Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet med att ta fram en gemensam kulturstrategi för Dalsland. Rapporten är sammanställd av Ulrika Abrahamsson och Sarah Isgren.
Sammanfattning I Fyrklövern ingår Dalslands Konstmuseum, Halmens Hus, Not Quite och Stenebyskolan. Syftet var att få synpunkter och reflektioner från fyra av de större kulturverksamheterna i Dalsland och få ta del av deras vision och framtid. Deltagarna talade mycket om de möjligheter som kommer med en gemensam kulturstrategi för Dalsland. Om kulturstrategin blir ett levande dokument, då blir också strategin ett gemensamt språk som kan användas för att stärka arbetet med kultur. Regelbundna avstämningar är en förutsättning för att strategin ska vara aktuell. Deltagarna lyfte det attraktiva Dalsland, kultur som attraktionsskapare för inflyttning, näringsliv och skola. Ett annat område som ansågs viktigt är kultur och hälsa. Deltagarna påvisade undersökningar där handens arbete och hjärnans utveckling hänger ihop, vikten av kreativitet som hälsofrämjare. Konkreta förslag från deltagarna är att kulturutövare och kommunledningar träffas en gång per år för att prata stadsutveckling med syfte att skapa attraktiva centrum, och att inrätta ett kulturråd för Dalsland. Arrangörer DTAB och Avtryck, Leader Dalsland Årjäng Processledare Simon Roos, Kultur i Väst och Ulrika Abrahamsson, Kulturkoordinator Dalsland Deltagare Barbro Erlandsson Bratt, Stenebyskolan Sara Vogel Rödin, Not Quite Johanna Lindström, Halmens Hus Johan Abenius, Dalslands Turist AB Frånvarande: Helen Backlund och representant från Dalslands Folkhögskola.
Varför behövs en gemensam kulturstrategi för Dalsland? Ett levande dokument För att ta tillvara möjligheterna med en gemensam kulturstrategi Kommunikation Genom en gemensam kulturstrategi får politiker och kulturutövare ett sätt att kommunicera. Genom att hänvisa till strategin hålls den aktuell. Utvärdering/avstämning med jämna mellanrum för att hålla strategin aktuell. Gemensam plattform politiskt förankrad. Ett hjälpmedel. Plan med aktiviteter kopplade till en budget. Ett gemensamt språk som en del i det kulturella Dalsland. Sparar tid att ha ett gemensamt dokument att luta sig mot, oavsett om det är politiker eller samarbetspartners. Ett sätt för politikerna att bli proffsigare på att formulera uppdrag till kulturaktörerna. Ett sätt att synliggöra kommunerna/regionen. Kultur skapar attraktivitet Kultur genererar oerhört mycket pengar. Viktigt att visa fram besökare och hur mycket besökare genererar i antal kronor. Konsekvensanalyser av kultur kan användas för att ge tillförlitlighet. DTAB kan arbeta med att få in kulturens betydelse för turismen i de siffror de tar fram. Kultur skapar livskvalitet och en bra boendemiljö. Detta ger attraktivitet som kan locka hit människor. Bemötande Välkomna nya perspektiv. Att vara mer tillmötesgående och samtidigt ha kvar den dalsländska glädjen. Vi måste utöva värdskapet hur välkomnar kulturen tillbakavändare, unga, inflyttare? Övrigt Använd storytelling. Om en aktör försvinner Vad dött det blir!. Kunden på Coop som frågar efter Stenebystudenterna När kommer dom? Det är så tomt. Dalsland är en oslipad diamant.
Vilka områden kan utvecklas med hjälp av kultur och varför? Hur skulle detta problem kunna lösas? Vilka insatser skulle i så fall krävas? Näringsliv med kultursamverkan Väldigt många kulturaktörer är företagare. För nyetableringar kunna erbjuda de som vill flytta in eller pendla det goda livet det som de kan uppleva i staden. Kultur kan användas för att attrahera arbetskraft och inflyttare. Ett starkt kulturliv krävs för att man ska få nyetableringar, nya företag. Det finns många undersökningar som visar att om kulturutbudet ökar, så ökar livskvaliteten. Människor skattar sin livskvalitet högre, och kultur ökar välbefinnande och hälsa. Intressant är att se närmare på näringar som har svårt att rekrytera arbetskraft och om kultur kan användas för att attrahera arbetskraft. Kultur som ett sätt att locka höga tjänstemän till att bo i Dalsland. Ett rikt kulturliv skapar tillväxt (visas bland annat i en rapport som tagits fram av Fastighetsägarna i samarbete med SOM institutet i Göteborg) Skola och kultur Portföljdsmodellen (konstnärer i skolan), en norsk modell. Vikten av att bryta mönster. På Google får de anställda under en eftermiddag i veckan, inte göra sina vanliga arbetsmönster. Framgångsrika länder har förstått att det inte är tillräckligt att bara vara teknisk, ska du komma vidare måste du möta andra områden. Konstnärer är vana att finna sig i situationer och finna lösningar kreativitet. Samarbete är viktigt. Not Quite har gjort många projekt ihop med skolan. Kultur kan stärka skola/utbildning. De estetiska ämnena är ett språk för de barn och unga som har svårt med de andra språken, och genom det estetiska får de unga tillgång till ett språk, till uttryck. Flera undersökningar visar på att de estetiska ämnen där man jobbar med kreativiteten, är bra för de andra ämnena. Skapande skola är ett fungerande koncept. Handens arbete och hjärnans utveckling hänger ihop. Kultur, hälsa och välbefinnande Handens kunskap. När det gäller sjukdom, depression, så är handens arbete och kultur viktigt för rehabilitering. Själen vilar och händerna arbetar. Kultur påverkar hur man upplever/skattar sin egen livskvalitet. Bio, film, teater dans Litteratur som förlag och föreningar
Kultur och stadsutveckling Mer attraktiva centrum för att motverka nedgång, alltifrån parkbänkar till utsmyckningar av olika slag. Att skapa attraktiva platser där människor vill vara. Bra kvalitet och tydlighet, till exempel när det gäller skyltar. Ett bra exempel är Hjo där det finns en tydlig linje vilket gör att Hjo är känt för sin miljö. Sluta göra som man alltid har gjort. Kommunchefer kan träffa kulturutövare för stadsutveckling minst en gång per år. Ett kulturråd som är anpassningsbart/formbart utifrån frågor. Vilka mål har/vill du sätta upp för din verksamhet 2020? Halmens Hus En fristående institution, som inte är en ideell förening och inte styrs av en liten styrelse, utan som har ett kulturstrategiskt uppdrag En stark aktör i det lokala kulturlivet, samarbete med skolan Regional och internationell med hantverksmöjligheter Föryngrat staben. Byggt ut med nya fina lokaler, med verkstad och ateljé. Det kommer stråhantverkare från hela världen och bor där. Bättre och mer ändamålsenliga lokaler. Idag driver Hembygdsföreningen friluftsmuseum och vandrarhem, och det är en privat entreprenör som driver caféet. År 2020 är caféet en mer integrerad del av verksamheten och ser annorlunda ut. En Hembygdsförening som arbetar mer i klang med sin samtid. Stenebyskolan Stenebyskolan har utökat antal studentplatser. Är en välkänd aktör inom de olika design och konsthantverksområden lokalt, nationellt och internationellt. Det textila huset är färdigt och igångsatt. De offentliga miljöerna präglas av utbildningarnas innehåll. De allmänna kommunikationerna är bättre. Not Quite är ovärderligt för Steneby bussar mellan Steneby och Not Quite. Vi har fortsatt ambitiösa, utåtriktade, kreativa studenter. Har många artists in residence och gästlärare ger föreläsningar som är intressanta och ger eko i landet. Fortsatt samarbete i Fyrklövern.
Not Quite Äger våra lokaler. Driver en produktionsbyrå, ett AB. Utvecklat verkstäderna ytterligare. Idag är inte arbetsmiljön så bra. 2020 är de superbra och vi kommer att ha arbetsplatser för kulturaktörer som är boende på platsen, för de som flyttar in och mycket plats för gäster. Man är rörlig i samhället, men att man kommer och hyr in sig en period. Att kunna hyra en verkstadsplats men också att kunna hyra in sig på skrivbordsplats/skissbord. Vi har boenden av flera olika sorter kopplat till den verksamheten unika boendemiljöer inne i fabriken, vandrarhem, hotell m.m. Vi kan avlöna fler än vi har möjlighet till idag men engagemanget/det ideella är avgörande vi kommer att ha fler rätt (medlemmar som vill hyra in sig, har något att erbjuda och som vill något med Not Quite) medlemmar. Vi är mer synliga utåt. Funderingar om framtiden: Ska Fyrklövern fortsätta? Hur skulle ett möjligt samarbete med Dalslands Folkhögskola kunna se ut?