Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA
Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv, inte minst eftersom konkurrenskraften (i exportindustrin) är en nyckelfråga inför kommande avtalsförhandlingar. Det finns ett otal potentiella indikatorer på konkurrenskraft varav utvecklingen av exportens marknadsandel är en. Ett faktum som framförts som stöd för tesen att Sverige tappat konkurrenskraft är att marknadsandelen, mätt som svensk export i förhållande till global export, har stadigt minskat de senaste decennierna. (Se figuren nedan.) Sålunda stod Sverige för knappt 1,7 procent av global export år 1990 att jämföra med knappt 0,9 procent år 2015. Att den svenska exportmarknadsandelen minskat är dock i sig inte tillräckligt skäl för att dra slutsatsen att Sverige blivit mindre konkurrenskraftigt. Det är en naturlig utveckling med tanke på att Sveriges ekonomi krymper som andel av världsekonomin i takt med att andra stora men mindre utvecklade ekonomier växer på i god takt. Bilden ovan visar att Sveriges andel av världs-bnp krympt från knappt 1,2 procent sedan 1990 till knappt 0,7 procent. Går vi tillbaka så långt som till 1970 var Sveriges exportandel hela 2,2 procent medan BNP-andelen toppade på 1,4 procent i mitten av 1970- talet. En mer relevant indikator på hur konkurrenskraften har förändras är därför exportandelens utveckling i förhållande till BNP-andelen: I den mån exportandelen faller snabbare/långsammare än BNP-andelen skulle detta kunna vara ett indicium på att den internationella konkurrenskraften försämras/förbättras. Figuren ovan skulle alltså kunna ge stöd för att Sverige verkligen har förlorat
konkurrenskraft eftersom exportmarknadsandelen minskat betydligt mer än BNP-andelen i absoluta tal de senaste decennierna. 1 Jämför vi istället den relativa förändringen i export- och BNP-andelar blir bilden dock delvis en annan (se figuren nedan). Under perioden 1990-2015 som helhet har visserligen exportmarknadsandelen minskat mer än BNPandelen även i relativa termer 48 procent jämfört med 42 procent men gapet öppnades upp på allvar först i kölvattnet av finanskrisen. Fram till 2009 hade exportmarknads- och BNP-andelarna båda minskat med 38 procent, därefter har BNP-andelen krymp ytterligare något medan exportmarknadsandelen fallit snabbt. Det vidgade gapet är en tydlig konsekvens av att den svenska hemmaekonomin eldats på av expansiv ekonomisk politik de senaste åren vilket motverkat effekterna på BNP av svag världskonjunktur och dito exportutveckling. Bilderna ovan visar även tydligt hur den svenska exportmarknadsandelen tog ett språng i spåren av kronfallet 1993 medan IT-bubblans kollaps kring millennieskiftet ledde till motsvarande fall i exportmarknadsandelen. Dessa båda episoder illustrerar tydligt att förändrad exportmarknadsandel inte bara är en fråga om kostnader relativt omvärlden som i samband med kronfallet utan även kan spegla strukturförändringar som slår olika mot olika länders ekonomier. Att Sverige låg relativt långt framme inom ITK var således en konkurrensfördel under åren innan IT-kollapsen, en fördel som sedan vände till en konkurrensnackdel. På samma sätt ligger det nära till hands att tolka den snabbt 1 Inte heller detta är en dock vattentät indikator, exempelvis ökar i allmänhet tjänsteandelen av ekonomin i takt med stigande inkomster. Eftersom tjänster ofta i större utsträckning är inhemskt producerade jämfört med varor även om exportandelen av tjänstekonsumtion ökat i takt med digitalisering, etc. tenderar exportandelen av BNP att falla när länder utvecklas.
fallande exportmarknadsandelen efter finanskrisen som en tydlig indikation på att svensk konkurrenskraft har försämrats de senaste åren. I linje med resonemangen ovan kan detta tänkas spegla såväl en relativt omvärlden negativ kostnadsutveckling som strukturella faktorer, t ex ogynnsam produkt- eller marknadsmix. Den svaga återhämtningen i Eurozonen kombinerat med en historiskt svag global investeringskonjunktur har t ex missgynnat svensk export. En ytterligare observation från bilderna ovan är det starka medelfristiga sambandet mellan exportmarknadsandelen och BNP-andelen: Sveriges andel av världsekonomin växer i tider då exportmarknadsandelen ökar och vice versa. Det betyder i sin tur att det är svårt att tänka sig en ihållande period då svensk ekonomi överträffar resten av världen utan att exporten också går starkt relativt omvärlden. Att uthålligt elda på en liten, extremt utrikeshandelsberoende ekonomi som den svenska med inhemska stimulanser är knappast en långsiktigt hållbar strategi. Internationella jämförelser En ytterligare bit till det svenska konkurrenskraftpusslet kan läggas om man jämför med utvecklingen i andra ekonomier. Figuren nedan visar hur svensk marknadsandel utvecklats i förhållande till några andra utvecklade länder. TVÅ ALTERNATIVA FIGURER!
För jämförbarheten skull - marknadsandelarna skiljer sig dramatiskt mellan länderna, USA står t ex för 9 procent av global export medan Finlands andel bara är 0,3 procent - fokuserar vi på den relativa utvecklingen. Som framgår är Sverige, tillsammans med Finland och Storbritannien, det land i panelen vars marknadsandel fallit procentuellt mest under perioden. Den svenska marknadsandelen har också fallit betydligt mer än såväl Tysklands och USA:s. Den svenska utvecklingen är anmärkningsvärd inte minst med tanke på de återkommande argumenten om att kronan är undervärderad. Förutom tillväxtekonomierna Indien och Kina är emellertid Nederländerna den ekonomi som sticker ut. Där har exportmarknadsandel endast minskat med knappt tio/fem procent sedan 1990/2000 och ökade faktiskt under åren innan finanskrisen. Jämför vi på motsvarande sätt utvecklingen för respektive lands BNP-andelar framträder återigen stora skillnader.
Nederländerna, Storbritannien och USA har i större utsträckning lyckats försvara sina positioner medan övriga länder genomlevt kraftigt fallande BNP-andelar. Vilka ekonomier sticker då ut i termer av utvecklingen för marknadsandel relativt BNP-andel, d.v.s. konkurrenskraft så som den mäts i detta sammanhang? Figuren nedan visar hur marknadsandelen utvecklats i förhållanden till BNP-andelen i olika länder. Om en kurva pekar neråt/uppåt innebär det således att marknadsandelen utvecklats svagare/starkare än BNP-andelen för det aktuella landet. Som framgår av bilden nedan har alltså marknadsandelen fallit relativt BNP-andelen under perioden 1990-2015 i Storbritannien, Sverige, USA och Finland medan den stigit i Tyskland, Italien och Nederländerna. Detta skulle alltså kunna tolkas som att t ex Storbritannien, Sverige, USA och Finland förlorat i konkurrenskraft medan Tyskland, Indien och Nederländerna vunnit.
I ett bredare perspektiv, jämfört med aggregatet höginkomstländer 2, är det tydligt att Sverige har genomgått ett mycket annorlunda förlopp i termer av konkurrenskraft. Medan relationen mellan marknadsandel och BNP-andel i den rika världen som helhet varit tämligen konstant sedan 1990 har Sverige, som noteras ovan, sett marknadsandelen falla trendmässigt i relativa termer. (Se figuren nedan.) I detta avseende påminner Sveriges utveckling mer om den som varit i de heta tillväxtekonomierna i Asien (läs i huvudsak Kina). Under den aktuella perioden har tillväxt-asien ökat sin marknadsandel från drygt fyra procent år 1990 till c:a 19 procent 2015. Motsvarande utveckling för BNP-andelen är från tre procent till 18 procent. Omläggningen av den kinesiska strategin det senaste decenniet framgår mycket tydligt i samband med att exporten, som var primus motor under föregående decennium, har vuxit betydligt långsammare än BNP sedan 2006. Exportutveckling i olika länder Som konstaterats ovan har konkurrenskraften så som den mäts i detta sammanhang exportandelens utveckling relativt BNP-utvecklingen följt mycket olika banor i olika ekonomier de senaste decennierna. Hur vi än mäter är Sverige ett av de länder som haft den minst fördelaktiga utvecklingen i vårt urval: exportandelen har fallit kraftigt relativt BNP-andelen jämfört med flertalet andra länder. Samtidigt varierar ländernas exportutveckling kraftigt beroende på vilken marknad man fokuserar på. De följande bilderna visar hur andelen av importen på några större svenska exportmarknader utvecklats för ett antal länder. Liksom ovan är fokus på den relativa utvecklingen eftersom andelarna skiljer sig kraftigt mellan olika länder. Bilden nedan visar således att Sveriges andel av Kinas export 2 Enligt Världsbankens definition.
fallit kraftigt sedan millennieskiftet, jämfört med alla andra ekonomier utom Finland. De största tappen har skett mot Irland och Indien där den svenska andelen minskat med c:a 80 procent. Den svenska andelen har också fallit kraftigt mot stora exportnationer som Tyskland (70 procent) och USA (60 procent). Även gentemot länder som Nederländerna, Belgien och Storbritannien har den svenska andelen minskat med 60-70 procent. Även den svenska andelen av USA:s import har minskat relativt flertalet länder med undantag av Japan. Förändringen i förhållande till länder som Finland och Kanada är dock marginell. I detta fall är det föga överraskande tillväxtekonomier som Kina och Indien som ökat sina relativa andelar mest.
Sverige har försvarat sin konkurrenskraft något bättre på de stora europeiska marknaderna, där bilden är mer splittrad. Exempelvis har den svenska andelen av tysk import ökat kraftigt relativt Japan medan Sverige tappat relativt flertalet andra europeiska länder liksom mot USA. De stora vinsterna har återigen gjorts i Kina och Indien. Fokuserar vi på importen i Eurozonen som helhet har den svenska andelen naturligtvis minskat relativt Indien och Kina samt i viss mån mot USA medan den ökat relativt Japan och Storbritannien. Vad det gäller svensk konkurrenskraft på den brittiska marknaden är bilden tydligare. Här har den svenska andelen av importen fallit relativt samtliga ekonomier utom Finland, Japan och Kanada (oförändrad relativt Frankrike). Relativt Tyskland och Eurozonen som helhet handlar det om en minskning med 25-40 procent.
Det verkar alltså som att den svenska konkurrenskraften försämrats på mer geografiskt avlägsna marknader och Storbritannien medan Sverige bättre hållit ställningarna på den europeiska kontinenten. Sverige har också försvarats sina positioner bättre på de nordiska marknaderna. Här ser vi inga tecken på att den svenska andelen av ländernas export systematiskt minskar.
Slutsatser Att Sverige tappat marknadsandelar på världsmarknaden är i sig inget bevis för försämrad konkurrenskraft för svensk industri, det är en fullt naturlig utveckling med tanke på att den svenska ekonomin krymper som andel av världsekonomin. Att den svenska marknadsandelen har krymp snabbare än BNP-andelen både i absoluta och relativa termer skulle dock kunna tolkas som ett tecken på försämrad konkurrenskraft. Jämför vi med några andra ekonomier så tillhör Finland, Sverige, Storbritannien och USA de ekonomier med sämst utväxling mellan marknadsandel och BNP-andel, d.v.s. där marknadsandelen fallit mer än BNP-andelen. Indien, Nederländerna och Tyskland är exempel på länder som gått i motsatt riktning. Den svenska utvecklingen kan illustrera konkurrensnackdelen för ett land med liten hemmamarknad och stora avstånd till de viktigaste exportmarknaderna. Ett starkt resultat i rapporten Konkurrenskraft på företagsnivå (Industriradet.se, 2016) är just att de svenska exportföretagen betraktar kostnader relaterade till avstånd som mycket viktiga för konkurrenskraften och en av de viktigaste faktorerna bakom lokaliseringsbeslut. För att motverka avståndsfaktorns negativa effekter på svensk konkurrenskraft krävs bättre villkor relativ omvärlden på andra områden, inte minst vad det gäller kostnadsutvecklingen. Ett ytterligare indicium på att avståndsfaktorn är viktig är att Sverige framförallt har tappar andelar i geografiskt mer avlägsna marknader som Indien, Kina och USA medan svensk export hållit ställningarna relativt väl på mer näraliggande marknader, i synnerhet i Norden.