Meddelande nr 2016:03. Förstudie IT-plattform för Grön infrastruktur

Meddelande nr 2016:03 Förstudie IT-plattform för Grön infrastruktur

2

Förstudie IT-plattform för Grön infrastruktur Meddelande nr 2016:03 3

Meddelande nummer 2016:03 Referens Linda Hassel, Landenheten, Naturavdelningen Januari 2016 Kontaktperson Linda Hassel, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 010-223 63 74, linda.hassel@lansstyrelsen.se Webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping ISSN 1101-9425 ISRN LSTY-F-M 16/03--SE Tryckt på Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2016 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på miljömärkt papper Länsstyrelsen i Jönköpings län 2016

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 6 2 Bakgrund... 7 2.1 Uppdrag... 7 2.1.1 Avgränsningar... 7 2.2 Projektmål... 7 3 Målmodell utgående från regeringens mål... 8 4 Processer... 9 4.1 Övergripande processer för grön infrastruktur... 9 4.2 Processteg för Länsstyrelsernas arbete att ta fram handlingsplaner för grön infrastruktur... 9 4.3 Principer för datahantering... 12 5 Intressentanalys och översiktliga användningsfall... 14 5.1 Användningsfall för handlingsplanerna... 15 5.1.1 Exempel Trafikverket... 15 5.1.2 Exempel kommunal planering... 15 5.1.3 Exempel Skogsstyrelsen... 16 5.1.4 Exempel Jordbruksverket/rådgivning/ åtagandeplaner... 16 5.1.5 Exempel privat skogsbruk... 17 6 Behovsanalys IT-funktioner... 18 6.1 Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens behov/ önskemål på IT-stödet... 18 6.2 Länsstyrelsernas behov/önskemål på IT-stödet... 19 6.3 De som ska nyttja handlingsplanernas behov/önskemål på IT-stöd... 20 6.4 Sammanfattning, behov IT-stöd... 20 7 Lösningsförslag för IT... 21 7.1 Grundläggande princip för lösningsförslag... 21 7.2 Lösningsförslag... 21 7.3 Aktiviteter som krävs för att bygga upp IT-stödet... 23 7.4 Befintliga IT-stöd och hur de behöver anpassas och integreras... 24 7.4.1 Risker med befintliga system... 24 7.5 Nya IT-stöd... 24 8 Uppskattning av kostnader för föreslagna anpassningar och utvecklingsinsatser... 25 9 Förslag på vilka aktörer som ansvarar för identifierade anpassningar och utvecklingsinsatser... 26 10 Förslag på förvaltning av tillkommande IT-stöd och integrationer... 27 11 Förslag på prioriteringar och krav... 28 5

1 Sammanfattning Länsstyrelsens förvaltning för Natur-objektet har fått i uppdrag att genomföra en förstudie för att klarlägga hur behovet av ett IT-stöd kan tillgodoses i enlighet med regeringsuppdraget om att ta fram handlingsplaner för grön infrastruktur. Grundläggande principer 1. Grundläggande principer för datahanteringen är att den som äger data också svarar för dess informationsklassning och tillgängliggörande, inklusive tillgängliggörande av metadata. 2. Varje aktör förutsätts använda de bakgrundskartor man har nyttjanderätt till för vidare bearbetning och presentation. 3. Det är således i huvudsak det som kan betraktas som resultatdata från respektive aktör som utgör de produkter vilka förmedlas i processen medan insatsdata och bakgrundsdata ligger kvar hos aktörerna. Avgränsning Då Grön infrastruktur är ett komplext uppdrag, kommer många myndigheter bli berörda när det gäller vilka underlagsdata som kan tänkas komma att ingå i handlingsplanerna. Förstudien har inte haft i uppdrag at utreda vilka dataunderlag som ska ingå i handlingsplanerna. Målgrupp De som i första hand bedöms kommer att använda IT-plattformen är handläggare på länsstyrelserna, handläggare på nationella myndigheter och handläggare på Naturvårdsverket som ska koordinera arbetet med grön infrastruktur. I andra hand kommer även handläggare på kommuner, andra myndigheter, organisationer (ex. konsulter eller ideella föreningar) och en intresserad allmänhet komma att beröras. Identifierade behov 1. Samverkan i arbetet med att upprätta de regionala handlingsplanerna 2. Produktion i form av analyser, presentationer och rapporter 3. Förmedling av underlagsmaterial för länsstyrelsernas arbete 4. Förmedling av handlingsplanernas innehåll till genomförandeaktörer 5. Information till allmänhet och organisationer kring pågående arbete och dess resultat Förslag på lösning Förstudiens förslag är att använda Miljödataportalen eller Geodataportalen som sökgränssnitt för underlagsdata och analyser. Underlagen lagras hos respektive datavärd/producent, men kan sökas i någon av nämnda portaler. Data hittas genom att GI-märka relevanta underlaga i metadata. Till detta behöver det skapas samverkansytor för nationell respektive regional samverkan. Resultatdata ska presenteras i sådan form att det enkelt kan användas i det handläggarsystem som användaren finner lämpligt. Ett förslag är att använda WKP som spridningskanal och webbgis som informationskanal (tittskåp) 6

2 Bakgrund Naturvårdsverket har gett Länsstyrelsens förvaltning för Naturobjekt i uppgift att genomföra en förstudie för att klarlägga hur behovet av IT-stöd kan tillgodoses i enlighet med regeringsuppdraget för Grön infrastruktur 1. 2.1 Uppdrag Förstudiens uppdrag är att: Närmare analysera behoven av ett IT-stöd för framtagande av handlingsplaner. Utvärdera till vilken del arbetet kan utnyttja redan befintliga stöd Definiera behoven av kompletterande IT-stöd Utreda hur de olika systemen kan fås att samverka på lämpligt sätt Uppdraget ska utföras i linje med den myndighetsgemensamma strategin för miljödatahantering 2. 2.1.1 Avgränsningar Förstudien ska inte tillhandahålla de IT-stöd som behövs för att kunna ta fram och genomföra regionala handlingsplaner. Förstudien ska inte utreda vilka dataunderlag som ska ingå i handlingsplanerna. Förstudien ska inte lösa problem kring eller ta fram IT-stöd för inventering, datainsamling och ensande av underlagsmaterial. 2.2 Projektmål I projektdirektivet har ett antal projektmål identifierats. Förstudien ska för följande moment översiktligt analysera behov av data och funktionalitet och redovisa i vad mån redan etablerade IT-stöd kan utnyttjas samt vilka kompletteringar som erfordras: Tillgängliggörande av nationella grunddata och inventeringar Tillgängliggörande av resultat av nationella analyser Nationell samverkan i det regionala arbetet med en grön infrastruktur Vägledning av och stöd till det regionala arbetet Tillgängliggörande av regionala data Tillgängliggörande av regionala handlingsplaner, dokument och datainnehåll Regional samverkan kring upprättande, genomförande och uppföljning av handlingsplanerna Ev. tillkommande delar 1 Regeringsuppdrag 201400904 och 20150205 (bilagor) 2 Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering, Version 1.0 7

3 Målmodell utgående från regeringens mål Projektet har tre huvudsakliga mål; att stödja länsstyrelsernas arbete med att ta fram de regionala handlingsplanerna, att handlingsplanernas information ska kunna omsättas av kommuner och andra aktörer i genomförandet samt att information om den gröna infrastrukturen ska göras allmänt tillgänglig. I nedanstående målmodell visas att dessa tre mål väl ansluter till de mål regeringen satt upp för utvecklingen av den digitalt samverkande statsförvaltningen enklare vardag för medborgaren, öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i förvaltningen. De tre projektmålen har sedan konkretiserats i sex delmål: Information om processer och resultat ska tillgängliggöras Invanda informationskanaler ska användas Informationen ska tillgängliggöras i användbara format Underlagsdata och nationella analyser ska vara tillgängliga Samverkan mellan länsstyrelserna ska underlättas Normala analys- och presentationsverktyg ska användas Figur 1. Översiktlig bild av målmodell utgående från regeringens mål 8

4 Processer 4.1 Övergripande processer för grön infrastruktur Arbetet med Grön Infrastruktur omfattar tre huvudprocesser Förberedelser på nationell nivå med framtagande av underlag för planeringen bland annat genom analyser baserade på nationella data,. Planering på regional nivå genom att länsstyrelserna kompletterar underlaget med regionala data samt upprättar de rgionala handlingsplanerna. Genomförande på regional och lokal nivå genom att t.ex. kommuner, länsstyrelser, infrastrukturbyggare och enskilda företag och markägare omsätter handlingsplanernas förslag till åtgärder samt följer upp dessa i relation till planernas mål. I det följande avsnittet redovisas närmare de steg som ingår i processen Planering. Denna förstudie har fokus på det IT-stöd som krävs för planeringsprocessen samt för att information ska kunna hämtas från de aktörer som tar fram underlag och för att tillgängliggöra information för de aktörer som ska svara för genomförandet. 4.2 Processteg för Länsstyrelsernas arbete att ta fram handlingsplaner för grön infrastruktur Enligt Riktlinjer för regionala handlingsplaner för grön infrastruktur 3 kommer handlingsplanerna bestå av tretton processteg (plus inledning och sammanfattning som inte redovisas i denna rapport). För samtliga av dessa bör det finnas ett IT-stöd. A. Formulera övergripande mål för det regionala arbetet med grön infrastruktur. B. Sammanställ grunduppgifter om fysiska förutsättningar med mera. C. Sammanställ uppgifter om värden för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, inklusive nyckelfaktorer. D. Sammanställ uppgifter om hot och påverkansfaktorer, inklusive eventuella riskscenarier 3 Riktlinjer för regionala handlingsplaner för grön infrastruktur, ingår i redovisning av regeringsuppdrag (M2014/1948/Nm) 2015-09-24 9

E. Sammanställ uppgifter om befintliga bevarandeinsatser i from av skötsel, skydd, restaurering samt annan bevarande och främjande förvaltning. F. Gör en övergripande bedömning av de främsta utmaningarna för grön infrastruktur i regionen. Den blir grund för inledande problemformulering och prioritering av insatsområden för fördjupade analyser och underlag i följande arbete. G. Ta fram målsättningar för utvalda insatsområden. H. Identifiera behov av insatser som skötsel, bevarande, anpassning av brukande, restaurering eller andra främjande åtgärder. I. Förslag till insatser där även beskrivning av vad som behövs för att möjliggöra åtgärder, till exempel omprövning och prövning av vattenverksamheter, samt beskrivning av konsekvenserna av olika alternativ kan ingå. J. Prioritering av insatser. K. Formulera mål för utvalda insatser. L. Plan för åtgärder. M. Beskrivning av uppföljning och utvärdering. 10

Tabell 1. Föreslagna processteg i framtagandet av handlingsplaner för grön infrastruktur Process A. Formulera övergripande mål för det regionala arbetet med grön infrastruktur Aktiviteter som kräver särskilt IT-stöd Samverkansyta för underlag och diskussion B. Sammanställ grunduppgifter om fysiska förutsättningar Att identifiera och hämta nationellt framtagna underlag Att identifiera, avgränsa och beskriva särpräglade trakter eller bygder C. Sammanställ uppgifter om värden för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, inklusive nyckelfaktorer. Att identifiera och använda regionalt framtagna underlag Att framställa kartpresentationer av förutsättningar Att identifiera och beskriva värden Att framställa kartpresentationer av värden D. Sammanställ uppgifter om hot och påverkansfaktorer Att identifiera potentiella hot Att analysera hot och påverkan Att framställa kartpresentationer av hot och påverkansfaktorer E. Sammanställ uppgifter om befintliga bevarandeinsatser Att sammanställa befintliga bevarandeinsatser inom skyddade områden, ÅGP och annat. Att framställa kartpresentationer av befintliga bevarandeinsatser F. Gör en övergripande bedömning av de främsta utmaningarna för grön infrastruktur i regionen. Den blir grund för inledande problemformulering och prioritering av insatsområden för fördjupade analyser och underlag i följande arbete. Samverkansyta Analysmöjlighet av kartskikt (kartskikt framtagna i tidigare steg) Att framställa kartpresentationer av prioriterade områden G. Ta fram målsättningar för utvalda insatsområden Att ta fram målsättningar H. Identifiera behov av insatser som skötsel, bevarande, anpassning av brukande, restaurering eller andra främjande åtgärder. Att identifiera insatsbehov, vad som behöver göras var I. Förslag till insatser Att identifiera vilka insatser/åtgärder som ska göras J. Prioritering av insatser Att prioritera mellan föreslagna insatser som staten rår över Att prioritera mellan föreslagna insatser som staten inte råder över. K. Formulera mål för utvalda insatser Att formulera mål för utvalda insatser L. Plan för åtgärder Att planera och genomföra insatser M. Beskrivning av uppföljning och utvärdering Att följa upp och utvärdera 11

Figur 2. Schematisk bild över hur de olika processtegen hänger ihop och exempel på vad som behöver identifieras för de olika stegen. 4.3 Principer för datahantering 1. Grundläggande principer för datahanteringen är att den som äger data också svarar för dess informationsklassning och tillgängliggörande, inklusive tillgängliggörande av metadata. 2. Varje aktör förutsätts använda de bakgrundskartor man har nyttjanderätt till för vidare bearbetning och presentation. 3. Det är således i huvudsak det som kan betraktas som resultatdata från respektive aktör som utgör de produkter vilka förmedlas i processen medan insatsdata och bakgrundsdata ligger kvar hos aktörerna. 12

Figur 3. Schematisk figur över hur data kopplas samman. Underlagsproducenter kan vara centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner, konsulter med mera. Det väsentliga för IT-stödet är resultatdata. I framtaganderprocessen som länsstyrelserna samordnar sker en kontinuerlig samverkansprocess mellan många myndigheter, organisationer och andra berörda. Då Grön infrastruktur är ett komplext uppdrag, kommer många myndigheter bli berörda när det gäller vilka underlagsdata som kan tänkas komma att ingå i handlingsplanerna. Exempel på underlagsproducenter kan vara Naturvårdsverk, Havs- och vattenmyndigheten, Lantmäteriet, SGU, Trafikverket, Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, ArtDatabanken, Skogsstyrelsen, Regioner/Landsting m.m. Underlagen kan vara både som kartskikt och rapporter. Informationsslag Nationella grunddata och inventeringar Nationella analyser Regionala underlagsdata Regionala analyser Regional handlingsplan inklusive ingående data Lokala underlag Lokal handlingsplan inklusive ingående data Tillgängliggörs av Nationell dataägare Nationell aktör Länsstyrelse, annan regional aktör Länsstyrelse, annan regional aktör Länsstyrelse, annan regional aktör Kommun, annan lokal aktör Kommun, annan lokal aktör 13

5 Intressentanalys och översiktliga användningsfall De som i första hand bedöms kommer att använda IT-plattformen är: Handläggare på länsstyrelserna som ska arbeta med de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur. I arbetet med att ta fram regionala handlingsplaner finns ett behov av olika sorts IT-stöd. Dels behöver relevanta underlag enkelt kunna hittas på ett och samma ställe (alternativt via länkar). Dels behövs det finnas ett samverkansforum, där kontakter kan tas med andra handläggare för rådgivning eller andra samverkanspartners (till exempel Skogsstyrelsen, Regionförbund/Landsting, intresseorganisationer, markägarförbund med mera) redan tidigt i framtagandeprocessen. Handläggare på nationella myndigheter som tar fram underlagsmaterial som ska användas i de regionala handlingsplanerna. I uppdraget att ta fram handlingsplaner ligger även att ta fram nationella underlag som ska användas i de regionala planerna. ITplattformen behöver kunna användas för att göra dessa tillgängliga på ett enkelt sätt. Handläggare på Naturvårdsverket som ska koordinera arbetet med grön infrastruktur. Som koordinator behövs ett IT-stöd som enkelt ger möjligheter till kontakter med de som ska ta fram de regionala planerna på nätet och de konsulter/andra myndigheter som tar fram nationella underlag eller gör nationella analyser. I andra hand kommer även följande att beröras: Handläggare på kommuner, andra myndigheter (ex. Skogsstyrelsen och Trafikverk i ett användarperspektiv) och organisationer (ex. konsulter eller ideella föreningar) som kommer behöva använda underlag och handlingsplaner som tas fram. För att planerna ska realiseras i verkligheten behöver de införlivas i kommunala översiktplaner och tas med som underlag när exploateringsprojekt planeras. Det är därför viktigt att IT-stödet även ger möjlighet för en utökad intressegrupp att komma åt slutprodukten av handlingsplanen. För vissa av dessa kan en enkel visningstjänst (tittskåp) ligga inom ramen för det offentliga uppdraget men om en extern aktör får möjlighet att hantera informationen i ett GIS-verktyg så krävs att denne har löst en egen licens för det lantmäteridata som han eller hon i så fall kommer åt. Intresserad allmänhet. Är inte en primär målgrupp för underlagsdata till handlingsplanerna. Allmänheten berörs däremot sannolikt mer i fasen då handlingsplanerna används, det vill säga i översiktsplanering, eller i åtgärdsarbetet där enskilda markägare kommer bli berörda. En intresserad allmänhet kommer naturligtvis kunna vara intresserade även av handlingsplanerna i sig, men för dessa torde information via de redan befintliga/vanliga kanalerna fungera (webben, webb-gis och WKP). 14

5.1 Användningsfall för handlingsplanerna 5.1.1 Exempel Trafikverket Trafikverket är en av de aktörer som förväntas använda handlingsplaner och som dessutom är beroende av att handlingsplanerna ser likadana ut oavsett om en länsgräns passeras, då deras planeringsprocesser inte styrs av administrativa gränser. Trafikverket ser väldigt positivt och har stora förhoppningar på arbetet med de regionala planerna, vilka ligger helt i linje med Trafikverkets eget arbete. Trafikverket arbetar bland annat just nu med Riktlinje landskap där konkreta mål anges för exempelvis antal älgpassager per km för det statliga vägnätet. Det vore önskvärt om ett sådant arbete och ambitioner kan passas in i de regionala planerna. Trafikverket behöver ha informationen både i den mest översiktliga planeringen med Åtgärdsvalsstudier och formulering av en beställning av ett projekt mellan A och B i nationell och regional plan etc. Sen behövs också informationen i hela planprocessen med val av alternativ lokalisering, vägplan med val av utformning och sedan utformande av krav under byggtiden. För att handlingsplanerna ska få tyngd och komma till användning behövs ett kartmaterial som går att nås via länsstyrelsens webbgis och geodatasamverkan. Finns det inte på en karta är det svårt att ta till sig en text som hävdar att hänsyn ska tas till ett värde i ett diffust definierat område. Trafikverket kommer sträva efter att implementera ambitionerna med GI i utformningen av sina projekt men det är också viktigt att länsstyrelsen i sina samråd och tillståndsbeslut tydligt kommunicerar vikten av att respektera den gröna infrastrukturen. 5.1.2 Exempel kommunal planering Kommunernas översiktsplanering är en process där handlingsplanerna för grön infrastruktur verkligen bör finnas med som ett underlag. Här planeras exploatering för kommunikationsstråk och bostäder med mera som i högsta grad kan komma att kollidera med planerna för en grön infrastruktur. Rätt använt kan handlingsplanerna bli en fin hjälp till arbetet med översiktplaneringen som i sin tur kan hjälpa den gröna infrastrukturen på traven. Även om Översiktsplaneringen kanske är den viktigaste processen för handlingsplanerna, arbetar kommunen med mycket annat där handlingsplanerna också kan fungera som aktuella underlag, till exempel det kommunala naturvårdsarbetet, utnyttjande av naturresurser, friluftslivsfrågor, klimatfrågor, program för hållbar utveckling med mera (även om det mesta av detta ryms i ÖP:n på ett översiktligt plan). För att den enskilde handläggaren ska kunna ta till sig informationen om grön infrastruktur, bör den finnas som kartlager som kan användas i olika sammanhang, inte minst i kommunens egna handläggningssystem (Kartago). För att få en djupare förståelse ses det gärna att analyser görs även på kommunnivå, inte bara på läns- eller nationell nivå. 15

För att kunna kommunicera värdet med allmänheten som ju ofta är kommunens uppgift bör handlingsplanerna, eller essensen av dem, även finnas på en mindre högtflytande nivå. Likaså har Länsstyrelserna en viktig roll att lyfta handlingsplanerna i sina råd och rekommendationer. 5.1.3 Exempel Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen är en organisation som i högsta grad blir berörd av handlingsplanerans förslag i samband med sin hantering av avverkningsanmälningar. Här blir det relevant att veta om en planerad avverkning hamnar i en spridningskorridor eller i en värdetrakt. Skogsstyrelsen arbetar ju även med biotopskydd, naturvårdsavtal och nyckelbiotoper, NSoch NO-områden i gröna planer samt miljöhänsyn i skogsbruket för att säkerställa olika naturtyper och strukturer i landskapet. Idag styrs arbetet av regionala strategier. I framtiden kan handlingsplanerna för grön infrastruktur bli en god hjälp i prioriteringarna kring vilka områden som bör sparas och var. Idag brottas handläggarna med att landskapet oftast är uppsplittrat på privata fastigheter. Det är svårt att få till rådgivning över fastighetsgränserna och det är få områden som faktiskt lämnas orörda. För att en enskild handläggare ska känna till underlagen och kunna relatera till dem och ge råd utifrån dem, bör underlagen finnas i Skogsstyrelsens interna handläggarsystem (Navet) - syns det inte där, så finns det inte heller. Hur handlingsplanerna kommer att användas, beror lite på vilken juridisk tyngd de får. 5.1.4 Exempel Jordbruksverket/rådgivning/ åtagandeplaner För Jordbruksverket som myndighet blir handlingsplanerna främst ett underlag för åtgärder, till exempel inför framtida landsbygdsprogram och havs- och fiskeriprogram. Det kan också tänkas bli aktuellt för miljömålsuppföljning. Det kan även komma att fungera som underlag för andra typer av utredningar och utvärderingar, men hur det kommer användas beror naturligtvis på vilka uppgifter som läggs in. För att Jordbruksverket som en nationell myndighet ska kunna använda handlingsplanerna är det viktigt att samtliga län använder underlagen på samma sätt och levererar en slutprodukt som går att sammanfoga eller samanalyseras. Underlagsdata som ska användas bör bara matas in på ett enda ställe och omvänt bara hämtas ut på ett enda ställe, det vill säga; handlingsplanerna måste vara kompatibla med de handläggningssystem som används på Jordbruksverket idag för att handläggare ska använda det i praktiken. Intressanta underlag som borde kunna användas som underlag är uppgifter om dispensansökningar från biotopskyddet och anmälan om att ta jordbruksmark ur produktion. Det är viktigt att det underlag som tas fram, oavsett om det är en databas, GIS- 16

skikt eller rapport, blir lättillgängligt, användarvänligt och intuitivt utan internspråk och oförklarade förkortningar. På länsstyrelsen arbetar handläggare med rådgivning till företagare och skrivande av åtagandeplaner. Dessa handläggare blir en viktig målgrupp för de framtagna handlingsplanerna, då handlingsplanernas innehåll på så sätt når markägare och lantbrukare direkt. Den stora utmaningen är att få lantbrukare intresserade av hur de bör agera i förhållande till landskapet, att se att de är en pusselbit i det stora hela. Att då få en handlingsplan att falla tillbaka på för detta, kan då givetvis underlätta. För att handlingsplanen ska bli användbar, behöver den vara väldigt konkret med tips på åtgärder som behöver göras för att gynna den gröna infrastukturen på lokal nivå. Ett annat användningsområde är att handlingsplanerna skulle kunna utgöra underlag när fältvandringar eller kurser planeras. Man kan utgå från det för att titta på hur landskapet ser ut och vilka strukturer som är grön infrastruktur och hur lantbrukare kan göra insatser för att bevara/utveckla dessa. 5.1.5 Exempel privat skogsbruk I den privata näringen eller som konsult finns det också ett behov av att känna till handlingsplanerna för grön infrastruktur. Här blir det framför allt fokus på det framtagna underlaget som blir viktigt. Genom att en samlad bild av områdesskydd/värdekärnor presenteras blir det lättare för privata aktörer att förhålla sig till de insatser som behöver göras, jämfört med om en mängd olika underlag från olika myndigheter måste hämtas hem. Om det tydligt framgår vilka regionala eller nationella värden som finns, blir det lättare att se om ett områdes ekologiska målbilder överensstämmer med behovet regionalt eller nationellt. Det är ju ingen mening med att avsätta mer myrmark om skyddsbehovet egentligen bör vara mer fokuserat på ädellövsmiljöer. När det gäller vattenmiljöer, finns önskemål om att underlag sammanställs avrinningsområdesvis med samtliga vattenförekomster (oavsett om det handlar om dike/bäck/vattendrag/sjö). I och med den stora utmaningen vi står inför att nå en god ekologisk status i våra vatten och få tillbaka våtmarkers tidigare ekologiska funktion behövs ett tydligt och konkret underlag att relatera till, där specifika områden är utpekade. 17

6 Behovsanalys IT-funktioner 6.1 Naturvårdsverket och Havsoch vattenmyndighetens behov/ önskemål på IT-stödet Centrala myndigheter behöver en lösning som möjliggör: DATAHANTERING att data hanteras och produceras så lika som möjligt TILLGÄNGLIGGÖRANDE AV DATA tillgängliggörande alt. information om av centralt framtagna kartmaterial; tillgängliggörande alt. information om av centralt framtagna analyser; tillgängliggörande alt. information om av centralt framtagna vägledningsmaterial, inklusive prioriteringar; önskemål om att kunna hantera behörigheter. D.v.s. det kan vara en ganska stor mängd aktörer som blir berörda av arbetet och behöver få tillgång till informationen samt möjlighet att tillgängligöra information. SAMVERKAN kunna följa länsstyrelsernas arbete med regionala handlingsplaner för att kunna bistå med stöd och vägledning; få själva planerna, text, kartdata och metadata tillgängliggjorda för samlad analys, uppföljning och utvärdering, inte minst av tillstånd och miljöutveckling; Nationella myndigheter behöver samverkansyta och diskussionsforum för nationella frågeställningar; Nationella myndigheter behöver kontaktuppgifter över aktuella nationella och regionala kontaktpersoner för GI-arbetet, samordnare, representanter för olika tematiska områden inom GI som naturvård, vatten, kulturmiljö, friluftsliv m.m. samt för planering. Även kontaktuppgifter för olika samverkansfora och intressenter som närmast berör arbetet. RESULTATSAMMANSTÄLLNING få samlad information om åtgärdsarbetet till följd av planerna för att kunna bedöma utvecklingen och analysera förutsättningarna att nå miljömålen m.m. samt som grund för utveckling av förvaltningen och vägledningen. behov av att få underlag till stöd för utveckling av nulägesanalyser, nya åtgärdsprogram för havs- och vattenmiljön, lista åtaganden till miljömålsrådet osv. underlag till nästa fördjupade utvärdering om biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 18

6.2 Länsstyrelsernas behov/önskemål på IT-stödet För länsstyrelsernas handläggning finns ett antal identifierade behov och önskemål. DATAHANTERING Viktigt att få stöd så att data hanteras och produceras så lika som möjligt. Underlagsdata som finns som kartskikt bör kunna gå att komma åt i ArcGIS via blått plus, gärna märkt som GI-underlag eller liknande så att det lätt går att hitta obligatoriska bakgrundsunderlag. Ett färdigt paket så att inte alla handläggare behöver lägga tid på att leta efter samma information. Dokumentmall och kartmall för hur handlingsplanerna ska utformas så att strukturen på handlingsplanerna blir likadan oavsett vilket län som stått för utformningen, inte minst eftersom planerna kommer att angränsa och kanske till och med överlappa varandra. Idag är många av de underlag som föreslås/förväntas utgöra underlag bristfälliga och håller inte alls den detaljeringsnivå som förväntas. För att stärka underlaget behöver vi stöd från övriga myndigheter, inte bara på nationell nivå utan även på regional och lokal nivå till exempel regionen, kommunerna och Trafikverket regionalt. DATALAGRING Det behöver finnas tydliga anvisningar och gemensamma lösningar för lagring av nya kartskikt, analysresultat och textmaterial. TILLGÄNGLIGGÖRANDE AV DATA Data måste kunna bli tillgängligt över länsgränserna. DEFINITIONER Det finns ett behov att få till likartade definitoner av egenskaper/värden, jmf. med Natura2000 naturtyper. Det bör tydligt framgå vilka egenskaper som ska beskrivas och hur gränsdragningar ska göras mellan områden så till exempel begreppet värdekärna eller ädellövskog eller ekskog definieras lika oavsett var i landet man befinner sig. Här föreligger ett stort problem då många befintliga inventeringar inte utgått från samma begrepp. Hur hanterar vi underlag som inte fungerar att samköra? SAMVERKAN Samverkansyta: För att framtagandeprocessen ska fungera behövs någon form av länsövergripande samverkansplattform. Plattformen bör kunna fungera i olika skärningar; o som ett bibliotek där relevanta underlagsdokument finns samlade o som en kommunikation mellan centrala myndigheter (ofta dataägare) och länsstyrelserna (som framtagare av handlingsplanerna) o som en kommunikation mellan länsstyrelserna för att kunna ställa frågor, sprida tips och goda exempel, samverka kring åtgärder o som en regional kommunikation per län där respektive regionala aktörer kan ha en aktiv samverkansprocess 19

o som en kommunikationsplattform till användarna av handlingsplanerna, det vill säga kommunerna, Trafikverket, konsulter och andra intressenter. o Förvaltarwebb är ett forum som nämns som ett gott exempel. Maillista: För att enkelt och snabbt få respons eller kunna ställa frågor bör det skapas en maillista motsvarande de som idag finns för till exempel samordnare för Åtgärdsprogram för hotade arter eller Miljöövervakning. 6.3 De som ska nyttja handlingsplanernas behov/önskemål på IT-stöd Planerna, framför allt framtagna GIS-skikt, måste gå att använda i det egna handläggningssystemet. 6.4 Sammanfattning, behov IT-stöd Behoven av IT-stöd för arbetet kan sammanfattas i följande punkter: 1. Samverkan i arbetet med att upprätta de regionala handlingsplanerna - Nationell samverkansyta och funktioner som behövs för nationell och regional samverkan i framtagande av handlingsplaner och nationell uppföljning samt regionala samverkansytor för dialog, informationsförmedling, stöd för genomförande och uppföljning. 2. Produktion i form av analyser, presentationer och rapporter - Analys- och presentationsverktyg för att ta fram underlag och planer på såväl nationell som regional nivå. 3. Förmedling av underlagsmaterial för länsstyrelsernas arbete - Publicering och tillgängliggörande av rapporter och data från den nationella nivån. 4. Förmedling av handlingsplanernas innehåll till genomförandeaktörer - Publicering och tillgängliggörande av handlingsplanerna och deras datainnehåll för vidare arbete på lokal nivå och genomförande. 5. Information till allmänhet och organisationer kring pågående arbete och dess resultat - Publik webb med tillhörande kartfunktioner för att göra informationen om den gröna infrastrukturen tillgänglig för medborgare, organisationer och företag. 20

7 Lösningsförslag för IT 7.1 Grundläggande princip för lösningsförslag Utgångspunkten för IT-stödet ska vara att nyttja redan befintliga och etablerade lösningar så långt möjligt samtidigt som det ska vara möjligt att få en samlad bild av den tillgängliga informationen. 7.2 Lösningsförslag Nedan listas förslag på lösningar till de behovspunkter som togs fram i avsnitt 6.4. 1. Samverkan i arbetet med att upprätta de regionala handlingsplanerna Samverkansplattformar krävs både nationellt (centrala verk länsstyrelser) och regionalt (länsstyrelse-kommuner m.fl). Den nationella plattformens uppgift är främst att understödja länsstyrelsernas arbete med de regionala handlingsplanerna. Det är även viktigt för de centrala myndigheterna att få en överblick över det pågående arbetet. Här bör det gå att komma åt vägledningar, riktlinjer och nationella mallar (för GIS-skikt, rapport och åtgärder med mera). En plattform som möjliggör detta för många användare (Naturvårdsverkets nya samverkansplattform) är att föredra. De regionala plattformarna ska understödja dialog och förankring i upprättandet av planerna samt deras genomförande och uppföljning. De bör vara teknisk samordnade så att samverkan över länsgränser möjliggörs. Denna lösning kan byggas som projektwebb på länsstyrelsernas externa webbplattform. 2. Produktion i form av analyser, presentationer och rapporter De ordinarie analys-, produktions- och presentationsverktyg som finns hos respektive aktör förutsätts också användas i arbetet med Grön Infrastruktur. 3. Förmedling av underlagsmaterial för länsstyrelsernas arbete Respektive aktör använder sina normala publiceringstjänster för data och dokument. För att skapa sammanhållen sökbarhet nyttjas Miljödataportalen för sökningar. Men Geodataportalen ska också kunna utnyttjas för att söka rena geodata. Specifika GI-data behöver i metadatasättningen förses med ett eget nyckelord i metadataelementet för Initiativ. Kräver tillägg i nyckelordlistan i den svenska metadataprofilen SS-EN 19115:2005-geodata.se. Metadatasättningen med en GI-märkning görs i samband med att ett underlag publiceras. Metadata ska i samband med publicering överföras till Miljödataportalen respektive Geodataportalen. 21

4. Förmedling av handlingsplanernas innehåll till genomförandeaktörer Länsstyrelserna använder sina normala publiceringstjänster för data och dokument. Den primära sökkanalen blir Planeringskatalogen eftersom handlingsplanen ska utgöra ett underlag för den kommunala översiktsplaneringen. Den nya för länsstyrelserna gemensamma planeringskatalogen kommer att tas i bruk 2016. För att skapa sammanhållen sökbarhet nyttjas också Geodataportalen och Miljödataportalen för sökningar. Specifika GI-data behöver i metadatasättningen förses med ett eget nyckelord i metadataelementet för Initiativ. Kräver tillägg i nyckelordlistan i den svenska metadataprofilen SS-EN 19115:2005-geodata.se. 5. Information till allmänhet och organisationer kring pågående arbete och dess resultat Information publikt bör gå via ordinarie webbkanaler hos Naturvårdsverket och Länsstyrelserna. Tabell 2. Sammanställning av respektive aktörs förväntade IT-behov och möjlig lösning. 22

7.3 Aktiviteter som krävs för att bygga upp IT-stödet I Tabell 3 nedan listas de aktiviteter som krävs för att nå lösningar för de identifierade behoven i avsnitt 6.4. Efter varje punkt anges även förslag på ansvarig myndighet. För varje aktör som publicerar underlagsdata eller analysdata ingår även att samtidigt publicera metadata. Observera att listningen följer punkterna i avsnitt 6.4 och inte är att ses som någon genomförandeordning. Tabell 3. Sammanställning av behovens lösningar och ansvarig myndighet. Behov, avsnitt 6.4 Lösning Aktivitet Ansvar 1. Samverkansmöjlighet a. Nationell samverkansplattform Beställa Strukturera Naturvårdsverket Utse ansvarig Dela ut behörigheter b. Regionala samverkansplattformer Beställa (nationellt) Strukturera Länsstyrelsen Utse ansvarig (en nationellt för samtliga, en redaktör per län som fyller sidan med innehåll Dela ut behörigheter 2. Produktion av underlag Ensning av metadata Ta fram riktlinjer för hantering av metadata, så att de går att söka. Naturvårdsverket 3. Förmedling av underlag för LST:s arbete a. Specifika GI-data behöver i metadatasättningen förses med ett eget nyckelord i metadataelementet för Initiativ Alla myndigheter som tillhandahåller data b. Kräver tillägg i nyckelordlistan i den svenska metadataprofilen SS-EN 19115:2005-geodata.se Förankra hos Geodataportalen och Miljödataportalen Eventuella metadataredigeringsverktyg kompletteras (inbyggd värdelista kompletteras med ex. GI) Naturvårdsverket Länsstyrelsen c. Förteckning över framtagna underlag bör kunna nås från samverkansytan. Går det att bygga ett system som skördar metadata? Naturvårdsverket nationellt, Länsstyrelsen regionalt Manual tas fram där det framgår hur man som handläggare hittar alla framtagna data som finns, eller en lyrfil som alla data finns samlat. Naturvårdsverket nationellt, Länsstyrelsen regionalt Information till handläggare när nya geodata finns tillgängliga, alternativt som nyhet i samverkansytan. Den myndighet som tillhandahåller nya data ansvarar även för att göra handläggare uppmärksamma på att data finns. 23

4. Förmedling av handlingsplanernas innehåll till genomförandeaktörer d. Bör publiceras som en tjänst hos respektive myndighet som har producerat informationen. Fast URL-adress som inte ändras över åren. a. Specifika GI-data behöver i metadatasättningen förses med ett eget nyckelord i metadataelementet för initiativ. b. Kräver tillägg i nyckelordlistan i den svenska metadataprofilen SS-EN 19115-2005-geodata.se Förankra hos ansvariga för WKP Eventuella metadataredigeringsverktyg kompletteras (inbyggd värdelista kompletteras med ex. GI) c. Bör publiceras som en tjänst hos respektive myndighet som har producerat informationen. Fast URL-adress som inte ändras över åren. 5. Information Ny sida på webben Gemensam information i botten som gäller för alla län Respektive myndighet som tillhandahåller data Respektive myndighet som tillhandahåller data Länsstyrelsen Länsstyrelsen Respektive myndighet som tillhandahåller data Länsstyrelsen (i samverkan med Naturvårdsverket) 7.4 Befintliga IT-stöd och hur de behöver anpassas och integreras Befintliga system/plattformar som föreslås utnyttjas: Miljödataportalen (metadatakatalog och DiVA) Geodatasamverkan med geodataportalen Länsstyrelsernas webbgisplattform (förnyelseprocess pågår, ny version) Ny extern webbplattform (länsstyrelserna) planerad lansering under hösten Miljösamverkan Sverige eller länsstyrelsernas samverkansplattform Webbaserad katalog för planeringsunderlag (länsstyrelserna) planerad lansering i nov/dec 2015 Naturvårdsverkets pågående utveckling av plattform för digital samverkan 7.4.1 Risker med befintliga system En risk med Geodataportalen och Miljödataportalen är att det kan krävas lång kalendertid att få acceptans och införande av en tagg för Grön infrastruktur. 7.5 Nya IT-stöd I nuläget bygger alla föreslagna lösningar på befintliga plattformar. 24

8 Uppskattning av kostnader för föreslagna anpassningar och utvecklingsinsatser Observera att nedan angivna kostnader endast avser Förvaltningsobjekts Naturs kostnader. Kostnader Avdelning Period Kostnad - Kravspec nationell/regional Lst 2015-11 2015-12 25 000 kr samverkansyta -Skapa regionala samverkansytor Lst-IT 2015-11 2015-12 30 000 kr - Kravställ och specificera publikt Lst och LST-IT 2015-11 2017-10 25 000 kr webbgis - Etablera webbgisinsats LST-IT 2015-11-2017-10 30 000 kr -Gemensam grund för publik 2015-11 2015-12 information - Utred var dokument-publicering ska LST-IT 2015-11 2016-06 50 000 kr ske och etablera metadataredigering, lagring och tjänster för detta. - GIS-hantering i handlingsplanerna Lst 2015-11 2017-10 100 000 kr - Metadatahantering Lst 2015-11 2016-02 50 000 kr - Projektledning, inkl. resor Lst 2015-11 2017-10 200 000 kr Summa kostnad 510 000 kr 25

9 Förslag på vilka aktörer som ansvarar för identifierade anpassningar och utvecklingsinsatser Nödvändiga aktiviteter hos aktörerna för att säkerställa IT-stödets funktion Aktör Naturvårdsverket Nationella underlagsproducenter Länsstyrelserna Ansvarar för aktiviteter Upprätta nationell samverkansyta Förbereda Miljödataportalen för sökning av underlag Ta fram anvisning för metadatasättning (avstämning geodatasekretariatet för att förankra initiativ Grön Infrastruktur ) Eventuell komplettering av metadataredigeringsverktyg Samlad webbinformation Eventuell komplettering av metadataredigeringsverktyg Metadatasätta underlag enligt anvisning Publicera metadata via Miljödataportalen och geodataportalen Inrätta nättjänster för hämtning av underlag Upprätta regionala samverkansytor Eventuell komplettering av metadataredigeringsverktyg Metadatasätta planer och ingående data enligt anvisningar Publicera metadata via Miljödataportalen, Geodataportalen och Planeringsunderlagskatalogen. Länsvis webbinformation med samordnad struktur Etablera ett webbgis för GI Utarbeta mallar för nya dataskikt Ta fram lyr-filer för handläggarna 26

10 Förslag på förvaltning av tillkommande IT-stöd och integrationer Förvaltningen och tillkommande IT-stöd och integrationer behöver följa samma alternativ som Naturvårdsverket tänker sig förvaltningen av huvuduppdraget. Samverkansytorna kommer behöva någon form av redaktion som håller ihop arbetet nationellt och samverkar så de regionala ytorna blir samspelta. Likaså behöver webbinformationen ses över. Troligt är att det kommer att behövas en förvaltningsledare/objektspecialist för Grön infrastruktur. 27

11 Förslag på prioriteringar och krav Punkterna i avsnitt 7 är satta i en tidsmässig prioriteringordning. Behov Krav Klart till 1. Samverkans möjlighet - Dec 2015 2. Produktion av underlag - 3. Förmedling av underlag för LST:s arbete Hur snabbt kan Miljödataportalen och Geodataportalen ta emot våra metadatamärkning? Färdiga tjänster av underlagsdata från leverantören. Var ska dessa publiceras? Vilken adress har de? Naturvårdsverket behöver göra framställan till Geodatasekretariatet om att göra en metadatamärkning. Dec 2015 4. Förmedling av handlingsplanernas innehåll till genomförandeaktörer För att till exempel kunna användas som bollplank även under framtagandeprocessen för att inte bara kunna dela textdokument utan även testa hur framtagna GIS-skikt funkar i andra handläggarsystem eller diskutera målformuleringar och liknande. Juni 2016 5. Information på webben - Dec 2015 28