2015 Josefin Edström. Vad kostar en akademiker? - En jämförelse av utbildningskostnaden för en svenskutbildad och en invandrad akademiker

2015 Josefin Edström Vad kostar en akademiker? - En jämförelse av utbildningskostnaden för en svenskutbildad och en invandrad akademiker

Vad kostar en akademiker? - En jämförelse av utbildningskostnaden för en svenskutbildad och en invandrad akademiker Josefin Edström Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 ISBN: 978-91-88019-02-8 www.saco.se

Sammanfattning Riksdag och regering har återkommande uttryckt att en välutbildad befolkning är en förutsättning för, och en investering i, svensk välfärd och konkurrenskraft. En investering är enkelt uttryckt en kostnad som förväntas ge avkastning. Men vad kostar egentligen en akademiker? I denna rapport beskrivs och jämförs utbildningskostnaden för en svenskutbildad akademiker och en invandrad akademiker med utländsk utbildning. En svenskutbildad akademikers totala utbildningskostnad uppskattas till cirka 2,45 miljoner kronor. Denna summa fångar den utbildningsinvestering som Sverige gör i en akademiker som har läst 4,5 år på högskola. Utöver kostnaderna för högskolestudierna har kostnaden för den utbildning som föregår och möjliggör de akademiska studierna från förskola till och med gymnasium räknats in. Sverige har inte haft motsvarande kostnad för en invandrad akademiker. Den som flyttar från ett land till ett annat kan dock ha behov av att validera och komplettera sin utländska utbildning för att anpassa den till arbetsgivarnas krav i det nya landet. Kostnaden för att validera en invandrad akademikers utländska utbildning samt komplettera den med bland annat högskolestudier och svenskkunskaper uppskattas till cirka 310 000 kronor. Beräkningarna i denna rapport visar att kostnaden för att anpassa en invandrad akademikers utbildning till den svenska arbetsmarknaden är låg jämfört med kostnaden för att utbilda en akademiker från grunden. En läkares högskoleutbildning kostar exempelvis cirka 1,25 miljoner kronor inklusive studiebidrag. Om den totala offentliga utbildningsinvesteringen i denna läkare räknas in stiger summan till cirka 3,25 miljoner kronor. För drygt en tiondel av denna kostnad, och på mycket kortare tid, kan validering och kompletterande utbildning ge en invandrad läkare legitimation och möjlighet att jobba i Sverige. Sveriges satsningar på invandrade akademiker är trots detta få, små och kortsiktiga. Under 2014 avsattes 70 miljoner kronor till kompletterande högskoleutbildning för akademiker med utländsk utbildning. Omräknat till kostnaden för att producera en svenskutbildad akademiker motsvarar det färre än 30 akademiker. Vad beror det på? I rapporten väcks frågor om vilken utbildning Sverige ska erbjuda, till vem och varför, och vem som ska betala. 2

Innehåll Sammanfattning 2 Inledning 4 Om Sveriges akademiker 5 Om begreppen invandrad och utrikesfödd 5 In- och utrikesfödda akademikers situation på den svenska arbetsmarknaden 5 Vad förklarar skillnaderna i arbetsmarknadsutfall mellan inoch utrikesfödda akademiker? 7 Hur kan invandrade akademikers humankapital stärkas? 8 Vad kostar en invandrad akademiker? 8 Vad kostar validering och komplettering? 9 Vad kostar utbildning i svenska? 9 Vad kostar kompletterande högskoleutbildning? 10 Vad kostar validering av utländsk utbildning? 11 Vad kostar en svenskutbildad akademiker? 12 Vad kostar högskoleutbildning? 12 Den svenskutbildade akademikerns framkörningskostnad 15 Svenskutbildad vs invandrad akademiker 18 Kostnad per person och utbildningsform 19 Kostnad per person och högskoleutbildning 20 Utbildningskostnad per år i arbetslivet 24 Utbildningspolitiska principer 26 Kostnadsfri utbildning för vem och varför? 26 Vem betalar för utbildning? 26 Varför betalar det offentliga individens utbildningskostnad? 26 Vilken utbildning ska finansieras med offentliga medel? 27 Högskolans utbildningsutbud 28 Vad förklarar den kompletterande högskoleutbildningens dimensionering? 29 Utbildningspolitik eller arbetsmarknadspolitik? 31 Avslutande diskussion 33 Bilaga 1. Dataunderlag 36 Om dataunderlaget 36 Antaganden och kriterier 36 Källor 39 Litteratur 39 Offentligt tryck 40 Övriga källor 41 3

Inledning Utbildning är enligt Sveriges riksdag och regering en investering i framtiden, både för individen och för samhället. 1 Sverige satsade 274 miljarder kronor på olika typer av utbildning år 2012. 2 Ungefär 40 procent av den svenska befolkningen har någon form av eftergymnasial utbildning. En fjärdedel, eller cirka 1,2 miljoner personer, har en minst treårig eftergymnasial utbildning. 3 Denna grupp benämns härefter akademiker. Antalet och andelen akademiker i den svenska befolkningen har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Denna ökning består både av akademiker som har utbildat sig i Sverige och av akademiker som har utbildat sig i andra länder och därefter flyttat hit. Syftet med denna rapport är att genom typfallsberäkningar beskriva och jämföra den offentliga utbildningskostnaden för en svenskutbildad respektive en invandrad akademiker. Rapporten har med andra ord ingen samhällsekonomisk ansats. I den första delen av rapporten beskrivs inrikes och utrikes födda akademiker och deras situation på den svenska arbetsmarknaden. Fokus är på utrikes födda akademiker och förklaringar till utrikes föddas sämre arbetsmarknadsutfall jämfört med inrikes föddas. Avsnittet ger en bakgrund till varför insatser för att validera och komplettera utländsk utbildning finns. I den andra delen av rapporten redovisas kostnaden för de insatser som finns för att validera och komplettera en invandrad akademikers utländska utbildning. I den tredje delen av rapporten redovisas kostnaden för en svenskutbildad akademiker. Detta gäller dels kostnaden för högskoleutbildning, dels kostnaden för den utbildning som föregår och möjliggör högskoleutbildningen. I den fjärde delen av rapporten presenteras olika jämförelser mellan vad det kostar att producera en svenskutbildad akademiker och vad det kostar att validera och komplettera en invandrad akademikers utländska utbildning. I den femte delen av rapporten analyseras ett antal utbildningspolitiska principer. Syftet är att visa på likheter och skillnader mellan de principer som gäller för insatser för att validera och komplettera invandrade akademikers utländska utbildning och de principer som gäller för övrig utbildning. 1 Se nuvarande och tidigare budgetpropositioner, utgiftsområde Utbildning och universitetsforskning. 2 SCB (2012). I de totala kostnaderna för utbildningsväsendet ingår, förutom kostnader för respektive utbildning, även kostnader för studiestöd (exklusive lån) och centrala kostnader. 3 SCB (2013). Gäller Sveriges befolkning 25 till 64 år. 4

Utgångspunkten är att satsningar på att validera och komplettera invandrade akademikers utländska utbildning är ett alternativt sätt att uppnå Sveriges utbildningspolitiska mål om en välutbildad befolkning som kan bidra till svensk välfärd och konkurrenskraft. Om Sveriges akademiker I detta avsnitt beskrivs inrikes och utrikes födda akademiker och deras situation på den svenska arbetsmarknaden. Fokus är på utrikes födda akademiker och vad aktuell forskning har att säga om utrikes föddas sämre arbetsmarknadsutfall jämfört med inrikes föddas. Om begreppen invandrad och utrikes född I rapporten används två begrepp: utrikes född akademiker och invandrad akademiker. Begreppet invandrad akademiker syftar på en person som har invandrat till Sverige och vid invandringstillfället har med sig en akademisk examen från ett annat land. Invandrad akademiker används i samband med typfallsbaserade beräkningar. Syftet är att möjliggöra en jämförelse av utbildningskostnaden för en svenskutbildad akademiker med kostnaden för de utbildningspolitiska insatser som finns för att anpassa en invandrad akademikers utländska utbildning till den svenska arbetsmarknaden. Begreppet utrikes född akademiker används i de sammanhang där statistik redovisas. Det beror på att det inte finns tillförlitliga uppgifter om hur många av de utrikes födda akademikerna som har en akademisk examen med sig när de kommer till Sverige. Det bör därför beaktas att den statistik om utrikes födda akademiker som presenteras även inkluderar de utrikes födda akademiker som har kommit till Sverige i unga år och som har genomgått hela eller delar av sin utbildning i Sverige. Inrikes och utrikes födda akademikers situation på den svenska arbetsmarknaden År 2012 var ungefär 270 000 av Sveriges akademiker utrikes födda. Det motsvarar nära en femtedel av landets samtliga akademiker. Sveriges utrikes födda akademiker är samtidigt en heterogen skara människor som har kommit till Sverige av olika anledningar vissa har sökt sig bort från krig och katastrofer, andra har sökt sig hit på grund av kärlek och ytterligare andra har kommit för att studera eller arbeta. De är bland annat läkare, lärare, ekonomer, ingenjörer, samhällsvetare, kommunikatörer och matematiker. De utrikes födda akademikerna har generellt sett svårare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden än svenskfödda akademiker. De är i lägre utsträckning sysselsatta och i högre utsträckning arbetslösa. 5

Tabell 1. Inrikes och utrikes födda akademikers sysselsättning och arbetslöshet (15 74 år), 2013 Födelseland, -region Sysselsättningsgrad (%) Arbetslöshet (%) Inrikes födda 84,1 2,4 Utrikes födda 75,7 9,3 Varav Övriga Norden 80,2 - Övriga Europa 79,2 6,2 Afrika 62,3 22,9 Asien 71,1 13,4 Amerika och Oceanien 80,7 8,0 Övrigt och okänt 62,5 - Källa: AKU/SCB. I tabellen ovan framgår att utrikes födda akademikers sysselsättningsgrad och arbetslöshet skiljer sig åt mellan personer födda i olika delar av världen. Detta hänger delvis samman med hur länge personer från olika delar av världen har bott i Sverige och av vilken anledning de har flyttat hit. Sysselsättningsgraden ökar och arbetslösheten minskar med tiden i Sverige. Arbetskraftsinvandrare är av naturliga skäl i högre utsträckning sysselsatta än anhöriginvandrare eller asylsökande. I tabellen nedan anges hur stor andel av de sysselsatta akademikerna som har ett kvalificerat arbete eller en chefsposition. Av tabellen framgår att utrikes födda akademiker i lägre utsträckning än inrikes födda akademiker har ett arbete i nivå med sin utbildning. Det gäller framför allt de akademiker som är födda i Afrika eller Asien. Andelen utrikes födda som har ett kvalificerat arbete ökar med tiden i landet, men stora skillnader kvarstår jämfört med inrikes födda även bland de personer som har varit i Sverige upp till 14 år. 6

Tabell 2. Sysselsatta inrikes och utrikes födda akademiker (16 74 år) med kvalificerat arbete eller chefsposition, 2012 Födelseland, -region: Andel med chefsposition (%) Andel med kval. arbete (%) Sverige 9 79 Norden utom Sverige 9 75 Europa utom Norden 5 64 Afrika 3 48 Asien 3 59 Amerika 5 65 Övrigt/okänt 6 67 Vistelsetid: 2 år 4 48 3 4 år 3 52 5 9 år 3 52 10 14 år 5 62 15 år 6 73 Okänt 7 71 Källa: RAMS/SCB. Chefsposition motsvarar SSYK yrkesområde 1 (chefsyrken). Kvalificerat arbete motsvarar SSYK yrkesområde 2 (yrken med krav på fördjupad högskolekompetens) och yrkesområde 3 (yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande). Vad förklarar skillnaderna i arbetsmarknadsutfall mellan inrikes och utrikes födda akademiker? På uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet har statsvetaren Stina Petersson, affilierad till Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier, tagit fram forskningsöversikten Utrikes födda på arbetsmarknaden. 4 I översikten presenteras aktuell forskning om fyra faktorer som främjar respektive hindrar utrikes föddas arbetsmarknadsintegration: Utrikes föddas eget humankapital Utrikes föddas tillgång till sociala nätverk Förekomsten av diskriminering Kraven för anställningsbarhet och arbetsmarknadens struktur Då det utbildningspolitiska området står i fokus i denna rapport är den forskning som analyserar humankapitalets betydelse av särskilt intresse. Begreppet humankapital inkluderar ofta såväl formell utbildning som språkkunskaper och arbetslivserfarenhet. I forskningsöversikten konstateras sammanfattningsvis att utrikes födda inte skiljer sig nämnvärt från inrikes födda vad gäller utbildningsnivå eller utbildningsinriktning. Högre utbildning 4 Petersson (2014). 7

ökar utrikes föddas sannolikhet att ha ett arbete, i synnerhet om utbildningen till någon del har genomförts i Sverige och/eller är yrkesinriktad. Högutbildade utrikes födda är dock jämfört med inrikes födda med motsvarande utbildningsnivå sysselsatta i mindre utsträckning och har i mycket mindre utsträckning ett kvalificerat arbete. Utrikes föddas utbildningsavkastning är också lägre än inrikes föddas, vilket även gäller för personer som har genomgått sin högsta utbildning i Sverige. Detta förklaras bland annat med att humankapitalet minskar i värde (deprecieras) vid en flytt från ett land till ett annat. En anledning till att humankapitalet deprecieras vid en flytt kan vara att arbetsgivarnas krav på utbildningen är högre eller annorlunda i det nya landet. Språkkunskaper är en del av humankapitalet som ofta minskar i värde vid en flytt till Sverige, då den som invandrar kan ha goda kunskaper i ett eller flera andra språk än svenska medan svenska arbetsgivare värderar just svenskkunskaper högt. Arbetsgivare kan också vara osäkra på kvaliteten på en utländsk utbildning och på vad den motsvarar i förhållande till det svenska utbildningssystemet. Hur kan invandrade akademikers humankapital stärkas? Petersson identifierar två åtgärder som kan motverka de negativa effekter som förknippas med humankapitaldepreciering. Det handlar dels om möjligheter att få en utländsk utbildning validerad, dels om möjligheter att komplettera en utländsk utbildning så att den motsvarar de svenska arbetsgivarnas krav. Här framhålls olika studier som tyder på att kompletterande utbildningar och validering av utländskt förvärvade utbildningar (som syftar till att göra dem så likvärdiga svenskt förvärvade utbildningar som möjligt) kan öka sannolikheten att få ett jobb, minska risken för överkvalificering och öka löneläget. 5 Vad kostar en invandrad akademiker? I detta avsnitt presenteras de utbildningspolitiska insatser som finns för att validera och komplettera invandrade akademikers utländska utbildning i syfte att stärka deras position på den svenska arbetsmarknaden, samt kostnaden för dessa insatser. 5 Petersson (2014) visar också att barndomsinvandrare, personer som invandrat till Sverige innan de fyllt 16 år, har lägre utbildningsavkastning i vuxen ålder jämfört med inrikes födda. Här kan faktorer som diskriminering och ett mindre arbetsmarknadsrelaterat nätverk vara bidragande. Det är en tydlig indikation på att de fyra faktorer som framhålls som avgörande för utrikes föddas arbetsmarknadsintegration inte ska ses som separata stuprör, utan i själva verket är nära sammanlänkade. 8

Vad kostar validering och komplettering? Vad kostar utbildning i svenska? Utbildning i svenska för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället. Varje kommun är skyldig att se till att utbildning i svenska för invandrare erbjuds de personer som saknar de grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen avser att ge. Kostnad per person och år för utbildning i sfi är cirka 38 000 kronor. 6 De kostnadsberäkningar som presenteras i följande del av rapporten bygger på ett antagande om att en invandrad akademiker studerar sfi i ett års tid. 7 Det bör samtidigt påpekas att statistik vad gäller sfi, för såväl genomsnittlig kostnad som genomsnittlig studietid, är mycket osäker. 8 Många invandrade akademiker som har avklarat sfi fortsätter sannolikt med svenska som andraspråk (SAS) inom den kommunala vuxenutbildningen. SAS syftar till att ge svenskkunskaper på grundskolenivå och gymnasial nivå. I den offentliga statistiken saknas uppgifter om kostnader och studietid för SAS. 9 De kostnadsberäkningar som presenteras i följande del av rapporten inkluderar trots detta kostnader för SAS. Dessa beräkningar bygger på ett antagande om att kostnad och studietid för SAS motsvarar utbildningen i sfi, det vill säga 38 000 kronor per person och år samt en studietid motsvarande ett års heltidsstudier. Det offentliga har utöver utbildningskostnaden för SAS även kostnader för det studiebidrag som utbetalas under utbildningstiden. Sfi berättigar inte till studiemedel. I ett antal kommuner i Sverige finns det yrkesanpassade utbildningar i svenska för invandrare (Sfx). Sedan 2001 har sådana Sfx-utbildningar erbjudits i Stockholms län. Kommunförbundet Stockholms län har fastställt interkommunala priser för Sfx-utbildningarna per deltagare och månad för 2013. Kostnad per deltagare och månad för Svenska för ingenjörer var exempelvis 4 700 kronor, Svenska för medicinsk personal 5 600 kronor och Svenska för pedagoger 4 700 kronor. 10 På grund av skillnader i innehåll, upplägg och kostnadsberäkning är det svårt att jämföra dessa kostnadsuppgifter med övrig utbildning i svenska (sfi och SAS). Dessa utbildningar har därför inte inkluderats i följande kostnadsberäkningar. 6 SCB (2012). 7 Av SOU 2011:19 framgår att nära 70 procent av deltagarna på studieväg 3 hade avslutat sfi inom ett år (inklusive studerande som avbrutit utbildningen utan att få godkänt på någon kurs). Uppgifterna gäller nybörjare 2003 2004 som följs fram till 30 juni 2008. 8 Av SOU 2013:76 framgår att snittkostnaden för sfi varierar kraftigt från 10 000 kronor till över 100 000 kronor per elev och utbildningsår. Utredningen skickade 2012 en webbenkät till ansvariga för sfiutbildningen i Sveriges kommuner. Utredningen valde dock, trots en svarsfrekvens på 78 procent, att inte redovisa svaren på de enkätfrågor som gällde kommunernas totala kostnad respektive kostnad per helårsstuderande för sfi-utbildningen då svaren bedömdes vara allt för osäkra. 9 Uppgifter samlas endast in för den kommunala vuxenutbildningen i sin helhet och går inte att bryta ned på kurser eller ämnen. Uppgift per e-post den 9 april från Enheten för utbildningsstatistik vid Skolverket. 10 Kommunförbundet Stockholms län (2013). 9

Vad kostar kompletterande högskoleutbildning? Nuvarande regering har i likhet med tidigare Alliansregering uttryckt att möjligheten att komplettera en utländsk högskoleutbildning är avgörande för att den invandrade akademikern och den svenska arbetsmarknaden ska kunna dra nytta av den utbildningsinvestering som har gjorts innan akademikerns ankomst till Sverige. 11 Det kan exempelvis handla om att komplettera den utländska utbildningen med kunskap om svenska lagar och författningar, kunskap om hur man för journal inom den svenska sjukvården eller med verksamhetsförlagd utbildning som ger konkret inblick i yrkesutövningen på en svensk arbetsplats. Ett antal kompletterande högskoleutbildningar anordnas i detta syfte för akademiker med utländsk examen genom en riktad statlig finansiering inom ramen för regeringens så kallade integrationssatsning. De kompletterande utbildningarna hade år 2012 ett tak på cirka 500 utbildningsplatser. Kostnaden per person och kompletterande utbildning, exklusive studiebidrag, samt antalet utbildningsplatser var år 2012 följande: 12 Kompletterande utbildning för jurister, 2 år: 53 886 kronor per helårsstudent. Totalt cirka 110 000 kronor. Utbildningen har ett maxtak på 30 utbildningsplatser. Kompletterande utbildning för lärare, 1,5 år: 88 288 kronor per helårsstudent. Totalt cirka 130 000 kronor. Utbildningen har ett maxtak på 300 utbildningsplatser. Kompletterande utbildning för läkare, 1 år: 236 711 kronor per helårsstudent. Utbildningen har ett maxtak på 65 utbildningsplatser. Kompletterande utbildning för sjuksköterskor, 1 år: 131 473 kronor per helårsstudent. Utbildningen har ett maxtak på 70 utbildningsplatser. Kompletterande utbildning för tandläkare, 1 år: 302 397 kronor per helårsstudent på tandläkarutbildningen. Utbildningen har ett maxtak på 30 utbildningsplatser. För övriga akademiker med utländsk utbildning finns inga kompletterande högskoleutbildningar som anordnas på uppdrag av regeringen. 13 Det offentliga har utöver kostnaden för den kompletterande utbildningen även kostnader för det studiebidrag som utbetalas under utbildningstiden. I figur 1 redovisas den totala kostnaden per person och kompletterande utbildning, inklusive studiebidrag. 11 Regeringens budgetproposition 2013/14 Budgetområde 16, s. 79. 12 Regleringsbrev budgetåret 2011/12 avseende anslag 2:70, a.p. 15. 13 Denna rapport fokuserar på de kompletterande högskoleutbildningar som finansieras av regeringens så kallade integrationssatsningar. Det finns därutöver två högskolor som utan särskilt regeringsuppdrag bedriver så kallade aspirantutbildningar, vilka också syftar till att förbättra invandrade akademikers möjligheter på svensk arbetsmarknad. För arbetslösa invandrade akademiker som uppfyller vissa kriterier finns också arbetsmarknadsutbildningen Korta vägen, som kan innehålla kortare utbildningsinsatser på högskolan. För redogörelse av de olika typerna av kompletterande utbildningar för akademiker med utländsk utbildning som finns, se Högskoleverket (2012b). 10

Figur 1 Total kostnad per person och kompletterande högskoleutbildning, 2012 Inklusive studiebidrag motsvarande utbildningens studietid Tandläkare Läkare Lärare Sjuksköterska Jurist 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 Källa: Egna beräkningar utifrån regeringens regleringsbrev för budgetåret 2012. Vad kostar validering av utländsk utbildning? Läkare, tandläkare och många andra yrken inom hälso- och sjukvården måste ha svensk legitimation för att få arbeta i Sverige. Socialstyrelsen är ansvarig myndighet för att utfärda dessa legitimationer. Legitimationsprocessens innehåll och längd varierar från person till person, men oftast krävs olika typer av kompletteringar för att få behörighet och legitimation. Nedan redovisas den genomsnittliga kostnaden för de delar som ingår i en legitimationsprocess för tredjelandsutbildade 14 läkare respektive tandläkare: Kostnaden för Socialstyrelsens handläggning och prövning är cirka 1 900 kronor per person för läkare respektive tandläkare. 15 För de läkare som anvisas att skriva det så kallade TULE-provet samt delta i samhälls- och författningskurserna är kostnaderna cirka 13 000 kronor respektive 7 000 kronor. 16 För de tandläkare som anvisades att skriva det odontologiska kunskapsprovet, delta i samhälls- och författningskurserna samt genomföra praktikinspektioner finns inga tillförlitliga 14 Utbildad i ett land utanför EU/EES-området och Schweiz. 15 Denna kostnad inkluderar även prövning av legitimation, det vill säga inte enbart första steget om prövning av tredjelandsutbildning, och inbegriper därmed även handläggning för läkare som genomförde första steget exempelvis år 2010 och 2011. Den totala kostnaden delat på antal sökande ger dock en ungefärlig uppskattning av vad handläggningen kostar per individ. Uppgift per e-post den 28 april 2014 från Avdelningen för regler och behörighet, Socialstyrelsen. 16 Uppgift per e-post den 28 april 2014 från Avdelningen för regler och behörighet, Socialstyrelsen. 11

kostnadsuppgifter. Kostnadsuppgifterna för tandläkarnas kompletteringsprogram baseras därför på motsvarande uppgifter för läkarna, det vill säga 13 000 respektive 7 000 kronor. 17 De invandrade akademiker som har en utländsk utbildning som inte omfattas av Socialstyrelsens ansvarsområde kan i stället vända sig till Universitets- och högskolerådet (UHR). UHR bedömer avslutade utländska akademiska utbildningar med examen. Bedömningen utmynnar i ett utlåtande som kortfattat anger vilken svensk examen den utländska utbildningen motsvarar. Utlåtandet kan användas av den som söker arbete och syftet är att hjälpa arbetsgivare att förstå den utländska högskoleutbildningen. Kostnad per utlåtande är cirka 3 200 kronor. 18 Vad kostar en svenskutbildad akademiker? I detta avsnitt redovisas kostnaden för svensk högskoleutbildning. Kostnaden för den utbildning som föregår och möjliggör högskoleutbildningen, från förskola till och med gymnasium, redovisas också i detta avsnitt. Vad kostar högskoleutbildning? Under läsåret 2011/2012 påbörjade cirka 92 000 nya studenter sina högskolestudier vid något av Sveriges universitet och högskolor, och totalt studerade totalt cirka 360 000 studenter på grund och avancerad nivå höstterminen 2012. 19 Den genomsnittliga kostnaden för högskoleutbildning räknat per student och år är cirka 72 000 kronor. 20 Kostnaden för ett studieår skiljer sig samtidigt kraftigt åt mellan olika utbildningsområden. Det dyraste utbildningsområdet har en kostnad som är drygt 12 gånger högre än det billigaste. 17 Uppgift per e-post den 28 april 2014 från Avdelningen för regler och behörighet, Socialstyrelsen. 18 Under 2012 utfärdade UHR cirka 4 200 utlåtanden över utländsk högskoleutbildning. Kostnaden per utlåtande är beräknad utifrån den totala kostnaden för verksamheten dividerat med samtliga 5 640 ärenden som UHR expedierade eller avslutade under 2012 (det vill säga inklusive de ärenden som överfördes eller avskrevs). Uppgift per e-post den 28 april 2014 från Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning vid Universitets- och högskolerådet. 19 UKÄ (2013). 20 Den genomsnittliga kostnaden för högskolestudier har beräknats genom att lärosätenas intäkter av direkta statsanslag inklusive bidrag via Kammarkollegiet har dividerats med totalt antal helårsstudenter (exklusive landstingsfinansierad utbildning). För mer information, se SCB (2012). Cirka 70 000 kronor per högskoleplats är också det schablonbelopp som regeringen i flera år har använt för att beskriva storleken på utökningar eller neddragningar av takbelopp i antal helårsstudenter. 12

Figur 2 Kostnad per utbildningsområde, 2012 Statlig ersättning per utbildningsområde (HS+HP) Media Opera Teater Dans Konst Design Musik Idrott Medicinskt Vård Ondontologiskt Natur, tekn, famaceut. Övrigt Undervisning Hum, Sam, Teo, Jur 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 Källa: Högskoleverket (2012a). Det humanistiska, samhällsvetenskapliga, teologiska och juridiska utbildningsområdet är både vanligast och billigast med en årlig kostnad per student på cirka 43 000 kronor. Det näst vanligaste utbildningsområdet omfattar naturvetenskaplig, teknisk och farmaceutisk utbildning och har en årlig kostnad per student på cirka 92 000 kronor. Tillsammans svarar dessa två utbildningsområden för cirka 75 procent av samtliga högskolestudenter. 21 Konstnärliga utbildningar i bland annat dans, opera, teater och media är dyrast med en kostnad per student och år på upp till 520 000 kronor. Det är samtidigt få studenter som läser en konstnärlig utbildning, sammantaget utgör de bara en bråkdel av den totala utbildningsvolymen. För att veta hur mycket en specifik högskoleutbildning kostar räcker det dock inte att känna till kostnaden för de olika utbildningsområdena. Varje utbildning innehåller flera kurser och varje kurs ersätts utifrån prislappen för ett eller flera utbildningsområden. En arkitektutbildning kan exempelvis bestå av kurser i bland annat naturvetenskap, humaniora och design. Nedan redovisas kostnaden för ett antal olika högskoleutbildningar. 22 Kostnaderna ska betraktas som en uppskattning av vad olika högskoleutbildningar kostar och inte som ett exakt facit. 21 UKÄ (2013). 22 Kostnadsuppgifterna bygger på uppgifter från ett specifikt lärosäte och det bör beaktas att kostnaden för en och samma utbildning kan skilja sig åt mellan olika lärosäten. Lärosätena kan därutöver ha beräknat kostnaden för en specifik utbildning med metoder som till viss del skiljer sig åt. Samtliga uppgifter gäller sammanvägda prislappar för de utbildningsområden som den specifika utbildningen avräknas från och är inte justerade efter studenternas prestationsgrad. 13

Kostnad per person och högskoleutbildning, 2012 En blivande läkare läser 5,5 år på läkarprogrammet. Kostnaden för läkarutbildningen är cirka 1,1 miljoner kronor. 23 En blivande tandläkare läser 5 år på tandläkarprogrammet. Kostnaden för tandläkarutbildningen är cirka 1,66 miljoner kronor. 24 En konststuderande som läser en kandidat- och masterutbildning i konst studerar i totalt 5 år. Kostnaden för utbildningen är cirka 1,32 miljoner kronor. 25 En blivande högstadielärare läser 4,5 år på lärarprogrammet. Kostnaden för utbildningen är cirka 280 000 kronor. 26 En blivande civilekonom läser 4 år vid civilekonomprogrammet. Kostnaden för utbildningen är cirka 190 000 kronor. 27 En blivande civilingenjör läser 5 år på civilingenjörsprogrammet. Kostnaden för utbildningen är cirka 440 000 kronor. 28 En blivande arkitekt läser 5 år på arkitektprogrammet. Kostnaden för utbildningen är cirka 610 000 kronor. 29 Utöver kostnaden för själva utbildningen utgörs den offentliga utbildningskostnaden för en akademiker även av det studiebidrag som utbetalas under utbildningstiden. I figur 3 redovisas respektive högskoleutbildnings kostnad inklusive kostnaden för studiebidrag. 23 Baserat på läkarutbildningen vid KI inklusive ALF-anslag till landstinget. Uppgift per e-post den 26 november 2014 från Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer vid Karolinska Institutet. 24 Baserat på tandläkarutbildningen vid KI inklusive anslag för tandvårdscentral. Uppgift per e-post den 26 november 2014 från Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer vid Karolinska Institutet. 25 Baserat på kandidat- och mastersprogrammet i konst vid Konstfack. Uppgift per e-post den 19 november 2014 från Ekonomienheten vid Konstfack. 26 Baserat på lärarutbildningen för åk 7 9 vid Malmö högskola. Uppgift per e-post den 14 april från Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola. 27 Baserat på civilekonomprogrammet vid Örebro Universitet. Uppgift per e-post den 19 november från Ekonomiavdelningen vid Örebro Universitet. 28 Baserat på civilingenjörsutbildningen vid KTH. Uppgift per e-post den 30 juni från Planerings- och utredningsavdelningen vid KTH. 29 Baserat på arkitektutbildningen vid KTH. Uppgift per e-post den 30 juni från Planerings- och utredningsavdelningen vid KTH. 14

Figur 3 Total kostnad per person och högskoleutbildning, 2012 Inklusive studiebidrag motsvarande utbildningens studietid Tandläkare Konstutbildad Läkare Arkitekt Civilingenjör Lärare Civilekonom 0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 Källa: Egna beräkningar baserat på de uppgifter som redovisas ovan. Den svenskutbildade akademikerns framkörningskostnad Sveriges utbildningsinvestering i en svenskutbildad akademiker påbörjas långt innan den utbildningen på högskolan. För att kunna läsa en högskoleutbildning krävs gymnasiebehörighet och gymnasiestudier föregås i sin tur av en utbildningskedja som startar i förskolan. Den sammanlagda utbildningskostnaden från förskola till och med avslutad gymnasieutbildning speglar det offentligas grundinvestering, härefter kallad framkörningskostnad, för att producera en typisk akademiker. I figur 4 redovisas kostnad per person och år för var och en av de utbildningsformer som ingår i en svenskutbildad akademikers totala utbildningskostnad, inklusive kostnaden för studiebidrag. 30 30 De inkluderade kostnaderna speglar det offentligas utbildningskostnad för en typisk akademiker utbildad i Sverige. De kostnadsposter som har inkluderats möter tre kriterier: De utgör en relevant del i utbildningsgången från förskola till och med högskola (exempelvis har yrkesutbildning exkluderats). Minst två tredjedelar av kostnadspostens målgrupp utnyttjar kostnadsposten. Finansieringen av kostnadsposten består till minst två tredjedelar av offentliga medel. För mer information, se bilaga 1. 15

Figur 4 Årlig kostnad per person och utbildningsform, 2012 Inklusive studiebidrag för gymnasium och högskola Högskola Gymnasium Grundskola Förskoleklass Fritidshem Förskola 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 Källa: SCB (2012). Kostnaden per person och år är högst för förskolan följt av gymnasiet, medan fritidshem och förskoleklass har lägst årlig kostnad. Den årliga kostnaden för olika utbildningsformer redovisas och jämförs ofta i budgetsammanhang, exempelvis i regeringens budgetproposition. I denna rapport, där syftet är att beskriva och jämföra den offentliga kostnaden för olika typer av utbildning, är det dock den totala kostnaden per person och utbildning som i första hand är intressant. Den totala kostnaden beror i hög utsträckning på hur lång utbildningen är. I figur 5 redovisas den totala kostnaden per person och utbildningsform, inklusive kostnaden för studiebidrag. 16

Figur 5 Total kostnad per person och utbildningsform, 2012 Inklusive studiebidrag för högskola och gymnasium Högskola Gymnasieutbildning Grundskola Förskoleklass Fritidshem Förskola 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000 900 000 Källa: Egna beräkningar utifrån SCB (2012). Högst total kostnad per person har den nioåriga grundskoleutbildningen följt av fem års förskola. Lägst kostnad har den ettåriga förskoleklassen följt av fyra års fritidshem. Sammanlagt uppgår den så kallade framkörningskostnaden, från förskola till och med gymnasium, till cirka 2 miljoner kronor per person. I figur 6 redovisas kostnaden för en svenskutbildad akademiker med och utan framkörningskostnaden inräknad. 17

Figur 6 Kostnad per akademiker med och utan framkörningskostnad, 2012. Inklusive studiebidrag för högskola och gymnasium. 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 Akademisk utbildning 4,5 år Inklusive förskoleklass t.o.m. gymnasium Inklusive förskola och fritidshem Källa: Egna beräkningar utifrån SCB (2012). Av diagrammet ovan framgår att kostnaden för den akademiska utbildningen endast utgör en liten del ungefär en femtedel av en svenskutbildad akademikers totala utbildningskostnad. Den akademiska utbildningens kostnad och dess andel av den totala utbildningskostnaden varierar dock mellan högskolans utbildningsinriktningar. Exempelvis utgör kostnaden för den femåriga tandläkarutbildningen nära 50 procent av den totala utbildningskostnaden på cirka 3,8 miljoner kronor. Svenskutbildad vs invandrad akademiker I detta avsnitt jämförs Sveriges utbildningskostnader för en svenskutbildad respektive invandrad akademiker. Utgångspunkten är att satsningar på att validera och komplettera en invandrad akademikers utländska utbildning är ett alternativt sätt att uppnå Sveriges utbildningspolitiska målsättning om en välutbildad befolkning som kan bidra till svensk välfärd och konkurrenskraft. Ett antal kostnadsjämförelser för olika utbildningsformer och högskoleutbildningar presenteras nedan. 18

Kostnad per person och utbildningsform Den kompletterande högskoleutbildningen har den högsta kostnaden bland samtliga utbildningsformer med cirka 140 000 kronor per person och år. Lägst kostnad per person och år har fritidshem med 34 000 kronor, tätt följt av sfi med 38 000 kronor. De två utbildningsformer som syftar till att stärka invandrade akademikers humankapital återfinns därmed i respektive kostnadsextrem. Figur 7 Årlig kostnad per person och utbildningsform, 2012 Inklusive studiebidrag för högskola, gymnasium, SAS och kompletterande högskoleutbildning. Kompletterande högskoleutbildning Förskola Gymnasium Högskola Grundskola SAS Förskoleklass Sfi Fritidshem 0 40 000 80 000 120 000 160 000 Källa: SCB (2012) Den årliga kostnaden speglar hur resursintensiv verksamheten är. En jämförelse mellan de årliga utbildningskostnaderna visar exempelvis att en sfielev som ska lära sig grundläggande svenskkunskaper, vilket närmast kan liknas vid grundskolans svenskutbildning, har en utbildningskostnad som är nästan 2,5 gånger lägre än utbildningskostnaden för en grundskoleelev. I figur 8 redovisas den totala kostnaden per person och utbildningsform. 19