbacka och Sandarnakultur i Torslanda socken, Göteborg. C-uppsats, Göteborgs universitet, Institutionen för arkeologi Fördjupningskurs 1. Svedberg, V. Manus under arbete. Tekniska och administrativa uppgifter RAÄ dnr: 421-3351-1997. Länsstyrelsens dnr och datum för beslut:220-8894-97. Belägenhet: Ekonomiska kartan, blad 7B 1c. Koordinater: x 640780 y 126350. Fältarbetstid: 13/6 18/7 1997. Arkeologisk personal: Lisbeth Bengtsson, Betty-Ann Munkenberg (ansvarig) och Louise Olsson. Fyndregistrering: Louise Olsson. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: Fnr 1 147. En boplatslämning från Sandarnaperioden 13

14 En boplatslämning från Sandarnaperioden Bilaga. Fyndtabell Fnr Id Fyndomständighet Sakord Material Egenskap Vikt i g Antal Fragm.grad Bränd Sintrad Slaggad Svallad Patinerad 1 1176 Inmätt avbaningsfynd Avslag Flinta 5 1 K 2 1177 Inmätt, kastad Övrig Flinta Frostsprängd D 3 1178 Inmätt avbaningsfynd Övrig slagen Flinta 3 2 K -1-1 -1-1 -1 4 1179 Inmätt, förkommit Oreg Oreg F -1 5 1180 Inmätt avbaningsfynd Avslag Flinta 8 1 F -1-1 -1-1 -1 6 1181 Inmätt avbaningsfynd Oreg Oreg F -1-1 -1-1 -1 7 1182 Inmätt avbaningsfynd Avslag Flinta Delvis patinerad 13 1 K -1-1 -1-1 -1 8 1183 Inmätt avbaningsfynd Avslag Flinta Patinerad 1 1 K -1 9 1184 Inmätt avbaningsfynd kastat Frostsprängd Flinta Frostsprängd F -1-1 10 1185 Inmätt avbaningsfynd Avslag Flinta Crusta partiellt 107 1 K 11 1186 Inmätt avbaningsfynd Avslag Flinta 140 15 K -1-1 -1 12 1187 Inmätt avbaningsfynd Avslag Flinta Crusta partiellt 31 1 K -1-1 13 1188 Inmätt avbaningsfynd Avslag Flinta 2 2 K -1 14 1189 Inmätt avbaningsfynd Avslag Flinta Crusta partiellt 6 2 K 15 648 Lager 2 Avslag Flinta 2 svallade 38 2 F -1-1 16 648 Lager 2 Avslag Flinta Svallad 44 1 K -1 17 648 Lager 1 Övrig kärna Flinta Crusta partiellt 189 1 K -1 18 648 Lager 1 Övrig slagen Kvarts 3 2 F 19 644 20 30 cm ner i rutan Avslag Flinta 54 4 K -1 20 644 20 30 cm djupt i rutan Avslag Flinta 5 2 K -1-1 -1 21 644 20 30 cm djupt Övrig slagen Flinta Crusta partiellt 78 4 K -1-1 22 644 20 30 cm djupt Splitter Flinta 2 3 F -1-1 -1-1 -1 23 644 20 30 cm djup Övrigt slagen Kvarts 48 2 K 24 644 30 40 cm djup Avslag Flinta 15 5 F -1-1 25 644 26 644 30 40 cm djupt Mikrospån Flinta 1 1 I 27 500 Avslag Flinta 23 3 I 28 500 Övrigt slagen Flinta 28 2 I 29 509 Ytligt Avslag Flinta 80 5 I 30 509 Ytligt Övrigt slagen Flinta 22 3 F

En boplatslämning från Sandarnaperioden 15 Fnr Id Fyndomständighet Sakord Material Egenskap Vikt i g Antal Fragm.grad Bränd Sintrad Slaggad Svallad Patinerad 31 509 Ytligt Splitter Flinta 1 2 I 32 532 Lager 2, brun sand Avslag Flinta 18 3 I 33 532 Lager 2, brun sand Övrigt slagen Flinta 154 3 I 34 507 10 cm djupt Avslag Flinta 7 2 I 35 507 10 cm djupt Splitter Flinta 2 3 F 36 505 37 537 Avslag Flinta Crusta partiellt 126 11 I 38 537 Övrigt slagen Flinta 169 5 I 39 506 Avslag Flinta 74 2 I 40 503 Övrigt slagen Flinta 666 1 I -1 41 503 Avslag Flinta 109 3 I -1 42 637 Avslag Flinta 39 5 I 43 637 Övrigt slagen Flinta Crusta partiellt 110 2 I -1 44 628 I det övre sandskiktet Övrig kärna Flinta 208 1 I 45 628 I det övre sandskiktet Avslag Flinta 39 1 I -1 46 628 I det övre sandskiktet Övrigt slagen Flinta 22 3 I -1 47 628 I det övre sandskiktet Splitter Flinta 2 5 F 48 628 Övrigt slagen Kvarts 8 1 I 49 628 Splitter Kvarts 1 1 F 50 640 Lager 1 Avslag Flinta 48 5 F -1 51 640 Lager Övrigt slagen Kvarts 129 3 F 52 640 Malsten Bergart 355 1 F 53 625 10 cm djupt Avslag Flinta 14 2 F 54 533 Avslag Flinta 61 10 F 55 630 Avslag Flinta 22 6 F 56 630 Övrigt slagen Flinta 26 2 F 57 645 Avslag Flinta 7 4 F -1 58 629 5 15 cm djupt Avslag Flinta 19 8 F -1 59 629 5 15 cm, brun sand Övrigt slagen Flinta 68 3 K -1 60 536 5 25 cm djupt Avslag Flinta 117 17 F -1 61 536 Avslag Flinta Med retusch? 4 1 I -1-1 62 536 Övrigt slagen Flinta 103 3 I 63 504 Avslag Flinta 7 3 I

16 En boplatslämning från Sandarnaperioden Fnr Id Fyndomständighet Sakord Material Egenskap Vikt i g Antal Fragm.grad Bränd Sintrad Slaggad Svallad Patinerad 64 504 Övrigt slagen Flinta 48 3 I 65 504 Splitter Flinta 2 5 F -1 66 532 Enl. B.N. från sandarna Plattformskärna Flinta 106 1 I 67 532 Lager 1 Avslag Flinta 10 1 I -1 68 532 Lager 1 Övrigt slagen Flinta 25 5 I 69 633 Avslag Flinta 7 3 I 70 633 Övrigt slagen Flinta 2 2 I 71 633 Avslag Flinta Ytfynd 4 1 I 72 630 Avslag Flinta 38 3 I 73 651 Övrigt slagen Flinta 199 1 I 74 651 Avslag Flinta 8 1 I -1 75 538 Lager 1 Avslag Flinta 62 8 I -1 76 538 Lager 1 Avslag Flinta 26 3 I 77 538 "sökflinta" Övrigt slagen Flinta Crusta 38 1 I 78 635 Avslag Flinta 72 8 I 79 501 Lager 1 Avslag Flinta 46 3 I 80 501 Lager 2 Övrigt slagen Flinta 3 2 I 81 635 Övrigt slagen Flinta 363 3 I -1 82 645 I mjäla 30 cm djupt Övrigt slagen Flinta 80 2 I 83 503 30 cm ner i mjäla Avslag Flinta 5 3 I -1-1 84 503 Lager 2 Avslag Flinta 54 8 I -1 85 1130 Avslag Flinta 129 38 I -1-1 86 1130 Splitter Flinta 11 47 F 87 1130 Övrigt slagen Flinta 76 14 I 88 1130 Övrigt slagen Kvarts 2 3 F 89 640 Lager 2 Avslag Flinta 59 3 I -1 90 640 Lager 2 Avslag Flinta 342 8 I -1 91 648 Lager 1 Avslag Flinta 26 5 I -1 92 648 Lager 1 Kärnfragment Flinta Spånkärna 19 1 F -1 93 648 Lager Splitter Flinta 2 4 F 94 648 Lager 1 Övrigt slagen Flinta 610 7 I 95 648 Lager 1 Avslag Kvarts 20 1 I

En boplatslämning från Sandarnaperioden 17 Fnr Id Fyndomständighet Sakord Material Egenskap Vikt i g Antal Fragm.grad Bränd Sintrad Slaggad Svallad Patinerad 96 648 Lager 1 Övrigt slagen Kvarts 17 2 I 97 648 Lager 1 Splitter Kvarts 1 2 F 98 655 Ytligt Avslag Flinta 29 9 I 99 655 Ytligt Övrigt slagen Flinta 152 39 F 100 655 Ytligt Splitter Flinta 4 17 F 101 1131 Lager 2 Övrigt slagen Flinta 829 6 I 102 1131 Lager 2 Splitter Flinta 2 4 F 103 655 13 33 cm djupt i rutan Övrigt slagen Flinta 342 24 F 104 655 13 33 cm djupt Avslag Flinta 616 43 F 105 655 Splitter Flinta 3 9 F 106 624 Splitter Flinta 26 159 F 107 624 Avslag Flinta 1715 189 I -1-1 108 624 Kärnfragment Flinta 18 1 I 109 624 Övrigt slagen Flinta 1184 79 F -1-1 110 624 Plattformskärn a Flinta 37 1 I 111 624 Sjöborre Fossil 19 1 F 112 624 Övrigt slagen Flinta 23 2 K 113 501 Lager 1 Övrigt slagen Flinta 1958 5 K 114 501 Lager 1 Avslag Flinta 64 5 F 115 1131 Avslag Flinta 797 48 K 116 1131 Splitter Flinta 16 86 K 117 1131 Övrigt slagen Flinta 976 35 F 118 507 Splitter Flinta 7 49 F 119 507 Övrigt slagen Flinta 155 29 F 120 507 Avslag Flinta 40 14 K 121 507 Övrigt slagen Kvarts 25 3 F 122 535 Avslag Flinta 32 4 I -1-1 123 535 Övrigt slagen Flinta 215 4 I -1 124 501 Lager 2 Övrigt slagen Diabas 512 1 I 125 501 126 632 Kärnyxa Flinta 271 1 K 127 1186 Övrigt slagen Flinta 254 7 K -1-1 128 1186 Splitter Flinta 1 5 F

18 En boplatslämning från Sandarnaperioden Fnr Id Fyndomständighet Sakord Material Egenskap Vikt i g Antal Fragm.grad Bränd Sintrad Slaggad Svallad Patinerad 129 1186 Övrigt slagen Kvarts 30 1 K 130 1186 Avslag Kvarts 10 10 K 131 1186 Splitter Kvarts 1 1 F 132 632 Avslag Flinta 27 2 K 133 1188 Övrigt slagen Flinta 30 1 I -1-1 134 1185 Splitter Flinta 1 1 F 135 632 Övrigt slagen Flinta 8 2 I 136 1185 Övrigt slagen Flinta 124 3 K 137 1741 Övrigt slagen Övrigt slagen Flinta 3 2 I 138 1741 139 648 Lager Övrigt slagen Kvarts 150 3 I 140 648 Lager Splitter Flinta 2 4 F 141 648 Lager 2 Övrigt slagen Flinta 302 1 F 142 1181 Avslag Flinta 3 1 F -1-1 143 505 Övrigt slagen Flinta 105 1 F -1 144 503 Torvlager Övrigt slagen Flinta 175 5 F -1 145 1741 0,1 0,2 m Keramik Bränd lera Skärvor 8 3 F -1 146 630 15 cm djupt Keramik Bränd lera Skärvor 33 9 F 147 630 0,05 m djup Keramik Bränd lera Skärva 4 1 I -1

Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.... 6 Fig. 2. Utsnitt ur Ekonomiska kartan, blad 7B 1c, med fornlämningen RAÄ 304:2 markerad. Skala 1:10 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2001-09-04.... 8 Fig. 3. Schaktplan.... 10 Fig. 4. Från vänster till höger syns: F66, plattformskärna (skala 1:1). F110, plattformskärna (skala 1:1). F26, mikrospån (skala 2:1). F126, kärnyxa (skala 1:1). Teckningar: Anders Andersson.... 11 Fig. 5. Teckningarna visar: F111, fossiliserad sjöborre. F52, malsten i bergart. Skala 1:1. Teckningar: Anders Andersson... 11 En boplatslämning från Sandarnaperioden 19

Med anledning av att Celero Support AB Volvo skulle bygga ett bilsäkerhetscentrum inne på Volvos område vid Sörred i Lundby socken, Göteborg, utförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst en slutundersökning. Undersökningen omfattade en förhistorisk boplats som tidigare påträffats i samband med en förundersökning. Inga anläggningar påträffades, men flinta och keramik togs tillvara. Det påträffade materialet visar att området utnyttjats under minst två skilda tillfällen. Den äldsta fasen är från Sandarnaperioden, vilket vissa artefakter av flinta visar. En annan men mer ospecifierbar fas indikeras av några anonyma keramikbitar. ISSN 1404-2029