Grap FÖRSTUDIE f.d. AB Malmens metallfabrik i Hovmantorp

Grap FÖRSTUDIE f.d. AB Malmens metallfabrik i Hovmantorp Geosigma AB November 2011

SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Nils Rahm Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 9 Antal Bilagor: 4 Beställare: Kronobergs Län Beställares referens: Britta Palm Beställares referensnr: 577-1735-11 Titel och eventuell undertitel: FÖRSTUDIE f.d. AB Malmens metallfabrik i Hovmantorp Författad av: Peter Olsson/Nils Rahm Datum: 2011-11-18 Granskad av: Datum: 2011-11-18 Nils Rahm Godkänd av: Datum: 2011-11-18 Nils Rahm GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331-7020 PlusGiro: 417 14 72-6 Org.nr: 556412-7735 Huvudkontor Uppsala Postadr: Box 894, 751 08 Uppsala Besöksadr: Vattholmav. 8, Uppsala Tel: 018-65 08 00 Verkstad Uppsala Seminarieg. 33 752 28 Uppsala Tel: 018-52 15 03 Göteborg Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 031 339 48 00 Stockholm Vegagatan 4 113 29 Stockholm Tel: 08 544 989 60 Sidan 3 (39)

Sammanfattning På uppdrag av länsstyrelsen i Kronobergs län har Geosigma utfört en Förstudie på föd Malmens metallfabrik, Hovmantorp. Verksamheten som pågått sedan 1937 fram till 2010 har förorenat marken med klorerade alifater (trikloreten, tetrakloreten, 1,1,1-trikloretan) i samband med avfettning av metalldelar. Andra verksamhetsutövare har varit Hovmanporten AB och LAIO metall AB. Följande utgör en utredning kring föroreningens utbredning och vilka miljö- och hälsorisker som kan föreligga, vilken spridningspotential föroreningen har och vilka åtgärder som kan bli nödvändiga. Fastigheten Ekebäcken 3 ligger i anslutning till ett bostadsområde i Hovmantorp, Lessebo kommun. Jordlagren består av en hård sandig siltig morän med inslag av sten och har en mäktighet av ca 1,5-3,8 m på berg. Fastigheten angränsar till Ekebäcken som mynnar i sjön Rottnen, cirka 700 meter söder om fastigheten. Cirka 400 meter i sydöstlig riktning och nedströms fastigheten finns en skyddsvärd isälvsavlagring Undersökningen av klorerade lösningsmedel har gjorts i markens porluft, grundvatten och jord, samt av trädved, inomhusluft och dricksvatten. Resultaten visade spår av lösningsmedel i samtliga trädprover och i ett äpple i närliggande bostadsfastighet. Marken har ingen större förmåga att transportera ångor från förorenat grundvatten då den naturliga jordarten är för tät. Ackumulation av ångor från lösningsmedel i fyllning under industribyggnaden har dock skett i låga halter. Under och i byggnader på bostadsfastigheter detekterades inga lösningsmedel i ångfas. Höga halter av klorerade alifater detekterades i grundvattnet. Halterna var så höga att fri fas lösningsmedel bedöms finnas i marklagren koncentrerade till ett 10 25 m 2 stort källområde utanför industribyggnadens sydöstra del. Låga halter av klorerade alifater (<10 ug/l) uppträder förvånansvärt nära och nedströms källområdet. Troligen är föroreningsplymen i grundvattnet nedåtriktad och förekommer i berggrundvattnet. 1,1,1-trikloretan finns under byggnaden och den föroreningen har inte avgränsats i nordvästlig riktning. Spridningen i berg är okänd, men vattenprover i en brunn ca 150 m i sydvästlig riktning vittnar om stor spridning. Spridning i berg och/eller i ledningsgraven till den kulverterade Ekebäcken bedöms också påverka spridningen i jord nedströms fastigheten. Tidigare utredningar har visat en klar men låg exponering via ångor i inomhusluften, vilket verkar bero på andra källor än föroreningen i marken. Känsligheten är dock hög i området då en liten hälsorisk redan intecknats från dessa källor. Objektet föreslås ligga kvar i Risklass 1 med motiveringen att området är mycket känsligt med omgivande bostäder där exponering inte kan uteslutas, fri fas finns i marken, spridningen i berg kan vara omfattande och påverka isälvsavlagringen och miljön i Ekebäcken. Kompletterande undersökningar föreslås för att utreda föroreningssituationen i grundvattnet nordväst om industribyggnaden, 1,1,1-TCA föroreningen, jordgrundvattnet nedströms fastigheten, spridning i ledningsgravar, eventuella hälsorisker i frukt, förekomst av föroreningen i sälvsavlagringen och i berget samt verifiering av fri fas i jorden i källområdet. En fördjupad riskbedömning bör utföras för att utreda exponeringen och framförallt hälsoriskerna på och utanför fastigheten. Källområdet i jorden åtgärdas relativt enkelt och säkrast genom urschaktning. Utredning kring riskerna av eventuell fri fas i berget bör dock fastställas innan åtgärder utförs av källområdet i jorden, eftersom riskerna i berget kan vara dimensionerande för hela riskbilden. Kompletterande undersökningar motsvarande Huvudstudie uppskattas till en kostnad av ca 0,5-1 Mkr. Sidan 4 (39)

Sidan 5 (39)

Innehåll Sammanfattning... 4 1 INLEDNING... 8 2 SYFTE... 8 3 OMRÅDESBESKRIVNING... 8 3.1 Lokalisering... 8 3.2 Geologi och hydrologi... 10 3.3 Skyddsvärden i närområdet... 10 4 HISTORIK... 11 5 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR... 13 6 GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR, PROVTAGNING OCH ANALYS... 13 6.1 Grundvattnets strömningsriktning... 13 6.2 Jord... 14 6.3 Grundvatten... 14 6.4 Dricksvatten... 15 6.5 Falsk porluft... 15 6.6 Porluft under golv... 15 6.7 Inomhusluft... 15 6.8 Träd... 15 7 FÖRORENINGSSITUATIONEN... 16 7.1 Trädvedsprover på och utanför industrifastigheten... 16 7.2 Porluftmätningar och provtagningar... 16 7.2.1 Falsk porluft på industrifastigheten... 16 7.2.2 Porluft under golv i industribyggnaden och i närliggande bostäder... 18 7.3 Grundvatten i området... 19 7.4 Jord på industrifastigheten... 19 7.5 Inomhusluft i bostäder... 20 7.6 Dricksvatten på industrifastigheten... 20 8 KARAKTERISERING OCH PRELIMINÄR AVGRÄNSNING AV FÖRORENINGARNA I X, Y, OCH Z-LED... 21 8.1 Källområde... 21 8.2 Föroreningsutbredning i grundvattnet... 22 9 SPRIDNING AV KLORERADE ALIFATER... 28 9.1 Spridning av klorerade alifater med grundvattnet... 28 9.2 Spridning av klorerade alifater i ledningsgravar... 31 Sidan 6 (39)

9.3 Spridning av klorerade alifater i omättad zon... 32 10 FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING... 33 10.1 Föroreningarnas farlighet... 33 10.2 Föroreningsnivå... 34 10.3 Spridningsförutsättningar... 34 10.4 Känslighet/skyddsvärde... 35 10.5 Förslag till riskklass med motivering... 35 10.6 Förslag till övergripande åtgärdsmål... 36 10.7 Preliminär bedömning av åtgärdsmöjligheter... 36 11 BEDÖMNING AV KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR MOTSVARANDE HUVUDSTUDIE... 37 1 Förslag på kompletterande undersökningar... 37 11.2 Kompletterande utredningar motsvarande Huvudstudie... 37 11.3 Bedömning av kostnader för kompletterande undersökningar och utredningar motsvarande Huvudstudie... 38 12 REFERENSER... 39 BILAGOR Bilaga 1 - Situationsplan Översikt - provpunkter Bilaga 2 - Situationsplan Detalj - provpunkter Bilaga 3 - Fältprotokoll Bilaga 4 - Laboratorieprotokoll Sidan 7 (39)

1 INLEDNING På uppdrag av länsstyrelsen i Kronobergs län har Geosigma utfört en Förstudie på f.d. Malmens metallfabrik, Hovmantorp. I samband med verksamheten har avfettning av metalldelar medfört att marken förorenats av klorerade alifater (trikloreten, tetrakloreten). I en Mifo Fas 2 undersökning i juni 2010 upptäcktes i en punkt mycket höga halter av klorerade alifater motsvarande fri fas. Följande utgör en utredning kring föroreningens utbredning och vilka miljö- och hälsorisker som kan föreligga, vilken spridningspotential föroreningen har och vilka åtgärder som kan bli nödändiga. Platsbesiktning utfördes 2011-08-10 och fältarbetet utfördes 2011-08-29 till 2011-09-02. 2 SYFTE Syftet med undersökningen är att: - Preliminärt avgränsa tidigare påträffad klorerad förorening i x, y och z-led och bedömning av osäkerheter avseende utbredning och spridning. - Genomföra en förenklad riskbedömning enligt NV:s Kvalitetsmanual samt NV:s rapport 5977, Riskbedömning av förorenade områden - Formulera övergripande åtgärdsmål - Ge förslag på kompletterande arbeten motsvarande en Huvudstudie och grov uppskattning av kostnader - Preliminär bedömning av åtgärdsmöjligheter 3 OMRÅDESBESKRIVNING 3.1 Lokalisering Fastigheten Ekebäcken 3 ligger i anslutning till ett bostadsområde i Hovmantorp, Lessebo kommun. Norr om fastigheten ligger järnvägen och söderut återfinns ett skogsparti där vattendraget Ekebäcken rinner ner till sjön Rottnen. Sidan 8 (39)

Figur 3-1. Översiktsbild över västra delen av Hovmantorp, röd cirkel markerar området för f.d. AB Malmens metallfabrik. Figur 3-2. Översiktsbild över undersökningsområdet. Gröna cirklar markerar lokaler där provtagningar utförts i denna undersökning. Sidan 9 (39)

3.2 Geologi och hydrologi Jordlagren inom undersökningsområdet består av en hård sandig siltig morän med inslag av sten. Moränens mäktighet varierar och berggrundens yta har i borrpunkter bedömts till mellan 1,5-3,8 meter under markytan. Berg i dagen påträffades väster om grannfastigheten, Ekebäcken 1. Cirka 400 meter i östlig och sydöstlig riktning finns en isälvsavlagring. Grundvatten påträffas i undersökningsområdet mellan cirka 1,0 till 1,5 meter under markytan. Grundvattnets flödesriktning har uppmätts i befintliga grundvattenrör och sker i sydostlig riktning mot Ekebäcken. Bäcken mynnar i sjön Rottnen, cirka 700meter söder om fastigheten. Lokala VA-ledningar m.m. finns i marken på fastigheten Ekebäcken 3, dessa kan fungera som dräneringsvägar för grundvatten och transportvägar för föroreningar. Figur 3-3. Jordartskarta (digital SGU) som visar att det förekommer en isälvsavlagring 400 m i sydöstlig riktning från f.d. Malmens metallindustri. 3.3 Skyddsvärden i närområdet Fastigheten ligger inom ett kommunalt vattenskyddsområde (Figur 3-4) och den närbelägna sjön Rottnen klassas som mycket stora naturvärden i Kronobergs läns Naturvårdsprogram. Isälvsavlagringen kan innehålla mycket grundvatten och kan då betraktas som en viktig grundvattenresurs. Sidan 10 (39)

Figur 3-4 Utbredning av vattenskyddsområde i Hovmantorp samt ytvatten i området, röd cirkel markerar området för f.d. AB Malmens metallfabrik. 4 HISTORIK På fastigheten har det bedrivits verkstadsindustri sedan 1937 fram till januari 2010. Under dessa år har tre verksamhetsutövare bedrivit verkstadsverksamhet, AB Malmens Metallfabrik, Hovmanporten samt Laio Metall AB. Första byggnaden uppfördes 1937 och har sedan byggts ut i omgångar. Den utbyggnad där avfettning med trikloreten, måleri och ytbehandling bedrevs under AB Malmens Metallfabrik tid är riven och har ersatts med en större verkstadsbyggnad. Verkstadsbyggnaden används idag som lagerutrymme och garage/verkstad för enstaka personbilar. 1937-1969 AB Malmens Metallfabrik, Mekanisk verkstad och tillverkning av elarmaturer, och taklampor. Under 1940-talet tillverkades även handsprutor i mässing och järn som användes för kalkning av ladugårdar. Även tillverkning av expansionskärl av koppar. Upp till 25 anställda. Verksamheten har omfattat ytbehandling, sprutmålning och tri-avfettning. Tribad började enligt uppgift användas under 1960-talet 1969-1980 Hovmanporten (Organisationsnummer 556187-4354), Tillverkning av industriportar av plåt- och stålprofiler. Mekanisk bearbetning, avfettning och målning. Okänt vilken typ av avfettningsmedel som använts i verksamheten. 1981-ff LAIO Metall (org. nummer (556190-1132). Verksamheter har omfattat mekanisk bearbetning, plåtbearbetning, skärande bearbetning och lackering. Verksamheten hade 13 anställda under år 2000. Före 1988 skedde lackering på Sidan 11 (39)

plats därefter externt. Laio metall använde enligt uppgift en "perklorgryta" (tetrakloreten) fram till slutet av 1980 talet. Därefter användes alkalisk avfettning. Trikloretylen har använts som avfettningsmedel. Uppgifter om hur avfettningsmedlen förvarats, hanterats och transporterats inom fastigheten saknas. Uppgifter saknas även om hur restprodukter hanterats. Vid processerna har de olika verksamheterna hanterat koppar, nickel, trikloretylen, cloreten (1,1,1 trikloretan - 950 kg, 1990) syror för betning, färger, lösningsmedel, skärvätskor, smörjoljor och eldningsolja. Användandet av dessa produkter har även gett upphov till motsvarande restprodukter. Byggnaden har idag kommunalt vatten och avlopp men enligt uppgift leddes avloppsvatten tidigare till den närbelägna Ekebäcken. Enligt fastighetsägaren till Ekebäcken 1Muntliga har restprodukter från avfettning/syrabad tippats direkt ner i Ekebäcken vid en punkt norr om industribyggnaden. Länsstyrelsen kontaktade VD för Hovmanportar AB som meddelade att de inte använt klorerade lösningsmedel i deras processer. Vid avtorkning av ramar användes istället thinner. Vid en platsbesiktning som genomfördes mellan en tidigare anställd, Jim Andersson (arbetade på Malmens metallfabrik mellan 1939-1961) och Jan Engström (VD för Hermanders AB som äger Laio metall AB) diskuterades var tidigare byggnader som hanterat lösningsmedel varit placerade, varefter dessa mättes ut se Figur 4.4 Figur 4.1 Prickad linje är en bedömning av var AB malmens Metallfabrik hade sin tillbyggnad till stamfastighet. Siffrorna i ritningen förklaras nedan. 1. AB Malmens Metallfabrik trikloretylen kar 2. Laio Metalls AB trikloretylen/perkloretylen gryta 3. AB Malmens metallfabrik, smedja 4. AB Malmens metallfabrik, pannrum, tvättrum. 5. AB Malmens Metallfabrik, ytbehandlingsrum 6. AB Malmens metallfabrik, verkstad. Sidan 12 (39)

5 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR 2006 Länsstyrelsen i Kronobergs län MIFO fas 1 2010 Structor Miljö Göteborg AB MIFO fas 2 Provtagning av jord, sediment, grundvatten, ytvatten, porluft, och träd, 2010 Länsstyrelsen i Kronobergs län Inventering av brunnar 2010 SWECO Environment AB, Kompletterande provtagning av inomhusluft och grundvatten 6 GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR, PROVTAGNING OCH ANALYS Undersökningen omfattade grundvattenprovtagning i 19 grundvattenrör, mätning av porgas under byggnader i 21 punkter, mätning av porgas utomhus i 17 punkter. Mätning av inomhusluft i 2 punkter. Provtagning av ett drickvatten- och ett brunnsvattenprov. Provtagning av trädved i 3 punkter samt ett prov på äpple. Inledningsvis utfördes för bestämning av grundvattnets strömningsriktning en precisionsavvägning av de befintliga grundvattenrören SKR7, SKR8 och SKR9. Provtagningspunkternas lägen redovisas i Bilaga 1 och Bilaga 2. Samtliga resultaten från fältanalyserna redovisas i bilaga 2. Urvalet av jord- och vattenprover till laboratorium har skett med hjälp av screening med ett halogenselektivt instrument (HDI) samt mätvärdenas rumsliga spridning (Bilaga 3). Samtliga laboratorieanalyser har utförts av det ackrediterade laboratoriet ALS. Tabell 6-1 Analysomfattning vid utförd undersökning Klorerade alifater Grundvatten Dricksvatten Porluft Inomhusluft Jord Träd Fält Screening (HDI) 24-34 - 12 - Laboratorium 12 1 6 2 4 4 6.1 Grundvattnets strömningsriktning De befintliga grundvattenrör i närområdet som installerat vid en tidigare undersökning mättes in med rotationslaser för bestämning av grundvattnets strömningsriktning. Då de lokala fixpunkter som erhållits från kommunen inte kunde återfinnas användes ett elskåp söder om Västergatan som fix. Antagen höjd på fix bestämdes till + 10,00 meter över havet. I tabell 6. redovisas uppmätta grundvattennivåer. Grundvattnets strömningsriktning bedöms vara sydostlig (Se bilaga 1). Grundvattnets strömningsriktning redovisas i figur 6-1. Sidan 13 (39)

Tabell 6-2. Uppmätta grundvattennivåer (lokalt höjdsystem). Grundvattenyta (möh) Elskåp fix SKR6 SKR7 SKR8 SKR9 SKR10 Datum 2011-08-29 +10,000 +8,627 +8,158 +8,125 +8,234 +7,389 Fig 6-1 Grundvattnets strömningsriktning, höjder i lokalt höjdsystem. 6.2 Jord Jordprover togs i en punkt utomhus på fastigheten Ekebäcken 3. Jordprover togs med jordskruv (störda prover) de översta 2 metrarna samt med splittub (ostörda prover) ner till borrstopp för metoden. Jorden screenades direkt på jordskruven och splittuben med halogenselektivt instrument (HDI) var 20:e centimeter. Jordprover uttogs för fältanalys med HDI-instrument och för analys på laboratorium. 6.3 Grundvatten 19 st grundvattenrör av PEH-rör (Ø 27 mm) installerades vid undersökningen på fastigheten Ekebäcken 3. Av dessa placerades 14 grundvattenrör utomhus. Ett grundvattenrör inomhus installerades med handhållen utrustning på grund av låg takhöjd. Grundvattenrörens slitsade delar placerades cirka 1 meter under grundvattenytan. Grundvattenprover togs ur Sidan 14 (39)

grundvattenrören med PEH-slang utan omsättning. Grundvattenprover togs för screening i fält, glasvialer fylldes på med grundvatten och headspace (HS) analys utfördes direkt i fält. Nya grundvattenprover togs i vialer för laboratorieanalys. Tre av grundvattenrören fördjupades för kontroll av berggrundens yta och vattenprovtagning på djupare nivåer mot berget. Grundvattenrören avetablerades efter provtagning. De två fördjupade grundvattenrören i anslutning till tidigare känd förorening tätades efter avetablering med bentonitlera. 6.4 Dricksvatten Ett vattenprov togs ur en vattenkran på en toalett inomhus i industribyggnaden. Vattenkranen fanns nära inkommande kallvattenledning. Vattenprovet togs direkt på morgonen efter en kort omsättning (5-10 sekunders spolande). Ett vattenprov togs i bergrundvattnet i en borrad brunn (ej i bruk) på fastigheten Godset 6. Vattenprovet togs med bailer på cirka 10 meters djup utan omsättning. 6.5 Falsk porluft Porluft kunde inte sugas på konventionellt sätt från området ovanför grundvattnet utomhus. Vakuumpumpen stannade på grund av för tät jord. Försök gjordes med mycket låga flöden (< 100 ml/min), men pumpen stannade ändå. Porluft sögs istället från förborrade hål i grundvattenzonen till ca 2 m djup i syfte att avgränsa föroreningen. Markporluften mättes i direkt anslutning till sonderingstillfället och benämns falsk porluft eftersom den snarare är en förångning från förorenat grundvatten. Falsk porluft mättes i 17 punkter utomhus på industrifastigheten. En gasmätare användes för kontroll av syrehalt. I ett urval av punkterna provtogs porgasen på adsorbentrör (0,5 l/min i ca 30 min) för analys på laboratorium. Efter provtagning tätades borrhålen. Porluften mättes även i befintliga grundvattenrör och kan betecknas som falsk då den har direkt kontakt med grundvattnet. 6.6 Porluft under golv Provtagningen utfördes i borrade hål genom betongplattan. Hålet tätades med en manschett för att undvika luftinträngning från atmosfären. På ett urval av punkterna provtogs porgasen under plattan på adsorbentrör med en lågflödespump (0,5 l/min i ca 30 min för analys av klorerade kolväten). Ett urval av adsorbentrören valdes ut för laboratorieanalys. Efter provtagning tätades borrhålen. 6.7 Inomhusluft Inomhusluften provtogs med passiva diffusionsprovtagare (Radiello) i garagebyggnader på fastigheterna Ekebäcken 2 och Backstugan 1. Provtagarna exponerades under cirka 3,5 dygn och analyserades på laboratoriet. 6.8 Träd Trädvedsprover togs ur tre träd. Ett prov togs på en björk på framsidan av industrifastigheten. Ett prov togs på en tall söder om industrifastigheten på fastigheten Hovmantorp 7:1. Ett trädvedsprov och ett prov på äpple togs på ett äppleträd på fastigheten Ekebäcken 1. Proverna togs med tillväxtborr för analys på laboratorium. Sidan 15 (39)

7 FÖRORENINGSSITUATIONEN I nedanstående kapitel sammanfattas resultaten av de utförda analyserna. Samtliga laboratorieanalyser har utförts av ALS Scandinavia. Analyser har enbart utförts med avseende på klorerade alifatiska kolväten. Analysomfattningen beskrivs i Tabell 7.1. De kompletta analysresultaten redovisas i Bilaga 4. Nomenklatur på punktnamn i tabeller och bilagor: G1 betyder Geosigma punkt 1, G1K betyder Geosigma punkt 1-gasanalys, G1V betyder Geosigma punkt 1-vattenanalys, etc. Beteckningen - tabeller betyder att halten inte detekterats och har redovisats i tabeller för att öka läsbarheten. Där det bedömts viktigt att ha med detektionsgränser redovisas dessa i tabellerna. Samtliga detektionsgränser finns i Bilaga 4 i laboratorieprotokollen. 7.1 Trädvedsprover på och utanför industrifastigheten I tabell 7.1 redovisas uppmätta halter i tagna trädkärnor samt prov på ett äpple sittande på ett av träden (GT3). I tabellen redovisas även Naturvårdsverkets framräknade värde (TDI) för tolerabelt dagligt intag (oralt intag). För trädved finns inga specifika riktvärden. Resultaten ska ses som en screeninganalys och kan inte relateras till en föroreningshalt i jord eller grundvatten. Tabell 7-1 Klorerade alifater i trädved och frukt. ÄMNE GT1 (björk) GT2 (tall) GT3 (äppelträd) GÄpple triklormetan - - - 0,087 - tetrakloreten 0,0058 0,024 0,079 0,034 0,05* Samtliga halter anges i mg-h/kg. SNV 5976. * Tolerabelt dagligt intag (kg) Sammanfattningsvis: Tetrakloreten har uppmätts i samtliga trädkärnor och i äppelprovet. I äppelprovet detekterades även triklormetan (kloroform) Halterna är i förhållande till andra mätningar på platser där fri fas lösningsmedel läckt ut förhållandevis låga. TDI 7.2 Porluftmätningar och provtagningar 7.2.1 Falsk porluft på industrifastigheten Resultaten från den falska porluften jämförs med gränsvärden för inomhusluft och utspädningsfaktorer, trots att det egentligen inte är korrekt på grund av att mätningen utförts in-situ under grundvattenytan, men ger ändå indikationer på vilka halter som kan uppstå från förorenat grundvatten i områden där den naturliga jorden schaktats ur och ersatts med mer genomsläpplig jord, t ex vid byggnationer. I tabellen redovisas halter som uppmättes i fält med HDI. Jämförvärden för markporluft saknas i Sverige. Som jämförelse till uppmätta halter redovisas i tabellen lågriskvärden LRv som tagits fram av Naturvårdsverkets framtagna referenskoncentrationer för inomhusluft (SNV 2009) gånger en utspädningsfaktor av 100 som baseras på danska utspädningsmätningar mellan porluft och inomhusluft. Punkter som enbart analyserats i fält med HDI-instrument redovisas i interpolerade haltkartor under avsnitt 8. Sidan 16 (39)

Tabell 7-2 Klorerade alifater i falsk porluft. ÄMNE G2K G3K G4K G10K G23K G25K Volym* 9 18 15,5 9 15 15 HVOC** 65,6 29,9 0,08 1,85 12,6 3,36 MKM 5 LRv x 100 X 5 1,1-dikloreten 0,19 0,016 - - - - 100 1 trans-1,2-dikloreten 0,06 - - - - - 17,5 1,1-dikloretan 0,11 - - - - - 250 1 cis-1,2-dikloreten 3,2 0,19 0,034-0,11 0,047 17,5 1 1,1,1-trikloretan 0,7 - - 0,029 0,08 0,039 400 2 trikloreten 51 0,072 0,09 0,3 5,7 0,51 11,5 2 tetrakloreten 0,022 - - - - - 100 4 SUMMA 55,282 0,278 0,124 0,329 5,89 0,596 Samtliga halter anges i mg/m 3. * Avser provvolym genom kolrörsadsorbent. **Halogenerade flyktiga organiska ämnen, uppmätta i fält med direktvisande halogenselektivt instrument. LRv: 1 USEPA, 2 UBA1993, 3 WHO2000, 4 WHO2006, 5 LRv gäller för KM, vid MKM kan riktvärdet uppjusteras ca 5 gånger på grund av kortare exponeringstid/år (Ref. 5) Sammanfattningsvis: Mätningar av falsk porluft under golvet i industribyggnaden indikerar att det inte finns någon hälsorisk inne i lokalerna vid normal exponering för MKM områden. Mätningar av falsk porluft utanför industribyggnaden från G2K visar halter klart över riktvärdet för porluft för MKM. Sidan 17 (39)

7.2.2 Porluft under golv i industribyggnaden och i närliggande bostäder I tabell 7.3 redovisas resultatet av mätningar av porluft under betongplattan på f.d. malmens industri och i garagebyggnader på fastigheterna Ekebäcken 2 (Eckebäcken) och Backstugan 1 (Backstugan). Tabell 7-3 Klorerade alifater under golv. ÄMNE Eckebäcken Backstugan G25K KM LRv x 100 Volym* (L) 15 15 15 HVOC** <0,2 <0,2 3,36 1,1-dikloreten <0.013 <0.013 <0.013 diklormetan <0.013 <0.013 <0.013 trans-1,2-dikloreten <0.013 <0.013 <0.013 1,1-dikloretan <0.013 <0.013 <0.013 cis-1,2-dikloreten <0.013 <0.013 0,047 35 1 triklormetan <0.013 <0.013 <0.013 1,2-dikloretan <0.013 <0.013 <0.013 1,1,1-trikloretan <0.013 <0.013 0,039 80 2 tetraklormetan <0.013 <0.013 <0.013 trikloreten <0.013 <0.013 0,51 2,3 3 tetrakloreten <0.013 <0.013 <0.013 20 4 1,1,2,2-tetrakloretan <0.013 <0.013 <0.013 1,1,2-trikloretan <0.013 <0.013 <0.013 1,2-diklorpropan <0.013 <0.013 <0.013 SUMMA 0,596 Samtliga halter anges i mg/m 3 * Avser provvolym genom kolrörsadsorbent **Totalhalt uppmätt i fält med direktvisande halogenselektivt instrument. LRv:( 1 USEPA, 2 UBA1993, 3 WHO2000, 4 WHO2006) se referens 5. Sammanfattningsvis: Inga mätbara halter av klorerade alifater under golven detekterades i bostäderna. Låga halter av klorerade alifaterna TCE och 1,2 DCE detekterades under industribyggnaden. Sidan 18 (39)

7.3 Grundvatten i området I tabell 7.4 redovisas detekterade klorerade kolväten i analyserade grundvattenprover. För kompletta analysresultat se bilaga 4. Då specifika riktvärden för föroreningar i grundvatten i anslutning till förorenade områden saknas har de uppmätta halterna jämförts med de av Naturvårdsverket framtagna haltkriterierna för skydd av grundvatten (Ccrit-gw) och skydd av ytvatten (Ccrit-sw). Tabell 7-4 Klorerade alifater i grundvattnet. ÄMNE G1V G2V G2V G3V G3V G4V GV10 G17V G23V G23V G28V GV Godset 6 1) Ccrit gw Djup* 2,0 2,0 3,2 2,0 3,7 2,0 1,9 2,0 2,0 3,8 2,0 10 - - HVOC** 11,9 1198 594 696 48 7,4 7,6 25,5 28,2 47,2 299 0 - - 1,1-dikloretan - 2,8 3,9 1,4-1,4-7,4 1,8 5,8 6,3 - - cis-1,2- dikloreten 4,6 270 470 110 50 2,2 1,6 9,5 1,1 1,7 2,1 - - Triklormetan - - - - - - - - 0,2 - - - 25 1,25 1,1,1-trikloretan - 48 30 0,7 0,9 - - 2,7 3,7 86 200-1000 5 1,1,2-trikloretan - - - 0,9 - - - - - - 0,8 - - Trikloreten 3,7 9200 5600 150 23 0,1 5,1 5,9 5,2 15 31-5 5 Tetrakloreten - 5,2 3,4 0,6 0,1 - - 0,1 7,5 - - 1,1 5 5 Vinylklorid - 1,8 45 5,5 15 1,3-3,6 - - - - - SUMMA 8,3 9527,8 6152,3 269,1 89 5 6,7 29,2 19,5 108,5 240,2 1,1 2) Ccrit sw Samtliga halter anges i µg/l. *Djup - meter under markytan. **Totalhalt uppmätt i fält med direktvisande halogenselektivt instrument. 1) Haltkriterier för skydd av grundvatten (SNV 2009). 2) Haltkriterier för skydd av ytvatten(snv 2009). Skuggade rutor markerar koncentrationer överstigande riktvärde. Sammanfattningsvis: Klorerade alifater påvisades i samtliga analyserade grundvattenprover. Halterna av klorerade alifater överstiger aktuella riktvärden i samtliga vattenprover utom strax nedströms i G1V och G4V och i den bergborrade brunnen på Godset 6 (GV Godset 6). Högst halter uppmättes i G2V, GV3V, G23V och G28V 7.4 Jord på industrifastigheten I tabell 7.5 redovisas detekterade halter i analyserade jordprover. Endast detekterade halter redovisas. Detekterade ämnen jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM (känslig markanvändning) och MKM (mindre känslig markanvändning) (SNV 2009). Tabell 7-5 Klorerade alifater i jorden. ÄMNE G2J G2J G2J G2J KM MKM Djup (m)* 1,8 2,0 2,5 2,6 2,7 2,9 3,0 HVOC** - 0,369 1,211 - TS_105 C 87,2 85,1 88 93 cis-1,2-dikloreten - 1,4 - - trikloreten - 2,9 2,1-0,2 0,6 Samtliga halter i tabellen anges i mg/kg TS. Skuggade rutor markerar koncentrationer överstigande riktvärde. *Djup meter under markytan. **Totalhalt uppmätt i fält med direktvisande halogenselektivt instrument. Sammanfattningsvis: Sidan 19 (39)

Trikloreten fanns i jorden i källområdet i halter som överstiger riktvärdet för KM och MKM. Halterna i jorden i de mest förorenade proverna indikerar inte fri fas, eftersom halterna understiger 1 000 mg/kg TS. Halterna i jorden verkar vara högst i anslutning till ca 2,7 m nivån i källområdet och halterna är lägre både under och över denna nivå. 7.5 Inomhusluft i bostäder I tabell 7.6 redovisas resultatet av mätningarna av inomhusluften med diffusionsprovtagare. Tabell 7-6 Klorerade alifater i inomhusluften. ÄMNE Ekebäcken2 Backstugan1 provtagningstid 4230 min 4242 min 1,1-dikloreten <0.0006 <0.0006 diklormetan <0.0005 <0.0005 trans-1,2-dikloreten <0.0006 <0.0006 cis-1,2-dikloreten <0.0006 <0.0006 triklormetan <0.0006 <0.0006 1,2-dikloretan <0.0006 <0.0006 1,1,1-trikloretan <0.0008 <0.0008 tetraklormetan <0.0007 <0.0007 trikloreten <0.0007 <0.0007 tetrakloreten <0.0008 <0.0008 1,2-diklorpropan <0.0007 <0.0007 Samtliga halter i tabellen anges i mg/m 3 Sammanfattningsvis: Inga detekterbara halter av klorerade alifater upptäcktes i inomhusluften på fastigheterna Ekebäcken 2 och Backstugan 1. 7.6 Dricksvatten på industrifastigheten Redovisning av påvisade klorerade alifater över detektionsgränsen i grundvattnet. Halterna anges i µg/l och jämförs med Livsmedelsverkets gränsvärde för otjänligt dricksvatten (SLVFS 2001). Tabell 7-7 Klorerade alifater i dricksvatten. ÄMNE GDRV (Ekebäcken 3) Trikloreten - Tetrakloreten 0,2 Jämförvärde dricksvatten Vinylklorid - 0,5 Samtliga halter anges i µg/l. Riktvärdet avser summan av halten tetrakloreten och trikloreten. 10* Sammanfattningsvis: Spår av tetrakloreten upptäcktes i dricksvattnet på industrifastigheten. De uppmätta halterna understiger dock SLV:s riktvärden för dricksvatten. Sidan 20 (39)

8 KARAKTERISERING OCH PRELIMINÄR AVGRÄNSNING AV FÖRORENINGARNA I X, Y, OCH Z-LED 8.1 Källområde Källområden karakteriseras av mycket höga halter och oftast föreligger en fjärde fas av föroreningen vilken består av fri fas (egen fas) av lösningsmedlet förutom den som fördelar sig mellan jord, vatten och gasfas. Det finns flera sätt att verifiera höga halter, men halter i grundvattnet som överstiger 10 000 ug/l är ett säkert tecken på fri fas förekomst. Halter i gasfas omkring 1 000 mg/m 3, och i jord omkring 1 000 mg/kg TS är också kännetecken för källområden. På industrin har halter på mer än 10 000 ug/l observerats i grundvattnet, så det är ganska klart att ett källområde med fri fas finns. Ett källområde kan också definieras på andra sätt och är för klorerade alifater som är DNAPLs (tunga vätskor) enligt NRC (Ref.1) : ett område i den omättade eller mättade zonen i marken som innehåller föroreningar som agerar som en reservoar och upprätthåller en föroreningsplym i grundvattnet, ytvattnet eller i luften samt är en källa för direktexponering. Denna volym är eller har varit i kontakt med fri fas. En annan definition utgörs av att om lösningsmedlets halt i grundvattnet är > 1 % av dess löslighet har fri fas passerat området eller finns uppströms punkten, hur långt uppströms har dock inte definierats. Regeln gäller dock för provtaget vatten i ca 2 m silar där en stor andel borrhålsutspädning från rena skikt sker. För t ex trikloreten med en löslighet av 1 100 mg/l är alltså 1 % löslighet 11 000 ug/l, vilket kan tillämpas här även om silarna varit 1 m långa. Vid blandningar av klorerade alifater kan dock betydligt lägre halter indikera fri fas eftersom flera ämnen tävlar om att lösas i vattenfasen, dvs. trikloreten intecknar en mindre andel av dess fulla löslighet (styrs av Raoults lag). En annan faktor som spelar roll vid avgränsningen av DNAPLs utgörs av dess mycket heterogena spridning i marken. Det är inte ovanligt att lösningsmedlet sprids horisontellt i mycket tunna genmomsläppliga skikt och får en skivig utbredning snarare än en radiell cylindrisk eller sfärisk spridning. Små skillnader i genomsläpplighet, kanske inte ens upptäckbara för ögat, kan således på ett avgörande sätt bestämma spridningsmönstret. Det har konstaterats att sekundära porositeter som utgörs av sprickbildningar i jorden, rotkanaler och liknande också har en stor inverkan på lösningsmedlets spridning i jorden. Sammantaget medför dessa egenskaper till att öka osäkerheterna av avgränsningar av källområden bestående av klorerade lösningsmedel. Därför krävs ofta undersökningsintensiva strategier med många punkter och nivåer för att minimera osäkerheterna. Inom industrifastigheten verkar källområdet ha en mycket begränsad utbredning. Trots mätningar och provtagningar endast ett par meter från källområdets centrala punkt vid rör SKR8 avtar halterna snabbt i grundvattnet. Jordlagren var inte synligt skiktade så någon utbredning i ett enstaka skikt verkar inte ha förekommit. Förekomsten av klorerade alifater i bergrundvattnet på Godset 6 visar att lösningsmedel nått berggrundvattnet. Förekomsten kan inte härledas till någon annan källa än från industriområdet. De låga halterna i jorden innebär dock att spridningsvägen till berg eller förekomsten i jorden inte bekräftats. Vi bedömer dock att det med tillräcklig säkerhet går att avgränsa källområdet horisontellt i jorden med de vattenprover och falska porgasmätningar som utförts i fält. Sidan 21 (39)

8.2 Föroreningsutbredning i grundvattnet Föroreningsutbredningen har kartlagts främst med headspace analyser på grundvattnet i fält med HDI-instrumentet. Mätningar i fält och laboratorieanalyser har jämförts och korrelationen är mycket bra med en korrelationkoefficient av 83 %. Halter från HDIinstrumentet och labanalyser redovisas i figur 8-1. Fig 8-1 Korrelation mellan fältinstrument och laboratorieanalyser på grundvatten. Totalhalter av klorerade alifater. HVOC och CAH är i praktiken samma sak eftersom andra halogener (brom, jod) är mycket ovanligt att de förekommer i gasfas. Föroreningsutbredningen har också kartlagts med falsk porgas som egentligen är en in-situ mätning av förångningen från grundvattnet. Korrelationen är inte lika bra och korrelationkoefficienten är 55 %. Fältinstrumentet verkar analysera en högre halt och det finns ett motsägande resultat från punkt G3. Orsakerna till det har inte tolkats närmare annat än att instrumentet är kalibrerat mot TCE och förekommer många nedbrytningsprodukter i proverna fås vissa skillnader då ämnena har olika responsfaktorer för detektorn. Sidan 22 (39)

Fig 8-2 Korrelation mellan fältinstrument och laboratorieanalyser på grundvatten. Totalhalter av klorerade alifater. Interpolation har utförts med IDW (Inverse Distance Weighted) metoden som är en linjär tolkning mellan olika punkter. Interpoleringen är bäst där många punkter finns och sämst i glesa områden och i ytterkanterna av området. Interpoleringar från grundvatten- och porgasmätningarna redovisas i figurerna 8-3 och 8-4. Källområdena har markerats i figurerna. Sidan 23 (39)

Fig 8-3 Interpolation av totalhalter klorerade alifater i grundvattnet uppmätta med fältinstrument (HDI). Svart inre cirkel avgränsat källområde i jorden, yttre cirkel möjlig förekomst av källområde. Källområdet verkar inte vara större än ca 10 m 2 och finns troligen inom det område som markerats med den yttre cirkeln dvs. ca 25 m 2. En viss osäkerhet råder kring punkten GV28 där avgränsning av ett område med något högre halter än omgivningen inte utförts. Djupet till berg vid SKR 8 bedöms till 3,2 m. Förorenad volym där fri fas kan finnas blir således ca 32 m 3 jord. Falska porgashalter som egentligen avspeglar grundvattnet ger liknande resultat som headspace mätningarna för grundvattenproverna och redovisas i figur 8-4. Sidan 24 (39)

Fig 8-4 Interpolation av totalhalter klorerade alifater i falsk porgas uppmätta med fältinstrument (HDI). Svart inre cirkel avgränsat källområde i jorden, yttre cirkel möjlig förekomst av källområde. Laboratorieanalyser har utförts på ett färre antal prover än fältmätningar. Fördelen med laboratorieanalyser är att fördelningen mellan olika klorerade alifater fås. I figuren 8-5 har interpolation av totalhalten av klorerade alifater utförts tillsammans med halter från tidigare provtagningar (Mifo Fas 2). Med totalhalt menas en summering av de enskilda alifaterna. Här fås en liknande bild som för fältmätningen (figur 8-3), men halterna i SKR9 och SKR10 påverkar utbredningen. Sidan 25 (39)

Fig 8-5 Interpolation av totalhalter klorerade alifater analyserade på laboratorium. Halter i grundvattnet från Mifo fas 2 utredningen ingår i interpolationen. Laboratorieanalyserna visar att det förekommer klorerade alifatiska etaner (1,1,1-TCA; 1,1- DCA och 1,2-DCA). En interpolation av enbart dessa föroreningar har utförts för att kontrollera utbredningen på fastigheten och redovisas i figur 8-5. Sidan 26 (39)

Fig 8-6 Interpolation av halten klorerade alifatiska etaner (CAH-A) analyserade på laboratorium. Halter i grundvattnet från Mifo fas 2 utredningen ingår i interpolationen. Interpolationen visar att det finns en stark förskjutning av förekomsten av CAH-A (användandet av produkten cloreten ) till området väster om industribyggnaden. Sidan 27 (39)

9 SPRIDNING AV KLORERADE ALIFATER 9.1 Spridning av klorerade alifater med grundvattnet Spridningen i grundvattnet är betydligt större än i källområdet. Plymens utbredning vid en totalhalt klorerade alifater som är >10 ug/l i jordgrundvattnet bedöms till ca 300-500 m 2 med stora osäkerheter i nordvästlig riktning. Stora osäkerheter råder också i motsatt riktning och nedströms på grund av höga halter i SKR10 som möjligen påverkas från spridning av föroreningen i berg. Plymens utbredning vid en totalhalt klorerade alifater som är >1 ug/l bedöms som väsentligt större främst på grund av upptäckten i berggrundvattnet på Godset 6, som ligger något sidströms föroreningen. En grov uppskattning är att den uppgår till ca 15 ha och sträcker sig uppemot 500 m från källan. Utbredning av föroreningsplymen på industrifastigheten i jordgrundvattnet är inte fullt ut avgränsad och har till synes en spridningsriktning mot nordväst, motströms grundvattnets strömningsriktning, figur 8-5. Möjligen kan det bero på att det finns ytterligare en föroreningskälla uppströms SKR 8 eftersom inte bara klorerade alifatiska etener (CAH-E) upptäckts utan också klorerade alifatiska etaner (CAH-A) där ursprungsprodukten som använts i verksamheten är cloreten som är samma sak som 1,1,1-trikloretan (TCA). Ämnet bryts ned till 1,1-DCA men även till 1,1-DCE. Genom att studera fördelningen mellan olika ämnen i varje vattenprov och lägga de med liknande fördelning ihop kan indikationer fås om flera föroreningskällor finns och indikationer på var läckageplatsen finns. Teorin är att ju mer ursprungsprodukt som finns i provet desto närmare är man källan. Ju lägre halten är (< 10 ug/l) blir dock slutsatserna om fördelningen mer osäkra. I figur 9-1 och 9-2 redovisas ett fördelningsdiagram på de olika CAH som upptäckts i vattnet. Sidan 28 (39)

Figur 9-1. Utbredning av föroreningsplym i grundvattnet i jorden. Streckad svart linje utgör gräns för drickvattenkriterie med avseende på summa PCE +TCE 10 ug/l. Blå pil grundvattnets strömningsriktning. Sidan 29 (39)

Figur 9-2 Fördelning av klorerade alifater i grundvattnet i enskilda provpunkter. PCE, TCE; 1,2-DCE och VC tillhör klorerade alifatiska etener (CAH-E) och 1,1,1-TCA, 1,2-DCA klorerade alifatiska etaner (CAH-A) Fördelningen visar att det finns en föroreningskälla vid G2V nära SKR 8 bestående av trikloreten som ses i G10V, G3V och G1V. I G23V och G28V består vattenprovet mest av 1,1,1-TCA. I punkten G23V ger sig också PCE till känna i högst andel i det ytligare av de två vattenprov som tagits i denna punkt, vilket medför att det kan finnas en tredje föroreningskälla. Vattenprover i punkter som kommenteras från Mifo fas 2 undersökningen benämns SKR# även om de i den rapporten benämns GV3 för att inte förväxlas med Geosigmas punkter. Förekomsten av 1,1,1-TCA upptäcktes också i Mifo fas 2 undersökningen där störst andel fanns i samma område (rör SKR6) som nu pekats ut. Vidare fanns en ganska hög halt av TCE i rör SKR10 (340 ug/l) utanför industrifastigheten från samma undersökning som i rapporten inte närmare kommenterats. Punkten ligger rakt nedströms källområdet men har klart högre halter av CAH än vad som i denna undersökning upptäckts i nedströms liggande rör betydligt närmare källan (rör G4,G5,G7,G8,G9,G10,G13 och G14) med CAH-halter < 10 ug/l. Är det ytterligare en källa utanför industrifastigheten? Troligen inte utan föroreningsplymen från SKR8 är sannolikt nedåtriktad in i berget och dyker upp i jorden vid SKR10. Möjligen kan det vara så att berget är djupare här och föroreningen finns i jordlagret och sprids via diffusion uppåt i markprofilen. En schematisk profil visas i figur 9-3. Sidan 30 (39)

Figur 9-3. Konceptuell modell på tänkbar spridning av trikloreten förorening i grundvattnet i jord och i berg (röd linje fri fas, svagare röd lägre halt). 9.2 Spridning av klorerade alifater i ledningsgravar Ytterligare en förklaring till varför höga halter av klorerade alifater finns i SKR 10 kan vara via transport med ledningsgravar. I figur 9-4 visas tänkbar spridningsväg från källområdet i sydlig riktning via den kulverterade dagvattenledningen från diket norr om industriområdet. Figur 9-4. Konceptuell modell på tänkbar spridning av trikloreten förorening i ledningsgravar. Sidan 31 (39)

Dricksvatten ledningen går också nära källområdet vilket kan förklara att PCE upptäcktes i dricksvattnet. 9.3 Spridning av klorerade alifater i omättad zon Klorerade kolväten detekterades i samtliga undersökta träd samt även i ett äpple på ett av de undersökta träden. Detektion av CAH upptäcktes i samtliga trädkärnor samt även i äpplet provtaget på Ekebäcken 1, halten har dock halverats från vedprovet i samma träd. Triklormetan (kloroform) har detekterats, förekommer dock naturligt i låga halter och behöver inte betyda att det kommer från lösningsmedel. Förekomsten av klorerade alifater i träden visar ändå att det finns, om än i låga halter, klorerade alifater i den ytliga delen av grundvattenmagasinet. Detta påverkar riskbilden och betyder att förångning från förorenat grundvatten är begränsat Provtagning och mätning av porluft visade att den naturliga jorden av morän är så tät att provtagning inte var möjlig. Fyllningslagret var så pass tunt att meningsfull provtagning i det inte kunde utföras på grund av tillströmning av atmosfärsluft. Provtagning av genomsläppligare jord kunde utföras under betonggolv då detta tätar mot atmosfären. Klorerade alifater kunde inte detekteras under betongplattorna i bostäderna, men fanns under industribyggnaden dock i halter under använda riktvärden. Potentialen för förångning från det förorenade området i jorden verkar vara begränsad. Labanalyserna har inte upptäckt några klorerade alifater i inomhusluften, vilket är bra, men står i kontrast till Swecos tidigare provtagning. Detektionsgränsen i de analyser som utförts i denna undersökning är tillräckligt låga för att upptäcka halter som tidigare analyserats. Halter inomhus varierar dock normalt med klimatet ute och inne. Ej detekterbara halter i inomhusluften styrker uppfattningen att förångning av klorerade alifater är begränsad från de ytliga marklagren Transport av gaser i området ovanför grundvattnet verkar vara obetydlig på grund av jordens täthet. Transport i ledningar och ledningsgravar kan dock inte uteslutas då flera ledningar genomkorsar det förorenade området. Sidan 32 (39)

10 FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING 10.1 Föroreningarnas farlighet Betydande halter av klorerade alifater har påträffats på fastigheten i grundvattnet. Det är främst TCE som utgör den dimensionerande föroreningen eftersom det ämnet har de lägsta riktvärdena i grundvattnet och i inandningsluft. Ämnet är dessutom cancerogent med cancerklass 1B vilket har en högre cancerklass än t ex PCE och övriga ämnen som antingen har lägre cancerklassning eller endast har kroniska effekter. Vinylklorid (VC) har dock en större giftighet och har cancerklass 1A. Ämnet förekommer dock sällan i inomhusluft då det bryts ned lätt i atmosfären. Ämnet tenderar även att brytas ned i vattentäkter i närvaro av syre och mikrober och Geosigmas erfarenhet är att VC inte detekteras i t ex isälvsavlagringar även om det finns i syrefattig miljö under leror i anslutande dalformationer. 1,2-DCA har lika hög cancerklass som TCE, men förekommer i mycket låga halter. Utifrån ämnenas karaktär bedöms föroreningars farlighet till mycket hög. Tabell 10-1 EU -CLP/GHS-databas över farliga kemikalier. Ämne Hälsa-Cancer Hälsa-Kronisk Miljö Tetrakloreten Canc 2- Misstänks orsaka cancer Hälsoskadlig Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer Trikloreten Canc 1B- Kan orsaka cancer Mut2- Misstänks kunna orsaka genetiska defekter Giftig-Möjlig risk för bestående hälsoskador. Orsakar allvarlig ögonirritation. Irriterar huden. Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad. Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer 1,2-Dikloreten Hälsoskadlig, farligt vid inanding Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer Vinylklorid Canc 1A- Kan orsaka cancer Giftig 1,1,1- Trikloretan Canc 3- Misstänks orsaka cancer Hälsoskadlig- Farligt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning och förtäring Ozonnedbrytande 1,1-DCA Skadligt vid förtäring. Orsakar allvarlig ögonirritation. Kan orsaka irritation i luftvägarna. Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer 1,2-DCA Canc 1B- Kan orsaka cancer Skadligt vid förtäring. Orsakar allvarlig ögonirritation. Kan orsaka irritation i luftvägarna. Irriterar huden. I tabell 10-2 redovisas några fysikalisk kemiska egenskaper för påträffade föroreningar, vilket har betydelse för hur de sprids i marken. Sidan 33 (39)

Tabell 10-2 Fysikaliska och kemiska egenskaper för klorerade alifater Ämne Densitet Kokpunkt Viskositet Löslighet H Ångtryck Koc logkow kg/l C cp mg/l kpa l/kg l/kg PCE 1,62 121 0,89 150 0,724 1,8-2,6 107 2-6-3,4 TCE 1,46 87 0,57 1100 0,403 7,8-9,6 68 2,4 c1,2-dce 1,22 48-60 0,48 3500 0,167 26-27 44 1,9 VC gas -13,4 gas 8800 1,14 345-387 24 1,6 1,1,1-TCA 1,34 74 0,87 1500 0,987 16 110 2,5 1,1-DCA 1,26 63 5500 0,241 24 35 1,8 1,2-DCA 1,18 105 0,8 8520 0,495 8,5 19 1,5 Viskositet H Ångtryck Koc Kow Flytbarhet, seghet. Låg viskositet är en "tunn" vätska Henrys konstant. Fördelning vatten/gas ovanför vätskeytan. Högre H ger större tendens att avgå till gas. Högt ångtryck är lika med hög flyktighet Fördelning vatten/kol Fördelning vatten/octanol, Låga värden betyder att de är mer blandbara i vatten, jmr löslighet 10.2 Föroreningsnivå Föroreningsnivån i mark bedöms vara mycket allvarlig i anslutning till källområdet, men mängden förorening förefaller vara begränsad till ett mindre område och föroreningen är relativt väl avgränsad, åtminstone gällande TCE föroreningen. Större osäkerheter råder kring 1,1,1-TCA föroreningen och möjligen också PCE föroreningen där högre halter kan finnas under byggnaden eller främst väster om byggnaden. Mängden klorerade lösningsmedel i jorden är oftast svår att uppskatta på grund av ämnets heterogena spridning, och representativa haltnivåer är extremt svåra att ta fram. Källområdet har uppskattats till 32 m 3. Mängden residual och pöl fri fas i volymen kan uppskattas till 0,5 3 % av bulkvolymen (Ref. 2) och uppgår till mellan 160 960 kg. Mängden för den här typen av förorening anses mycket stor. Mängden förorenade massor betecknas dock som liten. Större osäkerheter råder kring föroreningen i berg. I den konceptuella modellen i figur 8-6 pekar på att föroreningsnivån kan vara hög i berget i anslutning till källområdet, men även nedströms detta. 10.3 Spridningsförutsättningar Spridning av klorerade lösningsmedel i löst fas i grundvattnet har pågått i många år och storleken på föroreningsplymen är idag kanske 15 Ha, vilket innebär att spridning av klorerade alifater in i isälvsavlagringen inte kan uteslutas. Den hydrauliska konduktiviteten för den aktuella jordtypen lerig morän i området är låg och uppgår till ca 10-8 10-10 m/s (Ref 3. Sid 32). Spridningshastigheten har beräknats till mellan 0,1 10 m/år utifrån uppmätt gradient i området och bedömd genomsläpplighet. Förutsättningarna för spridning betecknas som måttliga till stora. Utbredningen av föroreningsplymen visar att transport av föroreningen pågått i decennier. Spridningsförutsättningarna i berg är mycket stora beroende på det korta avståndet till berg, som medför att fri fas kan ligga i berget och en bestående föroreningsplym kan upprätthållas minst 100-1000 tals år framåt. Sidan 34 (39)

Mätningar av porluft under golv i byggnader på bostadsfastigheter indikerar ingen koppling med de låga halter av klorerade alifater som uppmätts inomhus. Spridning av porluft kan möjligen ske via andra spridningsvägar då området genomkorsas av ett flertal ledningar, bl a fjärrvärmeledningar. 10.4 Känslighet/skyddsvärde Industrifastigheten betecknas som mindre känslig markanvändning. Verksamheten är minimal och någon betydande exponering i industribyggnaden bedöms inte ske i dagsläget. Föroreningar i porluften under plattan visar att det inte finns någon hälsorisk med avseende på inandning av ångor från klorerade alifater. Känsligheten kan betecknas som måttlig. Mätningar av falsk porluft vid källområdet indikerar dock att en eventuell byggnation på källområdet kan medföra en hälsorisk med avseende på inandning av ångor från klorerade alifater. Grävs delar av den ytliga marken dessutom bort vid t ex en grundläggning ökar riskerna för ånginträngning markant. Känsligheten bedöms sammantaget som stor på grund av att området inte är inhägnat och att bostäder finns mycket nära industrifastigheten. Skyddsvärdet är stort med hänsyn till att fastigheten ligger i ett bostadsområde och inom ett kommunalt vattenskyddsområde för ytvatten samt att sjön Rottnen klassas som mycket stora naturvärden i Kronobergs läns Naturvårdsprogram. Utöver det finns en isälvsavlagring 400 m nedströms industrifastigheten som kan utgöra en viktig framtida grundvattenresurs. 10.5 Förslag till riskklass med motivering Sammanfattningsvis bedöms att MIFO-klassen för fastigheten fortsättningsvis bör vara riskklass 1 mycket stor risk. De främsta motiven för klassningen utgörs av följande sammanfattande punkter: Klorerade lösningsmedel är ämnen som tillhör gruppen med de allvarligaste hälsofarliga toxiska effekterna I området förekommer klorerade lösningsmedel i fri fas, som förväntas ligga kvar och spridas i 100 1000 tals år. Klorerade lösningsmedel i fri fas bör alltid åtgärdas oavsett exponeringssituation Osäkerheterna kring utbredning av klorerade lösningsmedel i grundvattnet kvarstår till viss del i jordgrundvattnet och är inte närmare känd i berggrundvattnet. Källområdet är tillgängligt Exponering sker i dagsläget via dricksvatten på industrifastigheten (även om den är låg). Exponering inomhus av klorerade ämnen sker i bostäder, dock i låg omfattning (enligt tidigare mätningar) men kunde inte visas i denna utredning. Vissa osäkerheter kvarstår. Även om exponering inomhus sker från andra källor intecknas ett visst bidrag av den totala exponeringen. Känsligheten i området är stor på grund av omgivande bostäder Skyddsvärdet är stort på grund av närliggande isälvsavlagring och Rottnens ytvattenskyddsområde. Negativ påverkan i miljön i Ekebäcken kan inte uteslutas. Sidan 35 (39)