Kommunal budget- och skuldrådgivning

Konsumentverket/KO PM 2004:09 Kommunal budget- och skuldrådgivning en beskrivning av verksamheten och statistik över ärenden 2003

Innehåll Innehåll...2 1. Inledning...3 2. Varför budget- och skuldrådgivning?...3 3. Fem rådgivningsärenden...4 3.1 Hjälp, pengarna räcker inte!...4 3.2 Fixa min ekonomi är du snäll...5 3.3 Kan dom inte låta mig vara ifred...7 3.4 Jag måste få hjälp NU!...9 3.5 Jag vill ha en skuldsanering...11 3.6 Gemensamt för de fem rådgivningsärendena...12 4. Statistik över kommunala rådgivnings-ärenden 2003...12 4.1 Lika många kvinnor som män...13 4.2 Låga inkomster...13 4.3 Det är för skuldproblem man söker hjälp...14 4.4 Den typiske sökande...15 4.5 Budget- och skuldrådgivning, innehåll och resultat...16 5. Alla som behöver ska få hjälp...19 Kommunal budget- och skuldrådgivning 2003 en beskrivning av verksamheten och statistik över förekommande ärenden PM 2004:09 ISBN 91-7398-868-5 Konsumentverket 2004 Konsumentverket/KO PM 2004:09 2 (20)

1. Inledning Konsumentverket har sedan år 2000 kvantitativt följt upp den kommunala budgetoch skuldrådgivningen genom att sammanställa ärendestatistik från kommunerna. I denna promemoria illustreras budget- och skuldrådgivningen utifrån beskrivningar av fem olika autentiska ärendetyper från olika kommuner samt med statistik från verksamheten i 105 kommuner under år 2003. Det stora antalet ärenden och den geografiska spridningen av uppgiftslämnande kommuner borgar för att slutsatserna om dem som söker rådgivningen med stor sannolikhet är giltiga för alla som söker kommunal budget- och skuldrådgivning i Sverige. 2. Varför budget- och skuldrådgivning? Hur mår man när man förlorar kontrollen över sin egen hushållsekonomi? Hur känns det att tvingas acceptera att ekonomin kommer att haverera, att allt handlingsutrymme har gått förlorat? Ekonomisk stress och den vanmakt som överskuldsättning skapar drabbar inte bara den skuldsatte utan i hög grad hela familjen och då inte minst den skuldsattes barn. I den kommunala budget- och skuldrådgivningen möter man människor som själva inte orkar eller har kunskap att ta sig ur sin skuldsättning eller som saknar förmåga att få sin hushållsekonomi att gå ihop. I den kommunala rådgivningen får man individanpassad rådgivning utifrån den egna problembilden. Ibland får man råd om hur hushållsbudgeten behöver förändras för att den ska gå ihop, ofta går man igenom skuldsättningen och ger råd om hur skuldsättningen ska hanteras och information om handlingsalternativ. När det finns en skuldsättning som den sökande inte klarar av försöker man hitta långsiktigt fungerande uppgörelser mellan den skuldsatte och alla dennes fordringsägare på frivillig väg. Går det inte att hitta en frivillig lösning och den skuldsatte vill gå vidare och ansöka om en skuldsanering hjälper rådgivaren till att upprätta en komplett och bra ansökan till Kronofogdemyndigheten. Slutligen ger man också fortsatt stöd och råd under hela skuldsaneringsperioden. Det ställs höga krav på att skuldsaneringsansökan är komplett och det är för många svårt att fylla i och bifoga nödvändiga handlingar på egen hand. Även eventuella överklaganden är det många som behöver hjälp med. Att genomgå en skuldsanering som löper under många år är tufft. Målet för budget- och skuldrådgivaren är ju inte enbart att den skuldsatte ska beviljas en skuldsanering, utan naturligtvis att den skuldsatte ska klara av skuldsaneringen och faktiskt få ett nytt liv som skuldfri. Det är viktigt att poängtera att den kommunala rådgivningen inte innebär någon rättslig handläggning. Uppgiften är att ge rådgivning. Att se handlingsutrymme och alternativ när den rådsökande inte längre kan det själv. Rådgivningen innebär också att den som kan komma ifråga för skuldsanering också blir föremål för sådan prövning. Från kommuner utan en kommunal budget- och skuldrådgivning Konsumentverket/KO PM 2004:09 3 (20)

kommer det få eller inga ansökningar alls om skuldsanering till Kronofogdemyndigheten. Det har också visat sig att av dem som ansökt om en skuldsanering har de som fått kommunal rådgivning långt större utsikter att få en sådan beviljad 1. Konsumentverket ser den kommunala budget- och skuldrådgivningen dels som en nödvändig välfärdstjänst för att hjälpa människor och hushåll att hitta ut ur sina ekonomiska problem, dels som en garant för medborgarnas tillgång till skuldsanering enligt lag och dess rättsverkan att få skulder nedskrivna. Samhällsvinsterna blir därmed sannolikt också påtagliga. 3. Fem typer av rådgivningsärenden För att ge en introduktion till vad som sker i den kommunala budget- och skuldrådgivningen och ge en inblick i hur man arbetar i ärenden beskriver här fem rådgivare var sitt ärende. Ärendena är utvalda utifrån deras karaktär och vad som uppnås i rådgivningen. Det är inga exceptionella ärenden som valts utan det är ordinära budget- och skuldrådgivningsärenden som dock fastnat i minnet hos rådgivaren. Beskrivningen av ärendena är omskrivna för att ges en gemensam form och namnen i ärendena fiktiva. 3.1 Hjälp, pengarna räcker inte! Det här ärendet är en typisk budgetrådgivning där kvartalsräkningarna ställer till problem. Frestelsen är stor att använda pengarna till annat den månaden det inte finns så många räkningar. - Den 25 mars 2003 kontaktades budget- och skuldrådgivningen av Sofia som behövde hjälp med att få struktur på vardagsekonomin och för att inte hela tiden gå back. Första kontakten skedde genom budgetrådgivningens mail som Sofia hade hittat på kommunens hemsida. Två veckor senare inleddes rådgivningen med ett första möte. Det är mycket påfrestande att inte pengarna räcker när räkningarna ska betalas berättade Sofia för mig när vi träffades första gången. Sofia är ensamstående med ett hemmavarande barn och ett umgängesbarn. Hon bor i en alltför dyr lägenhet vilket är svårt att göra någonting åt på kort sikt. Sofia har en projektanställning som hon trivs mycket bra med och hoppas att få vara kvar där. Eftersom Sofia inte kunde ta ledigt från jobbet, mest av ekonomiska skäl, skedde det mesta av de fortsatta kontakterna via telefon och mail. För att se vad Sofia behövde göra åt sin ekonomi kom vi överens om att det vore bra att börja med att gå igenom hennes nuvarande inkomster och utgifter. Vi sammanställde en hushållsbudget i HEP-programmet 2 och den visade ett underskott på 500 kronor per månad. Vi diskuterade siffrorna och Sofia fick foldern Koll på pengarna för att ta 1 PM2003:26, En samordnad uppföljning av skuldsaneringsprocessen, Konsumentverket 2003 2 Datorprogram som används i den kommunala budget- och skuldrådgivningen Konsumentverket/KO PM 2004:09 4 (20)

del av de olika utgiftsposterna som redovisas där och se vad hon eventuellt skulle kunna göra för att få ihop budgeten. Sofias akuta problem var dock de räkningar, som hon kommit efter med. Vi tog därför kontakt med elbolaget och fick en avbetalningsplan samt fortsättningsvis månadsbetalning i stället för kvartalsräkning. Sofia fick också en broschyr om hur hon kunde betala TV-avgiften via autogiro. Hon skulle själv ta kontakt med Centrala Studiemedelsnämnden för att även där få månadsbetalning. Med några enkla handgrepp förbättrades förutsättningarna för Sofia att slippa komma efter med räkningar och få dyra påminnelseavgifter. Det fanns också ett banklån med en månadsbetalning på 820 kr. Vi diskuterade om Sofia skulle begära amorteringsfrihet under några månader för att komma i kapp med betalningarna. Jag vet inte om hon behövde utnyttja den möjligheten. Rådgivningen pågick under tre månader. För att komma ikapp med betalningar tar det ofta längre tid än så, men Sofia beskrev en lättnad över att ha kommit igång och hon kände sig stärkt. Vi bestämde därför att hon själv skulle höra av sig om det fanns fler frågor men ingen ny kontakt har tagits. Sofias ärende definieras som ett renodlat budgetrådgivningsärende i uppföljningssystemet Hepstat som används i kommunerna. 13 procent av ärendena hos kommunerna var av denna typ år 2003. (Systematisk genomgång av inkomster och utgifter och ge ekonomisk rådgivning 3 ). 3.2 Fixa min ekonomi är du snäll När hushållsekonomin har havererat är en mycket vanlig strategi att stoppa huvudet i sanden och söka orsaker utanför sin egen kontroll. Man är ett offer för olyckliga omständigheter. Det är svårt att lyfta sig själv i håret och ibland blir den viktigaste uppgiften för en budget- och skuldrådgivare att förmå den sökande att se sitt eget ansvar och ange riktningen för vägen ut. - En kollega som arbetar på Socialkontoret tittade in hos mig den 30 januari 2003. Med sig hade hon en klient, Marit. De ville ha min hjälp och Marit undrade om inte jag kunde ta hand om hennes handlingar och göra klart hennes ärende. Jag insåg att min första och viktigaste uppgift var att få Marit att förstå att ekonomisk rådgivning inte innebär att man gör klart någons ärende utan vad hon och jag skulle göra var att arbeta tillsammans, men att hennes ekonomi var hennes eget ansvar. Det var väldigt tydligt att Marit förväntade sig att jag skulle ta hand om hennes ekonomi. Jag tog istället hennes adress och skickade ett förslag på en besökstid. När vi träffades vid hennes första besök började jag med att noga berätta om vad jag som budget- och skuldrådgivare hjälper till med och att jag bara har en rådgivande funktion och inte någon myndighetsutövning. 3 Definitionen för avslutningsorsaken Budgetrådgivning enligt handboken för datorprogrammet för uppföljning, Hepstat Konsumentverket/KO PM 2004:09 5 (20)

Därefter lät jag Marit själv beskriva sin situation. Det visade sig som det ofta gör att Marit var mycket väl medveten om vad som behövde förändras i hennes ekonomi, men ändå såg hon sig som ett offer för orsaker utanför sin egen kontroll och hon orkade inte ta tag i problemet. Det var så mycket lättare att blunda för problemen. Marit hade a-kasseersättning på 599 kronor om dagen och hade en praktikplats på ett arbete hon trivdes väldigt bra med. Hon hade också fått beröm för sin insats, men hon kunde tyvärr inte få någon förlängning. Marit beskrev det som mycket svårt att få ett arbete och hon hade levt på a-kasseersättning en längre tid. Marit var ensamstående med en 10-årig son och fick vid sidan av sin a-kasseersättning underhållsstöd, bostadsbidrag och barnbidrag. Försäkringskassan kvittade dock en del av underhållsstödet mot ett tidigare för mycket utbetalt bostadsbidrag. Hon och sonen bodde i en hyresrätt och hon berättade att hon minsann hade en bil. Det var en gammal billig bil som också var billig i drift. Bilen var enormt viktig för henne och sonen. Bilen gav dem möjlighet att träffa morföräldrarna och göra trevliga saker tillsammans och utan den skulle de bli helt isolerade. Marit sa att bilen skulle behållas, till vilket pris som helst. Marit hade med sig alla uppgifter rörande ekonomin så vi gjorde en hushållsbudget. Hon berättade att hon sparade kvitton och vi pratade om att det kunde vara en bra idé att föra kassabok under en period för att se vart pengarna tog vägen. Jag lämnade också ut ett kassablock för att underlätta för Marit att följa utgifterna. Det stora problemet för Marit var dock skulderna. Hon hade många skulder till ett stort antal fordringsägare. Lika mycket ordning som hon hade på kvitton, lika mycket oordning var det när det gällde skulderna. Hon hade dock sparat de flesta breven som hon fått från fordringsägarna. Vi sorterade skuldbrevena tillsammans och diskuterade lite kring dem. Därefter gjorde jag på egen hand i ordning en brevmall och adresslista som jag skickade hem till Marit. Hon skickade i sin tur ett brev till varje fordringsägare för att ta reda på aktuell skulduppgift. Vid nästa möte hade Marit med sig uppgifter om sina skulder och jag gjorde en aktuell skuldöversikt och borgenärsförteckning. Vi tittade också utifrån kassaboken på hur mycket som blev kvar till mat, kläder, nöjen när de löpande månadsutgifterna var betalda och vilka prioriteringar hon kunde göra. Vi diskuterade till exempel hur bilen kunde utnyttjas till att veckohandla billigt. Utifrån budgetsammanställningen räknade vi fram vilket betalningsutrymme Marit hade för skulder. Jag berättade att Kronofogdemyndigheten räknar på samma sätt vid utmätning i lön och att hon hade ett betalningsutrymme för skulder på 860 kr i månaden som kronofogden skulle kunna mäta ut om någon fordringsägare begärde det. Skulderna uppgick till sammanlagt 124 000 kronor fördelat på 22 fordringsägare. Skulderna var av alla de slag; postorderköp, barnomsorgsavgifter, banklån, trafikförsäkringsavgift, bensinkort, skolfoto, parkeringsböter, kreditköp, telefon, vårdavgifter, kvarskatt och TV-licensavgift. Konsumentverket/KO PM 2004:09 6 (20)

De flesta skulderna var på mycket små belopp. 13 av dem var under 1 500 kronor. Det blev uppenbart för Marit vid hennes kontakter med fordringsägarna att det skulle bli svårt att få till stånd en avbetalningsplan med samtliga fordringsägare. Vid det här laget hade Marit verkligen tagit kommandot och var väldigt bestämd på att hon skulle börja avbetala de små skulderna för att sedan försöka få till stånd en avbetalningsplan för de lite större skulderna. Marit balanserade på slak lina när det gällde sin ekonomi. Skulle kronofogden göra utmätning i hennes inkomster skulle hon förlora allt handlingsutrymme. Efter att ha varit på rådgivning två gånger var Marit helt på det klara med att det var hennes eget ansvar att ta itu med ekonomin och att det köpbeteende hon haft måste ändras, även om det kändes svårt. Det visste nog Marit innerst inne sedan tidigare men det var lättare att lägga sådant utanför sig själv. Marit har inte hört av sig igen och jag tror att hon kämpar på och att det går bra för henne. Marits ärende definieras som ett skuldrådgivningsärende i uppföljningssystemet Hepstat. 18 procent av ärendena hos kommunerna var av denna typ år 2003. (Systematisk genomgång av skulder och ge rådgivning 4 ). 3.3 Kan dom inte låta mig vara ifred När kroppen eller själen inte fungerar så fungerar ofta inte ekonomin heller. Att bota ekonomin utan att också ta tag i och behandla kroppsliga, själsliga eller sociala problem är mycket svårt. I den kommunala rådgivningen möter man ofta människor med psykiska sjukdomstillstånd som gör det svårt att hitta en lösning på de ekonomiska problemen och skuldsättningen. Gösta blev kopplad till mig genom växeln den 4 augusti 2003 och ville ha hjälp med en skuldsanering. Vid detta samtal pratade jag lite med Gösta för att ge honom en bild av vad vi gör i den kommunala rådgivningen och vad han har att förvänta sig. Jag gav honom även i uppgift att samla ihop sina inkomster, utgifter och skulder till det första mötet. Gösta kände till den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Han hade två år tidigare haft kontakt med oss och hade nu blivit rekommenderad av Kronofogdemyndigheten att söka oss på nytt. En skuldsanering måste jag ha, jag orkar inte ha fogden efter mig resten av livet, berättade han uppgivet vid vårt första besök. Gösta förklarade att han nu äntligen skulle ansöka om en skuldsanering och att han ville ha så mycket hjälp som möjligt av mig. Han hade även förväntningar på att jag skulle kunna leta rätt på alla de skulder som han själv inte hade kontroll på. Vi hade för två år sedan gett Gösta i uppdrag att betala sina kvarskatter och böter. Detta för att förbättra hans möjlighet att få en skuldsanering beviljad, ett råd som Gösta emellertid inte hade följt. 4 Definitionen för avslutningsorsaken Skuldrådgivning enligt handboken för datorprogrammet för uppföljning, Hepstat Konsumentverket/KO PM 2004:09 7 (20)

Gösta är 55 år och lever ensam i en enrumslägenhet. Han har psykiska besvär och är sedan en tid tillbaka förtidspensionerad. I samband med en skilsmässa i mitten av 80-talet började skuldsättning med misskötta kreditkort och banklån. Skuldsättningen var en av många ingredienser när hela Göstas tillvaro brakade samman. Men Gösta har kämpat på, han har gått på arbetsrehabilitering under två år och han säger själv att han har mer att ge. Målet är att få en sysselsättning trots att han har en beviljad förtidspension. Han har bokat in träffar med arbetsförmedlingen, försäkringskassan och kurator inom öppenpsykvården. Men Gösta vet också om att han är sjuk och har nu fått hjälp genom socialtjänstens egna medelskonto så att hans hyra åtminstone betalas in. Resten disponerar han själv. Det var en hög med skulder som Gösta hade med sig till mig vid besöket. Själv uppskattade han totala skuldbeloppet till 200 000 kronor och kronofogden mätte ut 1 800 kronor i månaden i hans pension. Skuldens storlek och det betalningsutrymme Gösta hade innebar att någon skuldfrihet således inte var i sikte utan någon form av överenskommelse med fordringsägarna, eller naturligtvis en skuldsanering. Jag informerade om skuldsaneringslagen och vad som skulle krävas för att beviljas en skuldsanering. Vi bestämde att jag skulle begära in nya skulduppgifter samt ett utdrag från Kronofogdemyndighetens register. Jag kontrollerade också om det fanns en skuld till socialtjänsten som Gösta var osäker på. Gösta hade lånat en hel del pengar från sina föräldrar och syskon. Jag talade om för honom att ta reda på hur mycket han var skyldig och så bad jag honom att även ta reda på en tandläkarräkning som han visste att han inte betalat. Jag tyckte att jag lade ribban lagom högt för att Gösta skulle klara av sin hemläxa. Efter att ha grävt lite bland skulderna upptäckte jag att de handlingar som Gösta hade med sig inte på något sätt gav ett heltäckande underlag för en skuldsammanställning. På den förra skuldförteckningen för två år sedan fanns upptaget skulder som Gösta inte hade med sig den här gången. Jag ringde till Gösta och bad att han skulle titta efter där hemma om han möjligtvis kunde hitta uppgifter om andra skulder som han uppenbarligen hade. Jag skickade också ett brev där jag beskrev vilka uppgifter vi behövde för att komma vidare. På samma sätt som när Gösta var hos oss för två år sedan avbröt han rådgivningen. Han kom inte tillbaka med de kompletterande uppgifterna. Jag tror att uppgiften för honom blev övermäktig. Gösta har genom sin sjukdom svårt att skapa ordning på sina papper och när han kom till mig igen kämpade han även för att få sysselsättning och för att få en bra vård varför han inte orkade ända fram med skulderna. Det kan vara svårt att nå människor med psykiska problem och som mår dåligt. Förhoppningsvis orkar han tillbaka i ett annat läge när han är lite starkare och min förhoppning är att mitt bemötande gör att han vet att han alltid är välkommen tillbaka. Konsumentverket/KO PM 2004:09 8 (20)

Gösta avbröt rådgivningen och det är ganska vanligt att den sökande inte orkar eller vill fortsätta. I Hepstat kan utläsas att i 16 procent av ärendena hos kommunerna år 2003 avbröt den sökande rådgivningen. (Den sökande har avbrutit rådgivningen 5 ). 3.4 Jag måste få hjälp NU! Detta ärende är inte helt alldagligt för det är inte ofta man får allt att fungera och en riktigt bra lösning uppnås. Det är dock så att inte alltför sällan lyckas man och då blir det gärna en solskenshistoria. Hej, jag behöver hjälp och det är akut, riktigt akut, berättade Sara gråtande när hon ringde mig för första gången den 9 maj 2003. Jag ordnade en tid åt henne, redan den femtonde direkt i telefon. När Sara fick sin tid lugnade hon ner sig och det kändes bra att kunna ge henne en tid såpass snart. Jag vet att detta inte är möjligt i många kommuner. Framförallt var det viktigt i detta ärende att vi kunde starta på en gång, för ingen av Saras skulder hade ännu gått till kronofogden, men vi hade inte mycket tid att spela på. Vid vårt första möte berättade Sara att hon hade varit till den lokala banken och försökt låna 50 000 kronor för att lösa sina väldigt dyra krediter som hon inte hade råd med. På banken hade dom varit tveksamma och de hade bett henne att ta kontakt med mig. Sara är ensamstående med två pojkar på 11 och 15 år. Hon jobbar 75 procent åt kommunen inom vården. Hon hade försökt att få heltidsarbete men utan framgång. Anledningen till att Saras ekonomi var på väg att haverera var sex kontokortsskulder på sammanlagt 39 000 kronor som hon hade dragit på sig efter en skilsmässa för halvannat år sedan. Kontokortsskulderna var alla relativt färska. Till detta hade Sara en bostadsbidragsskuld på 2 500 kronor som försäkringskassan nu kvittade med 200 kronor i månaden mot hennes nuvarande bostadsbidrag. Månadskostnaden till de sex kontokortsföretagen var 3 600 kronor och med kvittningen av bostadsbidraget blev det allt som allt 3 800 kronor i månaden som skuldsättningen kostade. Det var alldeles för mycket för Sara. När jag räknade i HEP på Saras budget utifrån hennes nuvarande situation blev det röda siffror i resultatet. Enligt de schabloner som Konsumentverket tagit fram för skäliga hushållsutgifter tillsammans med Saras faktiska hyra på 5 000 kronor och utgifter för resor och annat blev hennes underskott hela 6 000 kronor. Sara skulle inte heller ha utrymme för att betala något till sina fordringsägare om kronofogden skulle mäta ut i hennes lön. Även där var det röda siffror med 300 kronor. Efter att vi gått igenom Saras inkomster och utgifter såg vi att det fanns två alternativ. Det första alternativet var att Sara skulle låta allt gå till kronofogden, men det ville hon inte. Ett andra alternativ var att gå igenom vilka utgifter som Sara var beredd att göra avkall på under några år, för att skapa ett utrymme i hennes faktiska budget. I samförstånd minskade vi posterna; kläder/skor, lek/fritid, möbler, hy- 5 En av avslutningsorsakerna i datorprogrammet för uppföljning, Hepstat Konsumentverket/KO PM 2004:09 9 (20)

gien och dessutom kostnader för husdjur, tobak och andra utgifter som hon sade sig kunna avvara. Det nyskapade utrymmet i Saras budget räckte naturligtvis inte till att betala skulderna enligt de ränte- och avgiftsvillkor som Sara hade idag, så det gällde att hitta en väg att hantera skuldsättningen. En variant skulle kunna vara att ta kontakt med de befintliga fordringsägarna och förhandla om en kraftig sänkning av de höga räntorna, men enligt min erfarenhet så säger fordringsägarna nej, framförallt när det är en relativt färsk skuldsättning. Vad vi fick hoppas på var att Sara skulle kunna få ett banklån, det var ju från banken hon kom till mig och bankmannen var väl förtrogen med Saras situation. Vi räknade ut att Sara skulle kunna hantera en låneutgift på 1 000 kronor i månaden. Jag räknade fram i HEP vilka villkor Sara skulle behöva få för att klara av ett annuitetslån på 42 000 kronor på fyra år med tusenlappen vi hade att spela med. Vi kom överens om att hon skulle gå hem och begrunda budgeten vi gjort, för det skulle onekligen bli tufft för Sara och hennes pojkar att följa den. Hon fick också med sig kalkylen över lånet. Hon kände att hon med lånekalkylen och utskriften av budgeten hade ett verktyg att kunna gå till banken och försöka förmå dem att hjälpa henne. Hon var medveten om att det skulle bli tufft att först och främst få ett lån och därefter leva på en mycket slimmad budget, men jag upplevde att Sara var fullt införstådd i vad det innebar. Skulle hon hamna hos kronofogden visste hon att skuldfällan skulle slå igen och hon skulle säkerligen inte kunna komma ur den om inte något exceptionellt hände. Betalningsanmärkningen skulle kringskära allt handlingsutrymme. När Sara kom till mig första gången mådde hon inte särskilt bra. Det var skönt att se, att när hon nu hade fått en struktur på sin ekonomiska situation var hon stärkt och verkade må så mycket bättre. När jag ringde upp henne efter två veckor var hon glad för att det hade ordnat upp sig. Hon hade fått låna pengarna av banken till en månadskostnad på 1 000 kronor. De hade till och med gått med på en lite lägre ränta än gällande medlemslåneränta. Banken hade helt och hållet gått på min uträkning. I Saras fall sökte banken stöd av den kommunala budgetrådgivningen, när banken själv var tveksam om de skulle gå med på ett saneringslån. Med Saras kalkyl från mig vågade banken låna ut pengarna till henne och hon får en helt annan framtid än vad som annars skulle ha varit fallet. Tänk vad viktigt det är att alla parter samarbetar och vågar lite för att komma fram till en bra lösning! Sara fick med den kommunala rådgivarens hjälp till stånd en så kallad helhetslösning. Det uppnåddes helhetslösningar i 10 procent av ärendena i kommunerna år 2003. (Helhetslösning: Frivillig betalningsuppgörelse mellan den sökande och samtliga borgenärer med syfte att betalningsproblemen ska upphöra efter genomförandet 6 ). 6 En av avslutningsorsakerna och definitionen i datorprogrammet för uppföljning, Hepstat Konsumentverket/KO PM 2004:09 10 (20)

3.5 Jag vill ha en skuldsanering Det här är ett typiskt skuldsaneringsärende där den rådsökande har hört talas om skuldsaneringslagen och vill ha sina skulder sanerade. Han vänder sig till kommunen för att få hjälp med detta. För mig som rådgivare blir naturligtvis den första uppgiften att förklara vad som krävs för att nå en sanering av skulderna och därefter börja arbetet med att nå en lösning. Rolf arbetar heltid som skolvaktmästare, men han undrar om det är någon idé att arbeta heltid om han ändå aldrig får behålla några pengar. Trots att kronofogdemyndigheten drar 2 700 kr i månaden från Rolfs lön för att betala på skulderna växer de ändå. Rolf har dock under åren vant sig att klara av de löpande utgifterna på normalbeloppen, men har aldrig något över. Han har haft betalningsproblem sedan 1992 då han blev arbetslös och familjen fick svårigheter att klara av boendekostnaden i den fastighet de hade köpt några år tidigare. Den händelse som helt slog omkull familjens ekonomi var när de 1993 tvingades sälja sitt hus med stor förlust och blev tvungna att betala på den stora restskulden. Idag lever Rolf ensam och är underhållsskyldig för två döttrar, 11 och 16 år gamla. Rolfs skuldproblem är lika gamla som yngsta dottern och han blir upprörd när han tänker på att han under hela hennes liv aldrig har kunnat ge henne något riktigt fint. Underhållsskulderna har vuxit hela tiden. Ganska direkt efter att han och barnens mor separerade 1997 kom han efter med betalningarna av underhållsstöden till barnen och han hamnade i en ond cirkel där det hela tiden tillkom nya underhållsskulder som gick direkt till kronofogden för indrivning. Hela den summa som kronofogden idag mäter ut i hans lön går till dessa underhållsskulder, vilket naturligtvis innebär att hans bankskuld växer med räntor och avgifter. Rolf och jag gjorde en sammanställning av hur skulderna såg ut och de uppgick till närmare en och en halv miljon kronor. Åttahundratusen av dessa skulder var räntor och avgifter. Skuldbördan hade hela tiden växt. Vid genomgången av skulderna framkom att grunden för en skuld till försäkringskassan var en dom om bedrägeri 1998. Anledningen var att han 1992 uppbar tillfällig föräldrapenning och sjukpenning samtidigt som han tog ut ersättning från A-kassan. Rolf förklarade att han vid den tidpunkten var desperat och gjorde allt, även dumheter, för att klara av huslånen. Enligt skuldsaneringslagen är det en försvårande omständighet när skulder uppkommit genom brott. Domen var bara 5 år gammal men händelsen skedde för över 10 år sedan. Jag kontaktade skuldsaneringsenheten hos Kronofogdemyndigheten för att höra efter vilken betydelse en sådan dom skulle kunna ha vid en eventuell skuldsaneringsansökan. Handläggaren svarade att om lång tid förflutit sedan händelsen utesluter det inte möjligheterna till skuldsanering. Viktigare information för Rolf var att man vid bedömning om hur lång tid som förflutit utgår från tidpunkten för händelsen och inte för domen. Skulderna var sammanställda, betalningsutrymmet var också framräknat, men innan vi tillskrev borgenärerna räknade vi fram Rolfs betalningsutrymme när äldsta dottern avslutar gymnasiestudierna. Då skulle Rolfs betalningsutrymme öka. Den 1 december 2003 skickade Rolf ut ett förslag till en uppgörelse uppdelad i två be- Konsumentverket/KO PM 2004:09 11 (20)

talningsperioder till borgenärerna. Efter ett par veckor fick Rolf svar från borgenärerna och det visade det sig att de inte accepterade hans förslag. Eftersom han inte fick igenom en frivillig uppgörelse blev nästa steg att ansöka om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten. Rolf behövde hjälp med att fylla i en skuldsaneringsansökan. Rolf fick hjälp att ansöka om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten. Hjälp med skuldsaneringsansökningar skedde i 18 procent av ärendena i kommunerna år 2003. (Hjälp att ansöka om lagtillämpad skuldsanering 7 ) 8. 3.6 Gemensamt för de fem rådgivningsärendena De fem rådgivningsärendena som här återgetts är på många sätt olika varandra när det gäller den sökandes förutsättningar och problembild, men det finns även gemensamma drag: - Det är tydligt att rådgivaren ser som en viktig uppgift att inledningsvis förklara rådgivarens roll. Att inleda rådgivningen med att förklara vad den sökande kan förvänta sig, men att även vara tydlig med vad de inte kommer att få hjälp med är avgörande för hur kommunikationen mellan rådgivare och rådtagare kommer att fungera. - I alla de fem ärendena ger rådgivaren den sökande en möjlighet att berätta sin historia och det är utifrån den som rådgivningen tar sin utgångspunkt. Att kunna utgå från den enskildes behov och personliga erfarenhet är en stor styrka när målet dels är att hitta en lösning på dennes specifika problem, dels att kunna ge den information som man som rådgivare vill förmedla för att nå en förändring av konsumtionsmönster och hantering av hushållsekonomin. - Slutligen är det viktigt att i den kommunala rådgivningen inte skambelägga den rådsökande. Mycket i rådgivningsarbetet går ut på att bygga upp självkänslan hos den rådsökande. Även om man inte lyckas nå en direkt lösning på skuldsättningen eller hushållsekonomin så ska rådgivningen i sig inte kännas som en kränkning. Eller som en rådgivare skrev när hon beskrev sitt ärende om Gösta: Förhoppningsvis orkar han tillbaka i ett annat läge när han är lite starkare och min förhoppning är att mitt bemötande gör att han vet att han alltid är välkommen tillbaka. 4. Statistik över kommunala rådgivningsärenden 2003 I det tidigare avsnittet beskrevs fem människors möte med den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Ärendena representerar lika många olika ärendetyper. Konsumentverket har sedan år 2000 kvantitativt följt upp den kommunala budget- 7 Definition för avslutningsorsaken Ansökan steg 2 enligt handboken för datorprogrammet för uppföljning, Hepstat.Ofta hjälper den kommunala budget- och skuldrådgivaren den sökande att ansöka om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten. 8 Rolf får sin skuldsanering beslutad hos Kronofogdemyndigheten 1 mars 2004 Konsumentverket/KO PM 2004:09 12 (20)

och skuldrådgivningen genom att ta in ärendestatistik från kommunerna. Insamlingen har skett via datorprogrammet Hepstat som är ett av programmen i handläggningsstödet Hepsystem som Konsumentverket utarbetat. I kommunen kan därefter rapporter tas ut som en del i den interna verksamhetsuppföljningen. Den nationella ärendestatistiken för den kommunala budget- och skuldrådgivningen år 2003 bygger på uppgifter från 105 kommuner. Kommunerna som skickade in sin ärendestatistik till Konsumentverket var såväl små landsortskommuner som de tre storstadskommunerna. Antalet avslutade budget- och skuldrådgivningsärenden i statistiken uppgick till 6 600 stycken. Det stora antal ärenden och den geografiska spridningen borgar för att slutsatserna om dem som söker rådgivningen med stor sannolikhet är giltiga för alla som söker kommunal budget- och skuldrådgivning i Sverige. 4.1 Lika många kvinnor som män Till den kommunala rådgivningen kommer sökande i alla åldrar. I statistiken för 2003 var den yngsta sökande 16 år och den äldsta 90 år. Det är emellertid få unga som söker hjälp hos budget- och skuldrådgivningen. Endast 7 procent av de sökande är under 30 år och de flesta som söker rådgivningen är mellan 40 och 50 år. Det är i stort sett lika många kvinnor som män som får rådgivning. Det finns däremot skillnader mellan könen när det gäller deras livssituation. Kvinnorna är oftare än männen ensamstående och hela 36 procent av kvinnorna som söker rådgivning har ensamt ansvar för hemmavarande barn. Motsvarande siffra för männen är 6 procent. Däremot har i långt större utsträckning männen underhållsskyldighet för barn där barnet bor hos den andra föräldern. 4.2 Låga inkomster Den genomsnittliga inkomsten för dem som sökte den kommunala rådgivningen var låg. Medelinkomsten för samtliga sökande var 13 500 kronor per månad. Då finns emellertid även pensionärer och de som huvudsakligen fick sin inkomst från sjukförsäkringssystem och a-kassa med i urvalet. Som kan utläsas ur tabell 1 hade drygt hälften lön som huvudsaklig inkomstkälla och närmare en fjärdedel var pensionärer. Studeras genomsnittsinkomsten för dem med huvudsakligen löneinkomst är denna dock bara 100 kr högre än för samtliga inkomsttyper. Tabell 1. Huvudsaklig inkomsttyp Inkomsttyp procent LÖN 51,4% ARBETSLÖSHETSERSÄTTNING 7,3% SJUKFÖRSÄKRING 9,1% PENSION 24,8% ÖVRIG INKOMST 6,0% STUDIEMEDEL 1,4% Källa: Hepstat 2003 Konsumentverket/KO PM 2004:09 13 (20)

I Hepstat följs särskilt upp om den sökande helt eller delvis får sin försörjning från kommunalt försörjningsstöd (det som tidigare hette socialbidrag). Det kan konstateras att det inte är speciellt vanligt, endast knappt sex procent av dem som sökte sig till den kommunala budget- och skuldrådgivningen uppbar helt eller delvis försörjningsstöd. 4.3 Det är för skuldproblem man söker hjälp Den absolut vanligaste orsaken till att man söker sig till den kommunala budgetoch skuldrådgivningen är att man har problem med skuldsättning. Endast var tionde ärende är en renodlad budgetrådgivning, där fokus inte är på skulder. De i genomsnitt låga inkomsterna gör naturligtvis att de flesta rådsökande kan erbjuda sina fordringsägare små summor om ens någonting alls. På samma sätt som Kronofogdemyndigheten räknar fram ett förbehållsbelopp vid utmätning i lön och skuldsanering räknar de kommunala budget- och skuldrådgivarna fram ett så kallat betalningsutrymme för skulder. Tabell 2. Betalningsutrymme för skulder kronor procent Saknar betalningsutrymme (0) 39,5% 1-500 8,4% 501-1000 10,5% 1001-1500 9,4% 1501-2000 7,0% 2001-2500 6,2% 2501-3000 4,2% 3001-3500 3,9% 3501-4000 2,7% 4001-4500 1,9% 4501-5000 1,8% Över 5000 4,6% Källa: Hepstat 2003 Närmare 60 procent av de sökande hade 1 000 kronor eller mindre per månad att erbjuda sina fordringsägare utifrån sin löpande inkomst. Många av dem som sökte rådgivningen hade således små möjligheter att betala sina skulder även då skuldsättningen är begränsad. Studeras skuldsättningsgraden hos dem som sökte den kommunala budget- och skuldrådgivningen visar det sig också att närmare 30 procent hade skulder under 100 000 kronor och medianskuldsättningen var knappt 230 000 kronor. Värt att nämna är dock att det var många som sökte rådgivningen som hade mycket stora skulder och att var tionde som sökte för skuldproblem hade skulder på över 1,2 miljoner kronor. Konsumentverket/KO PM 2004:09 14 (20)

När man studerade vilken typ av skulder som de sökande hade visade det sig föga överraskande att de allra flesta hade någon skuld till kreditinstitut. Endast var tionde saknade helt skuld till kreditinstitut. Mer intressant är skulderna till andra aktörer. I statistiken över ärenden till den kommunala budget- och skuldrådgivningen visar det sig att drygt 65 procent av de sökande hade någon skuld där staten var fordringsägare. Skatteskulder, underhållsskulder, skulder till Radiotjänst i Kiruna och förfallna studieskulder är alla exempel på sådana skulder. Med så många sökande till den kommunala rådgivningen med skulder till staten är det naturligtvis viktigt att staten som fordringsägare kan vara en konstruktiv part i att hitta lösningar för den skuldsatte. Det bör i detta sammanhang också nämnas att även primär- och landstingskommuner är vanligt förekommande som fordringsägare. Drygt 16 procent av de sökande hade sjukvårdsskulder och knappt 17 procent av de sökande hade skulder till kommunen. En annan skuldtyp som är vanlig är hyresskulder. 20 procent av de sökande hade en sådan skuld. Att just hyresskulder är vanliga i rådgivningen beror troligen i stor utsträckning på att många känner sig tvungna att söka hjälp när en hyresskuld uppkommer och de riskerar att bli avhysta. I flera kommuner har också budgetoch skuldrådgivaren som en del i sitt uppdrag att aktivt arbeta med hyresskulder och rådgivaren söker upp personer som dragit på sig en hyresskuld. De som söker sig till den kommunala budget- och skuldrådgivningen har således i regel skulder till kreditinstitut, men lika vanligt är också att man har skulder till andra fordringsägare. Dessa skulder härrör inte till någon finansiell tjänst utan till räkningar man inte betalat, såsom elräkningar, dagisavgifter och TV-licens. Slutsatsen är att konsumentkrediter och konsumtionsbeteenden således endast är en del i skuldsättningsproblematiken. Den andra typen av skuldsättning där löpande räkningar inte betalas är lika vanligt förekommande och detta beror på små inkomster, små marginaler och säkerligen även i viss mån på bristande ekonomisk kunskap och ekonomisk planering. 4.4 Den typiske sökande Det är lika många män som kvinnor som söker rådgivningen, men hur ser den typiske manlige respektive kvinnliga sökande till den kommunala budget- och skuldrådgivningen ut? 9 Den typiske manlige sökande är 46 år. Han är ensamstående, bor i hyresrätt och har inga hemmavarande barn. Han arbetar och har en lön på 17 000 kronor i månaden. Han har en dryg tusenlapp i betalningsutrymme att erbjuda sina åtta olika fordringsägare för att betala skulden på 330 000 kronor. Skulderna har han till banker och finansbolag och även till staten för exempelvis skatter och underhåll. Den typiske kvinnliga sökande är lite yngre, 43 år. Hon är också ensamstående och bor i hyresrätt, men har till skillnad från mannen hemmavarande barn. För- 9 Medianålder, hushållssammansättning, boendeform inkomsttyp för åldersgruppen medianålder +- 2 år. Inkomst för dem med den vanligaste huvudsaklige inkomsten inom åldersgruppen. Skuldstorlek, skuldtyp och betalningsutrymme för hela åldersgruppen. Konsumentverket/KO PM 2004:09 15 (20)

sörjningen får kvinnan precis som mannen genom arbete, men hon tjänar sämre, 15 300 kronor i månaden. Hon har 800 kronor i månaden i betalningsutrymme att betala sina fordringsägare. Även kvinnan har skulder, dock en färre än mannen. Kvinnan har ett betydligt lägre skuldbelopp än mannen, 190 000 kronor. Hon har likt mannen statliga skulder men inte för skatter och obetalda underhåll, utan andra statliga skulder såsom till Radiotjänst i Kiruna. Kvinnan har också till skillnad från mannen skulder till kommunen. Detta beror sannolikt på att kvinnan har hemmavarande barn och därmed ansvarar för till exempel daghemsavgifter. Sammanfattningsvis finns det vissa skillnader mellan den typiske mannen och den typiska kvinnan som söker sig till den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Mannen har en högre inkomst, men också nära nog dubbelt så stora skulder. Han har skulder till kreditgivande företag, men också till staten för obetalda skulder och underhåll för barn. Kvinnan tjänar mindre än mannen men har också mindre skulder. Hon har inte skulder för obetalda underhåll för hon har barnen hos sig. 4.5 Budget- och skuldrådgivning, innehåll och resultat I uppföljningssystemet Hepstat svarar rådgivaren på ett antal frågor om rådgivningens innehåll och resultat. Till detta ställs även frågor kring handläggningstider. 4.5.1 Handläggningstider Studeras handläggningstiderna för ärendena i statistiken är det tydligaste resultatet att även där den sökandes situation till synes är densamma skiljer sig handläggningstiderna väldigt mycket åt. Skillnaden i handläggningstider gäller även ärenden från samma kommun och samma rådgivare varför den inte kan förklaras med att man använder sig av olika metoder eller på rådgivarens arbetsbelastning. Svaret bör snarare sökas i att den sökandes livssituation och behov är det som främst påverkar handläggningstiden. Ofta får man vänta in olika typer av beslut, till exempel från Försäkringskassan, innan det är meningsfullt att gå vidare i rådgivningen. Denna väntetid förlänger naturligtvis handläggningstiden eftersom ärendet i regel inte avslutas under väntan. Tabell 3. Handläggningstider för ärenden avslutade med att skuldsaneringsansökan skickats in till Kronofogdemyndigheten Veckor Kvartil 1 9 Median 17 Kvartil 3 28 Källa: Hepstat 2003 Som kan utläsas ur tabell 3 skiljer det närmare 20 veckor i handläggningstid mellan första och tredje kvartil för ärenden som avslutats med att en ansökan om skuldsanering skickats in till Kronofogdmyndigheten. Det är naturligtvis angelä- Konsumentverket/KO PM 2004:09 16 (20)

get att rådgivningen i kommunerna är så effektiv som möjligt. Det går dock inte att mäta effektiviteten enbart i handläggningstid eftersom rådgivningen bygger på den rådsökandes unika situation. Det faktum att det ibland även finns väntetider som varken den rådsökande eller rådgivaren kan påverka gör att handläggningstiderna i den kommunala budget- och skuldrådgivningen alltid kommer att variera och detta bör inte uteslutande ses som ett problem. 4.5.2 Budgetrådgivning Vilket innehåll som rådgivningen ges beror som sagt av den rådsökandes behov. I Hepstat har olika rådgivningsmoment kategoriserats i sju olika åtgärder som ett försök att följa upp innehållet i rådgivningen. Rådgivaren anger till statistiken de åtgärder som gjorts i ärendet och detta kan därefter följas upp. Alla de åtgärder som gjorts i ärendet anges. I Hepstat anges också vad som uppnås i ärendet eller hur det avslutas. Budgetrådgivning innebär att den rådsökande får hjälp med att gå igenom sina inkomster och utgifter. En viktig del är att se till att exempelvis rätt bostadsbidrag betalas ut och att rätt preliminärskatt dras, men naturligtvis ligger tyngdpunkten på att se vilka möjligheter det finns att genom olika typer av förändringar av ekonomin få pengarna att räcka till. I drygt hälften av alla budget- och skuldrådgivningsärenden var budgetrådgivning en av åtgärderna. Inte så sällan är det en renodlad budgetrådgivning som den rådsökande vill ha och ärendet avslutas efter genomförd rådgivning. Detta var fallet i 13 procent av ärendena i den kommunala budget- och skuldrådgivningen år 2003. 4.5.3 Skuldrådgivning En vanligare åtgärd än budgetrådgivning är skuldrådgivning, vilket innebär att den rådsökande får hjälp att ta in skulduppgifter och sammanställa dem samt få råd om hur man kan gå vidare. Först när det finns en klar bild av skuldsättningen är det meningsfullt att gå vidare och kontakta fordringsägarna för att försöka nå någon form av uppgörelse. Åtgärden skuldrådgivning gavs i 68 procent av alla ärenden, men studeras de ärenden där det är säkerställt att den rådsökande sökte rådgivningen på grund av skuldsättningsproblem 10 fick hela 82 procent skuldrådgivning. Få av de rådsökande hade följaktligen sådan kontroll på sin skuldsättning att de direkt kunde börja förhandla med sina fordringsägare. En komplett sammanställning över skulderna är naturligtvis också värdefull om en ansökan om lagreglerad skuldsanering ska göras. Ärenden kan också avslutas som skuldrådgivning. Den rådsökande kan vara nöjd efter rådgivningsdelen och ärendet avslutas därmed. Ibland är det dock så att man inte når längre även fast man gärna skulle vilja och ärendet avslutas. 18 procent av samtliga ärenden avslutade rådgivningen med skuldrådgivning. 4.5.4 Frivillig uppgörelse För att förändra situationen försöker rådgivare ofta hjälpa den rådsökande att nå någon form av uppgörelse som fordringsägarna kan accepteras. Målet är att den 10 Ärenden avslutade med Skuldrådgivning, Dellösning, Helhetslösning eller Ansökan till steg 2 Konsumentverket/KO PM 2004:09 17 (20)

rådsökande efter genomförandet ska vara skuldfri. Denna åtgärd kallas i Hepstat för Helhetslösning och gjordes i 22 procent av samtliga ärenden. Mer intressant är att studera i hur stor andel av dem som sökte den kommunala budget- och skuldrådgivningen på grund av sina skuldsättningsproblem där man försökte hitta en helhetslösning. I 36 procent av dessa ärenden försökte man finna en helhetslösning och ur samma urval lyckades man också nå en helhetslösning i 19 procent av ärendena. 4.5.5 Dellösning Ibland går det dock inte att i nuläget se en lösning som efter genomförandet skulle göra den rådsökande skuldfri, men det kanske går att ordna till en dellösning som ger den rådsökande respit och en dräglig tillvaro under en övergångsperiod. Ett exempel på åtgärden Dellösning är att fordringsägarna kontaktas för att försöka förmås acceptera en lindrigare amorteringstakt eller amorteringsfrihet. I 17 procent av de ärenden där den rådsökande sökte för skuldproblem försökte man nå en dellösning och i 15 procent av ärendena lyckades man också nå en sådan. 4.5.6 Skuldsanering Lyckas inte försöken att hitta en lösning på frivillig väg är ett vanligt nästa steg att ansöka om en lagreglerad skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten. Att en ansökan om skuldsanering arbetas fram skedde i 18 procent av samtliga ärenden och i en tredjedel av de ärenden där den rådsökande sökte för skuldproblem. När en ansökan om skuldsanering lämnas in till Kronofogdemyndigheten avslutas ärendet för statistiken. Denna avslutningsorsak är något vanligare än att en helhetslösning uppnås. Att den rådsökande får gå vidare till den lagreglerade skuldsaneringen är således vanligt. Det är då väldigt viktigt att de som behöver hjälp och stöd även i denna process också får det. Stödet till skuldsaneringsgäldenärer är en viktig del i den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Rådgivningens mål är att den rådsökande ska bli skuldfri och då är det naturligtvis avgörande att den sökande vid behov lotsas igenom processen när Kronofogdemyndigheten eller tingsrätten har tagit över ärendet. I 5 procent av samtliga ärenden gavs hjälp efter att ärenden gått vidare till den lagreglerade skuldsaneringen, vilket motsvarar drygt 30 procent av det antal ärenden som avslutades med att en ansökan om skuldsanering skickades in till Kronofogdemyndigheten. Tabell 4 Typ av hjälp vid lagtillämpad skuldsanering Procent Komplettering av ansökan steg 2 (KFM) 41 Hjälp/stöd steg 3 (Tingsrätten) 21 Överklagan (steg 2 och steg 3) 24 Omprövning av befintlig skuldsanering 14 Källa: Hepstat 2003 Konsumentverket/KO PM 2004:09 18 (20)

Viken typ av stöd som ges följs även upp i Hepstat. Som kan utläsas av tabell 4 var det vanligast att den rådsökande behövde hjälp med kompletteringar av ansökan om skuldsanering. Rådgivaren stödjer även den rådsökande i de fall ärendet överlämnas till tingsrätt för prövning. En viktig uppgift för rättssäkerheten och som den kommunala budget- och skuldrådgivningen i brist på annat juridiskt stöd många gånger tagit på sig är att stödja och hjälpa den rådsökande att överklaga beslut. Denna typ av hjälp gavs i 21 procent av denna ärendekategori. En skuldsanering pågår som regel i fem år och under den tiden ska den skuldsatte betala hela sitt betalningsutrymme för skulder till sina fordringsägare. Om den skuldsattes ekonomiska situation förändras till det sämre blir det omöjligt för denne att betala det som angivits i skuldsaneringsbeslutet. I dessa fall kan den skuldsatte begära omprövning av betalningsbeloppet hos tingsrätten. 14 procent av denna ärendekategori var hjälp vid omprövning av befintlig skuldsanering. Den kommunala budget- och skuldrådgivningen arbetar utifrån den rådsökandes behov och målet för rådgivningen är att göra skuldsatta skuldfria. Detta innebär således att rådgivningen inte gör halt när en annan myndighet tar vid efter att en skuldsaneringsansökan lämnas in till Kronofogdemyndigheten. Rådgivningen lämnar inte heller den rådsökande när skuldsaneringen är beslutad utan finns till stöd under hela processen. 5. Alla som behöver ska få hjälp Det är svårt att lyfta sig själv i håret, sägs det, och den vanligaste reaktionen när hushållsekonomin havererar är vanmakt och passivitet. Den enskilde vill ofta göra rätt för sig men kan inte se att det finns något handlingsutrymme och vet ofta inte heller hur han ska gå till väga för att få ordning på sin ekonomi. En kommunal budget- och skuldrådgivning där rådgivarna har nödvändiga kunskaper inom området kan ge många människor en möjlighet att rehabiliteras ekonomiskt. Deras uppgift är att bryta passivitet, visa på handlingsalternativ och verka för rådsökandes möjligheter att framöver leva ett ekonomiskt självständigt liv, vilket inte bara är önskvärt sett från den enskildes perspektiv utan även från ett samhällsekonomiskt perspektiv. En viktig uppgift är därför att synliggöra och förklara arbetet med budget och skuldrådgivningen och visa vilka det är som söker sig till den. I den kommunala budget- och skuldrådgivningen sker ingen myndighetsutövning utan det är ett samspel mellan den rådsökande och rådgivaren. Vad den rådsökande ofta behöver är en neutral part att tala med som kan se hela den ekonomiska och sociala situationen som den rådsökande befinner sig i och som har kunskaper att lotsa personen genom problemen, formulera en realistisk målbild, ge stöd och handfasta råd. Konsumentverket/KO PM 2004:09 19 (20)

En fungerande kommunal verksamhet har för många visat sig vara en nödvändig förutsättning för att reellt kunna få tillgång till skuldsanering enligt lag. Skuldsaneringsprocessen kräver en aktiv medverkan av den skuldsatte vilket många inte klarar av utan stödet och kompetensen hos en kommunal budget- och skuldrådgivare. Slutligen kan således konstateras att det är angeläget att alla medborgare som är i behov av budget- och skuldrådgivning också kan få tillgång till det oavsett kommuntillhörighet. Konsumentverket/KO PM 2004:09 20 (20)