På väg mot en region 2015

På väg mot en region 2015 Slutrapport av projekt Region 2015 november 2012 juni 2013 1

2

Innehåll Kapitel 1 Vägen mot en Region 2015 4 Kapitel 2 Metod och process om projekt Region 2015 6 Kapitel 3 Regionens roll och uppdrag 9 Kapitel 4 Politisk organisation 12 Kapitel 5 Samverkan mellan regionorganisationen och kommunerna 18 Kapitel 6 Områden att arbeta vidare med under hösten 21 Kapitel 7 Genomförande och tidplan 23 Bilagor till slutrapport 25 3

4

Förord Den 4 juni 2013 fattades ett historiskt beslut av landstingsfullmäktige i Örebro läns landsting. Efter att som landsting ha verkat för länsbornas bästa i 150 år tog fullmäktige beslut om en politisk organisation för en ny tid. Under förutsättning av riksdagsbeslut föds år 2015 en ny regional organisation som ska leda och utveckla Örebro län. Syftet med att bilda region är att kunna samla större kraft och skapa bättre samordning i det regionala utvecklingsarbetet. Den 27 november 2012 beslutade landstingsfullmäktige att ansöka hos regeringen om regionbildning i enlighet med Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630). Samtliga av länets 12 kommuner har ställt sig positiva till regionbildning i länet. Under hösten 2013 väntas riksdagen fatta beslut om att Örebro läns landsting får överta det regionala utvecklingsansvaret i länet från och med den 1 januari 2015. Vid valet, hösten 2014, väljer länsborna för första gången sina representanter till det nya regionfullmäktige. I den här slutrapporten redovisas arbetet från projektgruppen för Region 2015 enligt det projektdirektiv som fullmäktige fastställt. Dokumentet sätter inte punkt för arbetet, snarare tvärtom. Rapporten är ett viktigt steg på vägen mot den nya regionen. Arbetet med att fylla den nya organisationen med innehåll, mål och mening kan ta avstamp i den rapport vi nu överlämnar till länets kommuner, partier och invånare. Vi ser nu fram emot ett fortsatt kreativt arbete, i bred samverkan, i hela Örebro län. Örebro den 5 juni 2013 Styrgruppen för projekt Region 2015 Marie-Louise Forsberg-Fransson, S Ola Karlsson, M Irén Lejegren, S ordförande presidie ledamot presidie ledamot Anders Ceder, S Lena Baastad, S Hanne Alvner, M Jihad Menhem, V Fredrik Persson, MP Torbjörn Ahlin, C Ewa Sundkvist, KD Erik Johansson, FP Sigvard Blixt, SD 5

Kapitel 1 Vägen mot en Region 2015 En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: Attraktiva livsmiljöer, goda möjligheter till arbete, utbildning och kompetensutveckling, en fungerande hälso- och sjukvård och offentlig service, ett spännande konst- och kulturliv och ett rikt utbud av fritidsaktiviteter. Det behövs ett gott klimat för näringsverksamhet och bra infrastruktur och kollektivtrafik. En region som vill vara attraktiv måste skapa positiva värden och en bild som andra ser och talar om. Den 27 november 2012 beslutade Örebro läns landsting att ansöka hos regeringen om att få bilda en region i Örebro län 2015, enligt Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630). Ur landstingets ansökan: Vårt mål är en samlad demokratisk arena för regional-, utvecklings och tillväxtpolitik som tillsammans med en kraftfull hälso- och sjukvårdspolitik ska möta människors behov. En positiv tillväxt ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt långsiktigt hållbart perspektiv samt ökad attraktivitet är en förutsättning för ett gott liv. Ansökan till regeringen blev startskottet på åtta månaders intensivt arbete för att formera en ny politisk regionorganisation och fastställa regionens roll och uppdrag. Men regionfrågan har diskuterats längre än så. Den geografiska indelningen och styrningen av Sverige har debatterats ända sedan 1600-talet. Vi nöjer oss här med att backa sex år tillbaka i tiden. Den 1 januari 2006 bildade länets kommuner och Örebro läns landsting tillsammans Regionförbundet Örebro län. Det var ett viktigt steg för att synliggöra den lokala och regionala politikens vilja att ta ansvar för den regionala utvecklingen i vår region. Landstinget och kommunerna har sedan dess gemensamt utvecklat arbetet med de regionala utvecklingsfrågorna i regionförbundet. Ett av de viktigaste uppdragen för det nybildade regionförbundet var att leda arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för Örebroregionen som ett styrande dokument och vägvisare för regionens framtidsarbete. När riksdagen 2010 fattade beslut om en Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, blev det möjligt att samla ansvaret för regionalt tillväxtarbete, länsplaner och för regional transportinfrastruktur i en region med direktvalda parlament. För närvarande är det Skåne, Västra Götaland, Halland och Gotland som har bildat region. Men i flera län pågår för närvarande samma process som i Örebro län med arbete att förbereda start av en ny regionorganisation från 2015. 6

Positiva kommuner Det finns ett starkt stöd för en regionbildning i Örebro län. Alla de 12 kommunerna har ställt sig positiva till landstingets ansökan. Under våren 2013 har Socialdepartementet behandlat ansökan och föreslår nu regeringen att Örebro läns landsting ska få rätt att formellt bilda region med ett utvidgat ansvar för regionala tillväxtfrågor. Ett regeringsoch riksdagsbeslut väntas under senhösten 2013. Stora förväntningar I de 90 intervjuer med politiker och tjänstemän, som gjorts under projektets gång, framträder en klar bild av vilken regionorganisation som önskas. Den ska vara utvecklingsinriktad, offensiv och samarbetsinriktad. Man vill se en regionorganisation som finns nära medborgarna och som är enkel att få kontakt med. Andra förväntningar är att regionen ska ge samordningsvinster som gör att resurserna, både pengar och personal, kan användas på ett effektivare sätt. Många tror och förväntar sig att Örebroregionens varumärke stärks. Demokrati Beslutskraft Effektivitet Synlighet Syftet med att bilda region är att ge större kraft och skapa bättre samordning i det regionala utvecklingsarbetet. I Örebro län finns idag på regional nivå både landstinget, regionförbundet och länsstyrelsen. Genom att föra samman landstinget och regionförbundet till en samlad organisation skapas en starkare och mer effektiv regional politisk organisation. Förutsättningarna för att göra kraftfulla utvecklingsinsatser ökar om man kan samla de regionala utvecklings- och tillväxtfrågorna i en och samma organisation. En sammanslagning gör det självklart att arbeta mot en gemensam vision för regionen. Starkare demokratiskt inflytande över utvecklingsfrågorna Det starkaste skälet till att bilda en region och ta ansvar för regionala utvecklingsfrågor är att genom direkta val stärka medborgarnas inflytande. Därmed kan demokratin fördjupas och utvecklas. Dagens delade ansvar för regional utveckling mellan Örebro läns landsting, Regionförbundet Örebro län och Länsstyrelsen i Örebro län ger en otydlighet i frågor som är viktiga för länets utveckling. Genom att bilda en region med ett direktvalt fullmäktige och med egen beskattningsrätt ges en större demokratisk legitimitet. Beskattningsrätten medför också att dialogen med staten om exempelvis infrastruktur och kultur underlättas. Ny roll för regionen Genom regionbildningen tar den regionala politiska nivån på sig en ny roll som innebär att man är företrädare för Örebro län, bland annat gentemot staten. Regionen tar därmed en roll som är vidare än de uppdrag som finns i den egna verksamheten. I följande kapitel beskriver vi resultatet av arbetet inom projekt Region 2015. Först några ord om själva projektet. 7

Kapitel 2 Metod och process om projekt Region 2015 I anslutning till landstingets ansökan till regeringen inleddes arbetet med att ta fram underlag för att kunna bygga en regionorganisation i Örebro län. Projekt Region 2015 är ett politiskt initiativ och har engagerat ett stort antal politiker i länet både på regional och på lokal nivå. Ett projektdirektiv för projekt Region 2015 antogs av landstingsfullmäktige och man utsåg en parlamentarisk styrgrupp med ledamöter från samtliga partier från landstingsstyrelsen och regionstyrelsen. Projektet har pågått från november 2012 till och med den 30 juni 2013. Hösten 2013 påbörjas processen med att konkret bygga den nya regionorganisationen. Projektorganisation och arbetssätt Ett stort antal möten har hållits under projekttiden. Diskussioner har varvats med kunskapsuppbyggnad och studiebesök i redan etablerade regioner för att lära av andra kring svåra och komplexa frågor. I figuren nedan visas projektets olika formella grupper. Den största samrådsgruppen, Länssamrådet, har samlats en gång under projekttiden. Styrgruppen som har haft ett tiotal möten har svarat för den politiska ledningen av projektet och fattat beslut som drivit processen framåt. Partiernas distriktsordföranden var från början tänkt att vara en egen grupp med egna träffar men har istället bjudits in till styrgruppens samtliga möten. Tjänstemannaledningsgruppen har berett förslag till styrgruppen. Därutöver har flera arbetsgrupper varit aktiva med att ta fram omvärldskunskap, faktaunderlag och fungerat som bollplank till projektledningen. Landstingsdirektören och regiondirektören har varit projektägare för projekt Region 2015. En projektledare och en projektsekreterare har fungerat som nav för det operativa arbetet. Region i Örebro län 2015 8

Länssamråd Styrgrupp (politisk grupp) Projekt Region Örebro Länssamråd: Presidier från samtliga kommuner, landstinget, regionförbundet samt ledning för länsstyrelsen och Örebro universitet. KS ordf Som stöd för informations- och förankringsarbetet skapades initialt en extern webbplats, gemensam för landstinget och regionförbundet. Den har fungerat som informationsplattform och samlingsplats för näst intill all dokumentation som skapats inom projektet. En presskonferens har hållits och 10 pressmeddelanden har skickats ut till länets nyhetsmedier. Tjänstemannaledningsgrupp Partidistr ordf Styrgrupp: Politiker från landstingsstyrelsen och regionstyrelsen. Utsedda av landstingsfullmäktige. KS ordf: Samtliga kommunstyrelseordföranden. Partidistr ordf: Ordförande för respektive parti inom länet. Tjänstemannaledningsgrupp: Landstingsdirektör, regiondirektör, projektledare, sjukhusdirektör USÖ, kommundirektör och två kommunchefer. LD/RD/KC ÖLL ledningsgrupp RFÖ ledningsgrupp Facklig centralsamverkansgrupp ÖLL RFÖ LD/RD/KD: Landstings- och regiondirektör samt kommunernas kommundirektörer/chefer. ÖLL ledningsgrupp: Örebro läns landstings ledningsgrupp. RFÖ ledningsgrupp: Regionförbundets ledningsgrupp. Facklig samverkansgrupp Örebro läns landsting och Regionförbundet Bred förankring Under de första månaderna intervjuades politiker och chefstjänstemän från länets kommuner, landstinget, regionförbundet och företrädare för universitetet, länsstyrelsen samt näringslivsorganisationer och föreningslivet. Sammanlagt intervjuades 90 personer. Syftet var att tidigt förankra projektet och fånga in synpunkter kring regionbildningens olika frågeställningar. Projektet har också löpande kommunicerats i personalgrupper och fackliga samverkansråd. 9

Projektplanen Projektets mål var att ta fram underlag för ny organisation för den regionala politiska nivån i Örebro län. Projektplanen beskriver att projektet ska utarbeta förslag och beslutsunderlag på följande delar: 1. Regionens styrmodell, bland annat roll, uppgifter/ansvarsområden för regionen. 2. Regionens politiska organisation. 3. Regionens lednings- och kansliorganisation. 4. Överenskommelse med Länsstyrelsen om samarbete och gränsdragning inom regional utveckling. 5. Överenskommelser med kommuner i regionen avseende samarbete och inflytande. 6. Förslag på genomförande plan september 2013 januari 2015. Samtliga sex delområden har diskuterats och problematiserats i projektet. Delområde 2, om en ny regional politisk organisation är slutfört och fastställdes av landstingsfullmäktige den 4 juni. Utredningsförslag finns framtaget för delar av nr 1, om regionens roll och uppgifter, för nr 5 om samverkan mellan regionen och kommunerna och för nr 6, förslag på genomförandeplan. Dessa delområden redovisas i denna rapport. De delar som inte har slutförts inom projekttiden redovisas i kapitel 6. Dessa frågor kommer att föras över till den organisation som skall ansvara för genomförandet (se kapitel 7 Genomförande och tidplan). Följeforskare och vetenskapligt råd En följeforskare från Örebro universitet har följt hela projektet. Under projekttiden har följeforskarens uppdrag varit att på möten komma med kritiskt konstruktiva inspel och ge stöd för en utveckling av processarbetet. Dessutom har ett vetenskapligt råd, två statsvetare och en kulturgeograf från Örebro universitet, stöttat projektledningen och bidragit med kunskap och reflexion kring projektets olika frågeställningar. I följande kapitel presenteras resultatet av de delområden som beskrivits ovan. Först: Vad är regionens uppdrag och vilken roll ska regionen ta? 10

Kapitel 3 Regionens roll och uppdrag En grundläggande aspekt i regionbildningen är att den regionala politiska nivån tar på sig en annan roll än idag. Att bilda region är ett politiskt initiativ. Landstinget och kommunerna vill åstadkomma saker som tycks fungera bättre i de län där politiskt ledda regioner redan etablerats. I dessa regioner har den regionala politiska nivån regionen både en annan roll och ett annat uppdrag än de som finns i landstingslän. I Örebro län finns idag tre organisationer som alla arbetar med regionala frågor: Örebro läns landsting, Regionförbundet Örebro och Länsstyrelsen i Örebro län. Regionbildningen innebär att det istället blir två organisationer på regional nivå. Dels den nya regionorganisationen som styrs av direktvalda politiker och av uppdrag från regeringen och statliga myndigheter inom exempelvis det regionala tillväxtområdet. Dels statens regionala organisation i form av länsstyrelsen som styrs utifrån uppdrag av den nationella nivån. Detta innebär att ansvars- och rollfördelningen blir tydligare och enklare. Dagens roller och uppdrag Landstinget har i dag sin huvudsakliga fokus på hälso- och sjukvård. Kultur, kollektivtrafik, forskning och innovation samt folkhälsa är andra viktiga uppdrag för landstinget. Regionförbundets uppdrag är att arbeta med regional utveckling enligt regeringsbeslut. Regional utvecklingsstrategi, länstransportplan, kompetensplattformar och arbete med finansiering av utvecklingsprojekt är tydliga deluppdrag. Vid sidan av dessa har förbundet också uppdrag som kommer från medlemmarna, till exempel utveckling inom det sociala välfärdsområdet, energikontor och klimatfrågor, friluftsliv, turism, innovationsfrågor med mera. Länsstyrelsen har ett brett uppdrag. En del av verksamheten är uppdrag av formell karaktär och berör tillståndsgivning, överklaganden med mera, kopplat till lagstiftning inom olika områden. Länsstyrelsen får uppdrag, bland annat via regleringsbrev, instruktion och särskilda regeringsbeslut. Ett annat uppdrag finns inom miljöområdet kopplat till de nationella miljömålen. Länsstyrelsen ska främja utvecklingen i länet och företräda statens intressen i länet. En ny roll utvecklas för regionen Regionen kommer i sin roll som företrädare för territoriet -geografin, Örebro län, att ikläda sig en ny roll som i dag, på ett oklart sätt, finns i landstinget, regionförbundet och i länsstyrelsen. Formell legitimitet att ta denna nya roll får man genom regionfullmäktige, direktvalt av invånarna i länet. Det är genom att inrätta ett regionfullmäktige som den regionala politiska nivån tydliggör att man tar på sig ett ansvar för utvecklingen i regionen. Genom detta skapar regionfullmäktige, regionstyrelse och övriga organ legitimitet och mandat för denna nya roll i 11

förhållande till andra parter. Regionen tar därmed på sig en roll som innebär ett tydligt ledarskap som är vidare än uppdragen som finns i den egna verksamheten. Det är regionen som företräder regionens invånare, genom dialog och förhandlingar med staten i form av departement och nationella och regionala myndigheter. Regionen tar initiativ, kraftsamlar och mobiliserar de parter som tillsammans kan genomföra ett önskat utvecklingsarbete. Genom sin beskattningsrätt kan regionen mobilisera resurser och finansiering för prioriterade insatser. Regionens roll Staten företrädarskap förhandling framåtlutande Uppgifter i rollen att ansvara för territoriet-geografin initiativ ansvarstagande kraftsamling Ansvar för Regionens egna uppdrag/ verksamheter samordning mobilisering ledarskap utveckling mandat finansiering Ideell sektor Rollen innebär att kliva fram och tydliggöra att man är den regionala part som för dialog med parter som på olika sätt arbetar för utvecklingen i Örebro län. Det innebär att man skapar relationer med näringslivet, kommuner, ideell sektor, staten inklusive länsstyrelsen och universitetet samt andra externa aktörer t ex regionens grannar. Regionen har också en roll i att vara en stor arbetsgivare och har många egna uppdrag som på olika sätt bidrar till att främja en positiv regional utveckling. Regionen får rollen att vara sammanhållande och framtidsinriktad. Näringsliv öppenhet Andra externa aktörer, t ex regionens grannar Kommuner 12

Förändrade uppdrag Under förutsättning att riksdagen beviljar landstingets ansökan senare i höst, kommer Örebro län omfattas av Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Genom detta övergår de formella uppdrag från staten som i dag finns i regionförbundet till regionen. Dessutom kan det tillkomma fler formella uppdrag. Det gäller i första hand att en större andel av anslaget regionala utvecklingsmedel ( 1:1 ) förs till regionen. Det gäller också uppdrag som via andra författningar förs över i samband med lagförändringen, det gäller bland annat stöd till kommersiell service, anläggning av kanalisation och företagsutveckling. Regionen kan också löpande få nya uppdrag av regeringen och myndigheter, som idag finns i Regionförbundet, till exempel kompetensplattformar och innovationsstödsystem. I län med regionstatus är det tydligt att staten ser regionen som den naturliga parten att föra dialog med och mest lämpad att genomföra olika utvecklingsuppdrag. Om riksdagen säger ja till landstingets ansökan upphör alltså regionförbundet och, som framgår ovan, regionen tar över uppdrag från staten som idag finns i regionförbundet. Många av de uppdrag som regionförbundet fått av staten, leds och samordnas ofta operativt av kommunerna. Därför är samspelet mellan regionen och kommunerna mycket viktigt och måste formaliseras och utvecklas. Regionens uppdrag från 2015 Den nya regionens uppdrag är att driva och samordna arbetet med en hållbar regional utveckling inom områdena regional tillväxt, hälsa, vård och klinisk forskning samt samhällsbyggnad. Inledningsvis kommer det regionala uppdraget att omfatta följande verksamhetsområden: Ansvar för hälso- och sjukvård Ansvar för tandvård Folkhälsa Regionalt utvecklingsarbete Regionalt tillväxtanslag Infrastruktur Trafik Forskning, utveckling och utbildning Kultur Internationellt arbete Energi, klimat och miljö Arbetsmarknad Turism Natur och friluftsliv Främja kommunal samverkan och intressebevakning Företagshälsovård Tolk och översättarverksamhet Huvudman för folkhögskolor 13

Kapitel 4 Politisk organisation Den nya regionen kommer att bli en betydligt bredare politisk arena än tidigare landsting och regionförbund. Organisationen kommer att ha en budgetomsättning på cirka 9,5 miljarder kronor och ha över 9 000 anställda. Där finns också flera bolag och en stor mängd samverkansorgan, stiftelser och andra organisationer som på olika sätt är starkt sammankopplade med regionorganisationen. Vid utformningen av den politiska organisationen har samtliga distriktsordförande för de politiska partierna i länet varit involverade. Partiernas utgångspunkter har varit att ansvar och befogenheter ska kopplas samman och att organisationen ska präglas av tydlighet och enkelhet. Man har också betonat vikten av kommunalt inflytande och medborgarnas möjlighet till insyn och påverkan. Antal förtroendeuppdrag i den nya politiska organisationen kommer att vara 494 (exklusive uppdrag i samverkansråd för regionen och kommunerna). Det kan jämföras med antalet uppdrag i nuvarande landsting och regionförbund som är 765. Kostnaden för organisationen bedöms vara något lägre än nuvarande nivå. Partistöd och kostnaden för landstings- och oppositionsråd kommer att diskuteras vid ett senare tillfälle. Under mandatperioden 2015 2018 ska det vid minst ett tillfälle ske en granskning av den politiska strukturen där justeringar ska vara möjliga att genomföra. Det kan till exempel röra sig om antal ledamöter i de olika nämnderna/beredningarna. Förslag till politisk organisation har processats fram på kort tid. Senare i år kommer landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige att ta ställning till reglemente och delegationsordning som mer i detalj beskriver respektive organs ansvar och befogenheter. I det sammanhanget kan även vissa namn på de politiska nämnderna förändras/utvecklas. Så här ser den nya politiska organisationen ut, beslutad av landstingsfullmäktige den 4 juni 2013: Regionfullmäktige beslutar i frågor av större vikt Regionens högsta beslutanderätt utövas av fullmäktige som, enligt kommunallagen, beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Regionfullmäktige ansvarar för övergripande strategier, mål och riktlinjer för verksamheten samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor som avgifter och taxor. Fullmäktige beslutar också om nämndernas organisation och verksamhetsformer och om budgetramar till styrelse och nämnder. Demokratiberedning. En demokratiberedning har inrättats under fullmäktige. Beredningen ska följa upp demokratiarbetet i regionorganisationen samt ta initiativ till hur ett demokratiperspektiv kan stärkas. Genom moderna arbetssätt ska beredningen stimulera och bidra till en god medborgardialog. 14

Rapportörskap. Fullmäktige, regionstyrelsen och nämnderna har möjlighet att införa rapportörskap, där enskilda politiker får i uppdrag att bevaka särskilda frågor för styrelsens/nämndens räkning. Rapportören ska kunna ta initiativ för att utveckla nya idéer och vara aktiv i det offentliga samtalet för uppdragsgivarens räkning. Till regionfullmäktige hör valberedning, revision och patientnämnd. Regionfullmäktige omfattar 71 ledamöter med 71 ersättare. Regionstyrelse företräder regionen Regionstyrelsen är regionorganisationens högsta verkställande och beredande organ. Styrelsen får därmed ledarrollen i att företräda regionen. Enligt kommunallagen ska styrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Denna uppsikt ska också gälla de bolag som regionen äger helt eller delvis och fungera som utgångspunkt regionfullmäktiges beslut. Regionstyrelsen ansvarar för en hållbar strategisk utveckling av regionen, en ekonomi i balans, styrning som arbetsgivare och fastighetsägare och ser till att alla nämnder följer styrelsens och fullmäktiges beslut. Regionstyrelsen har också ansvar för beslut och organisering av LOV, Lag om valfrihetssystem, samt tandvårdsersättning för vuxentandvården. Det är regionstyrelsens uppgift att, inför fullmäktiges beslut, leda arbetet med att ta fram förslag till verksamhetsplan och budget för regionen. Styrelsen ska på uppdrag av fullmäktige ha det övergripande ansvaret för regionens utveckling. Detta sker med stöd av regionens tre nämnder, som ansvarar för områdena regional tillväxt, hälsa, vård och klinisk forskning samt samhällsbyggnad. Regionstyrelsen omfattar 15 ledamöter med 15 ersättare. Utskott från regionstyrelsen Under regionstyrelsen inrättas två utskott som ska bereda strategiska frågor till styrelsen. En nämnds beslutanderätt får, enligt kommunallagen delegeras till ett utskott och ett utskott kan också ha till uppgift att bereda nämndens ärenden. Utskotten är: 1. Ekonomi, regionservice och ägarfrågor samt LOV (Lagen om valfrihetssystem samt ersättningen för vuxentandvård). 2. Personal och arbetsgivarfrågor. Rådgivande organ Till regionstyrelsen hör också de rådgivande organen Pensionärsrådet, Etikrådet samt Planerings- och organisationskommitté. Pensionärsrådet Rådet ska beakta frågor som berör pensionärerna och deras livskvalitet i beslutsprocessen och i verksamheternas arbete. Det ska vara ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärsorganisationerna och regionen. 15

Etikrådet Etikrådet ska skapa förutsättningar för att de etiska frågorna beaktas i beslutsfattandet och lyfts fram i verksamheternas vardagsarbete. Rådet ska verka för att det skapas mötesplatser där etiska frågor kan diskuteras. Planerings- och organisationskommitté Planerings- och organisationskommittén är ett rådgivande organ till regionstyrelsen i planerings- och organisationsfrågor. Nämnder Enligt kommunallagen ska nämnder, var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Regionen ska ha tre nämnder. Utgångspunkten är att verksamhetsområden som har starkast kopplingar till varandra förs samman. Det möjliggör synergieffekter och bättre kostnadseffektivitet. De tre nämnderna är; Regional tillväxt, Hälsa, vård och klinisk forskning samt Samhällsbyggnad. Det är nödvändigt och naturligt att det finns ett nära samband mellan de tre nämnderna och regionstyrelsen med hänsyn till verksamhetsområdenas starka inbördes beröringspunkter. Flera uppdrag är gemensamma för alla nämnder. Styrelsen har därför ett samordningsansvar och ska följa upp att nämnderna arbetar med dessa generella uppdrag. Nämndernas viktigaste uppgifter är att ansvara för verksamhetsutveckling och bidra till en hållbar regional utveckling och att verksamheterna bedrivs kostnadseffektivt. Nämnderna ska också ansvara för att verksamheterna drivs i enlighet med fullmäktiges och styrelsens mål och direktiv och ha en god kontakt och dialog med medborgarna. Nämnderna omfattar 15 ledamöter var med 15 ersättare till respektive nämnd. Fokusnämnder Fokusnämnd är en nämnd enligt kommunallagen och har ett avgränsat område som nämnden skall fokusera på. Regionen skall ha fokusnämnder som skall vara underställda nämnderna Regional tillväxt respektive Samhällsbyggnad. Syftet med fokusnämnd är att avlasta nämnden, både genom eget beslutsmandat och att bereda ärenden till den överställda nämnden, förbättra/möjliggöra kunskapsfördjupning samt skapa ökad tillgänglighet till politiken för medborgare och andra aktörer. Fokusnämnderna omfattar 15 ledamöter samt sju ersättare till respektive nämnd. Fokusberedningar Fokusberedning är inte reglerat i kommunallagen men är ett beredningsorgan till nämnd och har ett avgränsat område som beredningen skall fokusera på. Regionen skall ha fokusberedningar till nämnden för Hälsa, vård och klinisk forskning. Syftet med beredningen är att avlasta nämnden, förbättra/möjliggöra kunskapsfördjupning samt skapa ökad tillgänglighet till politiken för medborgare och andra aktörer. 16

Nämndernas uppdrag Nämndernas uppdrag presenteras här översiktligt. En fördjupad och mer detaljerad redovisning om uppdrag, ansvar och befogenheter presenteras i samband med färdigställande av reglemente senare under året. Nämnd för Regional tillväxt Till område Regional tillväxt hör innovationer och entreprenörskap, kompetensförsörjning, turism, kultur med mera. Nämnden ska också stimulera och skapa förutsättningar för forskning, system för innovationsstöd och utveckling som främjar regional tillväxt. Nämnden ska också ansvara för verksamhetsstyrning av regionens bolag. En fokusnämnd ska tillhöra nämnden med ansvar för verksamhetsområdena kultur, ideell sektor samt bildningsfrågor. Nämnden är tillika folkhögskolestyrelse. Vilt- och naturvårdskommittén Till nämnden hör också Vilt- och naturvårdskommittén. Den är ett bidragsgivande organ som ska främja naturskyddande insatser i länet och skapa engagemang och möjlighet till praktiskt genomförande av konkreta vilt- och naturvårdsprojekt. Nämnd för Hälsa, vård och klinisk forskning Till område Hälsa, vård och klinisk forskning hör hälso- och sjukvård, tandvård, klinisk forskning med mera. Nämnden ska inom sitt uppdrag också svara för att rutiner finns för anmälan till Inspektionen för vård och omsorg vid risk för allvarlig skada eller sjukdom för patient (Lex Maria) i enlighet med 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (2010:659). Nämnden ska också svara för att rutiner finns för avvikelserapportering i enlighet med 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen (2010:659). Tre fokusberedningar inrättas under nämnden: fokusberedning för habilitering, hjälpmedel och folktandvården, en fokusberedning för högspecialiserad vård, klinisk forskning och utbildning samt en fokusberedning för närsjukvården. Till fokusberedningen för närsjukvårdens uppdrag hör bland annat att främja en positiv utveckling av regionens och regiondelarnas nära hälso- och sjukvård, samt att möta och utveckla samarbete med andra aktörer och invånare. Rådet för funktionshinderfrågor Till nämnden hör också Rådet för funktionshinderfrågor som arbetar för att förbättra villkoren för länets invånare med funktionsnedsättning med särskilt fokus på tillgänglighet, delaktighet, bemötande och diskriminering. Rådet ska vara ett samrådsorgan mellan Regionen och handikapporganisationernas länsföreningar och statliga myndigheter. Rådet ska ta fram förslag om fördelning av regionanslaget till de olika handikapporganisationerna. Nämnd för Samhällsbyggnad Till området Samhällsbyggnad hör infrastruktur, kollektivtrafik, energi och klimat, regional samhällsplanering med mera. Nämnden ska också vara regionens kollektivtrafikmyndighet samt ansvara för verksamhetsstyrning av regionens bolag. 17

Fokusnämnd inrättas för miljö- och klimatfrågor som är tillika styrelse för energikontor. Uppdraget avser externa miljö- och klimatfrågor. Nämnd för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice I landstinget finns en gemensam nämnd tillsammans med Örebro kommun och Kumla kommun kring företagshälsovård. Regionen ska vara värdorganisation och den gemensamma nämnden ingår i regionens organisation. Den gemensamma nämnden ansvarar också för tolk- och översättarservice. Samverkan med länets kommuner Samverkan mellan regionen och kommunerna är avgörande för att åstadkomma en god regional utveckling. Därför finns ett förslag om att till regionstyrelsen knyta ett Regionalt samverkansråd. Detta samrådsorgan ska bestå av representanter från regionstyrelsen samt representanter från länets alla kommunstyrelser. Syftet med detta forum är att säkerställa en mötesplats och kontaktyta mellan regionföreträdare och kommunföreträdare. Samverkansrådet inskränker inte nämndernas ansvar för att samverka med kommunerna inom sina respektive områden. Beslut om att inrätta ett Regionalt samverkansråd, samt beslut om instruktioner kring rådets sammansättning och arbetsordning fattas, efter dialog under hösten, av respektive huvudmans fullmäktige. 18

Politisk organisation Region 2015 Medborgare Valberedning Patientnämnd Revision Regionfullmäktige Hållbar regional utveckling Demokratiberedning Personalutskott Ekonomi,service- och ägarutskott (inkl LOV) Gemensam nämnd för företagshälsovård och tolk- och översättarservice Regionstyrelse Pensionärsråd Etikråd Planerings- och organisationskommitté Vilt- och naturvårdskommitté Fokusnämnd för kultur, bildning och ideella sektorn (tillika folkhögskolestyrelse) Nämnd för regional tillväxt Nämnd för hälsa, vård och klinisk forskning Nämnd för samhällsbyggnad (tillika regional kollektivtrafik myndighet) Fokusnämnd för miljö- och klimatfrågor (tillika styrelse för energikontor Rådet för funktionshinderfrågor Fokusberedning för högspecialiserad vård, klinisk forskning och utbildning Fokusberedning för habilitering, hjälpmedel och folktandvård Fokusberedning för närsjukvård 19

Kapitel 5 Samverkan mellan regionorganisationen och kommunerna För att bli framgångsrika i det regionala utvecklingsarbetet är ett gott och mycket nära samband mellan regionorganisationen och länets kommuner avgörande. Många av regionens kommande arbetsuppgifter har en stark anknytning till kommunerna. Därför måste möjligheter till aktivt samarbete och dialog mellan region och kommunerna byggas organisatoriskt. På samma sätt är det viktigt med ett aktivt kommunalt engagemang och ansvarstagande i samverkansförhållandet. Under de senaste åren har Regionförbundet skapat en regional arena och mötesplats för både dialog och konkret samarbete mellan offentliga, privata och ideella aktörer inom länet. I dagsläget finns också etablerade samverkansstrukturer inom olika områden och nivåer mellan nuvarande landsting, regionförbund och kommuner. I framtiden kan med säkerhet andra och ytterligare samverkansområden bli aktuella. I de nya utmaningar som länet står inför kommer också samarbetsstrukturer och arbetsformer fördjupas. Landstinget och länets kommuner har sedan lång tid tillbaka byggt upp en god samverkan inom sociala välfärden och angränsande hälso- och sjukvård. Regionförbundet har tillsammans med kommunerna i länet också under åren utvecklat arbetssätt som knyter ihop primärkommunala intressen med den regionala nivån. Samsyn om behovet av bättre samverkan I de 90 intervjuer som genomförts med politiker och tjänstemän betonar samtliga vikten av ett nära samspel mellan kommunerna som representerar den lokala nivån och regionen som representerar den regionala nivån. Många intervjuade ser en utveckling där fler och fler kommunala frågor kräver samverkan över kommungränser och där mobilisering och ansvarstagande måste ske på regional nivå. Intervjupersonerna, och då framförallt kommunföreträdarna, har en gemensam uppfattning om att kommunernas inflytande och påverkansmöjlighet på regionala frågeställningar behöver säkras genom en samverkansstruktur där regionala och kommunala företrädare möts för att det regionala utvecklingsarbetet ska bli framgångsrikt. Flera träffar har hållits med kommunstyrelseordförande och kommunchefer kring frågan om hur en bra och effektiv samverkan ska säkerställas mellan regionen och kommunerna. Ett citat som till stora delar sammanfattar diskussionerna är: Det behövs en mötesplats där både långsiktiga och löpande mellankommunala och regionala frågor kan diskuteras flertalet av de regionala frågorna har bäring i det lokala arbetet. 20

Regionalt samverkansråd Efter sammanvägning av diskussionerna finns ett förslag på ett samrådsforum, benämnt Regionalt samverkansråd som bildas med representanter från regionstyrelsen samt representanter från länets alla kommunstyrelser. Syftet med detta forum är att säkerställa en mötesplats och kontaktyta mellan kommunoch regionföreträdare. Regionala samverkansrådet är ett strategiskt organ för information, samråd och samverkan. Uppgifter för rådet: samråd om frågor som är strategiska och viktiga för regionen, till exempel frågor kring hållbar tillväxt och regional utveckling, samordna det regionala och lokala utvecklingsarbetet, vara ett forum för regional och kommunal omvärlds- och intressebevakning. Rådet kan också, utan representanter från regionen, användas som mötesplats för kommunerna för mellankommunala frågor. Rådet har ingen egen juridisk status och därmed ingen formell beslutanderätt. Regionala samverkansrådet föreslås bestå av: 2 representanter från varje kommun (en majoritets- och en minoritetsföreträdare), 3 representanter från Örebro kommun (två majoritets- och en minoritetsföreträdare) samt 6 8 representanter från regionorganisationen. Rådet leds av regionstyrelsens ordförande. Kommunerna utser tillsammans en vice ordförande. Partier som finns representerade i regionfullmäktige, men inte har någon ledamot i regionala samverkansrådet, ska adjungeras till rådets möten. Rådet beslutar om bildande av permanenta och tillfälliga politiska grupperingar med syfte säkerställa att frågor hanteras på mest optimala sätt. Chefssamverkansgrupp En beredningsgrupp till Regionalt samverkansråd bildas som består av huvudmännens chefstjänstemän. Gruppens syfte är att samråda och samordna gemensamma ärenden samt bereda ärenden till Regionala samverkansrådet. Gruppens uppdrag är kopplat till rådets arbete. Särskilda råd inom specifika områden Det regionala samverkansrådet kommer hantera övergripande strategiskt viktiga frågor för regionen och kommunerna. För vissa verksamhetsområden inrättas dessutom särskilda råd med samma uppdrag och uppgifter som Regionalt samverkansråd, men för ett begränsat verksamhetsområde. Inom följande specifika verksamhetsområden bildas särskilda råd mellan regionorganisationen och kommunerna: 1. Infrastruktur och trafik, 2. folkhälsa, social välfärd och vård, samt 3. kultur. 21

Dessa råd består av politiker från respektive regionnämnd och politiker från samtliga kommuner. Ytterligare råd för specifika områden kan skapas vid behov. Beslut om att inrätta ett Regionalt samverkansråd och särskilda råd samt beslut om instruktioner kring råden sammansättning och arbetsordning fattas, efter dialog under hösten, av respektive huvudmans fullmäktige, se figur nedan. Fler mötesplatser Förutom ovanstående samverkansorgan finns och skapas andra typer av mötesplatser, till exempel länssamråd (för regionen, kommunerna, länsstyrelsen och universitetet), dialogmöten kring olika sakområden, men också dialogforum som har karaktären av mer öppna arenor för att skapa engagemang och delaktighet och för att inspirera till nya utvecklingsidéer. Regionstyrelsen Kommunstyrelse i samtliga kommuner Örebro kommun Karlskoga kommun Lindesberg kommun X y Kultur Infrastruktur och Trafik Folkhälsa Social välfärd, Vård Regionalt samverkansråd t.ex frågor omkring Tillväxt och Regional utveckling Kumla kommun Hallsberg kommun Askersunds kommun Nora kommun Degerfors kommun Lekebergs kommun Regional chefsamverkansgrupp Hällefors kommun Laxå kommun Ljusnarsbergs kommun Regionalt samverkansråd: 6-8 representanter från regionen 3 representanter från Örebro kommun 2 representanter från respektive kommun. Regional chefsamverkansgrupp: Regiondirektör + ytterligare en eller flera representanter från regionen. Kommundirektör/chef från respektive kommun, 1-2 representanter från Örebro kommun 22

Kapitel 6 Områden att arbeta vidare med under hösten Under projektets gång har det blivit uppenbart att vissa frågeställningar kräver ytterligare arbetstid och diskussion för att vara genomarbetade och mogna för beslut. I det här kapitlet listar vi de utestående delarna i projektplanen. Arbetet med dessa delar övertas av genomförandeorganisationen när projektet avslutas den 30 juni, se kap 7. Struktur för att styra och utveckla styrmodell för den nya regionen Ett delområde i projektplanen var att ta fram förslag på styrmodell, det vill säga en struktur för att styra och utveckla regionorganisationen. Faktaunderlag har tagits fram och diskussioner har förts om organisationens behov av olika styrverktyg och betydelse av struktur för den politiska styrningen. Regionorganisationens roll och uppdrag, som beskrivits tidigare i rapporten, är en form av styrverktyg, men färdigställande av ett utredningsförslag på övriga delar av styrmodell och styrverktyg har inte inrymts under projekttiden. Detta uppdrag fortsätter under hösten. Samverkan med Länsstyrelsen Statliga stödmedel för företagsstöd, kommersiell service och främjande av bredbandsutbyggnad kommer att överföras från länsstyrelsen till regionorganisationen vid regionbildningen. Vid en genomgång av vilka uppdrag och ansvarsområden som länsstyrelsen och den nya regionorganisationen har från 2015, är det uppenbart att det finns flera områden där båda organisationerna har uppdrag inom samma område men utifrån olika utgångspunkter. En struktur för samverkan mellan regionorganisationen och länsstyrelsen skulle kunna säkerställa ett effektivt utnyttjande av respektive organisations resurser. Frågan har aktualiserats men organisationerna behöver tillsammans arbeta fram struktur och spelregler som främjar god samverkan där dialog kan ske kring olika uppdrag men också om rollen att vara regional företrädare. Regionens övergripande lednings- och kansliorganisation Ett delområde i projektplanen är att utreda regionorganisationens lednings- och kansliorganisation. I styrgruppens förslag Övergripande genomförandeplan för Region 2015 föreslås att detta projektdelmål överlämnas till den organisation som skall svara för genomförande arbetet för start av ny regionorganisation den 1 januari 2015. (Se kap 7.) 23

24 Ekonomiska konsekvenser Den nya regionorganisationen innebär att regionen tar över och ansvarar för de uppdrag som regionförbundet haft. Idag finansieras regionförbundet bland annat genom medlemsavgifter från kommunerna, totalt cirka 20 miljoner kronor per år. Reglering av ekonomiska förhållanden mellan den nya regionorganisationen och kommunerna behöver utredas och diskuteras mellan huvudmännen (eventuella beslut om skatteväxling måste ske senast april 2014 i landstingets och kommunernas fullmäktige).

Kapitel 7 Genomförande och tidplan Här beskrivs den kommande processen från hösten 2013 till den 1 januari 2015 med fokus på större strategiska frågeställningar och aktiviteter inför driftstarten. Tidplanen för när beslut ska tas i respektive organ behöver delvis anpassas utifrån när exakt riksdagen fattar beslut om det regionala utvecklingsansvaret i Örebro län. Under hösten fortsätter en fördjupad process kring bland annat samverkansfrågor med kommunerna. Ett intensivt arbete inleds för att lösa alla de praktiska frågor som krävs inför driftstarten av den nya regionorganisationen. Den politiska ledningen för arbetet fram till driftstart av den nya organisationen, blir landstingets planerings- och organisationskommitté i samråd med regionförbundets styrelsepresidium. Nuvarande styrgrupp för projekt Region 2015 fungerar som en referensgrupp under den fortsatta processen. Landstingsdirektören kommer i samråd med regiondirektören att leda och verkställa arbetet med förändringen. Befintliga nätverk och mötesplatser användas för dialog och förankring på tjänstemannanivå. Under våren 2013 har arbetsgrupper haft uppdrag kring särskilda utvecklingsområden/ frågor till exempel omkring social välfärd och regional utveckling. Detta kommer bli viktiga underlag för höstens genomförandeprocess. Landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen är de politiska organ som skall fatta beslut om den nya regionorganisationen och de politiska beslut som krävs för genomförande av omorganisationen. Hösten 2013. Länssamråd inför den fortsatta processen. Beslut i riksdagen om regionbildning. Vintern 2013/ 2014: Översyn av ekonomiska konsekvenser av organisationsförändringen (eventuella beslut om skatteväxling måste ske senast april 2014 i landstinget och kommunernas fullmäktige). Beslutsförslag till landstingsfullmäktige kring reglementen, namn på regionen, med mera. Beslut om regionförbundet (beslut i regionfullmäktige samt i alla medlemsfullmäktigen). Förberedelse för personal inom landstinget och regionförbundet inför fusion. Beslut i kommunerna och landstinget angående samverkansorganisationen. 25

Våren 2014: Fastställande av alla verksamhetsövergångar. Hösten 2014: Val till regionfullmäktige. Budgetramar fastställs för den nya regionorganisationen 2015. Vintern 2015: Driftstart av ny regionorganisation. Utbildningsaktivitet för regionens politiker. 26

Bilagor till slutrapport Bilagorna finns att laddas ner på www.orebroll.se/region2015 Ansökan om att få bilda region. Projektplan för projekt Region 2015. Roll och uppdrag. Samverkan Regionorganisationen och kommunerna i länet. Politisk organisation för Region 2015 (detaljförslag). Genomförandeplan. Lagar som styr regionalt utvecklingsansvar. Nuvarande politisk organisation i Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro. 27

www.orebroll.se Postadress: Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro. Besöksadress: Eklundavägen 2, Örebro. E-post: orebroll@orebroll.se Telefon 019 602 70 00, telefax 019 602 70 08 www.regionforbundet.se Postadress: Regionförbundet Örebro, 701 83 Örebro. Besöksadress: Forskarvägen 1, 702 18 Örebro. E-post: regionorebro@regionorebro.setelefon 019-602 63 00, telefax 019-18 98 29