Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab MÖTESANTECKNINGAR 2015-02-24 1 (2) Diarienummer LS 2015-0104 Centrala samverkansgruppen Datum Plats Närvarande 18 februari World Trade Center För arbetsgivaren: Maria Englund (ordf.) Anne Rundquist Lena Halvardson Rensfelt(sekr.) För arbetstagaren: Kristina Ullskog, Saco Gunnar Berglund, Saco Stephan Munkert, Saco Liisa Holtay, Saco Yvonne Dellmark Saco Mona Fridlund, Kommunal Carina Wester, kommunal Eva Nowak, Vårdförbundet Gunilla George, Vårdförbundet Solveig Persson, Vision Jane Stegring Vårdförbundet 1 Inledning Tre övriga frågor anmäldes, se punkt 4 Dagordningen och de reviderade minnesanteckningarna från möte den 21 januari 2015 godkänndes. 2 Nytt tidsbegränsat regionalt ALF-avtal Jan Andersson, Forskningsdirektör, informerade om det nya tidsbegränsade regionala ALF-avtalet. Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 Stockholm Telefon: 08-737 25 00 Fax: 08-737 49 95 E-post: registrator.lsf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Hantverkargatan 45. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 52 och 62
2 (2) MÖTESANTECKNINGAR 2015-02-24 Diarienummer LS 2015-0104 3 Kategori A upphandlingar Chefen för SLL-upphandling, Karin Peedu, bjuds in till nästa möte för att berätta mer om vad de olika upphandlingarna innehåller. Upphandlingarna om bemanningstjänster och uppdragsutbildningar ska föredras i Centrala samverkansgruppen. En fråga som lyftes som kan ha bäring på flera olika upphandlingar är att befolkningen väger allt mer vilket medför ett behov av större och mer hållbara produkter inom vissa områden. Ett förslag om att arbetsgivarens bidrag till terminalglasögon ska kunna omvandlas till bidrag till progressiva glasögon. Frågan lyfts vidare i Tema personal. 4 Övriga frågor Toivo Heinsoo informerade om aktuella besparingskrav samt om den nya koncernledningen. Åke Örtkvist förde en diskussion om de synpunkter som lämnades med anledning av det reviderade handlingsprogrammet. Åke undersöker vilka möjligheter det finns att skapa förutsättningar för att handsprit ska kunna skrivas ut på recept som hjälpmedel. Tvärfacklig skrivelse: Tas upp på tema personal, arbetsgivaren ber om ursäkt för att arbetsgivarrepresentanterna uteblev från mötet. Ett nytt möte ska initieras.
Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab MÖTESANTECKNINGAR 2015-02-24 1 (2) Diarienummer LS 2015-0104 Konferens Centrala samverkansgruppen Datum 18 februari 2015 Tid 10:00-16:00 Plats Närvarande World Trade Center För arbetsgivaren: Maria Englund (ordf.) Anne Rundquist Ulf Åkesson Lena Halvardson Rensfelt(sekr.) För arbetstagaren: Kristina Ullskog, Saco Gunnar Berglund, Saco Stephan Munkert, Saco Liisa Holtay, Saco Yvonne Dellmark Saco Mona Fridlund, Kommunal Carina Wester, Kommunal Eva Nowak, Vårdförbundet Gunilla George, Vårdförbundet Solveig Persson, Vision Jane Stegring Vårdförbundet 1 Sjukhusens kostnadsökningstakt Mikael Antonsson informerade om den utredning som gjorts runt sjukhusens kostnadsökningstakt. Presentationen bifogas. 2 Uppföljning av samarbetet inom Centrala samverkansgruppen och fortsatt samverkan inom den nya förvaltningsorganisationen Arbetsgivaren och arbetstagarrepresentanterna är eniga om att samverkansformerna behöver utvecklas för att de omfattande frågor som Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 Stockholm Telefon: 08-737 25 00 Fax: 08-737 49 95 E-post: registrator.lsf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Hantverkargatan 45. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 52 och 62
2 (2) MÖTESANTECKNINGAR 2015-02-24 Diarienummer LS 2015-0104 för tillfället hanteras inom landstinget ska kunna samverkas på rätt sätt i rätt tid. Det är angeläget att arbetstagarorganisationerna ges möjlighet att få information om och lämna synpunkter på de stora förändringar som planeras inom hälso- och sjukvården så tidigt i processen att det kan hanteras i slutligt förslag till beslut i frågan. Det kommer inte att vara någon arbetstagarrepresentation i styrelsen för LISAB eftersom LISAB kan ses som en förlängning av landstingsstyrelsen och dess ägarutskott. Arbetsgivaren åtar sig att bevaka de frågor som kommer hanteras i LISAB:s styrelse för att säkerställa att frågorna samverkas innan beslut tas. Formen för samverkan ska utvärderas under innevarande år. 3 Information om genomförandeplaner inom FHS Yvonne Lettermark informerade om genomförandeplaner. Presentationen bifogas.
2015-02-19 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion CSG 18 februari 2015
2015-02-19 2 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion PFHS huvudområden och prioriterade leveranser för våren 2015 Förändringsledning Process för omställning Planering Samordning Ansvar övergripande genomförandeplan Omställningsavtal Akutsjukhusen (inkl. K) Upprätthållande vårdutbudskarta inkl. vårdspecifika krav, kapacitet och investeringar Uppföljning lokala genomförandeplaner Analys övergripande genomförandeplaner akutsjukhus och mindre sjukhus Riskhantering vårdgivare & förvaltningar Styrdokument budget- och investeringsplanering FHS värdegrund / strategisk styrning
2015-02-19 3 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Hur hänger det ihop? Landstingsfullmäktiges Framtidsplanen budget tredje steget inkl. investeringsplan Uppdrag ur budget och Tredje steget Lokala genomförandeplaner: Akutsjukhus, sjukhus, SLSO, HSF, LSF Alliansens plattform Gemensamma avsiktsförklaringar Övergripande genomförandeplan Vårdutbudskartan
2015-02-19 4 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Styrdokument i genomförandet av FHS För att kunna ta ett systemövergripande ansvar äger PFHS ett antal styrande dokument och processer Dokument/Process Bärande principer för beslut Framtidsplanen Tredje steget och Vårdutbudskarta LF i samband med budgeten Övergripande genomförandeplan LF i samband med budgeten. Löpande uppdateringar beslutas av LD i samråd med styrgupp FHS. Genomförandeplan, sjukhusen LF i samband med budgeten. Löpande uppdateringar beslutas av LD i samråd med styrgupp FHS. Processen för framtagning av omställningsavtal, akutsjukhus Processen för gemensamma avsiktförklaringar Processen för framtagning av lokala genomförandeplaner (LGP) Processen för etablering av specifika uppdrag Beslut om omställningsavtal för akutsjukhusen och avtal med Capio/S:t Görans tas av respektive part, HSN, LS/AU, och vårdgivare LD i samråd med styrgrupp FHS samt av aktuell organisationsledning. Avsiktsförklaringar skrivs även under av hälso- och sjukvårdsdirektören. Respektive vårdgivare och förvaltning. LD tillstyrker i samråd med styrgrupp FHS. LD i samråd med styrgrupp FHS
2015-02-19 5 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Forum och roller har olika ansvar för olika typer av beslut och en beslutstruktur avseende styrande dokument för genomförandet av FHS har tagits fram Olika typer av ansvar Besluta (B), Tillstyrka (T), Rådgiva (R), Bereda (Be), Informera (I) Beslut om vårdkarta (i samband m. budget) Beslut om övergripande genomförandeplan (i budget/ Tredje steget) Beslut om genomförandeplan för sjukhusen (i budget/tredje steget) Beslut om löpande uppdateringar av övergripande genomförandeplan Beslut om lokala genomförandeplaner för akutsjukhusen, inkl systempåverkande uppdateringar Beslut om initiering av specifika uppdrag, vårdgivare i SLL-regi (inkl. SLSO) Politiskt utsedda ledningsfunktioner LF LS HSN Styrelser (SLSO, K akutsjukhus) Styrgrupp FHS/LD Övergripande styrgrupper Övergripande Direktörsgruppen styrgrupp, investeringar Akutsjuhusens ledningar HSF ledning LSF ledning SLSO ledning Locums ledning Program kontoret FHS B T T I Be I R R R R R I Be B T T I Be R R R R R R R Be B T T I Be R R R R R R R Be - I I I B R R R R R R R Be - - - I T I I B I I I I R - - - - B I I T I I T I Be
2015-02-19 6 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Övergripande genomförandeplan är ett levande dokument som ska beslutas politiskt 28-29 augusti 15 oktober 16 februari Juni Vid seminariet i augusti enades gruppen om ett första utkast på A0, definition för driftsättning samt åtgärder och förutsättningar Vid återkopplingsmötet i augusti diskuterades och kompletterades A0 samt åtgärder och förutsättningar Dagens möte där uppdaterad genomförandeplan diskuteras Framtagande avuppdaterat material från gemensamma avsiktsförklaringar Politiskt beslut kommer fattas avseende den övergripande genomförandeplan i LF Uppdatera övergripande genomförandeplan Uppdatera övergripande genomförandeplan Löpande arbete för att säkerställa förutsättningar och åtgärder Överklaganden och andra händelser med påverkan på tidplan och/eller vårduppdrag Löpande arbete för att säkerställa förutsättningar och åtgärder Överklaganden och andra händelser med påverkan på tidplan och/eller vårduppdrag Löpande arbete för att säkerställa förutsättningar och åtgärder Överklaganden och andra händelser med påverkan på tidplan och/eller vårduppdrag
2015-02-19 7 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Gemensam definition av driftsättning i arbetet med lokala och övergripande genomförandeplan Teknisk driftsättning Tekniskt färdigställt nyckel överlämnas Kan ske parallellt med teknisk driftsättning i vissa fall Klinisk utrustningsfas Klinisk driftsättning När första patienten kan flytta in Klinisk upptrappning Full drift
ÖVERGRIPANDE GENOMFÖRANDEPLAN VERSION 2.0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Verksamhetsinnehåll: Karolinska Solna 2014 Utskifte från kvinnokliniken: ca 1 000 vtf ca 3 000 vdgr 2015-06-01 Gynakuten stängs 2015 Utflytt Thorax, Hjärt, Lung, Barn (delade + hela vtf) ca 1 200 vtf ca 7 100 vdgr Varav barn: ca 900 vtf ca 1 300 vdgr 2016 Utflytt, merparten akuta flöden: ca 3 100 vtf ca 14 200 vdgr Varav barn: ca 300 vtf ca 400 vdgr 2016 Successiv nedtrappning ÖNH-akuten 2017 Utflytt, merparten akuta flöden: ca 8 300 vtf ca 39 700 vdgr Arbetsmaterial endast för diskussion Tekniskt färdigställt*: 2016-08-25 U1:5-6 2017-06-30 U2 2017-10-01 U1:2-4 2017-10-31 L-huset 2018-03-25 U290 2018-03-31 Q-huset 2018-12-31 N-huset Verksamhetsinnehåll: Karolinska Huddinge Successivt under 2015 Utökat ÖNH-uppdrag 2016-10-31 Utökat uppdrag barn Tekniskt färdigställt*: Verksamhetsinnehåll: Danderyds sjukhus Tekniskt färdigställt*: 2014-01-01 Samverkan colon- och rektalcancerkirurgi 2015-09-01 Fullt utökad gynakut 2016-01-01 Utflytt bröstcancer 2017-03-31 22-24 generella och 18 infektionsplatser vårdplatser i full drift 2017-01-01 22-24 generella vårdplatser 18 infektionsplatser 2017-12-31 Utflytt geriatrik till Sollentuna 2017-09-30 Byggnad 52 2018-01-01 Byggnad 52 i full drift 2019-06-30 Chopin 2018-12-01 Förlossning i full drift 2021-06-30 Akutmottagning 2019-12-31 Byggnad 22 Verksamhetsinnehåll: S:t Görans sjukhus 2014-06-01 FOU-uppdrag 2016-01-01 Utökat bröstcanceruppdrag 2016-02-01 Ny akutmottagning i full drift 2018-12-01 Slutligt akutinflöde från NKS 2019-12-01 Vård- och behandlingsbyggnader i full drift Tekniskt färdigställt*: 2015-12-31 Ny akutmottagning del I 2016-06-30 Evakueringspaviljong 2016-12-31 Ny akutm. del II (ambulanshall) 2018-03-31 Byggnad 20 klar inkl. ny förlossningsklinik 2018-12-31 Vård- och behandlingsbyggnad 45 Verksamhetsinnehåll: Södersjukhuset Tekniskt färdigställt*: Verksamhetsinnehåll: Södertälje sjukhus Tekniskt färdigställt*: 2014-01-01 Samverkan colon- och rektalcancerkirurgi 2014-09-30 Ambulans omdirigering Botkyrka 2014-09-01 Diagnosiskt centrum 2015-01-01 Remiss omdirigering Botkyrka 2016-01-01 Utökat bröstcanceruppdrag 2016-10-31 Kirurgi och ortopedi på barn Möjlighet att avlasta Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge vid behov 2017-10-05 Försörjningskvarter 2017-06-30 Samverkan colonoch rektalcancerkirurgi 2017-06-30 Behandlingsbyggnad Byggnad 19 och 20 2018-05-15 Behandlingsbyggnad i full drift 2018-02-01 Behandlingsbyggnad 2017-09-01 Behandlingsbyggnad i full drift 2018-06-15 Vårdbyggnad 2018-06-30 Vårdbyggnad Byggnad 02 2018-09-01 2019-01-30 Vårdbyggnad Akutmottagning i full drift i full drift 2018-08-15 Första patient vårdbyggnad 2018-12-01 Akutmottagning 2019-03-31 Vårdbyggnad i full drift 2019-04-01 Akutinflöde från NKS inkl. ÖNH Verksamhetsinnehåll: Norrtälje sjukhus Tekniskt färdigställt*: 2014-01-01 Samverkan colon- och rektalcancer Möjlighet att avlasta Danderyds sjukhus vid behov 2015-02-16 Nytt bårhus Februari Genomförd enligt plan Ej genomförd enligt plan Utflytt/minskat uppdrag Inflytt/öppning/utökat uppdrag *Byggnation tekniskt färdigställd = nyckel överlämnad enligt överenskommen definition
2015-02-19 9 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion 2015 Inga stora förändringar på systemnivå men förutsättningarna för den övergripande genomförandeplanen måste komma på plats Planerade händelser 2015 Gynakuten stänger på Karolinska och medför ökade volymer för Danderyds sjukhus S:t Görans sjukhus har möjlighet till ökade akuta volymer, exempelvis från Karolinska Solna Flytt av rättspsykiatrisk vård från S:t Görans sjukhus till Löwenströmska sjukhuset sker (förutsätter flytt av psykiatrisk vård från Löwenströmska sjukhuset till annan vårdgivare), vilket medför att yta för administration frigörs och därmed möjliggör ett ökat antal vårdplatser på S:t Görans sjukhus Möjlighet att påbörja ambulansomstyrning i enlighet med NKS-uppdrag ingår i HSF:s genomförandeplan Förutsättningar och aktiviteter Samverkan mellan Karolinska Solna och Danderyds sjukhus sker inför stängning av gynakuten Hänvisningar och omstyrning av patienter S:t Görans sjukhus från Karolinska Solna påbörjas Omstyrning av patienter från Karolinska Huddinge till Södertälje sjukhus sker för att frigöra kapacitet på Karolinska Huddinge inkl. styrning av ambulanser. Överklagade bygglov på S:t Görans sjukhus (akutmottagningsbyggnad) medför förseningar Besked erhållit för överklagat bygglov: Bygglov fastställt! Utmaningar Risk för överklagande på detaljplan Södersjukhuset
2015-02-19 10 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion 2016 NKS tar emot första patienten och vårdplatskapaciteten är intakt i systemet Planerade händelser 2016 S:t Görans sjukhus akutmottagning i full drift januari 2016 Karolinska Solna kommer successivt påbörja utskifte av akuta flöden, S:t Görans sjukhus har möjlighet att ta emot ökade volymer Norrtälje sjukhus och Södertälje sjukhus har extra kapacitet som möjliggör emottagande av ökade volymer för att avlasta akutsjukhusen eller bistå med kompetens och bemanning Cancerplanen börjar implementeras, utökade bröstcanceruppdrag på S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset Barnverksamheten flyttar in på NKS och samtidigt överförs delar av uppdraget till Södersjukhuset och Karolinska Huddinge Förutsättningar och aktiviteter Omstyrning av patienter från Karolinska Huddinge till Södertälje sjukhus sker för att frigöra kapacitet på Karolinska Huddinge Hänvisningar och omstyrning av patienter till S:t Görans sjukhus från Karolinska Solna Endast rätt patienter hänvisas till S:t Görans sjukhus akutmottagning för att inte fylla kapaciteten med patienter som inte kräver akutsjukhusets resurser Utvecklad beställning krävs för att möjliggöra för Norrtälje sjukhus att agera som buffert i systemet Utmaningar Fortsatt risk för överklaganden som medför förseningar för byggnationer
2015-02-19 11 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion 2017 Ett kritiskt år där stort utskifte till följd av Karolinska Solnas anpassade akutmottagning ska hanteras i systemet Planerade händelser 2017 Karolinskas utskifte till övriga systemet slutförs under kvartal 4 2017 Danderyds sjukhus och S:t Görans sjukhus har möjlighet att påbörja/fortsätta omhändertagande av akuta flöden från Karolinska då respektive akutmottagning färdigställs under året/redan är färdigställd Södertälje sjukhus öppnar sin nya behandlingsbyggnad under året. Norrtälje sjukhus och Södertälje sjukhus har kapacitet som möjliggör att ta emot ökade volymer för att avlasta akutsjukhusen eller bistå med kompetens och bemanning Danderyds sjukhus infektionsvårdplatser öppnar i början av 2017 och kan ta emot en del av Karolinska Solnas patienter Förutsättningar och aktiviteter Hänvisningar och omstyrning av patienter till S:t Görans sjukhus och Danderyds sjukhus från Karolinska Solna Aktiviteter krävs för omhänderta Karolinska Solnas utskifte Omstyrning av patienter från Karolinska Huddinge till Södertälje sjukhus sker för att frigöra kapacitet på Karolinska Huddinge Utvecklad beställning krävs för att möjliggöra för Norrtälje sjukhus att agera som buffert i systemet Utmaningar Omhändertagande av Karolinska Solnas utskifte i systemet. Södersjukhuset har ej möjlighet att omhänderta ett utökat antal patienter via akutmottagningen eftersom akutmottagningen och i viss mån bristande operationssalskapacitet medför begränsningar för vilka adderade vårdvolymer som kan bli aktuella på sjukhuset. Danderyds sjukhus nya byggnad 52 är inte i full drift förrän januari 2018. Fortsatt risk för överklaganden som medför förseningar för byggnationer
2015-02-19 12 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion 2018 och 2019 Majoriteten av byggnationer färdigställs under åren och NKS är i full drift Planerade händelser 2018 Vård- och behandlingsbyggnader samt akutmottagning färdigställs och tas i drift på Södersjukhuset Vårdbyggnaden vid Södertälje sjukhus färdigställs och tas i drift Verksamheten vid Karolinska Solna bedrivs i nya lokaler och med ett anpassat uppdrag Förlossning vid S:t Görans sjukhus tas i full drift i slutet av 2018 CHOPIN färdigställs vid Karolinska Huddinge Förutsättningar och aktiviteter Fortsatt hänvisning och omstyrning av patienter från NKS till övriga akutsjukhus Utmaningar Fortsatt risk för överklaganden som medför förseningar för byggnationer
2015-02-19 13 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Viktiga delar i de lokala genomförandeplanerna
2015-02-19 14 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Tidigare inskickat material Danderyds sjukhus Instruktion 1 Verksamhetsuppdrag (vårdtillfällen), klinisk driftsättning och byggnationer Instruktion 2 Verksamhetsuppdrag (vårdtillfällen), klinisk driftsättning och byggnationer
2015-02-19 15 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Strategier och aktiviteter inom respektive huvudfokus Danderyds sjukhus Huvudfokus Realisera nya vårduppdraget enligt gemensam avsiktsförklaring. Mottagande av och omstrukturering av vård. Strategier/Projekt/Aktiviteter/Åtgärder Utökning av infektionsuppdraget Avveckling av bröstkirurgi Utökning av kolorektalkirurgi Utökat akutflöde Etablera onkologisk vårdavdelning Neurocentrum Utökning av prostatacancer Upprätthålla kvalitet och produktion med ekonomi i balans under genomförande av FHS Införa modell för operationsplanering Separerad dagkirurgi Separera akut och elektiv operationsverksamhet Centralisering av investeringar och omställningskostnader Ny beslutsordning för satsningar och projekt Långsiktig kompetensförsörjningsplan Satsning på arbetsmiljö och hälsopromotion Nya arbetssätt/effektiv produktion. Samverkan i nätverkssjukvården. ISO9001 certifiering Logistik och försörjningssystem Personcentrerad vård Teamet kring patienten Utveckling av verksamhetsintegrerat lärande Förbättrad utskrivningsprocess
2015-02-19 16 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Sammanställd tids- och aktivitetsplan för förändringsarbetet på Danderyds sjukhus
2015-02-19 17 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Under seminariet 28-29 aug diskuterades förutsättningar för att möjliggöra FHS genomförandeplan 1 2 Färdigställ och driftsätt investeringar enligt plan Säkra teknisk driftsättning av strategiska investeringar och ersättningsinvesteringar enligt plan Samordna investeringar i MT/IKT-utrustning på Karolinska, akutsjukhus och sjukhus Utforma strategi för FoUU-lokaler samordnat med övergripande genomförandeplan Genomförandeplan 1.0 Frigör kapacitet och skapa buffert under genomförandet Koordinera teknisk driftsättning och teknisk utrustningsfas Akuta flöden Utvärdera och genomför åtgärder för att skapa flexibilitet och buffertar i akuta flödet SöS Hantera de potentiella kapacitetsbristernas påverkan på vårdproduktion och genomförandet 3 Genomför utskiftet från akut- och universitetssjukhus enligt plan Goda mottagare på plats Utforma plan för att överföra patientgrupper till sjukhus, primärvård, ASiH, kommunal omsorg m.fl. Cancerplanen precisera implementering och timing av bröstcancer (SöS) Utforma åtgärdsplan för att styra patienter till rätt vårdgivare 4 5 Säkerställ kompetensförsörjning och bemanning som möjliggör full produktion under genomförandet Genomför åtgärder för att säkra kompetensförsörjning och personaltillgång (mix, utbildning, nyckeltal) Utveckla samverkansformer för att säkra personaltillgång vid förändring/förflyttning av verksamhetsuppdrag Utforma avtal och ersättningsmodeller som stödjer förändring och framtagen genomförandeplan 6 Etablera verktyg och hjälpmedel inom IT/eHälsa som stödjer nätverkssjukvården
2015-02-19 18 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Förutsättningarna konkretiserades i aktivitetsplaner som har adresserats i förvaltningarnas genomförandeplaner Aktivitetsplaner för att hantera förutsättningar för FHS genomförandeplan adresseras i de lokala genomförandeplanerna hos förvaltningarna
2015-02-19 19 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Lokala genomförandeplaner HSF Systemkritiska leveranser att adressera i lokal genomförandeplan HSF 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 2015 2016 2017 2018 2019 1. Fastställande av ett övergripande koncept avseende vårdinnehåll för respektive mindre sjukhus 2. Klargörande av konsekvenser vid en senareläggning av driftstart av förlossningsvården vid S:t Görans samt säkerställ kapacitet i förlossningsvården vid senareläggning av driftstart 3. Detaljplanering och hantering för avtalsmässiga konsekvenser av cancerplanens genomförandeplan 4. Utveckling av uppdrag och avtal för närakuterna så att de avlastar akutsjukhusens akutmottagningar på ett bättre sätt 5. Inledning av omstyrning av ambulanser från Solna till övriga akutsjukhus. 6. Utformning av avtal och ersättningsmodeller som stödjer förändring och framtagen genomförandeplan och ger en effektiv vård 7. Framtagande av alternativ till dagens avtalsstyrning av såväl Karolinska Solna som övriga akutsjukhus Fet stil = hanteras inom arbetet med omställningsavtal 8. Säkerställande med vårdavtal och uppdrag att Framtidsplanen strukturförändring 20-10-10-300 är genomförd till 2016 9. Utveckling av arbetssätt och styrformer för att snabbt kunna vidta åtgärder för att komma till rätta med störningar i vården under omställningsperioden 10. Utvärdering kring hur kapacitet vid Norrtälje och Södertälje sjukhus kan utnyttjas som reservkapacitet under omställningsperioden 11. Införande av ett gemensamt bedömningsverktyg för alla delar i det akuta omhändertagandet 12. Anpassning av vårdavtal och uppdrag för samtliga akutsjukhus utifrån det nya uppdraget för Karolinska Solna 13. Genomförande av förändringar i vårdavtal, uppdrag, rutiner etc. som behövs för att verkställa de 30 punkter om nätverkssjukvårdens utveckling som beskrivs i tredje steget samt införande av former för stöd för bättre samverkansformer
2015-02-19 20 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Genomförandeområden och delområden under målområde ur verksamhetsperspektivet EFFEKTIV STYRNING STRATEGISK UTVECKLING EFFEKTIVA PROCESSER 1. Beställarstyrning strukturförändring - Akut omhändertagande - Barn & funktionsnedsättning - Kroniskt sjuka - Sköra äldre 2. Hälso- och sjukvårdens investeringar och lokaler - Planering och byggnation - Hantering och samverkan hyresgäster 3. Framtidens nätverkssjukvård - Nätverkssjukvårdens utveckling - Kommunsamverkan - Patientens delaktighet - Utveckla vårdområden - Patientsäkerhet 4. Utv. av ersättningsmodeller och uppföljning på systemnivå - Uppföljning på systemnivå - Ersättningssystem som stödjer nätverkssjukvård 5. Strategisk IT och E-hälsa - Patientens/inv. e-hälsotjänster - Vårdgivartjänster - Infrastruktur IT 6. FoU(U) - FoU frågorna i nätverkssjukvården - Medicinteknisk utveckling, inkl. utv. Läkemedelshantering 7. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande 8. Styrning och uppföljning - Styra och följa förvaltningens genomförande av FHS - IT styrning - Utveckling av miljömål
2015-02-19 21 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Lokala genomförandeplaner LSF Systemkritiska leveranser att adressera i lokal genomförandeplan LSF 2 3 1 2015 2016 2017 2018 2019 7 8 10 4 5 1. Säkerställa utveckling av universitetssjukvården inkl. forskning och utbildning 6. Säkerställa utveckling av ehälsotjänster och IT för Framtidsplanens genomförande 2. Framtagande av riktlinjer för att skapa ett gemensamt ansvarstagande för att trygga kompetensförsörjningen i hela vårdsystemet 3. Analys av hur personalresurser och sammansättning av olika personalkompetenser utnyttjas och åtgärder med anledning av denna 4. Utarbeta hanteringsordning för att berörda personalkategoriers närvarotid ökas under omställningsperioden för att använda personal, vårdplatser, operationsresurser etc. mer effektivt 5. Tillskapa alternativa kompetenser/nya (introducera och ev. fortbildas) för att avlasta befintlig vårdpersonal. 7. Säkerställa ett samlat grepp över genomförandet av strategiska och ersättningsinvesteringar med bäring på FHS 8. Koordinera teknisk driftsättning och teknisk utrustningsfas för respektive akutsjukhus 9. Ta fram organisation och former för hur somatisk specialistvård kan drivas i egen regi utanför akutsjukhusen utvecklas 10. Anpassa utrustningsinvesteringarna för drifttagande enligt FHS
Övriga uppdrag Psykiatri Alt. 1 Geriatrik SPSV Q3 2017: Etapp 1 Sollentuna sjh. Färdigställd byggnation Q4 2017: verksamhetsövergång från DS till Sollentuna Q1 2018: Etapp 2 Sollentuna sjh 2018 NKS öppnar Q1 2018: Etapp 2 Sollentuna sjh Övriga uppdrag Psykiatri Alt. 1 2020 Utökning på Huddinge sjukhus Geriatrik SPSV Utflytt/minskat uppdrag Inflytt/öppning/utökat uppdrag Byggnation tekniskt färdigställd = nyckel överlämnad enligt överenskommen definition Q1-Q2 2020 Färdigställd renovering Jakobsbergs sjukhus Nytt hus på S:t Görans tomt Utökning Färdigställd BUP renovering Rosenlund Q3 2017: Etapp 1 Sollentuna sjh. Färdigställd byggnation Q4 2017: verksamhetsövergång från DS till Sollentuna Q1 2018: Etapp 2 Sollentuna sjh 2018 NKS öppnar Q1 2018: Etapp 2 Sollentuna sjh 2020 Utökning på Huddinge sjukhus Utflytt/minskat uppdrag Inflytt/öppning/utökat uppdrag Byggnation tekniskt färdigställd = nyckel överlämnad enligt överenskommen definition Q1-Q2 2020 Färdigställd renovering Jakobsbergs sjukhus Nytt hus på S:t Görans tomt Utökning Färdigställd BUP renovering Rosenlund 2015-02-19 22 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Gemensam avsiktsförklaring för SLSO är färdigställd och en lokal genomförandeplan är under framtagande En gemensam avsiktsförklaring för SLSO är framtagen och går upp i FHS styrgrupp för godkännande den 23:e februari, samt som anmälningsärende i SLSO:s styrelse vid nästkommande styrelsemöte Gemensam avsiktsförklaring Avsiktsförklaringen innehåller förutom former för samverkan, dialog och uppdrag även en sammanställning av planerad volym för perioden 2015-2020 i form av vårdplatser Avsiktsförklaringen innefattar heldygnsvård för vårdgrenarna geriatrik, SPSV och psykiatri. För vårdgrenen psykiatri ingår två olika lokaliseringsalternativ som båda fortsatt är under utredning. Simbanor som del av den lokala genomförandeplanen är framtagna för SLSO, övriga delar i den lokala genomförandeplanen slutförs under februari månad. Den lokala genomförandeplanen innefattar även den två lokaliseringalternativ för psykiatri. Milstolpar i lokal genomförandeplan SLSO Lokal genomförandeplan SLSO 2015-02-11 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Slutenvårdsplatser (psykiatri lokaliseringsalternativ 1) 2015 2016 2017 2018 2019 2020 1 1 2 9 4 Lokal genomförandeplan 3 SLSO Slutenvårdsplatser (psykiatri lokaliseringsalternativ 1) 2015-02-11 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion 5 6 7 2015 8 2016 2017 2018 2019 2020 1. Färdigställande av etapp 1 på Sollentuna sjukhus för geriatrik, 7. Utökning på BUP Södersjukhuset med 17 vpl från dagens 23st 110 vpl. Flytt av Danderydsgeriatriken till Sollentuna sjukhus till totalt 40 st vid färdigställandet. 8. Färdigställd renovering/modernisering av Rosenlunds sjukhus. 2. Färdigställande av etapp 2 vid Sollentuna sjukhus. 88 vpl för Överflytt av och centralisering inom psykiatri Stockholm Södra geriatrisk vård 9. Färdigställande av etapp 2 vid Sollentuna sjukhus med 15 vpl 3. Etappvis renovering och modernisering av Jakobsbergs sjukhus för Specialiserad palliativ slutenvård. 1. Färdigställande Flytt av nuvarande av etapp 1 på Sollentuna sjukhus för geriatrik, 7. Utökning på BUP Södersjukhuset med 17 vpl från dagens 23st färdigställd. Utökning med 38 vpl för geriatrisk vård. verksamhet vid Jakobsbergs sjukhus 110 till vpl. Sollentuna Flytt av Danderydsgeriatriken sjukhus. till Sollentuna sjukhus till totalt 40 st 4. NKS öppnar med 16 vpl för psykiatri vid färdigställandet. 8. Färdigställd renovering/modernisering av Rosenlunds sjukhus. 5. Succesiv ombyggnation på Huddinge sjukhus som resulterar i 2. Färdigställande av etapp 2 vid Sollentuna sjukhus. 88 vpl för Överflytt av och centralisering inom psykiatri Stockholm Södra en utökning med 20 vpl 2020 (möjligt vårdplatantal för geriatrisk vård 9. Färdigställande av etapp 2 vid Sollentuna sjukhus med 15 vpl psykiatri på Huddinge uppgår till 136 st) 3. Etappvis renovering och modernisering av Jakobsbergs sjukhus för Specialiserad palliativ slutenvård. Flytt av nuvarande 6. Nytt hus på S:t Görans tomt för psykiatri. Överflytt av färdigställd. Utökning med 38 vpl för geriatrisk vård. verksamhet vid Jakobsbergs sjukhus till Sollentuna sjukhus. verksamhet från nuvarande byggnad till ny byggnad. 4. NKS öppnar med 16 vpl för psykiatri 5. Succesiv ombyggnation på Huddinge sjukhus som resulterar i en utökning med 20 vpl 2020 (möjligt vårdplatantal för psykiatri på Huddinge uppgår till 136 st) 6. Nytt hus på S:t Görans tomt för psykiatri. Överflytt av verksamhet från nuvarande byggnad till ny byggnad. 1 1 2 3 9 4 5 6 7 8
2015-02-19 23 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Fortsatt arbete med övergripande genomförandeplan Februari Mars April Maj Juni Q3 2015 Övergripande genomförandeplan, PFHS Uppdatera övergripande genomförandeplan ÖGP (version I) 16/2 Uppdatera ÖGP (version II) 10/4 Scenarioanalys av ÖGP, version II 16/6 Seminarium Vår Gård Framtagning av åtgärder för ökad flexibilitet och beredskap Processen för omställningsavtal Uppdatering av vårdvolymer, vårdinnehåll och uppdrag Sluta omställningsavtal Lokala genomförandeplaner akutsjukhusen, SLSO Vid behov, uppdatering av lokal genomförandeplaner 31/5 Uppföljning Lokala genomförandeplaner, HSF/LSF Framtagning av genomförandeplan Uppföljning av leveranser av förutsättningar enligt genomförandeplaner 20/2 23/2 4/5 16/6 Direktörsgrupp övergripande genomförandeplan (version I) Styrgrupp FHS övergripande genomförandeplan (version I) LK budget övergripande genomförandeplan (version II) LF budget övergripande genomförandeplan (version II)
2015-02-19 24 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Uppföljning av lokala genomförandeplaner Löpande rapportering av status och avvikelser från plan. Fokus på systempåverkande leveranser. Rapportering kombineras med uppföljningsmöten för att i dialogform diskutera avvikelser, dess påverkan på FHS genomförandeplan och åtgärder för att hantera kritiska avvikelser Centrala förvaltningars leverans av förutsättningar då dessa leveranser måste ske under 2015/2016. Inledningsvis månadsvis uppföljning.
2015-02-19 25 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Tack!
LS 1411-1391 Dnr 1-635/2014 AVTAL mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården Bakgrund Staten och vissa landsting träffade i september 2014 avtal om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården, det så kallade ALF-avtalet. Det centrala ALF-avtalet, som trädde i kraft den 1 januari 2015, ska kompletteras med regionala avtal mellan berörda landsting och universitet vilka ska ingås före den 1 maj 2015 för att det centrala ALF-avtalet ska äga fortsatt giltighet gentemot berört landsting. Det centrala ALF-avtalet innehåller förändringar för samarbetet som ställer krav på regionala utvecklingsinsatser i fråga om universitetssjukvård. Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet (parterna) har gemensam ambition om att utveckla universitetssjukvården i Stockholmsregionen, men inser att den tid som står till buds inte möjliggör det förarbete till ett avtal som svarar mot de ambitioner som parterna har för universitetssjukvården. I avvaktan på att ett nytt långsiktigt avtal sluts, är parterna överens om att träffa detta tidsbegränsade avtal för 2015 som bygger på den överenskommelse som slöts den 18 december 2007 och med de ändringar och tillägg som det centrala avtalet förutsätter. Avtalet ersätter 2007 års avtal mellan Stockholms läns landsting (SLL) och Karolinska Institutet (KI) om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Parternas avsiktsförklaring Genom detta avtal är parterna ense om att fördjupa och bredda sitt samarbete. Målet för samarbetet är att förbättra människors hälsa genom ett gemensamt ansvarstagande för kunskapsbildningen i hälso- och sjukvården. Detta stöds genom att goda förutsättningar skapas för att bygga en väl integrerad infrastruktur för forskning, utveckling och utbildning. Patientnyttan ska vara vägledande för såväl klinisk forskning som utbildning och utvecklingsarbete.
2 Samverkan omfattar, utöver utbildningen av läkare, alla utbildningar inom KI med inriktning mot vården. Genom att föra samman olika utbildningar i den kliniska vardagen skapas förutsättningar för större förståelse mellan olika professioner. Parterna ska arbeta för att all verksamhet inom forskning, utbildning och utvecklingsarbete ska tillföras ett tydligt genusperspektiv och att jämställdhetsaspekter ska integreras i alla beslut som fattas. Genom uppföljning och utvärdering av samtliga verksamhetsområden tillser parterna att detta efterlevs. Parterna är eniga om att samhällsutvecklingen bör vara långsiktigt hållbar. En sådan utveckling garanterar goda livsförhållanden för kommande generationer. Långsiktigt hållbar samhällsutveckling förutsätter ökade forskningsinsatser om hur ohälsa uppkommer och kan förebyggas. Samarbetet mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet Mot ovan angivna bakgrund enas parterna om följande. Gemensamma målsättningar för utveckling av hälso- och sjukvården 1 Till stöd för den gemensamma visionen att förbättra människors hälsa är parterna ense om att samverka i syfte att förverkliga följande målsättningar: Den kliniska forskningen ska ha en tydlig koppling till hälso- och sjukvårdens behov. Ett vetenskapligt synsätt ska genomsyra vården på alla nivåer. Tiden för överföring av vetenskapliga rön till klinisk praxis ska väsentligt förkortas. Forskningen ska hävda sig väl internationellt. Kompetensutveckling i hälso- och sjukvården ska stärkas genom ett gemensamt ansvarstagande för utbildningen. Samverkansorganisation 2 Parterna är ense om att samverkan enligt det centrala ALF-avtalet ska organiseras på två nivåer. Den översta nivån avser den högsta ledningen för båda organisationerna dvs. landstingets tjänstemannaledning, till vilken här även räknas ledningen för universitetssjukhuset, och universitetsledningen för KI. Tjänstemannaledningen i landstinget är ansvarig för att landstingets politiska ledning hålls informerad om samarbetet och att frågor av strategisk betydelse underställs den politiska nivån för erforderliga beslut. Nivån betecknas ledningsnivå. Den andra nivån betecknas verksamhetsnivå och avser inom
3 sjukhusen kliniknivån och för andra verksamheter jämförbara nivåer. Även grupper av kliniker/motsvarande kan utgöra verksamhetsnivå för frågor som samverkan omfattar. Ledningsnivån På denna nivå ska finnas en ledningsgrupp i vilken ingår dels ledningen för KI dels företrädare för landstingsledningen. Ledningsgruppen ska bestå av lika antal representanter för KI och SLL, sammantaget högst 10. KI och SLL utser var för sig sina respektive representanter i ledningsgruppen. Ledningsgruppen har det övergripande ansvaret för hur samverkan organiseras och genomförs. Ledningsgruppen ska, mot bakgrund av noggrann omvärldsanalys, göra övergripande strategiska satsningar för att förbättra människors hälsa och härvid beakta jämställdhet, mångfald och hållbar utveckling. Ledningsgruppens huvuduppgifter är en strategiskt grundad resursfördelning och utvärdering och uppföljning av gjorda insatser. Ledningsgruppen beslutar om arbetsordning i vilken regleras antalet ledamöter i ledningsgruppen samt fastställer gängse föreskrifter för sammanträde, ärendeberedning, beslut m.m. För ledningsgruppens strategiska arbete med forskning, utveckling, infrastruktur och utbildning har nedanstående organisation inrättats. En forskningsstrategisk kommitté ska finnas under ledningsgruppen KI/SLL. Företrädare för de samverkande parterna ska ha mandat att överblicka den samlade resursmängden för forskning och utveckling och föreslå prioriteringar och satsningar av olika slag. Kommitténs prioriteringar förväntas få genomslag i beslutsfattande organ inom KI och SLL, vilka formellt disponerar resurserna. Till uppgifterna hör att i det årliga budgetarbetet lägga förslag till användningen av resurserna för forsknings- och utvecklingsområdet som staten, i form av dels fakultetsmedel till KI och dels ALF-medel till medicinsk forskning samt de medel SLL beslutat om att ställa till förfogande för samarbetet för patientnära forskning. Ledningsgruppen KI/SLL överlämnar efter ställningstagande förslag till prioriteringar till berörda beslutsorgan inom respektive organisation. Ordförande i forskningsstrategiska kommittén är dekanus för forskning och vice ordförande är FoUU-direktören (motsvarande) för universitetssjukhuset. Sammansättningen i övrigt utformas så att KI och SLL besätter lika många poster vardera. I syfte att samordna den strategiska planeringen för infrastrukturens underhåll och utveckling ska det finnas ett infrastrukturråd i vilket parterna besätter lika många poster vardera. Rådet ska bedriva sitt arbete i nära samverkan med den forskningsstrategiska kommittén och berörda styrelser vid Karolinska Institutet.
4 Styrelsen för utbildning fullgör under ledningsgruppen KI/SLL uppdrag som samverkansorgan för utbildningsfrågor. SLL tillförsäkras medverkan i styrelsens arbete som fullvärdiga ledamöter. I uppdraget ingår att besluta vilka vårdenheter som ska bedriva verksamhetsförlagd utbildning. Ledningsgruppen fastställer i beslut utformningen av samverkansorganisationen på ledningsnivå och grunderna för samverkan på verksamhetsnivå samt hur samverkansorganisationens olika delar är anknutna till landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation. Ledningsgruppen utarbetar erforderliga anvisningar för samverkansorganens arbete. Verksamhetsnivån Sjukhusledning/motsvarande och berörda prefekter vid KI samverkar kring riktlinjer för verksamhetsnivån och utser ledamöter i lika antal för SLL och KI samt ger erforderliga anvisningar. Beslut om resursanvändning 3 De prioriteringar av resursanvändningen som sker på olika nivåer i samverkansorganisationen erfordrar som en del i verkställigheten formella beslut hos någon av parterna. Vilken av parterna som har att fatta de formella besluten bestäms av vem som disponerar den resurs som samverkan avser. Båda parter förbinder sig att fatta erforderliga beslut om resursanvändning i enlighet med samverkansorganens prioriteringar. Ledningsgruppen fastställer enligt 2 ovan i arbetsordning regler för beslutsfattandet i samverkansorganisationen. Varje part utarbetar erforderliga föreskrifter för den egna organisationens beslutsfattande i fråga om resursfördelningen. Gemensam kansliorganisation 4 Som administrativt stöd för ledningsgruppens arbete inrättar denna ett kansli och fastställer dess organisation, resursförsörjning och uppgifter. Kansliet ska utformas som en samverkan mellan parterna och bygga på befintliga resurser. Prioritering och fördelning av ekonomiska resurser för samverkan 5 Parterna är ense om vikten av att få en gemensam överblick över och genomlysning av de samlade FoUU-resurser som parterna disponerar och är därför överens om att synliggöra dessa resurser i ledningsgruppen. Parterna kan härvid efter noggranna analyser och gemensamma diskussioner få bra underlag för sina kommande ställningstaganden.
5 Parterna är ense om att gemensamt i ledningsgruppen prioritera och föreslå fördelning av ALF-ersättningen och den del av SLL:s FoUU-resurser som landstinget beslutar om att ställa till förfogande för samarbetet enligt detta avtal som komplettering till den statliga ALF-ersättningen. Vilka övriga resurser som ska föras in i den gemensamma processen kommer parterna därefter överens om i ledningsgruppen. Ledningsgruppen fastställer resursfördelningsmodell och hur uppföljning och utvärdering av gemensamt fördelade medel ska ske. Kompletterande former för samverkan 6 Utöver vad som anges i 5 är SLL och KI ense om att samverka kring annan verksamhet. I ledningsgruppen ingås överenskommelser om detta. Universitetssjukvård 7 I enlighet med det centrala ALF-avtalet vill parterna gemensamt markera sin höga ambition att genom universitetssjukvården skapa goda förutsättningar för forskning och utbildning och främja hälso- och sjukvårdens utveckling. Parterna ska enligt det centrala ALF-avtalet 16 reglera hur och på vilka grunder enheter i universitetssjukvården ska utses m.m. I avvaktan på att en sådan procedur fastställs i kommande regionalt avtal, är urvalsgrunden för universitetsjukvårdens enheter tillsvidare densamma som anges i det regionala avtalet från 2007, dvs. upplåtna enheter utgör enheter för universitetssjukvård. Ledningsgruppen som anges i 2 fastställer vilka enheter som är upplåtna enheter. Den hittillsvarande ordningen för samverkan genom bland andra divisionsprefekter och KI-representanter på kliniknivå äger fortsatt tillämpning i detta avtal. För chefsbefattning i universitetsjukvården erfordras god kunskap om och förståelse för de krav som gäller för forskning och universitetsutbildning. En del av dessa kompetenskrav utgörs av befattningshavarens egen meritering i ovan nämnda hänseende som ska tillmätas stor betydelse vid tillsättningen. Vidare gäller att prefekt eller motsvarande befattningshavare som leder de verksamheter som KI förlägger till vården ska ha god kunskap om och förståelse för de krav som gäller ifråga om hälso- och sjukvårdens verksamhet och ledning. SLL och KI ska samverka i fråga om beslut om uppdrag enligt ovan.
6 Ekonomisk och verksamhetsinriktad redovisning av ALF-ersättningen och andra gemensamt prioriterade resurser 8 Landstinget ska i enlighet med 14 i det centrala ALF-avtalet göra en ekonomisk och verksamhetsinriktad redovisning av ALF-ersättningens användning fördelat på utbildning och forskning. Av redovisningen ska framgå hur användningen av ALF-ersättningen fördelas på lokalkostnader, lönekostnader samt övriga kostnader Redovisningen ska lämnas till KI i sådan tid att den kan ingå i KI:s årsredovisning. Den nationella styrgruppen för ALF ska enligt det centrala ALF-avtalet 14 utveckla en redovisningsmall i syfte att ge en samlad bild av resursanvändningen. I den ska ingå en gemensam redovisning av landsting och universitet som anges i 16 samma avtal av vilka resurser utöver ALF-ersättningen som de kommit överens om att samarbeta kring, men också annat som parterna i den nationella styrgruppen kommer överens om ska redovisas. Externfinansierad forskning 9 Principen om full kostnadstäckning ska gälla för externfinansierad forskning oavsett huvudman och lokalisering. Parterna är ense om att de överenskommelser om full kostnadstäckning som ingåtts mellan universitet och forskningsråd m.fl. instanser även ska gälla för den externfinansierade forskning som tar i anspråk SLL:s fasta eller rörliga resurser. Ledningsgruppen fastställer närmare bestämmelser om detta. Självkostnadsprincipen ska tillämpas vid överenskommelser med kommersiell part som tar i anspråk SLL:s eller KI:s fasta eller rörliga resurser. Detta gäller för samarbeten som avtalas eller omförhandlas från och den 1 maj 2015. Utbetalning av ALF-ersättning till Stockholms läns landsting 10 Utbetalning av ALF-ersättning ska göras av KI till SLL varje månad. Utbetalning sker i anslutning till den dag varje månad, då KI erhåller medlen från staten. Upphävande av tidigare ingångna regionala avtal 11 Detta avtal upphäver tidigare ingånget regionalt ALF-avtal av den 18 december 2007.
7 Hur meningsskiljaktigheter ska hanteras. 12 Om meningsskiljaktigheter uppkommer och ej kan lösas ska de hänföras till närmast högre nivå. Kvarstående meningsskiljaktigheter löses av landstingsdirektören vid SLL och rektor vid KI i särskild förhandling. Den organisation ledningsgruppen fastställer för samverkan enligt 2 gäller i detta avseende. Avtalets giltighet 13 Detta avtal träder i kraft den 1 maj 2015 och gäller till och med den 31 december 2015. Protokollsanteckning rörande förhandlingar med personalorganisationer Förhandlingar med anledning av detta avtal med företrädare för personalorganisationerna sker inom respektive parts organisation. Undertecknat den datum 2015 i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För Stockholms läns landsting För Karolinska Institutet
Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-19 LS 1411-1391 Handläggare: Viktoria Björk Landstingsstyrelsens forskningsberedning Ankom Stockholms läns landsting 2015-01- 2 0 :...,...( Nytt tidsbegränsat regionalt ALF-avtal Ärendebeskrivning I ärendet föreslås att Stockholms läns landsting godkänner ett nytt tidsbegränsat avtal mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet (Kl) om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården (tidsbegränsat regionalt ALF-avtal). Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 19 januari 2015 Avtal mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet om samarbete om utbildning av läkare, Idinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Förslag till beslut Forskningsberedningen föreslår arbetsutskottet föreslå landstingsstyrelsen dels föreslå landstingsfullmäktige besluta att godkänna ett nytt tidsbegränsat avtal som ska gälla till och med den 31 december 2015, mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården dels - under förutsättning av landstingsfullmäktiges beslut - för egen del besluta att uppdra åt landstingsdirektören att för tiden den 1 maj 2015 underteckna ett nytt tidsbegränsat avtal mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet om samarbete om utbildning av läkare, Idinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.
Stockholms läns landsting 2 (4) TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-01-19 LS 1411-1391 Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Ärendet beskriver bakgrunden till det nya nationella ALF-avtalet som träder i kraft den i januari 2015 och som innebär att Stockholms läns landsting ska ingå ett nytt regionalt avtal om samarbete om utbildning av läkare, Idinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården (regionalt ALF-avtal) med Karolinska Institutet före den 1 maj 2015. Det nya nationella avtalet innebär omfattande förändringar jämfört med det gamla. På grund av den korta tid som landstinget och Kl haft för att samverka kring utformningen av ett nytt regionalt ALF-avtal före den 1 maj 2015, har det träffats en överenskommelse om att teckna ett tidsbegränsat regionalt ALF-avtal för år 2015. Det tidsbegränsade avtalet medför inga större förändringar jämfört med det regionala ALF-avtalet från år 2008. Under år 2015, kommer parterna i samverkan att ta fram ett avtal som inbegriper alla de förändringar som kommer krävas av respektive organisation. Det ska bland annat införas en ny form av ackreditering för att ingå i universitetssjukvården, en översyn av gemensamma FoUU-lokaler samt fördelning av de gemensamma medel som samverkansorganisationen har till sitt förfogande. Bakgrund Avtalet om läkares utbildning och Idinisk forskning (nationella ALF-avtalet) mellan regeringen och berörda landsting och regioner innebär att landstinget upplåter vissa verksamheter för klinisk forskning och grundutbildning av läkare. I enlighet med det nationella ALF-avtalet ska även berörda landsting och regioner ingå regionala ALF-avtal med motsvarande universitet i respektive län. År 2003 slöts för första gången ett nationellt ALF- avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, Idinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården vilket trädde i kraft den 1 januari 2004. Det nationella avtalet från 2003 ersatte avtal från år 1989 mellan svenska staten och vissa landsting och kommuner om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. (LS 1990:173). År 2010 sa svenska staten upp det nationella ALF-avtalet som därmed upphörde att gälla den 31 december 2014. Mot den bakgrunden har förhandlingar om ett nytt nationellt ALF-avtal genomförts under år 2014.
Stockholms läns landsting 3(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-19 LS 1411-1391 Tidplanen för de nationella förhandlingarna försenades och slutfördes först i september 2014. Den 18 november 2014 beslutade landstingsfullmäktige i Stockholms läns landsting att godkänna ett nytt nationellt ALF-avtal (LS 1408-0934). Det nya nationella ALF-avtalet innehåller omfattande förändringar jämfört med det förra avtalet från år 2004. Bland annat införs begreppet och definitionen av begreppet "universitetssjukvård". Landstinget och Kl har därför börjat undersöka under vilka former universitetssjukvård ska införas, liksom kriterier för vårdgivare med avtal med SLL för att kunna ackreditera sig till att medverka i universitetssjukvården. Parterna har även kommit överens om att det behöver göras en gemensam inventering av samtliga gemensamma lokaler och infrastruktur för forskning och utveckling samt utbildning. Slutligen måste även parternas tidigare överenskommelse rörande fördelning av gemensamma resurser ses över och eventuellt revideras med anledning av de stora förändringar som definitionen av universitetssjukvården i avtalet förväntas medföra. Det införs även nationell utvärdering av universitetssjukvård samt en resursomfördelningsmodell av en viss del av den statliga ersättningen till klinisk forskning. Nationella ALF-avtalet stipulerar även att de berörda landstingen ska ingå avtal med de medicinska fakulteterna eller universitet i respektive landsting eller region som ansvarar för läkares grundutbildning. Ett nytt regionalt ALF-avtal ska ingås mellan parterna senast den 1 maj 2015, annars upphör det nationella ALF-avtalet att gälla gentemot berört landsting (19 nationella ALF-avtalet LS 1408-0934). Stockholms läns landsting ska därför ingå ett regionalt ALF-avtal med Karolinska Institutet. Det regionala ALF-avtalet omfattar läkarutbildningen och samtliga vårdutbildningar och forskning vid universitetet. Vidare reglerar det regionala ALF-avtalet den gemensamma samverkansorganisationen för forsknings-, infrastruktur- och utbildningsfrågor, Forskningsstrategiska kommittén, Styrelsen för utbildning respektive Infrastrukturrådet. Samverkansorganisationen har även en ledningsgrupp som är det högsta beslutande organet i samverkansorganisationen KI/SLL, där bland annat landstingsdirektören och rektor för Kl innehar roterande ordförandeskap. Vidare anger det regionala ALF-avtalet att parterna är överens om att patientnyttan ska vara vägledande för samarbetet. Överväganden Med anledning av den mycket korta tiden för det omfattande förändringsarbete som det nationella ALF-avtalet innebär för både Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet, har parterna kommit överens om att
Stockholms läns landsting 4(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-19 LS 1411-1391 upprätta ett tidsbegränsat regionalt ALF-avtal som ska gälla till och med den 31 december 2015 i enlighet med bifogad bilaga till detta tjänsteutlåtande. Det tidsbegränsade avtalet medför inga större förändringar jämfört med det regionala ALF-avtalet från år 2008 (LS 0708-0809). Inga förändringar rörande samverkansorganisationen KI/SLL föreslås, inte heller omfattning av samarbetet mellan avtalsparterna. Slutligen måste även parternas tidigare överenskommelse rörande fördelning av gemensamma resurser ses över och eventuellt revideras med anledning av de stora förändringar som universitetssjukvården förväntas medföra. Forskningsberedningen föreslås mot denna bakgrund föreslå arbetsutskottet föreslå landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att besluta att godkänna ett tidsbegränsat regionalt ALF-avtal med Karolinska Institutet Det betyder även att, under förutsättning av landstingsfullmäktiges godkännande, att landstingsstyrelsen föreslås uppdra åt landstingsdirektören att före den 1 maj 2015 underteckna ett nytt tidsbegränsat avtal mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet om samarbete om utbildning av läkare, Idinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet medför inga nya ekonomiska konsekvenser för Stockholms läns landsting. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program 2012-2016 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende., ys»r ~ i l l V f, Toivo Heinsoo \ Landstingsdirektör Forskningsdirektör
Inbjudan Konferens med Centrala samverkansgruppen Datum: Tid: Plats: 18 februari 10:00-16:00, inklusive ordinarie sammanträde World trade center, Besöksadress: Klarabergsviadukten 70/ Kungsbron 1, lokal Sydney Gemensam lunch kl. 11:30. Inbjudna: Ledamöter och ersättare i Centrala samverkansgruppen. Anmälan Skicka anmälan via e-post till Lena.Halvardson-Rensfelt@sll.se senast den 12 februari, meddela särskilda behov av mat. Hälsningar Maria Englund Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab Box 22550, 104 22 Stockholm Telefon: 08-737 25 00
Program Kostnadsutvecklingstakten inom hälso- och sjukvården Mikael Antonsson, landstingsstyrelsens förvaltning Bilagor: Rapport personalrörlighet och produktionsförändringar, Slutrapport akutsjukhusens ekonomiska situation. Uppföljning av samarbetet inom Centrala samverkansgruppen och fortsatt samverkan i den nya förvaltningsorganisationen. Gemensam uppföljning av föregående års arbete och diskussion om hur samverkan påverkas av den förvaltningsorganisationen. Bilagor: Utvecklingsavtal för det landstingscentrala samverkansarbetet Maria Englund, Ulf Åkesson och Anne Rundquist Redovisning av genomförandeplaner, Framtidens hälso- och sjukvård Yvonne Lettermark, hälso-och sjukvårdsförvaltningen
Centrala samverkansgruppens aktivitetslista 2015-02-06 Gult = nya uppgifter Ärende Planering info i CSG Information i CSG Beredning i tema personal Slutbehandl i CSG Beslut LS/ LF Framtidsplan för hälso- och sjukvården Initierare: Programkontoret, kontinuerliga möten Avrapportering sker i FHSreferensgrupp Upphandling av språktolktjänster Initierare: LSF Våren 2013 2013-05-02, 2014-06-04 & Återkommer med anledning av överprövning 2013-11-27 Upphandlingen om bemanningstjänster inom hälso- och sjukvården Initierare: CSG 2013-05-02 Preliminärt Våren 2015 FoUI-strategi för Stockholms läns landsting 2015-03-25 Augusti 2014 & Hösten 2014 april 2015-04- 14 2015-05- 19 Upphandling om skyddsprodukter för röntgen Initierare: CSG 19/2 2014 Information om utveckling av nytt patientjournalsystem Initierare: CSG 3 september 2014 1(5)
Centrala samverkansgruppens aktivitetslista 2015-02-06 Gult = nya uppgifter Ärende Planering info i CSG Information i CSG Beredning i tema personal Slutbehandl i CSG Beslut LS/ LF Upphandling medarbetarenkät Initierare: LSF hösten 2015 Prel. våren 2015 Våren 2015 Nytt tidsbegränsat regionalt ALF-avtalet 2015-02-18 LS 3 mars LF 17 mars Information om projektet Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt, SVEA Initierare: CSG 2014-10-08 Årsredovisning 2014 2015-03-25 Mål och budget 2016 Prel. 2015-04-22 2015-05-20 Samarbetsavtal mellan Stockholms universitet och St0ockholms läns landsting 2015-03-25 LS 2015-04-14 Nytt regionalt ALF-avtal 2015-10-21 2015-11-18 LS 2015-12-01 LF 2015-12-15 2(5)
Centrala samverkansgruppens aktivitetslista 2015-02-06 Gult = nya uppgifter Ärende Planering info i CSG Information i CSG Beredning i tema personal Slutbehandl i CSG Beslut LS/ LF Förslag till samordnade kategori A- upphandlingar 2015 2015-02-18 Redovisning av genomförandeplaner FHS Initierare: Saco, december 2014 15-02-18 Sammanställning konsultkostnader per förvaltning o gärna per konsultområde Initierare: Saco, december 2014 Resultat analys hög kostnadsutvecklingstakt inom sjukvården Initierare: Saco, december 2014 15-02-18 Fortsatt samverkan i ny struktur 15-02-18 Beskrivning av SLL:s samarbete med Västra Götalandsregionen och Region Skåne om framtidens vårdinformationsmiljö (3R) 15-03-25 3(5)
Centrala samverkansgruppens aktivitetslista 2015-02-06 Gult = nya uppgifter Ärende Uppdrag från budget - resultatet av aktualitetsbedömning av RUFS 2010 och förslag ang utarbetandet av ny regional utvecklingsplan (LS1304-0578) Planering info i CSG Information i CSG 15-04-22 Beredning i tema personal Slutbehandl i CSG Beslut LS/ LF 2015-05- 05/2015-05-19 Uppdrag i budget 2014 åt landstingsstyrelsen att följa upp erfarenheter från arbetet med handlingsprogram kopplat till RUFS 2010 med ambitionen att nå fram till slutsatser om hur genomförandeprocesserna kan stärkas i den komplexa storstadsmiljön (LS 1310-1360) 15-04-22 2015-05- 05/2015-05-19 Revidering av SLL:s krishanteringsplan (LS 1406-0750) 15-04-22 2015-05- 05/2015-05-19 Stockholms läns landstings kriskommunikations-plan (LS 1412-1457) 15-04-22 2015-05- 05/2015 Uppdrag åt landstingsdirektören att utreda central teknisk lösning för att upptäcka avvikelser och potentiella hot i landstingets nätverk och kritiska IT-system 15-05-20 2015-06- 02 4(5)
Centrala samverkansgruppens aktivitetslista 2015-02-06 Gult = nya uppgifter Ärende Planering info i CSG Information i CSG Beredning i tema personal Slutbehandl i CSG Beslut LS/ LF Uppdrag åt landstingsdirektören att återkomma med ett förslag till en incitamentsmodell som även stödjer måluppfyllelsen dels på respektive sjukhus, dels på övergripande nivå för den samlade landstingsdrivna hälso- och sjukvården (LS 1303-0416) 15-08-19 15-09-01 (LS 1406-0751)Risk- och sårbarhetsanalys 2015 15-08-19 15-09-01 5(5)
Doc ID Rapport över personalrörlighet och produktionsförändringar vid de landstingsägda akutsjukhusen Januari 2015
Bakgrund och sammanfattning Under 2014 redovisar de landstingsägda akutsjukhusen negativa ekonomiska resultat bland annat beroende på ökade kostnader. Orsakerna till kostnadsutvecklingen är delvis olika för sjukhusen. Dock anger sjukhusen gemensamt att den viktigaste orsaken till kostnadsökningen är ökade personalkostnader. I samband med en analys av akutsjukhusens ekonomiska situation beslutade Hälso- och sjukvårdsförvaltningen att ta fram bifogad rapport med fakta om personalutveckling på sjukhusen. Rapporten beskriver personalutvecklingen under perioden 2009-2014 och omfattar Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Södertälje sjukhus. Personaldata är hämtade från HR-systemet HEROMA och data om vårdvolymer från statistikdatabasen VAL. All information är bearbetad för att möjliggöra jämförelser mellan åren. I rapporten beskrivs hur antalet anställda förändrats under åren. Förändringen av antalet anställda kopplas till utvecklingen av producerade vårdvolymer. Även utveckling av vårdvolymer utanför akutsjukhusen beskrivs. 1
Bakgrund och sammanfattning fortsatt Analysen omfattar också fakta om personalrörligheten, det vill säga hur stor andel av personalen som byter anställning ett visst år. Vidare redovisas förändring av genomsnittsålder och snittlöner. Analysen är uppdelad på olika personalkategorier. Rapporten består av två avsnitt. Först beskrivs utveckling för somatisk specialistvård totalt och sedan för några specialiteter där vårdval införts. Av rapporten framgår: Den årliga ökningen av vårdproduktionen vid akutsjukhusen har avtagit under 2013 och 2014. Antalet anställda har ökat snabbare än producerade vårdvolymer under de senaste två åren. Särskilt ökar antalet sjuksköterskor. Personalomsättningen har ökat de senaste åren, särskilt avseende sjuksköterskor. Genomsnittsåldern för olika personalkategorier har legat konstant. Under 2013 och 2014 har lönerna ökat snabbare än tidigare. Inom fyra studerade vårdvalsspecialiteter har ett utskifte av vårdvolymer från sjukhusen till vårdvalsleverantörer skett. Totalvolymen för sjukhusen, inkluderande samtliga specialiteter, växer dock fortfarande. 2
Innehåll Dokumentet innehåller analys av produktion och personal och är uppdelat i: Frågeställning och metod Somatisk specialistvård totalt Fördjupning på utvalda specialiteter Ortopedi Kvinnosjukvård (inkluderar gynekologi & förlossning) Hud Öron-Näs-Hals (ÖNH) 3
Huvudsaklig frågeställning Hur har volym- och personalutvecklingen sett ut senaste 6 åren för de offentligägda sjukhusen? 4
Vårdgivare är indelade i tre huvudsakliga grupper Fortsatt fokus för analys 1. Utvalda SLL-ägda akutsjukhus Danderyds sjukhus Karolinska universitetssjukhuset Södersjukhuset Södertälje sjukhus 2. Andra akutsjukhus Capio S:t Görans sjukhus TioHundra Norrtälje sjukhus S:t Eriks ögonsjukhus 3. Övrig somatisk specialistvård Vårdval Vårdavtal övriga vårdgivare Vårdavtal baserat på nationell taxa Nationell taxa 5
Övergripande metod för produktionsanalyser Analyser av besök, vårdtillfällen och DRG-poäng Övergripande metod Besök och vårdtillfällen från VALdatabasen Beräkning av DRG-poäng 2013 års viktlista 2013 års CC-grupperare 2009-2013 2014 års grupperare för 2014 Möjliga felkällor Olika registreringsbeteenden mellan år Annan grupperare 2014 Prognos för 2014 Produktionssiffror kommer att avvika från sjukhusintern data eftersom: Samtliga vårdhändelser är omgrupperade enligt 2013 års grupperare, leder till förändrade totala DRG-poäng Ett urval av vårdhändelser har gjorts 6
Övergripande metod för personalanalyser Analyser av personalutveckling och personalomsättning Övergripande metod Möjliga felkällor Heroma använt som databas Årsarbetare definierat som summan av sysselsättningsgrad för fast anställda 1 Ögonblicksbilder från 31/12 varje år (30/9 2014) Personalomsättning definierat som andel som slutat under året Olika registreringsbeteenden i Heroma Summa av sysselsättningsgrad använt snarare än arbetad tid Endast fast anställda inkluderade 1 Med vissa undantag, t ex AT-läkare Personalsiffror kommer att avvika från sjukhusintern data på grund av: Skillnader i definitioner av t ex heltidsanställd och specialiteter Skillnader i tidpunkt för mätning Att jan-sep 2014 har skalats upp till helår för personalomsättning 7
Innehåll Somatisk specialistvård totalt Fördjupning på utvalda specialiteter 8
Övergripande observationer för somatisk specialistvård totalt 1 Ökning av vårdproduktionen har avtagit under 2013 och 2014 dessutom underproducerar flera av sjukhusen jämfört med avtal 2 Utskifte har skett inom vårdvalsspecialiteter (ortopedi, förlossning, hud, och ÖNH) - totalvolymen för alla specialiteter för akutsjukhusen är dock fortsatt i tillväxt 3 Antalet anställda har ökat snabbare än underliggande volymer under senaste två åren, särskilt ökar antalet sjuksköterskor 4 Personalomsättningen har ökat senaste åren (totalt ca 16% utflöde från klinik 2014 jämfört med 12% 2009) 5 Under 2013 och 2014 har lönerna ökat snabbare än tidigare år och snabbare än prisuppräkningen i sjukhusavtalen 9
Utgångspunkt bruten trend av effektivisering avseende DRG per årsarbetare från 2013 Utveckling över personal och produktion, utvalda akutsjukhus Indexerat, år 2009 = 100 110 105 Antal årsarbetare DRG-produktion 1 100 Från 2012 trend att antal anställda växer mer än produktionen 0 2009 10 11 12 13 2014 2 1 Grupperad i 2013 års grupperare med 2013 års viktlista (undantag 2014 som är i 2014 års grupperare men med 2013 års viktlista) 2 Årsarbetare per 30/9 2014. För DRG-produktion estimeras sista halvåret 2014 baserat på trend från 2013 NOT: data för Danderyds sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Norrtälje sjukhus, Södertälje sjukhuset och Södersjukhuset KÄLLA: VAL, Heroma 10
Somatisk specialistvård i hela systemet växer främst inom öppenvården XX% Procentuell förändring 2014 mot 2009 Utveckling av vårdhändelser, somatisk specialistvård Avtal övriga, privat eller landsting Nationell taxa Vårdavtal baserat på nat. taxa Övriga vårdval, privat eller landsting Övriga akutsjukhus Utvalda akutsjukhus Besök 1, tusentals Vårdtillfällen, tusentals Ej akutsjukhus Övriga akutsjukhus Utvalda akutsjukhus 4.432 804 394 687 434 34 4.522 833 386 657 452 51 +14,6% 4.702 882 387 631 130 471 4.803 694 402 316 681 470 4.959 690 379 270 913 479 5.080 585 365 170 1.187 487 10,0% 270 2 12 37 219 274 6 9 37 222 +5,2% 280 284 7 10 7 10 38 39 225 228 285 8 10 40 227 284 7 13 41 1,6% 223 2.078 2.142 2.202 2.240 2.229 2.285 2009 10 11 12 13 2014 2 2009 10 11 12 13 2014 2 Akutsjukhusen växer mer inom öppenvården än inom slutenvården, dock så växer de mindre än systemet i stort inom både öppen- och slutenvården 1 Endast fysiska besök 2 Besök och vårdtillfällen för sista kvartalet 2014 estimerat baserat på trend från 2013 KÄLLA: VAL 11
Utveckling av alla vårdhändelser för utvalda sjukhus Utveckling av samtliga besök och vårdtillfällen vid utvalda sjukhus Södertälje sjukhus Danderyds Sjukhus AB Södersjukhuset AB Karolinska Universitetssjukhuset Besök 1, tusental Vårdtillfällen, tusental +10,0% +1,6% Södertälje sjukhus Danderyds sjukhus Södersjukhuset 2.078 133 331 393 2.142 128 353 419 2.202 124 377 415 2.240 133 385 424 2.229 138 379 429 2.285 146 385 433 9% 17% 10% 219 12 42 55 222 13 43 57 225 13 44 57 228 13 46 61 227 223 13 13 47 45 62 62 6% 7% 12% Karolinska Universitetssjukhuset 1.221 1.242 1.285 1.297 1.283 1.321 8% 109 109 110 108 105 103-6% 2009 10 11 12 13 2014 2 2009 10 11 12 13 2014 2 Både Södertälje, Danderyd och Karolinska har under perioden ökat mer i öppenvårdsbesök än vårdtillfällen Totalt sett har vårdtillfällen legat relativt konstant, drivet av en minskning på Karolinska 1 Endast fysiska besök 2 Besök och vårdtillfällen för sista kvartalet 2014 estimerat baserat på trend från 2013 KÄLLA: VAL 12
Utveckling av besök och vårdtillfällen enligt huvudavtalet Endast huvudavtalet, samtliga besök 1 (inklusive ej fysiska) XX% Avtal Avvikelse utfall mot avtal 2014 utfall Sjukhus Öppenvård, tusentals besök Slutenvård, tusentals vårdtillfällen Danderyds sjukhus 300 313 311 314 278 298 305 300 266 276 266 261-4% 32 33 34 33 35 34 36 37 38 38 38 37-5% 2009 10 11 12 13 2014 2 2009 10 11 12 13 2014 2 Södersjukhuset 377 370 364 364 361 362 364 359 359 361 357 358-1% 46 46 46 47 47 47 50 48 51 50 52 50-3% 2009 10 11 12 13 2014 2 2009 10 11 12 13 2014 2 1 Exkluderar utomlänspatienter, ej vård-besök, inläggningsbesök (IL), och ej debiterbara patienter (EJD) 2 Prognos för sista kvartalet 2014, faktiskt utfall t om september 2014 KÄLLA: HSF Bokslutsfiler 13
Utveckling av besök och vårdtillfällen enligt huvudavtalet Endast huvudavtalet, samtliga besök 1 (inklusive ej fysiska) XX% Avtal Avvikelse utfall mot avtal 2014 utfall Sjukhus Öppenvård, tusentals besök Slutenvård, tusentals vårdtillfällen Karolinska Universitetssjukhuset 1.397 1.319 1.340 1.364 1.353 1.293 1.297 1.302 1.296 1.296 1.292 1.259 +5% 90 89 88 87 91 89 90 88 90 85 86 83-4% 2009 10 11 12 13 2014 2 2009 10 11 12 13 2014 2 Södertälje sjukhus 108 99 99 85 90 86 99 89 94 95 101 98 +4% 9,0 8,5 9,3 9,3 9,0 8,8 9,0 8,8 9,7 9,1 9,6 8,5-12% 2009 10 11 12 13 2014 2 2009 10 11 12 13 2014 2 1 Exkluderar utomlänspatienter, ej vård-besök, inläggningsbesök (IL), och ej debiterbara patienter (EJD) 2 Prognos för sista kvartalet 2014, faktiskt utfall t om september 2014 KÄLLA: HSF Bokslutsfiler 14
Andelen sjuksköterskor har ökat 2009-2014 Utvalda sjukhus XX% Procentuell förändring 2014 mot 2009 Personalutveckling för utvalda akutsjukhus Tusental, procent av totalt antal anställda Övrig personal Läkare Undersköterskor/ vårdbiträden 20,6 21% 16% 20% 20,8 21% 17% 19% 7,9% 21,3 21,4 21% 21% 17% 17% 18% 18% 21,7 21% 17% 18% 22,2 21% 16% 18% 8.7% 8.4% -0.2% Jämn andel läkare och övrig personal över åren Viss ökning av andel sjuksköterskor, samtidigt som andelen underssköterskor och vårdbiträden sjunkit Sjuksköterskor 42% 43% 43% 44% 44% 44% 11.2% DRG-produktionen har under perioden ökat med 6,5% 2009 10 11 12 13 2014 1 1 Personalomsättning för 2014 uppskalad till helår från utfall t om 30/9 baserat på trend från 2012 och 2013. Antal anställda per 30/9 2014 KÄLLA: Heroma 15
Personalomsättningen från klinik totalt har ökat Utvalda sjukhus, inkluderar ej Södertälje 1 Utflöde personal totalt för utvalda akutsjukhus Procent av totalt antal anställda vid årets ingång 16,3% Kvar inom SLL akutsjukhus Lämnar SLL akutsjukhus Byter klinik 2 Byter sjukhus Lämnar akutsjukhusen <60 år Lämnar akutsjukhusen >60 år 12,4% 2,9% 0,7% 7,2% 1,7% 11,1% 3,1% 0,7% 5,5% 1,8% 13,4% 3,8% 1,4% 6,3% 1,9% 14,9% 14,6% 4,4% 3,6% 1,4% 1,4% 7,1% 7,5% 2,0% 2,1% 3,8% 2,0% 8,3% 2,1% Ökningen i totalt utflöde av personal från klinik (från 12.2% till 16.4%) drivs av alla fyra typer av utflöden, både inom akutsjukhussystemet och ut från akutsjukhusen 2009 10 11 12 13 2014 3 NOT: Till akutsjukhusen inräknas Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Norrtälje sjukhus, St Eriks Ögonsjukhus, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus 1 Exkluderat då personalrörlighet mellan kliniker ej analyserat för Södertälje sjukhus 2 Kan inkludera effekt av omorganisation inom sjukhusen 3 Personalomsättning för 2014 uppskalad till helår från utfall t om 30/9 baserat på trend från 2012 och 2013 16 KÄLLA: Heroma
Ökande antal sjuksköterskor vid utvalda sjukhus Utvalda akutsjukhus Andel som lämnar akutsjukhusen <60 år Andel som lämnar akutsjukhusen >60 år Utveckling av undersköterskor och vårdbiträden Utveckling av sjuksköterskor Antal årsarbetare 4.500 4.000 3.500 3.000 2.500 2.000 1.500 1.000 500 0 4.120 4.053 2009 10 3.931-0,2% 11 3.920 3.981 4.111 12 13 2014 2 Andel som lämnat akutsjukhusen 1 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0 Antal årsarbetare 10.000 9.000 8.000 7.000 6.000 5.000 4.000 3.000 2.000 1.000 0 8.713 8.933 2009 10 11 +11,2% 9.244 9.376 9.502 12 9.685 13 2014 2 Andel som lämnat akutsjukhusen 1 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0 Antalet sjuksköterskor har ökat under perioden, vilket fortsatt under 2014, samtidigt som även personalomsättningen ökat avsevärt 1 Till akutsjukhusen inräknas Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Norrtälje sjukhus, St Eriks Ögonsjukhus, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus 2 Personalomsättning för 2014 uppskalad till helår från utfall t om 30/9 baserat på trend från 2012 och 2013. Antal anställda 2014 per 30/9 KÄLLA: Heroma 17
Antal läkare och övrig personal ökar i jämn takt Utvalda akutsjukhus Andel som lämnar akutsjukhusen <60 år Andel som lämnar akutsjukhusen >60 år Utveckling av läkare Antal årsarbetare Andel som lämnat akutsjukhusen 1 Utveckling av övrig personal Antal årsarbetare Andel som lämnat akutsjukhusen 1 5.000 +8,4% 10% 5.000 4.347 4.351 +8,7% 4.450 4.475 4.595 4.726 10% 4.000 3.376 3.451 3.581 3.613 3.613 3.661 8% 4.000 8% 3.000 6% 3.000 6% 2.000 4% 2.000 4% 1.000 2% 1.000 2% 0 2009 10 11 12 13 2014 2 0 0 2009 10 11 12 13 2014 2 0 Både läkare (ST-läkare och specialister) och övrig personal har ökat totalt sett under perioden och mellan 2013 och 2014 1 Till akutsjukhusen inräknas Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Norrtälje sjukhus, St Eriks Ögonsjukhus, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus 2 Personalomsättning för 2014 uppskalad till helår från utfall t om 30/9 baserat på trend från 2012 och 2013. Antal anställda 2014 per 30/9 KÄLLA: Heroma 18
Genomsnittsåldern för olika anställningsgrupper inom utvalda sjukhus har legat konstant Utveckling av genomsnittsålder vid utvalda sjukhus XX Skillnad i medelålder 2009 vs 2014 i år Undersköterskor och vårdbiträden ST-läkare 45,9 46,2 46,6 47,1 47,5 47,2 +1,2 37,0 37,0 37,2 37,0 37,2 36,9-0,1 Sjuksköterskor, ej specialiserade 1 43,7 44,1 44,2 43,7 43,7 43,5-0,3 Specialistläkare 51,5 51,8 51,8 51,6 51,7 51,4-0,1 Medelåldern har inte sänkts avsevärt vid utvalda akutsjukhus för någon personalgrupp sedan 2009 Sjuksköterskor, specialiserade 45,8 45,9 46,0 46,3 46,5 46,7 +0,9 Administrativ personal 49,2 49,5 49,9 50,1 50,6 50,5 +1,3 För specialiserade sjuksköterskor har medelåldern gått upp något 2009 10 11 12 13 2014 2 2009 10 11 12 13 2014 2 1 Inkluderar barnmorskor, röntgensjuksköterskor och BMA samt andra ej specialiserade sjuksköterskor 2 Per 30/9 2014 KÄLLA: Heroma 19
Generellt högre löneutveckling under senare år Utvalda akutsjukhus, nominell grundlön Löneutveckling för utvalda yrkesgrupper, kr per månad (endast grundlön) Årlig snittförändring X% X% 2009-2012 Årlig snittförändring 2012-2014 Undersköterskor och vårdbiträden ST-läkare +2,5% p.å. +2,1% p.å. 21.396 21.896 22.415 23.013 23.489 23.982 Sjuksköterskor, ej specialiserade +1,9% p.å. +3,7% p.å. 26.681 27.162 27.995 28.201 29.089 30.323 Sjuksköterskor, specialiserade +2,2% p.å. +4,4% p.å. 39.337 Specialistläkare +2,6% p.å. +1,9% p.å. 40.604 40.932 +2,9% p.å. Administrativ personal 42.532 56.990 59.216 59.985 62.026 43.558 +2,8% p.å. 63.832 +4,0% p.å. +4,4% p.å. 44.159 65.485 Snittlönerna har ökat något mer 2013 och 2014 (3.1%/år) än tidigare år (2.9%/år under 2009-2014) Detta är högre än LPIK exkl läkemedel som har varit 2013: 2.4% 2014: 2.8% 29.440 29.988 31.209 31.409 32.313 34.206 26.776 27.925 28.900 30.154 31.567 32.872 2009 10 11 12 13 2014 2009 10 11 12 13 2014 NOT: lön per 31/12 varje år, för 2014 per 30/9 KÄLLA: Heroma; SKL 20
Innehåll Somatisk specialistvård totalt Fördjupning på utvalda specialiteter Ortopedi Kvinnosjukvård Hud ÖNH 22
Ortopedi - Övergripande perspektiv 1 Relativt liten effekt på totalen vid vårdvalsinförande 2014 avseende öppenvårdsvolymer i ortopedin dock stort utskifte av volymer från de utvalda akutsjukhusen (-16% 2013-2014) 2 Samtidigt minskar slutenvårdsvolymerna på totalerna och minskning av slutenvård (-6% 2013-2014) från de utvalda akutsjukhusen 3 Samtidigt som kraftig minskning volymer på utvalda sjukhusen har det varit allt ökande personalomsättning 4 Parallellt med minskande volymer har antalet anställda hållits konstant 23
Volymer minskar på akutsjukhusen och ökar inom vårdval 2014 Ortopedi Utveckling av vårdhändelser inom ortopedi XX% Procentuell förändring 2014 mot 2009 Avtal övriga, privat eller landsting Nationell taxa Vårdavtal baserat på nat. taxa Övriga vårdval, privat eller landsting Övriga akutsjukhus Utvalda akutsjukhus Besök 1, tusentals Vårdtillfällen, tusentals +5,6% +0,8% Ej akutsjukhus Övriga akutsjukhus Utvalda akutsjukhus 386 89 55 6 33 62 140 385 91 56 22 7 67 142 393 97 55 7 25 67 143 393 89 53 7 28 68 148 405 103 49 9 26 68 149 407 23 51 4 128 76 125-10,6% 24,4 2,3 1,8 5,3 15,0 24,9 2,7 1,7 5,6 15,0 25,3 3,1 1,7 5,7 14,8 25,4 3,2 1,8 5,5 14,9 26,2 3,1 2,4 5,8 14,9 24,6 0,5 4,5 5,7-7,1% 14,0 2009 10 11 12 13 2014 2 2009 10 11 12 13 2014 2 Minskade volymer för utvalda akutsjukhus både avseende vårdtillfällen och besök mellan 2013 och 2014 1 Endast fysiska besök 2 Besök och vårdtillfällen för sista kvartalet 2014 estimerat baserat på trend från 2013 KÄLLA: VAL 24
Andelen personal som lämnar akutsjukhusen går också upp under 2014, dock bibehålls jämn nivå på personalstyrka Ortopedi Andel som lämnar akutsjukhusen <60 år Andel som lämnar akutsjukhusen >60 år Utveckling av antal anställda Antal årsarbetare, personalomsättning i procent Antal årsarbetare 1,000 0 798 801 772-0.5% 788 787 2009 10 11 12 13 Andel som lämnar akutsjukhusen 1, procent 794 2014 2 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Jämn nivå av antal anställda för utvalda sjukhus inom ortopedi Gradvis ökning av personalomsättning från 2010 1 Till akutsjukhusen inräknas Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Norrtälje sjukhus, St Eriks Ögonsjukhus, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus 2 Personalomsättning för 2014 uppskalad till helår från utfall t om 30/9 baserat på trend från 2012 och 2013. Antal anställda 2014 per 30/9 KÄLLA: Heroma 25
Innehåll Somatisk specialistvård totalt Fördjupning på utvalda specialiteter Ortopedi Kvinnosjukvård Hud ÖNH 26
Kvinnosjukvård - Övergripande perspektiv 1 Kraftig ökning av volymer vid vårdvalsinförande i gynekologi 2012 dock oförändrade volymer på utvalda akutsjukhus (inget större utskifte) 2 Visst utskifte av vård har skett inom förlossning, framför allt under 2014 i samband med BB Sophias uppstart 3 Kraftigt ökad personalomsättning 2014, särskilt avseende barnmorskor 4 Antalet anställda i kvinnosjukvården på de utvalda akutsjukhusen har fortsatt ökat något, även under 2014 27
Inom kvinnosjukvård sker ett skifte mot öppenvård Gynekologi Utveckling av vårdhändelser inom kvinnosjukvård XX% Procentuell förändring 2014 mot 2009 Avtal övriga, privat eller landsting Nationell taxa Vårdavtal baserat på nat. taxa Övriga vårdval, privat eller landsting Övriga akutsjukhus Utvalda akutsjukhus Besök 1, tusentals Vårdtillfällen, tusentals Ej akutsjukhus Övriga akutsjukhus 384 39 68 389 41 64 +17,4% 420 396 12 43 72 64 37 458 15 65 23 451 14 62 5 11,7 0,1 1,0 11,4 0,1 0,6-12,5% 11,2 10,4 0 0,4 0 0,4 10,1 0 0,5 10,3 0 0 0,5 Utvalda akutsjukhus 146 5 0 126 146 9 0 129 145 9 0 134 155 9 136 214 8 133 227 9 133 5,7% 10,7 10,8 10,7 10,0 9,6 9,7-9,2% 2009 10 11 12 13 2014 2 2009 10 11 12 13 2014 2 Inom gynekologi verkar det skett en poliklinisering sedan 2009 med sjunkande antal slutenvårdstillfällen och ökat antal öppenvårdsbesök 1 Endast fysiska besök 2 Besök och vårdtillfällen för sista kvartalet 2014 estimerat baserat på trend från 2013 KÄLLA: VAL 28
Skifte inom förlossningar mot vårdval Förlossning Utveckling av vårdhändelser inom förlossning XX% Procentuell förändring 2014 mot 2009 Avtal övriga, privat eller landsting Nationell taxa Vårdavtal baserat på nat. taxa Övriga vårdval, privat eller landsting Övriga akutsjukhus Utvalda akutsjukhus Besök 1, tusentals Vårdtillfällen, tusentals Ej akutsjukhus 104 108 2 +30,1% 126 114 10 8 128 11 135 17 30,7 3,0 31,9 3,4 +6,9% 30,9 31,4 4,0 4,2 32,0 4,4 32,8 6,5 Utvalda akutsjukhus -5,0% 104 106 106 115 117 118 27,7 28,5 27,0 27,2 27,7 26,3 13,9% 2009 10 11 12 13 2014 2 2009 10 11 12 13 2014 2 Stor ökning av antal öppenvårdsbesök, även vid akutsjukhusen, men minskande volymer i slutenvården på akutsjukhusen 2014 1 Endast fysiska besök 2 Besök och vårdtillfällen för sista kvartalet 2014 estimerat baserat på trend från 2013 KÄLLA: VAL 29
Total personalutveckling inom kvinnosjukvård Kvinnosjukvård Andel som lämnar akutsjukhusen <60 år Andel som lämnar akutsjukhusen >60 år Utveckling av antal anställda Antal årsarbetare, personalomsättning i procent Antal årsarbetare 2,000 1,500 1,000 500 0 1,568 2009 1,611 10 1,593 11 +5.3% 1,571 12 1,605 13 Andel som lämnar akutsjukhusen 1, procent 1,652 2014 2 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Kraftig ökning av personalomsättning vid utvalda sjukhus 2014 inom gynekologi och förlossning, till stor del drivet av ökad omsättning av barnmorskor 1 Till akutsjukhusen inräknas Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Norrtälje sjukhus, St Eriks Ögonsjukhus, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus 2 Personalomsättning för 2014 uppskalad till helår från utfall t om 30/9 baserat på trend från 2012 och 2013. Antal anställda 2014 per 30/9 KÄLLA: Heroma 30
Kraftigt ökande personalomsättning avseende barnmorskor Kvinnosjukvård Andel som lämnar akutsjukhusen <60 år Andel som lämnar akutsjukhusen >60 år Utveckling av antal anställda barnmorskor Antal årsarbetare, personalomsättning i procent Antal årsarbetare 700 600 500 400 300 200 100 614 646 658 +11.7% 644 672 Andel som lämnar akutsjukhusen 1, procent 686 15 10 5 Kraftigt ökande personalomsättning under 2014 avseende barnmorskor vid utvalda sjukhus Samtidigt ses en ökning av antalet anställda barnmorskor 0 2009 10 11 12 13 2014 2 0 1 Till akutsjukhusen inräknas Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Norrtälje sjukhus, St Eriks Ögonsjukhus, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus 2 Personalomsättning för 2014 uppskalad till helår från utfall t om 30/9 baserat på trend från 2012 och 2013. Antal anställda 2014 per 30/9 KÄLLA: Heroma 31
Innehåll Somatisk specialistvård totalt Fördjupning på utvalda specialiteter Ortopedi Kvinnosjukvård Hud ÖNH 32
Hud - Övergripande perspektiv 1 Besök inom hud har ökat kraftigt sedan vårdvalsinförande 2012, samtidigt har volymerna på utvalda akutsjukhus minskat betydligt (-16% under 2009-2014) 2 Viss vårdvalseffekt avseende personalomsättning 2012, därefter har personalomsättningen minskat 3 Totala antalet anställda ligger relativt oförändrat under hela perioden 2009-2014 33
Inom hud sker ett utskifte Hud Utveckling av vårdhändelser inom hud XX% Procentuell ökning 2014 mot 2009 Avtal övriga, privat eller landsting Nationell taxa Vårdavtal baserat på nat. taxa Övriga vårdval, privat eller landsting Övriga akutsjukhus Utvalda akutsjukhus Besök 1, tusentals Vårdtillfällen Ej akutsjukhus Utvalda akutsjukhus 306 104 28 76 295 97 27 72 +18,8% 316 302 31 5 22 98 30 155 71 354 5 12 27 212 363 28 253 477 473 466-0,2% 725 836 476-0,2% 98 98 102 104 99-15,8% 83 2009 10 11 12 13 2014 2 2009 10 11 12 13 2014 2 Samtidigt som öppenvårdsbesöken i systemet har ökat med ~19% så har akutsjukhusens volymer minskat med ~16% 1 Endast fysiska besök 2 Besök och vårdtillfällen för sista kvartalet 2014 estimerat baserat på trend från 2013 KÄLLA: VAL 34
Antal anställda har varit oförändrade sedan 2009 inom hud Hud Utveckling av antal anställda Antal årsarbetare, personalomsättning i procent Antal årsarbetare 200 150 100 50 162 162 170 +0.3% 164 Andel som lämnar akutsjukhusen <60 år 163 162 2009 10 11 12 13 2014 2 Andel som lämnar akutsjukhusen >60 år Andel som lämnar akutsjukhusen 1, procent 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Antalet anställda inom hud har inte förändrats över åren Ökad personalomsättning kring 2012 och framåt efter införande av vårdval 1 Till akutsjukhusen inräknas Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Norrtälje sjukhus, St Eriks Ögonsjukhus, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus 2 Personalomsättning för 2014 uppskalad till helår från utfall t om 30/9 baserat på trend från 2012 och 2013. Antal anställda 2014 per 30/9 KÄLLA: Heroma 35
Innehåll Somatisk specialistvård totalt Fördjupning på utvalda specialiteter Ortopedi Kvinnosjukvård Hud ÖNH 36
ÖNH - Övergripande perspektiv 1 Ökning av öppenvårdsvolymer på totalen samtidigt som besöken på akutsjukhusen minskar (~30% minskning 2009-2014) 2 Parallellt har det skett en betydande minskning av slutenvårdsvolymer (~20% minskning 2009-2014) 3 Ökad personalomsättning 2012 i samband med vårdvalsinförande och personalen har minskat totalt ~6% under 2009-2014 37
Utskifte och poliklinisering sänker volymer för akutsjukhusen inom ÖNH ÖNH Utveckling av vårdhändelser inom ÖNH XX% Procentuell ökning 2014 mot 2009 Avtal övriga, privat eller landsting Nationell taxa Vårdavtal baserat på nat. taxa Övriga vårdval, privat eller landsting Övriga akutsjukhus Utvalda akutsjukhus Besök 1, tusentals Vårdtillfällen Ej akutsjukhus Övriga akutsjukhus 237 33 27 238 36 30 +12,9% 246 247 5 39 38 28 29 258 5 40 12 268 0 41 1 6.642 83 6.298 79-22,8% 6.337 6.160 9 2 5.801 5 5.126 7 Utvalda akutsjukhus 99 3 0 75 94 4 0 75 96 4 0 79 92 4 79 131 3 67 169 3-29% 53 6.559 6.219 6.328 6.158 5.796 5.119-22% 2009 10 11 12 13 2014 2 2009 10 11 12 13 2014 2 Akutsjukhusen har minskat sina öppenvårdsvolymer betydligt, samtidigt som poliklinisering verkar leda till färre vårdtillfällen 1 Endast fysiska besök 2 Besök och vårdtillfällen för sista kvartalet 2014 estimerat baserat på trend från 2013 KÄLLA: VAL 38
Antalet anställda inom ÖNH har minskat sedan 2011 ÖNH Andel som lämnar akutsjukhusen <60 år Andel som lämnar akutsjukhusen >60 år Utveckling av antal anställda Antal årsarbetare, personalomsättning i procent Antal årsarbetare 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 439 2009 466 10 465 11-6.0% 440 12 432 13 Andel som lämnat akutsjukhusen 1, procent 413 2014 2 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Viss minskning av anställda under perioden 2009-2014 En topp i personalomsättning under 2012 då vårdval infördes 1 Till akutsjukhusen inräknas Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Norrtälje sjukhus, St Eriks Ögonsjukhus, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus 2 Personalomsättning för 2014 uppskalad till helår från utfall t om 30/9 baserat på trend från 2012 och 2013. Antal anställda 2014 per 30/9 KÄLLA: Heroma 39
Utvecklingsavtal för det landstingscentrala samverkansarbetet
Publikationen finns att läsa på landstingets intranät: www.intranat.sll.se (För medarbetare, Samverkansgrupp): Fler exemplar av broschyren kan beställas via e-postadress: informationsmaterial.lsf@sll.se Landstingsstyrelsens förvaltning 2005 Reviderad mars 2009 Grafisk form: Soya Kommunikation, www.soya.se Tryck: Landstingsstyrelsens förvaltning, Stockholm 2009 2
Utvecklingsavtal för det landstingscentrala samverkans arbetet inom Stockholms läns landsting Parter Stockholms läns landsting och Kommunal Stockholms län (Kommunal) Fackförbundet SKTF, Vårdförbundet, Ledarna, Lärarförbundet, Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet (SLF), Stockholms Läkarförening (LF), Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR), Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA), Jusek, SACO:s Allmänna Tjänstemannaförbund (SRAT), Akademikerförbundet SSR, Sveriges Psykologförbund (SP), Civilingenjörsförbundet (CF), Civilekonomerna (CR), Ingenjörsförbundet, Naturvetareförbundet (SN), Sveriges Farmacevtförbund (SFF), Sveriges Tandläkarförbund (STF), Sveriges Veterinärförbund (VET), Sveriges Arkitekter (AF), DIK-förbundet, Agrifack, Lärarnas Riksförbund (LR) och Sveriges Skolledareförbund. 1 Parterna träffar överenskommelse om bilagda Utvecklingsavtal för det landstingscentrala samverkansarbetet inom Stockholms läns landsting. 2 Avtalet grundar sig på landstingets ramavtal Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Stockholms läns landsting. 3 Avtalet gäller fr. o m 2005-04-01 t o m 2006-03-31. Avtalet kan skriftligen sägas upp med en ömsesidig uppsägningstid av tre (3) månader. Har avtalet inte sagts upp inom tre (3) månader innan avtalstidens utgång förlängs det ett år (1) i sänder med samma uppsägningstid. 4 Mot bakgrund av att avtalet har karaktär av utvecklingsavtal är det parternas avsikt att brott mot avtalet avseende avsnitt Avtal om samverkan på landstingscentral nivå, Grundförutsättningar för samverkan, Mål och syfte, Former för samverkan och Områden för samverkan inte kan läggas till grund för rättslig prövning (Inledning samt avsnitt 1 4). 3
Avtal om samverkan på landstingscentral nivå Utvecklingsavtalet reglerar samverkan på landstingscentral nivå och grundar sig på landstingets ramavtal Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Stockholms läns landsting. Med samverkan avses i detta avtal det samråd som sker mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationerna i landstingets centrala samverkansgrupp CSG. CSG behandlar frågor av övergripande, principiell och strategisk natur inom koncernledningens verksamhetsområde. Intern samverkan inom landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) som berör en eller flera avdelningar omfattas ej av detta avtal. 4
1. Grundförutsättningar för samverkan Landstingets ramavtal och övriga styrdokument, med visioner och mål, anger inriktningen för samverkansarbetet på koncernnivå. Koncernledningen har uttryckt att det är viktigt att det etableras och vidmakthålls goda och förtroendefulla relationer med arbetstagarorganisationerna. Samverkan på landstingscentral nivå ställer särskilda krav på båda parter. De frågor som behandlas är ofta är av strategisk karaktär med långsiktiga effekter avseende en eller flera av landstingets verksamheter. Utgångspunkten för samverkansarbetet är att det ankommer på landstingets beslutande politiska organ att bland annat avgöra vilken typ av verksamhet som ska bedrivas och att fastställa målen för verksamheten, liksom de resursramar som ska finnas. Om det landstingscentrala samverkansarbetet ska leva upp till intentionerna i landstingets ramavtal måste de arbetstagarorganisationernas verksamhets- och yrkeskunskap tas tillvara. En annan viktig förutsättning är att det partsgemensamma arbetet är processinriktat med fokus på förväntat resultat och kontinuerlig uppföljning av de politiska besluten. Tydliga berednings- och beslutsprocesser är en grund för att utveckla samverkans formerna på landstingscentral nivå. Inriktningen är att informationsutbyte och dialog i CSG ska omfatta de frågeområden som bereds i den politiska organisationen. 5
2. Mål och syfte Det är ett gemensamt intresse att länets befolkning får en effektiv landstingsservice av högsta möjliga kvalitet. Utvecklingsavtalet ska vara ett ledningsinstrument som används för att utveckla landstingets verksamhet och främja hållbarhet i arbetslivet. Den bärande grunden är ett partsgemensamt synsätt när det gäller förhållnings sätt och attityder till samverkan. Ett väl fungerande samverkansarbete handlar om att skapa förtroende genom en öppen kommunikation och information, ömsesidig respekt och förståelse för varandras åsikter och ställningstaganden i en ständigt pågående dialog. Samverkansgruppen på landstingscentral nivå utgör den partssammansatta gruppen för samverkan avseende frågor av övergripande, principiell och strategisk natur inom koncernledningens verksamhetsområde. Gruppen ska aktivt följa, stödja och bevaka tillämpningen av avtalet och stimulera och medverka till en fortsatt utveckling av samverkan. Arbetsformerna ska ge delaktighet i processerna genom välutvecklade mötesformer och kommunikation parterna emellan. Efter ett år görs en samlad utvärdering av hela årets samverkansarbete. Utgångs punkt för utvärderingen är de ledord som parterna enats om ska känneteckna samverkansarbetet på landstingscentral nivå: Samverkan i rätt ÄRENDE Samverkan i rätt TID Samverkan i rätt FORUM Samverkan i ordets rätta BEMÄRKELSE Utvecklingsavtalet bör ses som ett uttryck för en gemensam strävan hos parterna att skapa förutsättningar för en vidareutveckling och anpassning av formerna för inflytandet på landstingscentral nivå. 6
3. Former för samverkan Utvecklingsavtalet utgår från förutsättningen att arbetstagarorganisationernas synpunkter ska tas in och beaktas i ett tidigt skede av beslutsprocessen och att tidsutrymme ges för dialog och partssamverkan. Landstingscentral samverkansgrupp Landstingets centrala samverkansgrupp - CSG - utgör den partssammansatta gruppen för samverkan kring frågor av övergripande, principiell och strategisk natur som behandlas i Landstingsstyrelsen (LS), dess utskott samt Landstingsfullmäktige (LF). Samverkan Intieras Utredning Tjänstemannaförslag Politiskt beslut 7
Struktur för samverkan Utöver samråd i CSG kan samverkan på landstingscentral nivå även ske på andra sätt, t ex genom informationsmöten/seminarier, genom deltagande i stadigvarande/tillfälliga referens-/arbetsgrupper eller facklig samverkan avseende speciella frågeområden* (se nedan, not.). I samband med bildandet av respektive grupp klargörs syfte, mandat och uppgift. Strukturen för samverkan på landstingscentral nivå kan illustreras av följande bild. Referens/arbetsgrupper Samverkan avseende speciella frågeområden Landstingsstyrelsens förvaltning CSG Klassificering av ärenden/frågor samt årsplanering och IT-stöd Upphandlingsavdelningen samverkan kring upphandlingar inom personalområdet Hälso- och sjukvårdsnämndensförvaltning SLL:s beställarfunktion Samverkansgrupp för beredning och behandling av frågor som gäller beställaruppdraget Not.: HSN-förvaltningen har inrättat en partsammansatt grupp för beredning och behandling av frågor som gäller Stockholms läns landstings beställaruppdrag (t ex externa vårdupphandlingar). Motsvarande ordning gäller för Upphandlingsavdelningen, LSF avseende facklig samverkan kring samordnade tjänsteupphandlingar inom personalområdet. 8
4. Områden för samverkan Samverkan på landstingscentral nivå ska omfatta områden av övergripande, principiell och strategisk karaktär. Exempel på ärenden/frågor som ska behandlas i CSG är ekonomi/budget, prognoser och planer som t ex landstingets trafikplan, FoUU-frågor, riktlinjer för personalpolitiken, inriktning för omstruktureringsarbetet mm. Ett sätt att exemplifiera samverkansarbetet i CSG är att beskriva landstingets budgetarbete, en process som i princip pågår året runt. En stor del av de ärenden som behandlas i CSG har anknytning till landstingets budget, antingen som uppdrag i budget eller i form av andra politiska beslut vilka har sin utgångspunkt i den inriktning som lagts fast i Landstingsfullmäktiges budgetbeslut. Budgetdirektiv Budgetunderlag förvaltningar/ bolag Budget SLL Slutlig budget Mars juni Juni September Oktober November Januari Mars Beslut i Landsstyrelsen i maj. Budgetdirektiven anmäls i Landstingsfullmäktige i juni Förvaltningar och bolag tar fram budgetunderlag och planer som överlämnas till LSF i september Landstingsdirektörens PM Underlag för budget överlämnas till politiken i oktober. Beslut i Lands tings fullmäktige i november. Förvaltningar och bolag överlämnar slutlig budget till LSF i januari. Landstingsstyrelsen anmäler slutlig budget till Landstingsfullmäktige i mars. Uppföljning ingår som en viktig del i den beredning som sker i CSG, t ex i sam band med års- respektive delårsbokslut och genom landstingets hälso bokslut. Vidare har CSG som landstingscentral samverkansgrupp ett särskilt ansvar för att fortlöpande följa det lokala samverkansarbetet samt tillämpningen av landstingets övergripande policydokument/vägledningar/riktlinjer. 9
5. Bestämmelser kring samverkan CSG är i första hand ett forum för information och dialog, med beredning samt i förekommande fall slutbehandling av ärenden. 5.1 Sammansättning CSG består av högst 16 representanter för arbetstagarorganisationerna, d v s åtta (8) ordinarie ledamöter samt 8 ersättare*. Vid mandatfördelningen gäller att Kommunal har högst fyra (2+2) mandat, TCO-förbunden gemensamt samt SACO-förbunden gemensamt äger rätt till högst sex (3+3) mandat vardera. Det förutsätts att parterna till ledamöter/ersättare i CSG utser personer som har tydliga mandat och befogenheter att ta ställning i de frågor som gruppen har att behandla. Not. *Ersättare inträder vid ordinarie ledamots frånvaro. Ordförande i CSG utses av arbetsgivaren. Anm. Arbetstagarorganisationerna i CSG har möjlighet att vid behandling av särskild fråga som behandlas vid sammanträde i CSG låta sig biträdas av person med speciell sakkunskap som företrädare för förbund**. Not. ** Exempelvis har förbund/organisation som kollektivavtalspart rätt att delta vid beredning av fråga/ärende som är av särskilt intresse för deras medlemmar. 5.2 Allmänna bestämmelser Genom behandling av fråga/ärende i CSG fullgör arbetsgivaren den primära informations- och förhandlingsskyldigheten enligt MBL. Detta gäller även om enighet inte uppnås mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna om ett beslutsförslag i ett ärende. Huvudprincipen är att informations- respektive förhandlingsskyldigheten ska vara fullgjord innan beslut i Landstingsstyrelsen (behandling i utskott kan ske innan slutbehandling ägt rum). En Årsplan tas fram för det partsgemensamma arbete som ska bedrivas i CSG under respektive år. Vidare avslutas varje CSG-möte med en genomgång/ klassificering av övriga frågor/ärenden som av parterna bedöms bli aktuella för samråd i CSG. Ansvarig avdelningschef (motsv.) för den enhet där ärendet tagits fram deltar vid slutbehandling i CSG. 10
Kallelse Kallelse med dagordning, och i förekommande fall handlingar, skickas med e-post. Vidare ska dagordningen läggas ut på landstingets intranät www.intranat.sll.se (För medarbetare, Samverkansgrupp). Av dagordningen ska framgå om det är fråga om information eller om ett ärende ska slutbehandlas i CSG. Mötesfrekvens Enligt gällande tidplan, med förbehåll för att extra möten kan sättas ut i de fall part så begär. Minnesanteckningar Arbetsgivaren för minnesanteckningar. Av minnesanteckningarna från CSG:s möten ska det framgå om det rör sig om information alternativt slutbehandling. Eventuella tillägg/ändringar/kompletteringar ska lämnas snarast, dock senast tre arbetsdagar (3) efter utsändning med e-post till CSG:s ledamöter/ersättare. Om någon invändning enligt ovan ej inkommer anses minnesanteckningarna som godkända/justerade. Minnesanteckningar läggs ut på webbsidan när de är godkända/justerade. I det fall arbetstagarorganisation så begär ska minnesanteckningar avseende slutbehandling i CSG, inklusive i förekommande fall skrivelser/uttalanden från arbetstagarorganisationerna, bifogas ärendet inför beslut i Landstingsstyrelsen/ Landstingsfullmäktige. Anm. Oavsett vad ovan sägs kan förhandling enligt 12 MBL påkallas i det fall arbetstagarorganisation särskilt begär det i samband med den genomgång/ klassificering av aktuella frågor/ärenden som sker i CSG. I sådant fall ska skriftlig förhandlingsframställan inlämnas så snart som möjligt. Ansvarig avdelningschef (motsv.) för den enhet där ärendet tagits fram deltar vid förhandlingen. När förhandling ägt rum har arbetsgivaren fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. Kallelse till MBL-förhandling skickas ut med e-post till påkallande arbetstagarorganisation(er). Vid MBL-förhandling förs protokoll. Protokollet läggs ut på webbsidan när det är justerat. I det fall arbetstagarorganisation så begär ska justerat MBL-protokoll följa med ärendet inför beslut i Landstingsstyrelsen/ Landstingsfullmäktige. 11
Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Postadress: Box 22550, 104 22 Stockholm Tfn växel: 08-737 25 00, 08-123 130 00 E-post: landstinget@sll.se
Akutsjukhusens ekonomiska situation Slutrapport Analys & Utveckling Mikael Antonsson
1 (30) Landstingsstyrelsens förvaltning Analys och utveckling 2015-01-30 Handläggare Mikael Antonsson Telefon 08 7374513 E-post mikael.antonsson@sll.se Akutsjukhusens ekonomiska situation Sammanfattning Under 2014 redovisar de tre stora landstingsägda akutsjukhusen Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus stora ekonomiska svårigheter med negativa resultat och framförallt ökade kostnader som inte är acceptabla. Landstingets ekonomi ger inte utrymme för den rådande kostnadsutvecklingen. Orsakerna till kostnadsutvecklingen är delvis olika för sjukhusen. Dock anger sjukhusen gemensamt att den absolut viktigaste orsaken till kostnadsökningen är ökade personalkostnader. Det görs nu mycket arbete på sjukhusen för att komma till rätta med kostnadsökningarna för att på sikt kunna erhålla en ekonomi i balans. En mängd åtgärdsaktiviteter är initierade och arbetas intensivt med. Viktiga arbeten är t ex att åstadkomma ett förbättrat nyttjande av sjukhusens resurser, såväl personal som fasta resurser, där det ingår att använda olika yrkeskategorier på mest effektiva sätt. Andra betydelsefulla åtgärder är att använda vårdplatser mer flexibelt, samverkan mellan vårdavdelningar och att produktions- och ekonomistyrning stramas upp och tydliggörs. En viktig åtgärd är ett sjukhusgemensamt arbete initierat av SLL Personal och utbildning syftande till att utveckla och implementera gemensamma strategier för lönebildning och kompetensförsörjning.
2 (30) 2015-01-30 Vidtagna åtgärder visar sig dock inte räcka för att nå en acceptabel kostnadsutveckling och en ekonomi i balans. För att ha möjlighet att klara utmaningarna är det nödvändigt med ett fortsatt intensivt arbete som framförallt fokuserar på kostnadsbesparingar. Det är också nödvändigt med insatser från ägare och beställare för att ge sjukhusen möjligheter att klara utmaningarna. De tre akutsjukhusen står inför mycket svåra utmaningar i närtid: Att klara nödvändig bemanning för sitt produktionsåtagande utan kostnadsökning som överstiger det utrymme som finns. Vad finns för åtgärdsplaner för att klara detta? Att upprätthålla fullt fokus på kostnadskontroll såväl i sjukhusledning som i verksamheter. Hur planerar sjukhusen att hantera och förbättra sitt arbete med detta? Att upprätthålla aktivt arbete med nytänkande i hur sjukhusets alla resurser nyttjas effektivt och optimalt kan yrkeskategorier nyttjas på annat sätt? kan personal schemaläggas på annat sätt? kan operationssalar nyttjas mer effektivt? kan sjukvårdsarbetet organiseras och planeras på helt annat sätt? Att klara produktionen under dessa förutsättningar och samtidigt klara en hög kvalitet patientsäkert, tillgängligt, med goda medicinska resultat och bra upplevd nytta och kvalitet. Följande rekommendationer till fortsatta arbeten ges: 1. Respektive sjukhus bör fortsätta att arbeta med hur själva sjukvårdsarbetet kan organiseras på nya sätt hur personal kan nyttjas på mer effektivt sätt och hur olika yrkeskategorier kan nyttjas för att stödja en förbättrad effektivitet och minskade kostnader. 2. Sjukhusen bör även arbeta med att nyttja övriga produktionsresurser mer effektivt t ex skulle ett bättre nyttjande av operationssalar och dyrbar utrustning kunna leda till ett minskat behov av investering. Här finns ett behov av snabb dialog med SFI och Locum. 3. Respektive sjukhus bör intensifiera arbete med kostnadskontroll i vardagen ekonomistyrningen bör tydliggöras så att sjukhusledningens möjligheter till styrning och uppföljning kan förbättras.
3 (30) 2015-01-30 4. Sjukhusen föreslås utarbeta helhetsplaner som visar hur de ska kunna uppnå budget med bibehållen kvalitet och förändrad vård i enlighet med Framtidsplanen. 5. SLL Personal bör tillsammans med sjukhusen fortsätta det påbörjade arbetet med att utveckla och implementera gemensamma strategier för lönebildning och kompetensförsörjning strategi och överenskommelser bör formuleras så att möjligheterna till att nå en acceptabel personalkostnadsutveckling förbättras kraftigt. 6. Sjukhusen och ägare bör tillsammans mötas för diskussion kring och spridning av goda exempel och aktiviteter för kostnadsbesparingar. 7. Landstinget bör som ägare till de tre stora akutsjukhusen och som ansvarig för sjukvården som helhet, klargöra en strategi för hur sjukvården i Stockholm ska utformas i närtid ett ägaransvar bör tas för att tydliggöra akutsjukhusens roll och möjligheter att klara produktion, ekonomi och kvalitet ur ett helhetsperspektiv. 8. Landstingsstyrelsens förvaltning och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen bör gemensamt göra en fördjupad analys av aktuell förändring av vårdproduktion hos akutsjukhusen och andra sjukvårdsproducenter i relation till kostnadsutveckling. I detta arbete bör även ingå att analysera eventuell förändring av behov av slutenvård vid akutsjukhus i relation till planeringen för och organisationen vid akutsjukhusen.
4 (30) 2015-01-30 Innehåll: 1. Bakgrund sid 5 2. Problemformulering/Frågeställning 8 3. Metod 9 4. Orsaker till kostnadsutvecklingen 10 4.1 Karolinska Universitetssjukhuset 11 4.2 Södersjukhuset 12 4.3 Danderyds sjukhus 13 5. Åtgärder 14 5.1 Karolinska Universitetssjukhuset 14 5.2 Södersjukhuset 16 5.3 Danderyds sjukhus 17 5.4 Strategiarbete för gemensamma lönebildningsfrågor 19 6. Nyckeltal ett verktyg 21 6.1 Sjukhusens egna nyckeltal 21 6.2 Benchmarkprojektet 22 6.3 Nyckeltal för lokaler och verksamhet 22 7. Analys och rekommendationer 24 7.1 Rekommendationer 29
5 (30) 2015-01-30 1. Bakgrund Under 2014 har konstaterats att de stora landstingsdrivna akutsjukhusen i Stockholm Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus uppvisar stora negativa ekonomiska resultat. Ökade kostnader konstateras vid dessa sjukhus och dessutom en ökande kostnadsökningstakt. Akutsjukhusens ekonomiska situation med svårigheter att klara budget och med negativa ekonomiska resultat har konstaterats och påtalats tidigare under året. När augustiresultatet presenterades tydliggjordes ytterligare den höga kostnadsnivån och kostnadsökningstakten. Karolinska Universitetssjukhuset uppvisade ett ackumulerat resultat på -287 mkr t o m augusti 2014 och en kostnadsutveckling för perioden på 6,8 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Inom verksamhetsområde produktion är kostnadsökningen 5,8 procent jämfört med föregående år. Prognosen för helår 2014 visade ett resultat på -221 mkr vilket är 250 mkr sämre än budget. Kostnaderna prognostiserades till 572 mkr högre än budget och med en kostnadsökning på 5 procent jämfört med 2013. Södersjukhuset uppvisade ett ackumulerat resultat på -54 mkr t o m augusti 2014 och en kostnadsutveckling för perioden på 3,6 procent jämfört
6 (30) 2015-01-30 med motsvarande period 2013. Prognosen för helår 2014 visade ett resultat på -135 mkr vilket är en avvikelse mot budget på -144 mkr. Kostnaderna prognostiserades till 69 mkr högre än budget och med en kostnadsökning på 3 procent jämfört med 2013. Danderyds sjukhus uppvisade ett ackumulerat resultat på -81 mkr t o m augusti 2014 och en kostnadsutveckling för perioden på 3,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Prognosen för helår 2014 visade ett resultat på -110 mkr vilket är 117 mkr sämre än budget. Kostnaderna prognostiserades till 53 mkr högre än budget och med en kostnadsökning på drygt 3 procent jämfört med föregående år.
7 (30) 2015-01-30 Samtidigt som denna kostnadsutveckling konstaterades, sågs också en delvis vikande produktion. Ett kanske förenklat och väl hårddraget påstående, men som tydliggörs i ekonomiska rapporter, är att sjukhusen kostar mer men producerar mindre. Mot bakgrund av dessa fakta gav landstingsdirektören ett uppdrag åt Henrik Gaunitz (avdelningschef Hälso- och sjukvårdsförvaltningen), Hans- Erik Malmros (utvecklingsdirektör Landstingsstyrelsens förvaltning) och Gunnel Forsberg (direktör SLL Ekonomi och finans) att utreda orsakerna till utvecklingen och vad som vidtas för åtgärder. Avdelningen Analys och utveckling i Landstingsstyrelsens förvaltning fick uppdraget att driva ett projekt med ovanstående personer som styrgrupp. I projektets arbetsgrupp ingår de tre akutsjukhusens ekonomidirektörer, representanter från HSF, representant från SLL Ekonomi och finans och från Analys och utveckling. Uppdragets formulering: Identifiera de viktigaste orsakerna till kostnadsutvecklingen och identifiera vilka åtgärder som görs på sjukhusen för att komma till rätta med problematiken så att en ekonomi i balans kan nås. Projektet startade 2 oktober 2014. En delredovisning gjordes 16 oktober i form av en rapport och presentation för styrgrupp. Slutredovisning för styrgrupp gjordes 3 december. Projektet avslutas i och med denna slutredovisning.
8 (30) 2015-01-30 2. Problemformulering/Frågeställning Huvudfrågan i arbetet är: Vad görs på kostnadssidan för att få en ekonomi i balans vid de landstingsägda stora akutsjukhusen? För att kunna svara på frågan behöver vi först identifiera de viktigaste orsakerna till kostnadsutvecklingen. Kostnadsdrivande orsaker kan finnas inom: Produktionsfaktorer såsom personal, utrustning, lokaler, läkemedel, material Metoder/vårdutförandet d v s om själva vården medför ökade kostnader avseende t ex teknik, tid, vårdtyngd, kvalitetsbrist Faktorer utanför själva produktionen såsom intern administration, centrala landstingskrav, it Därefter kan viktiga åtgärder identifieras och förväntad effekt kvantifieras. Strukturen för arbetet kan åskådliggöras i nedanstående figur: