Pelletplattformen II,

Relevanta dokument
Pelletsplattformen (2011)

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav

Inblandning av stärkelse och lignosulfonat i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Pelletering av avverkningsrester Jämförelse mellan färsk och lagrad grot

Pelletering vid inblandning av björk, asp, al och salix i sågspån från barrved

PELLETPLATTFORMEN II Slutrapport

Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand

Sågspånets malningsgrad inverkan på pelletskvalitet

Lagring av pellets inverkan på kvalitet och emissionsbildning Fullskaleförsök vid SCA BioNorr AB i Härnösand

Inblandning av stärkelse och lignosulfonat i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Lägesrapport - Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav

Lagring av pellets inverkan på kvalitet

Försök med smulåterföring hos Lantmännen Agroenergi i Malmbäck

Inblandning av lövved och rötskadad granved i råvarumixen vid Lantmännen Agroenergis pelletsfabrik i Malmbäck

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Inblandning av energived i råvarumixen vid Laxå Pellets AB

Pelleteringsförsök med återvunnet trädbränsle Fullskaleförsök vid Helsinge Pellets AB i Edsbyn

Smulåterföring inverkan på pelletskvalitet Fullskaleförsök vid Bioenergi Luleå AB

WP2 INVERKAN AV PELLETSKVALITET OCH LAGRINGSADDITIV PÅ FÖRBRÄNNING

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Slamproduktifiering utveckling av ett koncept för uppgradering av rötslam till en kommersiell produkt (SLURP)

Pelletering av granbaserad råvara med inblandning av rapskaka vid Derome-fabriken i Kinnared

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars

Konditioneringens betydelse för energiåtgång och kvalitet vid pelletstillverkning

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Torbjörn Lestander Docent

Standardisering Fasta Bränslen Seminarium Elforsk

Varmgång, emissioner, reaktivitet och kvalitet vid lagring av pellets

Pelletering av obarkad energived av tall, gran och björk vid BioStor, Skellefteå Kraft AB

Inblandning av rötad gran och lövvedsspån vid pelletering i pilotskala

Glufoss. ert nya additiv för en optimal produktion av energi pellets. för PELS - workshop. Älvdalen 18 september Bo Jönsson

Självuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många

Projekt SWX-Energi. Konditionering av råvara före pelletering

NYHETSBREV Nr Vi önskar er all en trevlig sommar! Styrelsen genom Katja Hagström

Syns vi inte så finns vi inte!

Harts & terpener som additiv i träbränslepellets

Kartaktärisering av biobränslen

SAMPELLETERING AV SPÅN OCH GRÄS FRÅN VÅTMARKER

RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB

Brännegenskaper hos kalkstenar och alternativa material för produktion av cementklinker och bränd kalk

Vi är WSP. Mer än medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Delrapport 8. Bioenergigårdar

MILJÖEGENSKAPER HOS HYDRAULOLJOR

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Syrgasanvändning vid cement och kalktillverkning samt utveckling av radarbaserad mätteknik för schaktugnar

Optimering av processer vid cementklinker- och kalktillverkning. Ett projekt inom MinBaS Innovation

NYHETSBREV Nr

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för energi och teknik

SVENSK STANDARD SS-EN ISO :2014

Pelletering och brikettering av jordbruksråvaror - En systemstudie

Panndagarna Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

BioDRI: Skogen möter stålet

Förbränning av energigrödor

Skogliga(Bioraffinaderier( Skogen/(Nyckeln(3ll(e4(framgångsrikt( klimat(och(energiarbete(12(nov(piteå(( Magnus*Ma1sons*(((

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Bioenergi och hållbarhet Örebro

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

SVENSK STANDARD SS

Course leader: Dan Bergström,

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Värmeforsk. Eddie Johansson. Himmel eller helvete?

Metso is a global supplier of sustainable technology and services

Dalkia Facture biobränslepanna

Projekt SWX-Energi. Tillsatser som kvalitetshöjare för pellets

Så blir hampa ett effektivt bränsle

SVENSK STANDARD SS EN :2010

Jordbro KVV. Första driftårets erfarenheter Anders Agebro. Södertälje

Bioenergi Sveriges största energislag!

Ett axplock från verksamheten Telefon

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Prislista. Fasta bränslen och askor

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Nya produkter från skogsråvara. Birgit Backlund, Innventia

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Nytt FoU-program 2010 Demonstration Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen. Lars Wrangensten. Elforsk AB

PX10184 /Dnr /11. Energieffektiv, snabb och skonsam mikrovågsvärmning av livsmedel. Delrapport. Birgitta Raaholt.

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

Results 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Sammanställning av bränsledata

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Effekter av lignin och cellulosa som additiv vid pelletering av träpellets

Lars Göran Harrysson

FORSKNINGSNYHETSBREV April 2004

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi

Falu Energi & Vatten

Det hände under året som gått.

Förbränningsegenskaper och miljöprestanda vid småskalig eldning med pelleterad lövvedsråvara av asp

KLICKA HÄR FÖR ATT ÄNDRA FORMAT PÅ

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Påverkan av partikelfraktionsfördelning på utbränningshastigheten hos träpellets

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

tema: nr NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

Transkript:

Bättre totalekonomi för pelletstillverkningen Pelletplattformen II, 2013-2016 Michael Finell, Robert Samuelsson & Mehrdad Arshadi SLU, Institutionen för Skogens Biomaterial och Teknologi, Umeå Pelletsförbundets Årsmöte 2015-04-15, Kvänum

Projektets mål Projektet ska genom forskning i laboratorie- och pilotskala samt genom fullskaliga fabriksförsök ta fram kunskap och underlag för att de uppställda målen enligt Fokus III för år 2020 ska kunna nås. Det övergripande målet med projektet är att nå bättre totalekonomi för pelletstillverkningen, minska energibehovet, öka produktiviteten per pelletspress, uppnå bättre arbetsmiljö och bidra till att uppfylla svenska miljömål. Produktionskostnader ska minskas med minst 0,5 % per år (upp till 5 % år 2020) vid storskalig förädling av pellets genom effektivare process, minskat slitage, minskad energiåtgång, minskat spill, etc. Vidare syftar projektet till att ytterligare bredda råvarubasen för pelletskvaliteter för olika ändamål med en omvandlingsteknik anpassad till nya bränslen, så att fler bränslekedjor kan nå marknaden och klarar ställda miljökrav och hållbarhetsmål.

Mål: Högsta pelletsklassen A1 Property class A1 A2 B Origin and source Stemwood; Chemically untreated wood residues Whole trees wihout roots; Stemwood; Logging residues; Bark; Chemically untreated wood residues Forest plantation and other virgin wood; Byproducts and residues from wood processing industry; Used wood Moisture, % M10 10 M10 10 M10 10 Ash, % A0.7 0.7 A1.5 1.5 A3.0 3.0 Mech. durability, % DU97.5 97.5 DU97.5 97.5 DU96.5 96.5 Bulk density, kg/m 3 BD600 600 BD600 600 BD600 600 Fines, % F1.0 1.0 F1.0 1.0 F1.0 1.0 Ash melting, C DT1200 1200 DT1200 1200 DT1200 1200 Net calorific v. MJ/kg Q16.5 16.5 Q16.3 16.3 Q16.0 16.0

Pelletplattformen II, struktur Styrgrupp Grundforskning WP 1 Basforskning WP 2 Råvara Vetenskaplig projektledare Projektambassadör Tillämpad forskning WP 3 Beredning WP 4 Process WP 5 Produkttest WP 6 Lagring WP 7 Fasförsök Styrgruppens ordförande: Ulf Strandell (ANP) Vetenskaplig projektledare: Michael Finell (SLU) Projektambassadör: Bengt-Erik Löfgren (PF) Experimentell utveckling WP 8 Processrecept

Pelleteringsprocessen PPII gör insatser på följande områden: WP2 Nya råvaror: Lövved, grot, torv, agroråvaror, (stubbar) m.m. Hur mycket kan vi blanda in och fortfarande hålla högsta pelletskvalitet? Samarbete med Nya råvarukällor för pelletsproduktion, LCA WP5 Produkttest: Metod för att bestämma de viktigaste förbränningsegenskaperna. Testa nya analysmetoder för pelletskvalitet. WP6 lagring: Undersöka mekanismer för bildning av CO, CO2 och aldehyder. Minska riskerna för varmgång och självantändning. Minska risker med giftiga och illaluktande gaser. Samarbete med EU projektet Safe Pellets WP3 Beredning: Inverkan av malning på pelletskvalitet. Avskiljning av extraktivämnen. EÄ är energirika, lättflyktiga och har ett högt värde. WP4 Process: Termisk konditionering och användande av olika typer av tillsatser. Minska rundgången av primärsmul = höja produktionen och kvaliteten på produkten.

Grundforskning WP 1 Basforskning Undersökning av grundläggande bindningsmekanismer hos pellets Samarbete med bl.a.: Future pellets (Energimyndigheten) Värmebehandlad råvara Karakterisering av askelement (Energimyndigheten) XRF-spektra av olika råmaterial SECTOR (EU) Underlag för standardisering av torrefierat material, NIR SafePellets (EU) Nya metoder för mätning av CO och CO2

Industriförsök WP7 Industriella fasförsök Försök med nära koppling till WP3-WP6 som görs i industriell skala. T.ex. återcirkulation av primärsmul, 6/8 mm pellets, inverkan av belastning på pressar på pelletskvalitet. Insamling av åtgångstal för råvara och energi. WP8 Industriella processrecept Fullskaliga fabriksförsök där nya ekonomiskt och processtekniskt intressanta parametrar varieras oberoende av varandra enligt en experimentell design som möjliggör avancerade analyser.

Experimentell utrustning, BTC

Nya råvaror: Tester med inblandning av: Björk Asp Al Salix Contortatall Cassavastammar

Lövvedsinblandning Inblandning (%) Fukthalt (%) Material temperatur ( C) Lövved Hållfasthet Finfraktion Hållfasthet Finfraktion Hållfasthet Finfraktion Björk 0 0 > 15 14 20 20 Asp > 20 > 20 11 11 70 70 Al 0 0 10 > 13 70 20 Salix > 40 > 40 > 13 > 13 45 20-70

Tillsatser Tester med inblandning < 1 % Lignin Lignobond Pelltech Stärkelse Solbind 35 Solbind 170 Peroxid Fenolformaldehyd M.m.

Inverkan av additiv (0,5 %) Additiv Optimal fukthalt (%) Förändrad energiåtgång (Rel. %) Ökad hållfasthet (Abs. %) Minskad finfraktion (Abs. %) Ökad produktion (ton/dygn och press) Lignobond 10 +1 0.7 0.5 0.4 Pelltech 12-1 2.0 1.3 1.0 Solbind 35 13 0-1.3 1.0 Solbind 170 11-3 1.8 1.1 0.8

Kolmonoxidbildning vid lagring av pellets Autooxidation av fett- och hartssyror Blockering av autooxidation genom tillsats av antioxidanter T.ex. Antioxidant 1, Antioxidant 2 och granbark

Lagringsförsök pellets Ca 90 % lägre CO-emissioner i pellets med 0.5 % inblandning av Antiox 2 jmfrt med referenspellets Serie 1 Referens Serie 2 Antiox 2 Serie 3 Antiox 1 Serie 4 Bark

Malningens inverkan på pelletskvalitet

Huvudeffekt, inverkan av spånfukthalt

Huvudeffekt, inverkan av malgrad

Predikterad bulkdensitet och hållfasthet

Tack för er uppmärksamhet!