I Gislaveds kommun bedrivs Mjölkproduktion på ett 60-tal gårdar med sammanlagt ca 2 600 kor.

miljöersättningar, kompensationsbidrag, djurbidrag, projektstöd samt start- och investeringsstöd från cirka 3 700 lantbrukare. Genom att erbjuda lantbrukarna kompetensutveckling inom miljöområdet vill man öka miljömedvetenheten hos lantbrukarna i länet. Detta sker främst inom områdena bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden, skydd för miljökänsliga områden samt ekologisk produktion. Dessutom administrerar man stöd till nystartande jordbrukare, till miljöinvesteringar samt till projekt som utvecklar landsbygden. Jordbruk och framtiden En hållbar utveckling på landsbygden när det gäller jordbruket har tre dimensioner - ekonomisk, social och miljömässig. Jordbruksverket och Livsmedelsekonomiska institutet har på uppdrag av regeringen analyserat en möjlig samverkan mellan de olika dimensionerna och behovet av åtgärder för att stimulera denna samverkan. En slutsats är att åtgärderna behöver vara olika beroende på om bygden har goda eller dåliga förutsättningar för jordbruk. Den nya jordbruksreformen, som väntas leda till en ökad konkurrens och minskad produktion på lång sikt, påverkar områden med svaga förutsättningar för jordbruk mer än områden med starka förutsättningar. Detta motiverar en regional hänsyn i politiken. I Gislaveds kommun bedrivs Mjölkproduktion på ett 60-tal gårdar med sammanlagt ca 2 600 kor. Regeringen har uppdragit åt Jordbruksverket att redovisa ett tekniskt inriktat underlag inför arbetet med ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2007-2013. Jordbruksverket har på senare tid redovisat ett antal uppdrag som har anknytning till ett nytt LBU-program. Det gäller bl a sådana frågor som samverkan mellan målen för ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på landsbygden, åtgärder för att främja och underlätta för småskalig livsmedelsförädling och den samhällsekonomiska effektiviteten i miljöersättningen till betes- och slåttermarkerna. Besöksnäring Besöksnäringen omfattar alla branscher och sektorer som producerar varor och tjänster som turister konsumerar. Hit räknas alltså även konferenser, företagsbesök, släktbesök mm. Näringen är en typisk småföretagarbransch. Turismen är en näring som är särskilt beroende av hur andra näringar hanterar miljön både vad det gäller försämringar och förändringar. Landskapsbilden t ex är ofta en del av turistupplevelsen och den förändras när jordbruk slås ut och det öppna landskapet ersätts med skog. Det är viktigt att sjöar inte dör, att viktiga skogsmiljöer inte går förlorade och att kulturskatter inte försvinner. Idag visar trenden på ett 21

ökat intresse för turistprodukter med natur- och kulturinnehåll. 2004 hade besöksnäringen, enligt turistekonomiska mätningen, en omsättning på 287 mkr. Mål och program Kommunens turistpolitiska program, antaget av Kf 1996-03-21, anger följande mål: att turismen ska ses som en näringsgren bland andra och utvecklas och därmed medverka till att kommunens näringsliv breddas. att kommunen ska göras tillgänglig och attraktiv som turistmål. att hos befolkningen skapa en positiv attityd till turistsatsningar och servicetänkande gentemot besökande. att utveckla turistsatsningar som bygger på områdets förutsättningar, men att göra det med varsamhet, omsorg och i samråd med markägarna. att i den kommunala planeringen ta hänsyn till åtgärder som har betydelse för turismen. att stimulera företag, organisationer, myndigheter och enskilda till initiativ som har betydelse för turismen. att ge turistande besökande ett så positivt intryck av kommunen att de kan överväga att flytta hit. att få genomfartsresenärer att stanna i området minst ett dygn. Turistpolitiska programmet anger också vad som ska beaktas i översiktsplanen. Besöksnäringen idag Kommunen har tre turistbyråer; i Smålandsstenar, i Gislaved samt Isabergs fritidsanläggning. Besöken i turistbyråerna ökar. 2001 hade dessa 6 426 besökare, 2002 7 537, 2003 8 835 och 2004 6 014. Huvuddelen av besökarna är svenskar, tyskar, danskar och holländare. Sjön Fegen Fegenområdet i kommunens sydvästligaste hörn är ett naturreservat med särskilda fågelskyddsområden. Här finns bl a fiskgjuse, gråtrut, enkelbeckasin och drillsnäppa. Fegenområdet har ca 10 000 besökande per år. Det är framförallt övernattande kanotister som ingår i mätningen. Länsstyrelserna och kommunerna runt Fegen har antagit följande mål för området: Markägare och boende skall kunna bo kvar och ha jord- och skogsbruk som en bas för sin utkomst. Natur- och miljövärdena skall bibehållas och förstärkas. Området skall kunna nyttjas och utvecklas för friluftsliv i en omfattning som inte skadar naturen. Bolmenområdet innehåller ett stort antal fritidshus. De flesta är privatägda, men även uthyrningsstugor och campingplatser finns, de senare dock inte inom Gislaveds kommun. Den 22

enda mätningen som finns i området är ca 110 000 gästnätter på Ljungbysidan. Antalet transporterade fordon på färjan mellan Sunnaryd och Bolmsö samt försäljningen av fiskekort indikerar ett stort besöksantal. Kommunerna och länsstyrelserna runt Bolmen har beslutat om gemensamma mål: Regional utveckling. Att utveckla näringslivet och inte minst turismen i området. Långsiktig naturresurshushållning. Att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling av bygden med beaktande av värdefulla natur-, kultur- och vattenresurser. Marknadsföring. Att med olika åtgärder förbättra situationen för de boende i området och marknadsföra hela bygden under ett och samma begrepp. Isabergsområdet är kommunens turistcentrum och besöks av ca 350 000 personer per år, varav ca 170 000 vintertid. Omsättningen i området beräknas till ca 90 mkr. Skidanläggningen har åtta nedfarter och en liftkapacitet med 10 600 personer/timme. Här finns också restauranger, 36-håls golfbana och en natur som erbjuder möjligheter för fiske, kanoting, terrängskidåkning, vandring mm. Idag är 79 årsarbetare sysselsatta i området. Isaberg Inom kommunens gränser finns Gislaveds Industrimuseum, Reftele skolmuseum, Törås industrimuseum, Lantbruksmuseet i Ryd, Segerstads traktormuseum, Linders industrimuseum. Dessutom finns hembygdsgårdar i Anderstorp, Burseryd, Gislaved, Gryteryd, Kållerstad, Norra Hestra, Södra Hestra, Reftele, Smålandsstenar och Ås. Många människor besöker kyrkor både för de aktiviteter som erbjuds men också för byggnaderna som sådana. I kommunen finns ett 20-tal kyrkor tillhörande Svenska kyrkan och ett stort antal frikyrkor i varierande ålder och storlek. Sandviks kyrka från 1898. 23

Som utflyktskyrka kan speciellt nämnas Sandviks, Stengårdshults och Våthults kyrka. Sandviks kyrka är enastående genom sitt murverk av reguljära stenblock, en praktbyggnad av kyrklig konst i skogsbygden, där kristendomens vagga en gång stod för omgivande bygder. Kyrkan ligger på en udde utanför sjön Fegen och är en mycket populär vigselkyrka på grund av dess vackra läge. I kommunen finns 5 hotell med sammanlagt 321 bäddar i 153 rum, 3 stugbyar med sammanlagt 100 stugor innehållande 382 bäddar och 7 campingstugor med 34 bäddar. Två campingplatser finns med 166 platser, hälften endast tillgängliga sommartid. Centralt belägen stuga med avskilt läge i Gislaved. Öreryds vandrarhem har 27 bäddar och Segerstads vandrarhem erbjuder 56 bäddar sommartid. Smålands Turism AB förmedlar mellan 40-50 privata stugor. Besöksnäringen och framtiden För att få en positiv utveckling för turismen framåt krävs att kommuner och myndigheter utgår från rese- och turistindustrins behov och förutsättningar. Hållbar turismutveckling innehåller dels en utvecklingsdimension där ekonomisk tillväxt och lönsamt företagande leder till förbättrad livskvalitet för individen och dels en bevarandedimension om att inte förstöra eller förbruka de tillgångar som är förutsättningar för turismen. Utvecklingsområden Hela Nissandalen har en stor potential för olika typer av turism; kultur-, natur- och aktivitetsturism. Turismen är etablerad i Isabergsområdet, vilket gör att det finns en bas för fortsatt utveckling. Stiftelsen Isabergstoppens mål är att tillsammans med andra intressenter bli Sydsveriges största aktivitetscentrum. Ett delmål är 400 000 besökande. Planerade aktiviteter i området är t ex ytterligare tre nedfarter och eventuellt någon lift, kajak- och kanotpaddling, ridleder, ytterligare skidspår och vandringsleder, utveckling av Nissasjöarnas fiskevårdsområde och upplevelseaktiviteter exempelvis i bergrummet. Aktiviteter blir mer och mer eftertraktat av turister. I kommunen finns utvecklingsmöjligheter som bygger på det musikliv och annan kultur som finns. Likaså kan det småskaliga jordbruket också utveckla aktiviteter som kombination till basnäringen och industrin. Kulturhistoriskt intressanta verksamhetsområden De kulturhistoriskt intressanta verksamhetsområdena i Gislaveds kommun kan vara fysiska exempel på platser som skulle kunna visas upp och bli en del av varumärket den kulturella industrikommunen. Frågan är hur de ska hanteras i framtiden. 24

Nissafors Bruk (större delen i Gnosjö kommun) Gislaveds Gummifabriksområde Bil 70 Däckfabriken Släthults kvarn, Lidernas kvarn, Danhults kvarn, Klockebo kvarn Skeppshults Bruk JH Karlssons (Smålandsstenar) Möllefors Levi Petterssons, Anderstorp Ivar Petterssons, Smålandsstenar Arnåsholms kraftstation Bröderna Johanssons snickeri i Ås Kvarnstensbrottet i Yxebo Ingelsbo fältspatsgruva Transformatorstation i Reftele Fredriksfors i Anderstorp Släthults kvarn Kommersiell service Service från samhället är något som alla medborgare behöver och nyttjar på ett eller annat sätt. En fungerande service är en förutsättning för en levande landsbygd, för inflyttning, tillväxt och för ett attraktivt boende utanför de större orterna. På landsbygd och i glesbygd är tillgången mer begränsad och avstånden ofta längre. När omvärlden förändras ställs krav på nya servicelösningar och utökat samarbete. Handeln är en viktig näring för Sverige. Den utgör en tiondel av landets totala ekonomi och sysselsätter strax över en halv miljon människor. Ett av målen för den regionala utvecklingspolitiken är att ha en god servicenivå i alla delar av landet. Tillgång till ett bra fungerande serviceutbud är avgörande för människors vardag och spelar stor roll för välfärd och tillväxt i en kommun eller region. Inom kommunens större tätorter finns ett relativt komplett detaljhandelsutbud och övrig kommersiell service. Handelsföretagen är dock hårt konkurrensutsatta av detaljhandeln i centrala och externa lägen i angränsande kommuner. Samtidigt är närheten till Jönköping som handelsregionens centrum en tillgång för kommunens innevånare och företagare från varuförsörjningssynpunkt. Utanför centralorterna har ett antal mindre livsmedelsbutiker lagts ned under senare år. I några fall har de ersatts med kioskförsäljning. Även inom tätorterna har nedläggning drabbat framför allt s k kvartersbutiker och butiker i olika stadsdelscentrum. Den allmänna utvecklingen med en ständigt pågående strukturomvandling inom detaljhandeln är svår att påverka med kommunal planering. De åtgärder kommunen kan bidra med är upprustning av den fysiska miljön i centrumområdena avseende estetisk miljö och trafiksäkerhet. 25

Det är dock mycket viktigt att även företagare och fastighetsägare i centrum med gemensamma aktiviteter verkar för att höja attraktiviteten i centrumområdena. Den spontana förändringen av butiksstrukturen i centrumområden innebär ofta att butiker i de mest centrala lägena avvecklas, medan mer ocentralt belägna har en större livskraft. En sådan utveckling är mycket olycklig eftersom en stark koncentration av butiker är nödvändig för en god centrumfunktion. I någon mån kan denna utveckling motverkas genom en förutseende fysisk planering och tillståndsprövning. Kommunen saknar idag en riktig strategi för hur man ska förhålla sig till handeln och nyetableringar. I Gislaved har handelsetableringar i externa lägen hittills varit begränsade. I praktiken har externa handelsetableringar som förstärkt centrumhandeln i Gislaved uppmuntrats medan större etableringar som bedömts påverka centrumhandeln negativt behandlats mer restriktivt. Den snabba strukturomvandlingen inom handeln och ett ökat tryck på helt nya etableringar gör dock att man på allvar måste ta ställning till hur handelns förutsättningar ska hanteras framöver. De flesta butiker i Gislaveds centrum är belägna längs gågatan. Butiken är detaljhandelns hjärta och den allra största delen av den privata konsumtionen sker via inköp i butik. Faktorer som påverkar var kunden väljer att göra sina inköp är bland annat butikens placering och utformning. Närhet är exempelvis en viktig princip för kundens val, samtidigt kan kunden få mer effektivitet i sina inköp genom att åka lite längre men till ett ställe där flera inköp kan göras samtidigt. Detta kallas för klustereffekten och innebär att en samling av butiker, ibland inom samma bransch, totalt sett attraherar fler besökare än vad butikerna skulle ha gjort av egen kraft. Detaljhandelsförsäljningen varierar beroende av säsong, vecka, dag och tid på dygnet. Turismen ökar under sommarmånaderna och turisterna söker sig till ett antal turistorter vilka upplever en stark försäljningsökning. Kommersiell service idag Svensk Handel är en ideell förening som verkar för de enskilda handlarna/medlemmarnas intressen. De föreningar som fortfarande idag kallar sig köpmannaföreningar tillhör också Svensk Handel. Svensk Handel finns på tre nivåer; riks-, läns- och lokal nivå. På länsnivån har Östergötland och Jönköpings län slagits ihop till en enhet kallad Svensk Handel Öst. Under den finns de lokala avdelningarna. I Gislaveds kommun finns lokalavdelningar i Gislaved, Anderstorp, Smålandsstenar/Skeppshult, Reftele, Hestra och Burseryd/Broaryd. Gislaveds kommun som invandrarkommun är väldigt stark. Detta har bl a börjat synas i ett litet annat köpmönster. Inslaget av bl a asiatiska sortiment i dagligvaruhandeln är knutet till 26

invandares kulturella traditioner och svenskarnas resvanor. Om inte dagens etablerade handel svarar upp mot detta kommer vi att se ännu fler s k specialbutiker. Det finns ett flertal matställen runt i kommunens tätorter som har ett utbud av maträtter som inte är traditionellt svenska. Gislaveds service består främst av en väl utvecklad dagligvaruhandel med t ex mat- och specialbutiker, restauranger, caféer, frisörer och hotell. Det finns för verksamheterna många stödfunktioner såsom banker, revisionsföretag, systembolag, infrastrukturellt stöd (IT, bredband, transporter mm), juridik o s v. Det finns två kommersiella centrum; centrumkärnan och magasinet/glasbrukstomten. På den s k sällanköpsmarknaden saknas en del i utbudet. Bilhandeln är dock omfattande. Svensk Handel i Gislaved, Fastighetsägare i Gislaved ekonomiska förening och Gislaveds kommun har bildat en ekonomisk förening Gislaved i centrum. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att ta initiativ till att t ex öka attraktiviteten i centralorten Gislaved. Man arbetar för att skapa en positiv utveckling för Gislaved som handels- och bostadsort och driver utvecklingsprojekt i nätverksform. Medlemmarna marknadsför sig gemensamt. Anderstorp har ett för sin storlek livskraftigt centrum med relativt sett mycket stor köptrohet hos invånarna. I Anderstorp finns bl a butiker som kompletterar utbudet i Gislaved som t ex bokhandel och hälsokostaffär. Medlemmarna i Svensk Handel i Anderstorp marknadsför sig gemensamt, liksom Gislaved och Smålandsstenar, genom annonsering i lokaltidningar, flygblad, gemensamma vår- och höstdagar, genom att samordna sina julöppettider och ordna olika typer av arrangemang. I Smålandsstenar finns god tillgång på dagligvaror och fler specialbutiker. Här finns t ex klädaffärer, blomsterbutik, presentaffär, bageri, möbelaffärer mm. Gemensam annonsering och olika aktiviteter sker genom Smålandsstenars Köpmannaförening. Smålandsstenar är ett kommersiellt centrum för södra delen av kommunen. I Skeppshult säljs dagligvaror på bensinstationen Bengts Motorservice. Övriga butiker är GD Skor och tyger och Skeppshults gjuteri, vilka betjänar en mycket större kundkrets än den som finns i Skeppshult. Burseryd har två dagligvaruhandlare och flera specialbutiker. Här finns t ex Lantmännen, blomsterbutik och två bensinstationer. Det finns också motorcykelförsäljning som attraherar långväga kunder. Landsbygdsbutiken Tyger o Ting är ett långväga utflyktsmål som också inhyser post. I Hestra finns numera en dagligvaruaffär sedan Konsum lades ner. Cykel-/radio-/bensinbutik och blomsteraffär är två specialbutiker. Bank finns också på orten. Hestra med omnejd har stor betydelse för turismen i Isabergsområdet och är väl försörjt med restauranger. I Reftele finns en dagligvarubutik och några specialbutiker. En av dem säljer gjutjärnsspisar och har sin kundkrets över hela Sverige. Två matställen finns, bank och bensinservice finns på orten. Lantmännen har också post. I Tallberga finns kommunens enda landsbygdsbutik. Det är en lanthandel med ett mycket brett utbud från livsmedel till bensin och cementplattor. Butiken har stor betydelse för de permanentboende i området men även för sommarturismen vid Bolmen. 27

I Broaryd finns bensin, en mindre livsmedelsaffär samt en presentaffär. I Öreryd finns antikvitetsaffär och bensin. Köpkraftens och försäljningens regionala fördelning 2002 Försäljning Antal kommuner Befolkning Dagligvaror Sällanköpsvaror Kommuner med fler än 50 000 invånare 42 4 726 102 125 227 Övriga 248 4 214 88 58 146 Totalt 290 8 940 190 183 373 Procent av alla Kommuner med fler än 50 000 invånare 14 53 54 68 61 Övriga 86 47 46 32 39 Totalt 100 100 100 100 100 *Egentlig detaljhandel, d v s Apotek och Systembolaget är exkluderade. Totalt* Kommersiell service och framtid Idag går trenden mot stora, rationella lågpris- och stapelvarubutiker, men man ser också en ökning inom specialiserad fackhandel och butiker för självförverkligande. Upplevelser blir allt mer betydelsefulla i konkurrensen om kunderna, så därför är handel i kombination med andra anläggningar och attraktioner också på uppgående. Mångfald och tillgänglighet är de viktigaste komponenterna för ett attraktivt handelscentrum. Det är kunderna som väljer handelsplats. Den teoretiska köpkraften inom en radie på 25 km, räknat från Gislaved, är god. Läget med bl a in- och utpendlande arbetskraft och genomresande gör området intressant för etableringar. Gislaveds kommun har utflyttning på sommaren bl a till kusten och mycket av kommersen stängs. Detta ger konsekvenser för passerande och besökande gäster, liksom att orterna ger dessa ett negativt och öde intryck. Som undantag kan t ex Smålandsstenar nämnas. Göstas i Smålandsstenar är ett café som många turister och passerande på Nissastigen/Inlandsvägen Syd besöker. Den senaste tiden har lågprisbutiker och kedjor börjat etablera sig i kommunen. Detta är mest märkbart i Gislaveds tätort. En nyetablering av specialbutiker har också börjat märkas i flera av orterna. Serviceföretag inom hår- och kroppsvård finns ett stort antal av och det är också en ökande sektor. Många av dessa verksamheter är placerade i vanliga villaområden utanför centrum. Offentlig service Offentlig service idag I Gislaveds kommun finns tätorterna Gislaved, Anderstorp, Smålandsstenar, Burseryd, Reftele, Hestra, Broaryd och Skeppshult. Gislaveds kommun utvecklades efter kommunsammanslagningen 1974 till kommunens centralort. I Gislaved finns Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, bibliotek samt polis med begränsad service. 28

Broaryd har en stor andel offentlig service i förhållande till kommunen i övrigt. Det är framförallt skolan och äldreboendet Lugnet som gör detta. Reftele har ovanligt många arbetande i offentlig förvaltning. Speciellt för orten är t ex Skattekontoret. Hestra är kommunens turistort och unikt för sin terräng, Isabergs skidanläggning och stugby samt två 18-håls golfbanor. Räddningstjänst finns med huvudstation i Mossarp mellan Gislaved och Anderstorp. Deltidsstyrkor finns i Reftele, Burseryd, Smålandsstenar och Hestra. Bibliotek finns i Gislaved, Anderstorp, Smålandsstenar och Reftele. Återvinningsstationer finns i Öreryd, Hestra, Nissafors, Gislaved, Anderstorp, Burseryd, Smålandsstenar, Reftele, Skeppshult och Broaryd. Huvuddeponi är Mossarpstippen i Gislaved. Apotek finns i Gislaved, Smålandsstenar och Anderstorp. Biblioteksinteriör Drivmedel finns i Hestra, Öreryd, Gislaved, Anderstorp, Smålandsstenar, Reftele, Skeppshult, Burseryd, Broaryd och Tallberga. I Gislaveds kommun har Posten följande service: Ort Svensk kassaservice Postcenter Paket, brev, frimärken Brevlådor Gislaved X X X 19 Anderstorp X X X 11 Smålandsstenar X X X 12 Reftele X X 3 Hestra X 7 Burseryd X 2 Skeppshult 4 Broaryd 2 Landsbygden 15 Bank finns i Hestra, Gislaved, Anderstorp, Burseryd, Smålandsstenar och Reftele. Offentlig service och framtiden För att minska resandet och öka attraktiviteten på orterna är det viktigt att servicen utvecklas där folk bor. Tillgång till samlingsplatser är också viktig. Många människor lever ensamma och isolerade, utan socialt nätverk och utan den mänskliga kontakt t ex en arbetsplats utgör. 29

För dessa människor är det extra viktigt att ha en offentlig plats att sitta på för att komma ut, se och möta andra människor. Som offentlig mötesplats inomhus är biblioteken en värdefull resurs som i många fall skulle kunna utvecklas ännu mer. Offentliga miljöer och kommunala byggnader ska vara anpassade för människor med funktionshinder. Den offentliga servicen i form av polis, post, försäkringskassa och arbetsförmedling har under de senaste åren genomgått olika organisationsförändringar. Det har bl a gett som resultat att verksamheter centraliserats och öppettider har minskats. Polisen har blivit mera rörlig men de lokala kontoren har försvunnit eller minskat sin service. Till exempel måste fr o m september 2005 pass ansökas om och hämtas i Värnamo. Den traditionella posten har brutits upp i olika bolag och postservice flyttats ut i olika butiker. Lantbrevbärarorganisationen finns dock kvar, vilket är av stor vikt för landsbygden. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har nu endast kontor i Gislaved. Kommunal service i form av bibliotek och skolor har behållits på samma platser sedan 1970- talet. En utveckling har dock skett av alla skolor. De senaste åren har nedläggning av några skolor diskuterats p g a ett minskande elevunderlag. Ett lokalkontor med individ- och familjeomsorg finns i Smålandsstenar. En utredning pågår om hur denna verksamhet ska organiseras i framtiden. Äldreboenden finns i alla tätorter utom Skeppshult. Behovet av effektiv kollektivtrafik ökar när avståndet till service blir större. Förändringarna leder till nya möjligheter. Många typer av service går att få via Internet. Än så länge är det ett sätt som många äldre har svårt att nyttja. De offentliga mötesplatserna kommer att ändra karaktär. Kulturella aktiviteter och fritidsaktiviteter blir mer efterfrågade allt eftersom de vardagliga mötesplatserna blir färre. Hur de ideella krafterna tas om hand kommer att vara av stor betydelse för utvecklingen. Mötesplatserna i den offentliga utemiljön blir också viktigare, varför det krävs omtanke i utformning och skötsel. Regional samverkan Grannkommuner och län/regioner Jönköpings län: Jönköping Vaggeryd Gnosjö Värnamo Hallands län: Hylte Falkenberg Västra Götalandsregionen Tranemo Kronobergs län: Ljungby 30

Regionindelningar SCB:s arbetsmarknadsregioner SCB indelar Sverige i olika arbetsmarknadsregioner. Det finns lokala arbetsmarknader vilka består av kommuner som genom arbetspendling hänger samman. Den lokala arbetsmarknaden kallas här Gislaved och består av Gnosjö, Hylte, Tranemo och Gislaveds kommuner. A-regioner är en äldre sammanslagning av kommuner. Denna region heter här Värnamo och består av Värnamo, Gislaveds och Gnosjö kommuner. H-regioner är gruppering av kommuner efter lokalt och regionalt befolkningsunderlag, längs skalan storstad-glesbygd. Gislaved tillhör H4- mellanbygd. Denna omfattar kommuner med mellan 27 000-90 000 invånare med 30 km radie från kommuncentrum och mer än 300 000 invånare inom en radie på 100 km. Gislaveds kommun och geografin. NUTEKS regionbegrepp Nutek använder begreppet lokala arbetsmarknadsregioner, LA-regioner. Med LA-region avses en funktionell arbetsmarknadsregion inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor mellan hem och arbete. Indelningen av LA-regioner grundar sig på storleken på arbetspendling över kommungränserna. Sverige är indelat i 81 sådana regioner och Gislaveds kommun tillhör Värnamo LA-region. LA-regionerna grupperas också till 6 s k regionfamiljer baserade på likheten i de regionala produktionsförutsättningarna. Regionala samarbetsorgan GGVV-kommunerna GGVV omfattar Värnamo, Vaggeryds, Gislaveds och Gnosjö kommuner. Det organiserade samarbetet sker på kommunstyrelsenivå dels genom kommunalrådsgruppen GGVVgruppen, dels i det regionala partnerskapet. Kommunalrådsgruppen består av kommunstyrelsernas presidier samt kommundirektörerna. Gruppen ser på samordningsmöjligheter för såväl utvecklingsfrågor som för organisatoriska frågor för de ingående kommunerna. Gruppen har regelbundna möten varannan månad. Partnerskapet består av kommunalrådsgruppen och tre företrädare för näringslivet i respektive kommun. Bland näringslivets företrädare ingår de fyra kommunernas näringslivsbolagschefer eller motsvarande kommunala funktion. Partnerskapet skall främja tillväxtfrågorna i GGVV-regionen. Partnerskapet träffas tre gånger per år. Två tillväxtkonferenser 31

anordnas årligen för en bredare publik i syfte att föra för regionen viktiga och aktuella tillväxtfrågor framåt. Kommunalförbundet Högskolan på Hemmaplan (Hph) Hph är ett kommunalförbund som bildades 1999. Medlemmar är Gislaveds, Gnosjö, Vaggeryds och Värnamo kommuner. Enligt direktionsordningen är ändamålet att aktivt medverka till kompetensutveckling i GGVV-regionen för kommuninvånarna och anställda i regionens företag och offentlig sektor. Högskolan ska sprida medvetenhet i regionen om utbildningens betydelse för näringslivet och den enskilde individen. Hph ska anordna eftergymnasial utbildning som KY-utbildningar, uppdragsutbildningar och motsvarande högskoleutbildningar. Lärcentra finns i de fyra kommunerna eftersom syftet är att skapa närhet till utbildning. Entreprenörsregionen Entreprenörsregionen består av tio kommuner med stark entreprenörsanda som samverkar i nätverk med inriktning på utvecklingsprojekt och erfarenhetsutbyte. Ingående kommuner är Gislaved, Gnosjö, Halmstad, Hylte, Laholm, Ljungby, Markaryd, Vaggeryd, Värnamo och Älmhult. Länet Räddsam-F är räddningstjänstsamverkan i F län. Regionförbundet Regionförbundet i Jönköpings län startade sin verksamhet 2005. Förbundets syfte är; bättre hushållning med offentliga resurser stärka inflytandet för förtroendevalda tydligare beslutsordning snabbare, rundare och smartare län länsfrågor från staten till ett öppet och starkt beslutsorgan enigt uppträdande utåt företrädarskap Arbetsuppgifter f n är: program för länets utveckling (RUP) samordna utvecklingsinsatser aktivera Regionala Tillväxt Programmet (RTP) planera och prioritera regional infrastruktur EU:s strukturfonder, Mål 2 Kommuner utanför länet Geografiska områden: o Fegensamverkan (Falkenbergs, Svenljunga och Gislaveds kommuner, länsstyrelserna i Västra Götaland, Hallands och Jönköpings län). Gemensamma mål är antagna. o Bolmensamverkan (Ljungby, Hylte, Värnamo och Gislaveds kommuner samt länsstyrelserna i Kronobergs, Hallands och Jönköpings län). Gemensamma mål är antagna. o Inlandsvägen Syd (Halmstads, Hylte, Gislaveds, Jönköpings, Mullsjö, Tidaholms, Falköpings, Skövde, Mariestads, Gullspångs, Kristinehamns, Storfors, Filipstads, Vansbro, och Mora kommuner). De femton kommunerna samverkar för utvecklingen av Inlandsvägen Syd. Europakorridoren/Götalandsbanan 32

Presidieträffar; (Tranemo, Hylte) SebTrans link Baltic link association. (Förening från november 2005) Omfattar i Sverige Göteborg t o m Karlskrona via Växjö. I Gislaveds kommun berörs väg 27 och Kust-till-kust-banan. Kommungemensamma frågor Gymnasiesamverkan i GGV(V) I oktober 2004 beslöt Gislaveds, Gnosjö och Värnamo kommuner att starta en innovationsprocess och genomföra en fördjupad utredning som ska pröva frågan om ett förstärkt samverkansavtal rörande gymnasieskolan och gymnasiesärskolan inför den nya gymnasiereformen. Styrgrupp för den fördjupade utredningen utgörs av ledamöter från de tre kommunernas kommunstyrelser samt ordförande och vice ordförande för Barn- och utbildningsnämnd. Beredningsgrupp för innovationsprocess och utredning är respektive kommuners skolchefer och gymnasiechefer samt utredaren/koordinatorn. Gymnasiesamverkan Entreprenörsregionen Gymnasiesamverkan sker inom ramen för Entreprenörsregionen. Målen är: Entreprenörs- och ledarskapsprofil i gymnasieutbildningar Samordning och specialisering av program för hög kvalitet Samverkan för entreprenöriella program Gemensam marknadsföring Samverkan med Internetbaserad ansökning och urval med hela E-regionens utbud av gymnasieprogram Skapa bestående nätverk för informationsöverföring och effektivisering av gymnasieskolans uppgifter Stärka personliga relationer för skolledningar över länsgränser Skola/förskola i gränsområden Avtal finns mellan Hylte och Gislaveds kommun gällande gränsbygdsbarn. Det finns utbyte med fler kommuner, men överenskommelse görs då i relation till respektive kommun. Räddningstjänst Ledningsorganisation tillsammans med Gnosjö kommun. Avtal om ömsesidig räddningstjänst finns med Hylte, Värnamo och Ljungby kommuner. Avtal om ensidig hjälp, där de hjälper Gislaved, finns med Falkenbergs, Jönköpings och Vaggeryds kommuner. Avtal om ensidig hjälp där Gislaved hjälper till finns med Svenljunga och Tranemo kommuner (Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund). Vägar Nissastigen väg 26; Hylte och Jönköpings kommuner. (Riktlinjer i Hylte ÖP: Två reservat för förbifart Smålandsstenar-Skeppshult finns markerade; ett västligt och ett östligt. Ny bebyggelse eller annan lokalisering som hindrar eller försvårar en eventuell utbyggnad av vägsträckningen bör ej tillåtas.) Väg 27 (Värnamo och Borås kommuner) Väg 604 (Gnosjö kommun) Järnvägar Kust-till-kustbanan Halmstad Nässjö järnväg 33

Kommunikationer Jönköpings Länstrafik AB; o buss- och tågtrafik o SÄKO (särskild kollektivtrafik) med länsbeställningscentral för sjukresor, färdtjänst och kompletteringstrafik o Grannkommunerna (även i omkringliggande län och regioner) Gasledningar (Hylte och Gnosjö kommuner) Sydkraft Gas har 113 km distributionsledningar (66,2 km i Gislaved) i plast om 4 bar i Gislaved och Gnosjö kommuner. Transmissionsnätet, en 80 bar 47 km lång stålledning, går mellan Hylte och Segerstad. Gasstationer finns i Gislaved och Gnosjö där ca 25 bilar tankar. Riksintresseområden/Natura 2000 Draven; Värnamo kommun. (Riktlinjer i Värnamo ÖP: Stor hänsyn krävs till naturmiljön vid alla typer av beslut. ) Finnvedens Folkland; Värnamo kommun.(riktlinjer i Värnamo ÖP: Bebyggelse prövas restriktivt. Den bör om möjligt placeras intill redan befintlig bebyggelse. Gislaveds och Värnamo kommuner kan i framtiden utarbeta ett samfällt program för hur man ser på riksintresseområdets utveckling och vilka gemensamma beslutsramar som ska finnas. ) Anderstorps Stormosse; Gnosjö kommun. Fegen; Svenljunga och Falkenbergs kommuner. Bolmen;Värnamo, Hylte och Ljungby kommuner. Mossjön; Vaggeryds kommun. Radan-Svanån; Jönköpings kommun. Vattlasjön; Jönköpings kommun. Häryds-/Rövamossen; Gnosjö kommun. Ettö-Isaberg-Rannebo; Gnosjö kommun. Kättesjömossen; Tranemo kommun. Sjöar/vattendrag Nissan; Jönköpings, Gnosjö, Hylte och Halmstads kommuner. Ätran; Tranemo och Svenljunga kommuner. Rasjön och Rakälven; Vaggeryds kommun. Vallsjöarna; Gnosjö kommun. Nissasjöarna; Gnosjö kommun. (Gnosjö ÖP: Område där dialog bör föras med Gislaveds kommun. ) Gräsken och Malensjöarna; Tranemo kommun. Jällunden; Hylte kommun. (Riktlinjer i Hylte ÖP: Exploateringsföretag bör undvikas, enstaka nybebyggelse bör prövas med särskild hänsyn till naturvårdsintressena. 200 meter strandskydd råder runt Jällunden. ) Harasjön; Hylte kommun. (Riktlinjer i Hylte ÖP: Referenssjö som ej får kalkas. Kalkning av tillrinningsområdets skogsmark får ej ske. Särskilda riktlinjer finns för avverkning, skogsgödsling och dikning. Avloppsutsläpp till sjön får ej ske, ej heller får den sänkas, regleras eller muddras i någon större omfattning. ) Västerån; Öreryd Tranemo kommun. Västeråns dalgång; Hylte kommun. (Riktlinjer i Hylte Öp: Exploateringsföretag bör undvikas, enstaka ny bebyggelse bör prövas med särskild hänsyn till naturvårdsintressena. Inga ytterligare regleringar bör tillåtas. ) 34

Stora opåverkade områden Rannebo-Bondstorp m m; Vaggeryds, Gnosjö och Gislaveds kommuner. (Gnosjö ÖP: Inte markerat området. Vaggeryd ÖP: Markerat området inga riktlinjer utöver miljöbalken. ) Fegen; Falkenbergs, Svenljunga och Gislaveds kommuner. Materialhushållning Värnamo och Gnosjö kommuner. (Gemensamma mål.) VA-frågor Vattenskyddsområde och vattenledning; Gnosjö kommun. Näringslivssamarbete Partnerskapet GGVV/Gnosjöregionen. GnoHow (utvecklingsprojekt GGVV-kommunerna, Länsstyrelsen och Nutek). Entreprenörsregionen. Småland West (Turismsamarbete i GGVV). Smålands Turism AB (länet). Löpande samarbete med regionala näringslivsaktörer så som t ex Almi, Industriellt UtvecklingsCentrum i Gnosjöregionen AB (IUC), Handelskammaren, Location Scandinavia, Science Park, Euro Info Centre, högskolorna m fl. Kommunstruktur Tätortsbeskrivningar I kommunen finns åtta tätorter; Gislaved, Anderstorp, Smålandsstenar, Burseryd, Reftele, Hestra, Broaryd och Skeppshult. Gislaved 10500 10000 9500 9000 8500 8000 7500 Befolkningsutvecklingen i Gislaved 1974-2005 Gislaved är kommunens centralort. Det unika med Gislaveds tätort i förhållande till övriga tätorter är att här finns gymnasieskolan, större nöjes- och fritidscentrum samt ett större utbud av kommersiell service. Tätorten hade 2004 10 083 invånare. Näringslivet i Gislaved domineras av tillverkningsindustrin, framförallt av plast-, verkstads-, gummi-, metall- och träindustri. Fördelningen mellan hyresbostäder, bostadsrätter och villor är 29 %, 15 % respektive 56 %. 35

Anderstorp Anderstorp är en ort som präglas av ett stort antal företag inom tillverkningsindustrin. Samhället karaktäriseras mycket av en god arkitektur och omsorgen om industribyggnaderna och har blivit känt utanför landets gränser genom motorbanan Scandinavian Raceway. 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Befolkningsutvecklingen i Anderstrorp 1974-2005 Storgatan i centrala Anderstorp 0 utgör ett starkt handelscentrum och gatan i sig själv ger karaktär åt orten. Anderstorp är för övrigt ett villasamhälle. Tätorten hade 2004 5 082 invånare. Näringslivet i Anderstorp domineras främst av metall- men även av plast- och gummiindustri. Fördelningen mellan hyresbostäder, bostadsrätter och villor är 34 %, 6 % respektive 60 %. 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 4100 4000 3900 3800 Befolkningsutvecklingen i Smålandsstenar 1974-2005 hembygdsgård. Området är beläget intill Nissan. Smålandsstenar Smålandsstenar är ett långsträckt samhälle, uppbyggt längs järnvägen och Nissastigen (väg 26). Nissastigen delar tätorten i två delar. Orten är ett kommunalt och kommersiellt subcentra i den södra delen av kommunen. I Smålansstenar finns ett större fritidsområde, Hörsjö-Vikabo-området, vilket innehåller campingplats, tempererat utebad, tennis- och fotbollsplaner, elljusspår, vandringsled, klubbstugor samt Den kommersiella och allmänna servicenivån är god. Tätorten hade 2004 4 509 invånare. Näringslivet i Smålandsstenar består av relativt stora industriföretag där flera är koncerner med enheter och/eller företag på andra orter. Dominerande branscher är verkstad och plast. Bo-stadsbeståndet utgörs av 32 % hyresbostäder, 8 % bostadsrätter och 60 % villor. Skeppshult Skeppshult är en industri- och bostadsort. Kommunal service finns i form av för-, låg- och mellanstadieskola samt bokbuss. Kommersiell service i form av några specialaffärer finns, dagligvaror säljs också på bensinstationen. Orten har en mycket aktiv fotbollsklubb. Tätorten hade 2004 383 invånare. Näringslivet domineras av metallindustri. Av bostäderna i Skeppshult är 57 % villor, 14 % hyresbostäder och 29 % bostadsrätter. 36

450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Befolkningsutvecklingen i Skeppshult 1974-2005 Burseryd Burseryd är en industri- och bostadsort. Den kommunala servicen består av förskola, låg- och mellanstadieskola, äldreboenden och bibliotek. Landstinget har tandläkar- och distriktssköterskemottagning på orten. Både dagligvaruhandel och specialaffärer finns. Tätorten hade 2004 846 invånare. Näringslivet domineras av Burseryds Bruk, men ett antal mindre industrier inom metall- och trävarubranscherna finns också. Bostadsbeståndet består av 38 % hyresbostäder och 62 % villor. Föreningslivet är mycket aktivt. Broaryd Broaryd har en stor andel offentlig service i förhållande till sin storlek och kommunen i övrigt. Framförallt beror detta på äldreboendet, för-, låg- och mellanstadieskolan samt biblioteket. Det finns några special- 1200 1000 800 600 400 200 0 Befolkningsutvecklingen i Burseryd 1974-2005 450 400 350 300 250 200 150 100 50 Befolkningsutvecklingen i Broaryd 1974-2005 affärer, bank och en mindre livsmedelsaffär finns. Tätorten hade 2004 309 invånare. Förutom den offentliga servicen domineras näringslivet av industri inom plast och trä. Nybyggnation av industrier pågår. Bostadsbeståndet består av 36 % hyresbostäder och 64 % villor. 0 Reftele Reftele tätort är belägen i anslutning till kommunens största jordbruksområde. I orten finns god kommersiell service med både matställen, livsmedelsaffär, specialaffärer mm. Den kommunala servicen består av för-, låg-, mellan- och högstadieskola, bibliotek och äldreboende. Lokala skattekontoret är lokaliserat hit. Tätorten hade 2004 1 293 invånare. Förutom den offentliga servicen finns här expansiva industrier inom framförallt metall- och verkstadsindustrin. Bostadsbeståndet fördelar sig mellan hyreslägenheter 33 %, bostadsrätter 6 % och villor 61 %. 37

1380 1360 1340 1320 1300 1280 1260 1240 1220 Befolkningsutvecklingen i Reftele 1974-2005 Hestra Hestra är av tradition kommunens turistort med goda förutsättningar i det närliggande Isabergsområdet. Närheten till väg 26 ger goda kommunikationsförhållanden för orten och tågförbindelser finns med Kust-tillkustbanan. Orten har livsmedelsaffär, bank och några specialaffärer och den kommunala servicen består av för-, låg-, och mellanstadieskola samt bibliotek. Distriktsläkarmottagning drivs i Landstingets regi. Tätorten hade 2004 1 369 invånare. Det privata näringslivet domineras av trä- och metallbranschen. Bostadsbeståndet består av 39 % hyreslägenheter och 61 % villor. 1600 1400 1200 1000 800 Befolkningsutvecklingen i Hestra 1974-2005 Tätortssamband 600 Gislaved-Anderstorp 400 Orterna ligger nära varandra. De 200 växer mer och mer samman 0 genom de verksamhetsområden som finns mellan- och i anslutning till orterna. Servicenäringarna i Gislaved och Anderstorp kompletterar varandra vilket gör dem starka i förhållande till andra orter. Orterna har också gemensam arbetsmarknad, bostadsmarknad och teknisk försörjning. Vägen mellan orterna är mycket belastad av pendlingstrafik, som blandas med tung förbifartstrafik. Smålandsstenar-Skeppshult Avståndet mellan Smålandsstenar och Skeppshult har krympt allt eftersom Södra Industriområdet har vuxit söderut. Orterna ses i ett sammanhang från planeringssynpunkt. Storleksrelationerna mellan orterna gör att Smålandsstenar dominerar. Arbetspendling sker i båda riktningarna. Alla tätorters samband Utöver det som beskrivits ovan har vissa tätorter fler samband med varandra än andra. Reftele, Burseryd och Broaryd dras mot Smålandsstenar. Smålandsstenar har en relation med Gislaved dit också Hestra vänder sig. Inom kommunen finns också en delningspunkt där den södra delen har ett stort utbyte med Hylte och Halmstad. Norra delen har naturligare kontakt med Gnosjö, Jönköping och Borås. Största delen av kommunen vänder sig mot Värnamo. 38

Landsbygden En förutsättning för en levande landsbygd är att där bor människor. Landsbygdens befolkning är allt mindre sysselsatt med lant-, jord-, och skogsbruk och pendlingen till tätorterna är omfattande. Kommunens landsbygdsbefolkning var år 2004 5 815 personer. 6400 6300 6200 6100 6000 5900 5800 5700 5600 5500 Befolkningsutvecklingen på landsbygden i Gislaveds kommun 1975-2005 Det karaktäristiska för kommunens landsbygd är ett småbrutet skogslandskap med inslag av mindre öppna områden och många sjöar. Undantaget är dock området sydost om Reftele som utgörs av ett samman-hängande jordbruksom-råde. Småindustrier finns i alla delar av kommunens landsbygdsområden. Utöver de åtta tätorterna och den rena landsbygden finns bebyggelsekoncen-trationerna Sunnaryd, Hällabäck, Arnåsholm, Öreryd, Ås, Tallberga, Sporda, Gryteryd, Vä, Nennesmo, Valdshult, Stengårdshult, Våthult, Bosebo, Båraryd, Villstad och Kållerstad. Landsbygdens befolkningsutveckling ortsvis finns med som bilaga. Samband tätort landsbygd Små orter förlorar invånare medan landsbygdsbefolkningen ökar. På landsbygden bor både de som arbetar i orterna och de som bedriver småskalig verksamhet på landsbygden. Efter som 80,2 % av Gislaveds befolkning bor i tätorterna innebär det ju omvänt att 19,8 % bor på landsbygden, d v s fler än 5 800 människor. Landsbygden har värden som är viktiga i alla människors liv och utgör en dröm för många. Det är viktigt att man ser till vad man vill åstadkomma med tätort kontra landsbygd. Både tätort och landsbygd måste finnas för att ge invånarna valmöjlighet och då det är viktigt att ge tätorten en tätorts kvaliteter och landsbygden landsbygdens kvaliteter? Binder man ihop och blandar dessa båda fysiskt finns risken att det inte finns varken eller. Däremot är det viktigt att kommunikationerna, kontakterna och sam-banden mellan dessa är bra. Även det ömsesidiga beroendet mellan staden och landsbygden i ett kretsloppsperspektiv understryker behovet av en integrerad syn på stadssystemet och landsbygdsfrågorna. Jord- och skogsbruk är landsbygdens basnäringar men i många områden minskar de snabbt samtidigt som befolkningen åldras. 39

Bilaga Befolkningsutvecklingen på landsbygden Gislaveds landsbygds befolkningsutveckling 1983-2004 1020 1000 980 350 300 250 200 150 100 960 940 920 900 880 50 0 1983 1984 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Anderstorps landsbygds befolkningsutveckling 1983-2004 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 40

41 Villstads landsbygds befolkningsutveckling 1983-2004 600 620 640 660 680 700 720 740 760 780 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Burseryds landsbygds befolkningsutveckling 1983-2004 660 680 700 720 740 760 780 800 820 840 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

42 Hestra landsbygds befolkningsutveckling 1983-2004 620 640 660 680 700 720 740 760 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Broaryds landsbygds befolkningsutveckling 1983-2004 610 620 630 640 650 660 670 680 690 700 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Reftele landsbygds befolkningsutveckling 1983-2004 1850 1800 1750 1700 1650 1600 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 43