Huvudsakligt innehåll

LAGFÖRSLAG nr x/200x-200x Datum 2016-XX-XX Till Ålands lagting En revidering av plan- och bygglagen Huvudsakligt innehåll I lagförslaget föreslås ändringar i plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland. Syftet med ändringarna är att sätta fokus på universell utformning i plan- och byggprocessen samt att förenkla reglerna så att krav på bygglov bara ställs när det är motiverat. En del åtgärder som idag kräver bygglov ersätts med en enklare anmälningsplikt. Vidare införs obligatorisk ventilationskontroll för att komma tillrätta med dålig inomhusluft i framförallt offentliga byggnader och flerfamiljshus. LFxx20162017_191016.docx

2 INNEHÅLL Huvudsakligt innehåll... 1 Allmän motivering... 3 1. Bakgrund... 3 2. Landskapsregeringens förslag... 3 2.1 Tillgänglighet för alla... 3 2.2 Byggproduktförordningen och landskapsregeringens tillsynsuppgifter... 4 2.3 Bygglov och anmälningsplikt... 5 2.4 Obligatorisk ventilationskontroll... 6 3. Förslagets konsekvenser... 6 Detaljmotivering... 7 Ändring av plan och bygglagen för landskapet Åland... 7 Lagtext... 12 L A N D S K A P S L A G om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland... 12 Parallelltexter... 19

3 Allmän motivering 1. Bakgrund I Plan- och bygglagen anges att det krävs bygglov för att uppföra byggnader, för att göra tillbyggnader och för vissa ändringar som påverkar utseendet, konstruktionen, säkerheten eller sättet byggnaden används på. Det krävs även bygglov för att uppföra eller placera ut vissa andra konstruktioner eller anläggningar. Från bygglovskravet finns det flera undantag. Det krävs till exempel inte bygglov för att uppföra en eller flera friliggande komplementbyggnader, förutsatt att komplementbyggnaderna inte har en större byggnadsarea än 10 kvadratmeter inom detaljplanerat område, inte har en taknockshöjd som överstiger 3 meter och inte placeras närmare tomtgränsen än 5 meter. Om tomten ligger på ett område som inte är detaljplanerat får komplementbyggnaden ha en byggnadsyta på max 15 kvadratmeter, såvida inte komplementbyggnaden är en friliggande carport då den får vara 30 kvadratmeter. Kommunen har dessutom möjlighet att i byggnadsordningen göra undantag från kravet på bygglov och endast kräva en anmälan för att utanför detaljplanerat område bygga ekonomi- eller förrådsbyggnader. I dessa fall finns inga begränsningar vare sig på byggnadernas storlek eller på tidigare bebyggelse på tomten. Vad som faller in under begreppet ekonomi- och förrådsbyggnad varierar mellan kommunerna. Det är dock inom detaljplanerat område som undantagen från bygglovskravet har störst betydelse. Även om all byggnadsrätt är utnyttjad kan man uppföra en komplementbyggnad på tomten. Det är också möjligt att bygga komplementbyggnaden på en plats på tomten där en byggnad normalt inte får uppföras. Har man grannarnas tillåtelse får man även bygga närmare tomtgränsen än 5 meter. Däremot måste kraven i 65 att en byggnad ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och leder till minsta möjliga miljöpåverkan med mera även följas trots att bygglov inte krävs för byggnaden. 2. Landskapsregeringens förslag 2.1 Tillgänglighet för alla Den 27 maj 2015 gav Ålands lagting sitt bifall 1 till att en rikslag om att FNkonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa protokoll även skulle gälla på Åland. Därmed förbinder sig Åland att arbeta för att säkerställa och främja fullt förverkligande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning utan diskriminering av något slag på grund av funktionsnedsättning. 2.1.1 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade. För första gången definierades handikapp som ett förhållande mellan människor med funktionsnedsättning och brister i omgivningen. Funktionsnedsättningar var därmed inte längre en fråga för medicinska ex- 1 Lagtingets beslut LTB 35/2015, genom vilket lagtinget ger sitt bifall till att lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa protokoll (FFS 373/2015) träder i kraft i landskapet Åland till de delar FNkonventionen faller inom landskapets behörighet.

4 perter, utan handlade om mänskliga rättigheter. Idag säger vi inte att människor är handikappade. Ordet funktionsnedsättning beskriver att en person har en nedsättning av en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder uppstår i mötet mellan en person med funktionsnedsättning och omgivningen, när det finns brister som begränsar en individs möjligheter att vara delaktig. Det betyder, att det är samhället som ska anpassas efter individernas behov, inte tvärtom. Arbetet med konventionen inleddes 2001. I arbetet har, utöver FN:s medlemsstater, den internationella handikapprörelsen och företrädare för olika organisationer deltagit. Konventionens syfte är att stärka skyddet av de mänskliga rättigheter som personer med funktionsnedsättning har enligt de konventioner som redan finns. Den fokuserar på icke-diskriminering och listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna få såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Konventionen antogs av FN i december 2006. Konventionen utgör en fortsättning på arbetet inom FN för att få till stånd internationella regler om personer med funktionsnedsättnings rätt till delaktighet och jämlikhet. Den nya konventionen tillhör de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter men skapar inte i sig några nya rättigheter, eftersom personer med funktionshinder självklart har samma mänskliga rättigheter som alla andra. Den nya konventionen har istället till syfte att undanröja hinder som begränsar de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Finland ratificerade konventionen i juni 2016. Universell utformning eller Design för Alla är en designfilosofi som syftar till att en produkt eller en tjänst kan användas av så många som möjligt utan behov av speciella anpassningar. Begreppet har sitt ursprung i arbetet med att skapa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning där målet är ett samhälle utan hinder som ger fördelar till en större del av befolkningen. Design för Alla har pekats ut av Europeiska kommissionen som en framkomlig väg för att uppnå mer användarvänlighet i Europa. Design för Alla handlar om att säkerställa att miljöer, produkter och tjänster fungerar för personer i alla åldrar och funktionsförmågor i olika situationer och under varierande omständigheter. Att till exempel tänka på tillgängligheten i en byggnad tidigt i designprocessen är mer kostnadseffektivt än att behöva göra justeringar i efterhand. 2.2 Byggproduktförordningen och landskapsregeringens tillsynsuppgifter Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG, byggproduktförordningen, trädde i kraft 1 juli 2013 då den ersatte byggproduktdirektivet. Syftet med byggproduktförordningen är att villkoren för försäljning av byggprodukter på den inre marknaden ska vara enhetlig. Byggprodukter måste ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta för att få säljas, om de omfattas av en harmoniserad standard eller har en europeisk teknisk bedömning (ETA). CE-märkningen gör det enklare att handla med byggprodukter inom Europa, eftersom alla tillverkare bedömer och beskriver sina produkter med samma metoder. Tillverkare behöver bara bedöma sin produkt på ett sätt för att kunna sälja den i alla EES-länder, och användare av byggprodukter får lättare att jämföra olika produkter. I prestandadeklarationen och CEmärkningen finns viktig information om produkten samt kontaktuppgifter till tillverkaren. Det är tillverkaren som upprättar prestandadeklarationen. I den redovisas byggproduktens prestanda för dess väsentliga egenskaper. På så sätt kan användarna jämföra produkter, oavsett var de tillverkats. I pre-

5 standadeklarationen finns också information om vad produkten är tänkt att användas till, vem som tillverkat den och om ett anmält organ varit inblandat i tillverkningskontrollen. När det finns en prestandadeklaration ska tillverkaren CE-märka produkten. Det är inte möjligt att CE-märka en byggprodukt direkt mot förordningen. CE-märkning görs mot en harmoniserad standard eller en utfärdad ETA. CE-märkning för andra slags produkter, exempelvis leksaker eller elprodukter, markerar ett godkännande. Men för byggprodukter anger CEmärkningen att produktens egenskaper bedömts och beskrivits på ett enhetligt europeiskt sätt och att uppgifterna är trovärdiga. Byggreglerna är olika i EU:s länder. Därför är kraven för användning av byggprodukter också olika och det går inte att använda CE-märkningen som ett bevis på att produkten är "godkänd" inom EU. Den som ska använda en byggprodukt måste ta till sig informationen i prestandadeklarationen och CE-märkningen för att avgöra om produkten går att använda så att landets byggregler uppfylls. Medlemsstaternas krav på byggnader och anläggningar samt byggproduktens prestanda ligger till grund för om en byggprodukt är lämplig för avsedd användning. Medlemsstaternas byggregler är inte harmoniserade genom byggproduktförordningen. CE-märkningen visar att byggproduktens prestanda har bedömts i enlighet med metoder och kriterier i en harmoniserad teknisk specifikation och att tillverkaren upprättat en prestandadeklaration med uppgifter från denna bedömning. Det finns vissa förenklade förfaranden för CE-märkning, i synnerhet för mikroföretag. Det ska finnas nationella kontaktpunkter för byggprodukter som ska upplysa om nationella regelverk som är relevanta för användande av byggprodukter. På Åland är det landskapsregeringen som är kontaktpunkt. Landskapsregeringen ska också utöva tillsyn (marknadskontroll) av byggprodukter på den åländska marknaden. I marknadskontrollen ingår exempelvis att se om alla produkter som omfattas av en harmoniserad standard har en prestandadeklaration och är CE-märkta. 2.3 Bygglov och anmälningsplikt En nyhet i det här lagförslaget är att bygglov krävs för att inreda ytterligare en bostad i en byggnad eller för att slå samman två bostäder till en. Det är viktigt att uppgifter om var folk bor förs in i befolkningsdatasystemet. Ett annat skäl till bygglovsplikten är för att tillgodose skydd avseende brand och utrymning. Endast inom detaljplanerat område krävs numera bygglov för att byta färg eller på annat sätt förändra utseendet på ett byggnadsverk som inte skyddas genom annan lagstiftning. Djurpark och golfbana är nya anläggningar som man måste söka bygglov för att få uppföra. Enligt 68 fjärde momentet kan kommunen i byggnadsordningen bestämma att ekonomi- eller förrådsbyggnader får uppföras utan bygglov men efter att en anmälan gjorts till byggnadsnämnden. Denna möjlighet blir nu generell och gäller i alla kommuner och bestämmelsen införs i en ny paragraf. Landskapsregeringen föreslår samtidigt att ett antal andra byggprojekt ska ingå i anmälningsplikten. Efter anmälan ska man utanför detaljplanerat område kunna göra en tillbyggnad med en bruttoarea på maximalt 15 kvadratmeter på ett en- eller tvåbostadshus. Man ska, likaså utanför detaljplanerat område, kunna bygga en komplementbyggnad på max 25 kvadratmeter, ändra en byggnad så att byggnadens bärande delar berörs, byggnadens planlösning påverkas avse-

6 värt eller brandskyddet väsentligt ändras i byggnaden, installera eller väsentligt ändra en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnaden, anlägga eller ändra placeringen av en infart, ställa upp en husvagn, buss eller liknande fordon på annan plats än campingplats för en tid överstigande två månader om syftet är att fordonet ska användas för boende, näringsverksamhet eller liknande samt angöra ett fartyg eller anläggning på vatten för en tid överstigande två månader om avsikten är boende, näringsverksamhet eller liknande. När anmälan har kommit in har byggnadsnämnden tio arbetsdagar på sig att granska anmälan och, om den finner det nödvändigt, ge villkor eller synpunkter på arbetets utförande eller kanske meddela att bygglov krävs för att projektet inte uppfyller kraven för anmälan, till exempel om byggnaden uppförs närmare än gränsen än vad som är tillåtet utan grannarnas medgivande eller liknande. 2.4 Obligatorisk ventilationskontroll Obligatorisk ventilationskontroll, OVK ska göras regelbundet i de flesta byggnader för att visa att inomhusklimatet är bra och att ventilationssystemen fungerar. Kontrollen ska göras av en certifierad kontrollant som också ska ge förslag på hur energiåtgången kan minskas för ventilationen, utan att det ger en sämre inomhusmiljö. Det är byggnadens ägare som ska se till att OVK utförs. Vid varje OVK kontrolleras att ventilationssystemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden, att instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga och att ventilationssystemet fungerar som det ska och uppfyller de krav som gällde när systemet byggdes. Godkänd OVK behöver alltså inte betyda att ventilationen uppfyller de regler som gäller i dag. De vanligaste felen som upptäcks vid OVK är att luftflödena är mindre än de flöden som beräknades när huset byggdes och att det finns smuts i fläktar och kanaler. Vid varje besiktning ska funktionskontrollanten skriva ett protokoll som redovisar resultatet. Kontrollanten ska underteckna protokollet och lämna ett exemplar till byggnadens ägare och skicka ett exemplar till byggnadsnämnden i den kommun där byggnaden ligger. Funktionskontrollanten ska utfärda ett intyg som visar att besiktningen har gjorts, med datum för besiktningen, resultatet av kontrollen och datum för eventuell nästa besiktning. I byggnader som omfattas av kravet på regelbundna besiktningar ska byggnadens ägare sätta upp intyget på väl synlig plats i byggnaden. Byggnadens ägare ska se till att fel och brister som upptäcks vid OVK åtgärdas så fort som möjligt. Det är byggnadsnämnden som ska övervaka att byggnadens ägare sköter sina skyldigheter för OVK. Om byggnadens ägare inte genomför OVK kan byggnadsnämnden, med stöd av bestämmelserna i 17 kap. i PBL, förelägga ägaren att genomföra den. Om det framgår av ett protokoll att kraven inte uppfylls kan byggnadsnämnden förelägga ägaren att åtgärda bristerna. 2.4.1 Utbildning och certifiering Den åländska branschorganisationen EMIL (Energi och miljötekniska föreningen i landskapet Åland r.f.) ordnar kurser och utbildningar för bygg-, el-, energi- och VVS-branschen och kommer att ordna kurser för certifiering av funktionskontrollanter om lagstiftaren inför krav på obligatorisk ventilationskontroll. 3. Förslagets konsekvenser Genomförandet av lagförslaget lär inte medföra några betydande merkostnader för landskapet eller kommunerna. Istället kommer ett bättre berett

7 planförslag där den universella utformningen genomsyrar förslaget och landskapsregeringen hörs i beredningsskedet att leda till bättre och på sikt billigare samhällsbyggnad. Att landskapsregeringen blir tillsynsmyndighet av byggprodukter på den åländska marknaden kräver en del resurser i form av informationstillfällen för berörda aktörer men det finns få åländska producenter som ska kontrolleras så arbetsbelastningen för landskapet bedöms inte bli stor och några tillläggsresurser krävs inte. Den obligatoriska ventilationskontrollen leder till något högre kostnader för byggnadernas ägare men en sundare inomhusluft leder istället till färre sjukdomsfall och en svårmätbar men utan tvekan stor samhällsekonomisk nytta. I första hand lär det vara VVS-tekniker och sotare som kommer att utbilda sig och erbjuda OVK-tjänster och detta ger fler arbetstillfällen. En anmälan kräver inte lika stora resurser som en bygglovsansökan, varken för byggaren eller för kommunens byggnadsnämnd vilket kommer att spara pengar. Plan- och bygglagen är en miljöinriktad lag med bestämmelser som både framhäver beaktandet av en hållbar utveckling och hänsynstagandet till naturvården, kulturmiljöer och befintlig bebyggelse och denna lagändring påverkar inte detta faktum. Förslaget har inga följdverkningar för jämställdheten mellan könen men ska på sikt stärka skyddet av de mänskliga rättigheter som personer med funktionsnedsättning har. Detaljmotivering Ändring av plan och bygglagen för landskapet Åland 1 Lagens syfte. I ett nytt moment slås fast att vid allt planerande och byggande ska man tänka på att det man skapar så långt det är möjligt ska kunna användas av så många som möjligt. Tanken att man bygger för alla från början ska genomsyra lagen. På det viset slipper man kostsamma anpassningar och ombyggnader. 2 Definitioner. Några nya begrepp får här sin förklaring. Definitionen av byggnadsverk har tagits från EU:s byggproduktförordning. Definitionen av komplementbyggnad har förtydligats så att det klart framgår att byggnaden inte är en komplementbyggnad om den inte placeras på en tomt där det redan finns ett bostadshus. Begreppet område i behov av planläggning definieras som en markering i en översiktsplan där kommunen avser att planera marken inom tre år. Med universell utformning anammas en designfilosofi som kort beskrivet syftar till att en produkt kan användas av så många som möjligt utan behov av speciella anpassningar och för att skapa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning där målet är ett samhälle utan hinder som ger fördelar till en större del av befolkningen. Vid ändring av en byggnad måste man välja lösningar som utgår ifrån den befintliga byggnaden. Utgångspunkten är att samma krav gäller vid ändring som för nya byggnader, men vid ändring måste kraven anpassas utifrån ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Detta medför att vid ändring så måste kraven alltid bestämmas utifrån den aktuella byggnadens kvaliteter och brister och den specifika ändringssituationen. Det finns dock alltid en miniminivå som inte får underskridas. I begreppet ändring ingår även tillbyggnad och ombyggnad. En tillbyggnad är en åtgärd då man ökar byggnadens volym. En ombyggnad är en ändring som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtag-

8 ligt förnyas. En betydande del kan t.ex. vara trapphus med omgivande lägenheter. 12 Landskapsregeringens övriga uppgifter. Enligt byggproduktförordningen är landskapsregeringen marknadstillsynsmyndighet över byggprodukter som släpps ut på den åländska marknaden. Det gäller både CEmärkta produkter och icke CE-märkta produkter som införlivats i byggnadsobjekt om de kan påverka uppfyllandet av väsentliga tekniska krav. De väsentliga tekniska kraven för en byggprodukt fastställs i samband med godkännande av produkten. 14 Kommunens byggnadstillsynsmyndighet. I ett nytt 2 mom. sägs att kommunen ska underrätta landskapsregeringen om den upptäcker byggprodukter som inte uppfyller kraven enligt byggproduktförordningen. 27 Utformning av detaljplanen. Det kartmaterial som ska användas då en detaljplan görs upp måste uppfylla vissa krav på aktualitet och detaljrikedom. Kommunen ska granska det kartmaterial som planeraren vill använda och kan vid behov kräva att kartorna uppdateras för att säkerställa kravet på aktualitet och detaljrikedom. Med detaljrikedom kan till exempel avses att ekvidistansen, det vill säga höjdskillnaden mellan kartans utritade höjdkurvor ska vara en meter och med aktualitet att baskartans fastighetsgränser stämmer överens med verkligheten. 30 Hörande i beredningsskedet. För att så långt det är möjligt undvika intressekonflikter är det viktigt att alla som på ett eller annat sätt berörs av ett planerat projekt får möjlighet att så tidigt som möjligt lägga fram sina synpunkter. För att till exempel få synpunkter på trafiklösningar eller för att tillvarata allmänhetens natur- och kulturintressen ska även landskapets myndigheter bjudas in till samråd. 31 Utställande av planförslag. Av rättssäkerhetsskäl är det viktigt att ett planförslag som varit utställt och därefter förändras mer än bara obetydligt ställs ut på nytt. Detta gäller inte om ändringen bara har betydelse för några och dessa hörs på nytt. Vad en väsentlig ändring av en plan innebär måste avgöras från fall till fall. En väsentlig ändring kan till exempel vara om ändringen påverkar miljön inom planområdet eller en del av detta och är av betydande intresse för allmänheten, eller har påtaglig betydelse för sakägare och andra inom det område som berörs av ändringen. Det kan också vara en väsentlig ändring om en del av planområdet efter utställningen ändrats från allmänt område till tomtmark. 39 Allmänna områdens tillgänglighet. Fysiska hinder såsom mindre nivåskillnader, ojämn markbeläggning, svårforcerade ränndalar och trottoarkanter ska avhjälpas. Vid planering av nya allmänna områden ska sådana hinder undvikas. Bestämmelsen fanns tidigare i 65. 65 Allmänna krav på byggnadsverk vid nybyggnad eller ändring. Paragrafen motsvarar tidigare bestämmelse men har omarbetats och tillgänglighetskraven har förtydligats. Vid en större renovering eller ombyggnad ska bland annat tillgängligheten och energieffektiviteten utredas även för den del av byggnaden som inte berörs av ombyggnaden och om det är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart ska även den delen av byggnaden åtgärdas. Kravet på bredbandsanslutning har tillkommit för att uppfylla Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk

9 kommunikation. Med accesspunkt menas den fysiska punkt belägen inuti eller utanför byggnaden som är tillgänglig för aktörer som levererar allmänna kommunikationsnät där anslutning till höghastighetsfärdig inbyggd fysisk infrastruktur tillhandahålls. 65b Obligatorisk ventilationskontroll. För att garantera ett bra inomhusklimat ska OVK utföras med jämna mellanrum enligt intervallerna i paragrafen. Kontrollen ska göras av en certifierad kontrollant. Kontrollanten ska också ge förslag till hur energiåtgången kan minskas för ventilationen, utan att det ger en sämre inomhusmiljö. Det är byggnadens ägare som ska se till att OVK utförs. Ägaren ska välja en sakkunnig funktionskontrollant, som är certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan. Byggnadens ägare ska sedan se till att eventuella fel och brister som upptäcks vid OVK åtgärdas så snart det är möjligt. Ägaren har ansvaret, även mellan besiktningstillfällena, för att vidta de åtgärder som behövs för att kraven på ventilationssystemet ska vara uppfyllda och för att de underhålls så att deras väsentliga tekniska egenskaper i huvudsak bevaras. 66 Bygglov. Bygglov krävs för att dela upp en bostad i två eller för att slå samman två bostäder till en med motiveringen att myndigheterna vill ha kontroll över var befolkningen finns. Endast inom detaljplanerat område krävs numera bygglov för att förändra utseendet på ett byggnadsverk genom att till exempel byta fasad. Tidigare krävdes bygglov för att till exempel göra ingrepp i bärande konstruktioner eller byta bränsle i värmepannor. För denna typ av ombyggnader räcker det nu med en anmälan till byggnadsnämnden. 67 Bygglov för anläggningar. Bygglov krävs för att anlägga en motorbana eller skjutbana på grund av störningsrisken och det gäller vare sig den är privat eller för allmänheten. Bygglov krävs för att lagra saker utomhus. Upplaget ska vara självständigt i förhållande till annan verksamhet varför uppläggning av foder, gödning och annat i samband med jordbruk inte ska betraktas som ett upplag. Inte heller material som läggs upp i anslutning till en industri kan betraktas som upplag. Det är bara om upplaget är mera permanent eller omfattande som det är att betrakta som ett upplag i lagens mening. En mindre vedstapel på en tomt eller ett måttligt förråd av byggnadsmaterial inför en planerad byggåtgärd är inte ett upplag. Ett omfattande varu- eller materialförråd ska betraktas som upplag, även om det är tillfälligt. Ett litet varu- eller materialförråd ska också betraktas som upplag om det är permanent. Exempel på upplag som kräver bygglov är uppställning av ett stort antal bilar exempelvis bilkyrkogård, bensin- och bränsleförråd, vinteruppläggning av viss omfattning av småbåtar, vinteruppställning av ett antal husvagnar samt återvinningsstationer och återvinningscentraler. Enligt tredje punkten krävs bygglov för anläggande av småbåtshamnar och större kajer, broar, vågbrytare, kanaler eller andra konstruktioner som ändrar eller påverkar strandlinjen väsentligt. Här avses anläggningar som medför omfattande markarbeten, täcker en stor yta eller avsevärt påverkar omgivningen, t.ex. genom utökad trafik. Om anläggningen överstiger 50 kvadratmeter är den även prövningspliktig enligt miljöskyddslagstiftningen. Om ett vindkraftverk ska vara bygglovspliktigt eller inte är numera knutet till verkets storlek och inte hur många hushåll som det betjänar. 67a Anmälan. Paragrafen som är ny listar ett antal projekt som kan utföras utan krav på bygglov. En anmälan med en beskrivning av projektet ska skickas in till byggnadsnämnden. Därefter har nämnden 15 arbetsdagar på

10 sig att komma med synpunkter och eventuella villkor innan arbetet får påbörjas. I punkt ett anges att för en- och tvåbostadshus får man göra en tillbyggnad som inte har en större våningsyta än 15 kvadratmeter, om den inte placeras närmare gränsen än 5 meter. En tillbyggnad kan uppföras i flera plan så länge den sammanlagda våningsytan inte blir större än 15 kvadratmeter. Punkt två och tre reglerar andra ändringar som enligt tidigare bestämmelser krävde bygglov men ofta utfördes utan att något lov söktes. Genom att lätta på kravet hoppas landskapsregeringen att fler projekt kommer till byggnadsnämndens kännedom. Enligt punkt fyra får vissa nya byggnader uppföras utan bygglov om byggnaden, tillsammans med övriga byggnader som har uppförts med stöd av paragrafen inte har en större byggnadsyta än 25 kvadratmeter. Bestämmelsen innebär också att man utan bygglov får bygga till en mindre byggnad om den totala byggnadsarean av den tillbyggda byggnaden, tillsammans med övriga byggnader som uppförts med stöd av paragrafen, inte blir större än 25 kvadratmeter. För att utan bygglov uppföra eller bygga till en sådan byggnad krävs det att det görs i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, att taknockshöjden på byggnaden inte får överstiga 4 meter och att byggnaden inte placeras närmare gränsen än 5 meter utan grannarnas medgivande. Vad som är omedelbar närhet kan variera och får avgöras i varje enskilt fall. Generellt kan man säga att det ska finnas en samhörighet eller ett naturligt samband mellan bostadshuset och komplementbyggnaden. Anmälningsplikt för att uppföra ekonomi- eller förrådsbyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring kunde kommunen tidigare införa i byggnadsordningen. Nu har bestämmelsen gjorts generell och flyttats till punkt fem. Punkt sex om anläggande av infart har tillkommit efter påpekande från staden. Var och hur infarter placeras kan ha betydelse både ut estetisk och ur trafiksäkerhetsmässig synpunkt och av den anledningen är det viktigt att byggnadsnämnden får kännedom om dessa projekt. För att ansluta en infart till en landsväg krävs tillstånd enligt landskapslagen om allmänna vägar. Skärmtak över 12 kvadratmeter krävde tidigare bygglov på detaljplanerat område. Nu räcker det att man gör en anmälan. Om man vill byta kulör på en byggnad inom detaljplanerat område ska en anmälan göras till byggnadsnämnden. I vissa fall anges kulörer som får användas i detaljplanen och genom en anmälan får kommunen möjlighet att meddela byggnadens ägare om färgändringen strider mot planen. Vad som är en avsevärd förändring måste bedömas i relation till ändringen av byggnadens utseende och inte till ändringarna i sig. Vissa projekt som tagits in i punkt nio och tio kräver bygglov om de är av en viss storlek men är helt befriade om de inte når upp till den storleken. Det krävs t.ex. bygglov om man vill uppföra en mast på 25 meter men inga tillstånd alls om masten är 24 meter. Nu införs en anmälningsplikt för denna typ av anläggningar. Enligt punkt elva ska man lämna in en anmälan innan man anlägger en större parkeringsplats. Punkt tolv och tretton har flyttats från bygglovsplikt till anmälan. När anmälan har kommit in ska kommunen kontrollera att åtgärden är förenlig med lagstiftningen och inte kräver bygglov. 68 Undantag från lovbestämmelserna. Andra momentet har ändrats och specialbestämmelsen om carport har tagits bort. En carport är en komplementbyggnad och för att få uppföra en större komplementbyggnader än 15 kvadratmeter utanför detaljplanerat område krävs en anmälan enligt 67a.

11 70 Tillstånd för miljöåtgärder. Ett moment har lagts till i paragrafen som slår fast att det bara är när en planerad miljöåtgärd skulle motverka syftet med planen eller förstöra stads- eller landskapsbilden som kommunen kan avslå en ansökan. 71b Alternativa energiförsörjningssystem. Momentet utgör ett undantag från den generella regeln att en utredning om alternativa energiförsörjningssystem ska göras innan en byggnad uppförs. Undantaget gäller byggnader som inte är större än 100 kvadratmeter, byggnader som inte har något uppvärmningssystem alls och byggnader vars uppvärmningssystem baserar sig på energi från förnybara energikällor. 89 Underhåll av byggnadsverk. Ändringarna i paragrafen gäller reglerna om underhåll av byggnadsverk på tomtgräns. En generell bestämmelse har införts som ger byggnadsverkets innehavare rätt att använda grannens mark under den tid som underhållsarbetet pågår. Kan inte grannarna komma överens om hur eller när underhållsarbetet ska göras kan en av parterna begära att byggnadsnämnden ska avgöra saken. I övrigt har termen byggnad ersatts av termen byggnadsverk. 96 Överklagande av ärenden gällande bygglov och andra tillstånd. Ett beslut som byggnadsnämnden har fattat gällande bygglov eller andra tillståndsärenden kan överklagas till Ålands förvaltningsdomstol. Om ÅFD:s beslut i sin tur kan överklagas till högsta förvaltningsdomstolen beror på om HFD beviljar besvärstillstånd. Den som ansöker om besvärstillstånd måste motivera varför besvärstillstånd ska beviljas. Besvärstillstånd beviljas om det med avseende på lagens tillämpning i andra liknande fall eller för en enhetlig rättspraxis är av vikt att ärendet avgörs av högsta förvaltningsdomstolen, om det finns särskilda skäl för domstolen att avgöra ärendet på grund av att det skett ett uppenbart fel i ärendet eller om domstolen anser att det finns något annat vägande skäl för att bevilja besvärstillstånd. Ändringen i fjärde momentet gäller myndigheternas rätt att överklaga ett beslut av Ålands förvaltningsdomstol vilken begränsats till de fall när domstolen ändrat eller upphävt myndighetens beslut. I femte momentet har bestämmelsen om när ett beslut vinner laga kraft förtydligats och överensstämmer med lydelsen i förvaltningsprocesslagen.

12 Lagtext Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas. L A N D S K A P S L A G om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland I enlighet med lagtingets beslut upphävs 66 1 mom. 6 punkten och 68 4 och 5 mom. plan och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland, ändras 2, inledningssatsen till 27 1 mom., 30 1 mom., 39, 65, 66 1 mom. punkterna 4 och 5, 67, 68 2 mom., 71b 2 mom., 89, 96 1, 4 och 5 mom., av dessa lagrum 71b 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2014/32 samt fogas till lagens 1 ett nytt 2 mom., till 12 nya 2 och 3 mom., till 14 ett nytt 2 mom. varvid 2-4 mom. blir 3-5 mom., till 31 ett nytt 3 mom., till lagen en ny 65b och en ny 67a och till 70 ett nytt 4 mom., som följer: 1 Lagens syfte Principen om universell utformning ska beaktas vid planläggning och i bygglovsärenden. 2 Definitioner I denna lag avses med: 1) allmänt område: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov, 2) byggnad: en varaktig konstruktion med tak eller tak och väggar som är placerad på mark, helt eller delvis under mark eller i vatten och konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den, 3) byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag, 4) byggnadsverk: en byggnad eller anläggning, 5) byggnadsyta: den yta en byggnad upptar på marken, 6) gatuområde: ett i detaljplanen anvisat område för gata inklusive ledningar, anordningar och konstruktioner på, under och ovanför markytan, 7) huvudritningar: plan-, skärnings- och fasadritningar som utvisar byggnadens huvudsakliga utformning samt en situationsplan som utvisar byggnadens placering och anknytning till närmiljön, 8) komplementbyggnad: ett uthus, förråd eller annan mindre byggnad som kompletterar ett på tomten redan befintligt bostadshus, 9) ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas, 10) projekthandlingar: huvud-, konstruktions-, arbets- och andra ritningar med tillhörande teckenförklaringar, beskrivningar, beräkningar och andra handlingar, 11) tillbyggnad: en åtgärd som ökar en byggnads volym, 12) tomt: mark avsedd att bebyggas samt en fastighet som bildats enligt en bindande tomtindelning och införts i fastighetsregistret, 13) trafikområde: ett område som i detaljplanen anvisats för allmän väg, vattenväg, hamn och flygfält,

13 14) universell utformning: en planering och utformning av allmänna områden och boendemiljön som genomsyras av design framställd för universell tillgänglighet och användbarhet vilket omfattar lösningar för byggnader, infrastruktur och miljö som ska vara användbara för alla, 15) våning: utrymme i byggnad som begränsas av golvplanet och ovanliggande mellanbjälklags eller vindbjälklags övre yta och som i sin helhet ligger över marknivån samt utrymme som delvis ligger över marknivån, om golvplanet i den närmast högre våningen ligger mera än 1,5 meter över omgivande marknivå och byggnadsnämnden inte med hänsyn till terrängförhållandena medger annan bedömning, 16) våningsyta: våningarnas ytor beräknade efter ytterväggarnas utsidor och källarvåningsyta och vindsyta där lokaler avsedda för byggnadens huvudsakliga ändamål placeras eller med tanke på dessa lokalers läge, förbindelse, storlek, ljus och andra egenskaper kan placeras. Om ytterväggen är tjockare än 250 millimeter, får byggnadens våningsyta överstiga den tilllåtna våningsytan med den yta som följer av detta, 17) ändring av byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende, eller kulturhistoriska värde inbegripet tillbyggnad och ombyggnad. 12 Landskapsregeringens övriga uppgifter Landskapsregeringen är marknadstillsynsmyndighet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG, byggproduktförordningen. Landskapsregeringen ansvarar också för marknadstillsynen över andra byggprodukter som införlivas i byggnadsobjekt, om de kan påverka uppfyllandet av de väsentliga tekniska kraven. Om det finns grundad anledning att misstänka att en byggprodukt är farlig för säkerheten, hälsan eller miljön eller byggprodukten inte stämmer överens med ett typgodkännande, kontrollintyg, tillverkningskontroll eller något annat frivilligt certifikat eller ett certifikat som grundar sig på ömsesidigt godkännande, kan landskapsregeringen ålägga importören eller tillverkaren eller ett av tillverkaren bemyndigat ombud att avhjälpa bristerna inom en skälig tid. Om bristen inte avhjälps inom den utsatta tiden eller om bristen är allvarlig, kan landskapsregeringen förbjuda användningen av produkten och vid behov ålägga importören eller tillverkaren eller ett av tillverkaren bemyndigat ombud att vidta åtgärder för att dra tillbaka produkten från marknaden. 14 Kommunens byggnadstillsynsmyndighet Byggnadsnämnden ska underrätta landskapsregeringen om den upptäcker byggprodukter som inte uppfyller kraven enligt byggproduktförordningen. 27 Utformning av detaljplanen Detaljplanen presenteras på en tillräckligt detaljerad och aktuell baskarta i skalan 1:2 000 eller större. Kartan ska utvisa

14 30 Hörande i beredningsskedet När en plan utarbetas ska landskapsregeringen samt andra kommuner, myndigheter, juridiska personer och enskilda som berörs av förslaget ges tillfälle till samråd och att yttra sig antingen skriftligen eller muntligen när det är ändamålsenligt med tanke på planens syfte och betydelse. 31 Utställande av planförslag Om kommunen efter utställandet ändrar planförslaget väsentligt, ska planen ställas ut på nytt. Detta är inte nödvändigt om ändringarna bara gäller enskilt intresse och de intressenter som berörs av ändringarna hörs särskilt. 39 Allmänna områdens tillgänglighet Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på ett allmänt område ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Närmare bestämmelser om hur de praktiska och ekonomiska förutsättningarna ska bedömas kan ges i landskapsförordning. 65 Allmänna krav på byggnadsverk vid nybyggnad eller ändring Ett byggnadsverk ska vara lämplig för sitt ändamål, utformas och placeras med hänsyn tagen till stads- eller landskapsbilden och med minsta möjliga negativa miljöpåverkan samt vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kraven på tillgänglighet och användbarhet gäller inte för uppförande av fritidshus, och kravet på tillgänglighet gäller inte till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Byggnadsverket ska uppfylla grundläggande krav på bärförmåga, stadga och beständighet i konstruktionerna, brandskydd, ventilation och fuktskydd, hygien, möjligheten att hantera avfall, miljö- och hälsoskydd, användningssäkerhet, bullerskydd, energihushållning samt vara lätt att underhålla. En byggnad som innehåller bostäder eller arbetslokaler ska projekteras och utföras så att lägenheterna lätt kan anslutas till ett höghastighetsnät för elektronisk kommunikation och ett flerbostadshus ska dessutom vara utrustat med en accesspunkt i eller utanför byggnaden. Kravet på bredbandsanslutning gäller inte fritidshus eller arbetslokaler om kravet är obefogat med hänsyn till den verksamhet som lokalen är avsedd för. Kraven i 2 mom. ska uppfyllas på så sätt att de med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd. I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde ska enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i enlighet med bestämmelser som meddelats med stöd av denna lag. Vid ändring av ett byggnadsverk ska kraven i 1 och 2 mom. uppfyllas för den del av byggnadsverket som påtagligt förnyas genom ombyggnaden och, om det är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart, för hela byggnadsverket. Hänsyn ska tas till byggnadsverkets kvaliteter och lämplighet för den planerade användningen. Ändringar får inte leda till att säkerheten eller hälsan för dem som använder byggnadsverket äventyras.

15 Byggnadsverk med särskilda värden ur historisk, kulturhistorisk eller estetisk synpunkt, som grundas på fackmässiga bedömningar, ska skyddas. 65b Obligatorisk ventilationskontroll För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat ska byggnadens ägare se till att kontroll av funktionen hos följande byggnaders ventilationssystem görs. Förskolor, skolor, vårdlokaler och andra liknande byggnader oavsett typ av ventilationssystem ska kontrolleras vart tredje år. Flerbostadshus, kontorsbyggnader samt personalutrymmen och kontor i industribyggnader och liknande med fläktventilation där både frånluft- och tilluftsflödena är fläktstyrda, med eller utan värmeåtervinning, ska kontrolleras vart tredje år. Flerbostadshus, kontorsbyggnader samt personalutrymmen och kontor i industribyggnader och liknande med självdragsventilation eller med fläktventilation där frånluftsflödena är fläktstyrda, med eller utan värmeåtervinning ska kontrolleras vart sjätte år. En- och tvåbostadshus med fläktventilation med värmeåtervinning installationsbesiktigas innan systemet tas i bruk. Ingen återkommande kontroll behövs. Kontrollen ska göras av en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 eller uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Byggnadens ägare ska se till att fel och brister som upptäcks vid ventilationskontrollen åtgärdas omgående. Närmare bestämmelser om hur kontrollerna ska utföras samt om uppföljning och rapportering till byggnadsnämnden kan ges i landskapsförordning. 66 Bygglov Bygglov krävs för att 4) inreda ytterligare bostad eller lokal för handel, hantverk eller industri i byggnaden eller slå samman bostäder eller andra lokaler i byggnaden, 5) inom detaljplanerat område byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller göra andra ändringar så att byggnadens utseende avsevärt förändras. 67 Bygglov för anläggningar Bygglov krävs för att: 1) anlägga en nöjespark, djurpark, idrottsplats, golfbana, campingplats, skjutbana eller motorbana, 2) anlägga större upplag för förvaring av bilar, båtar eller annat gods, 3) anlägga en småbåtshamn med plats för flera än 10 båtar, större kajer, broar, vågbrytare, kanaler eller andra konstruktioner som ändrar eller påverkar strandlinjen väsentligt, 4) anlägga en fast cistern eller liknande anordning med en volym överstigande 10 kubikmeter, 5) uppföra en mast med en höjd över 25 meter,

16 6) uppföra ett torn avsett att vara tillgängligt för allmänheten, 7) anlägga ett vindkraftverk som a) når högre än 15 meter över markytan, b) placeras på ett avstånd från tomtgränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken, c) monteras fast på en byggnad eller d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter, 8) uppföra plank eller mur med en höjd över 1,5 meter om planket eller muren placeras närmare tomtgränsen än fem meter. Bygglov behövs inte, om åtgärden baserar sig på en gatuplan eller en godkänd vägplan. 67a Anmälan Trots bestämmelsen i 66 krävs endast en anmälan till byggnadsnämnden innan följande åtgärder vidtas: 1) utanför detaljplanerat område till en- och tvåbostadshus göra en tillbyggnad med en våningsyta på högst 15 kvadratmeter om tillbyggnaden inte placeras närmare tomtgränsen än fem meter, 2) ändra en byggnad, om ändringen innebär att byggnadens bärande delar berörs, byggnadens planlösning påverkas avsevärt eller brandskyddet väsentligt ändras i byggnaden, 3) installera eller väsentligt ändra en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnaden, 4) utanför detaljplanerat område i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus uppföra en komplementbyggnad på högst 25 kvadratmeter med en taknockshöjd som inte överstiger 4,5 meter och som, tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna lag eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 25 kvadratmeter och inte utan grannarnas medgivande placeras närmare tomtgränsen än fem meter, 5) utanför detaljplanerat område uppföra en ekonomi- eller förrådsbyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, 6) anlägga eller ändra placeringen av en infart som inte kräver tillstånd enligt annan lagstiftning, 7) uppföra skärmtak större än 12 kvadratmeter på detaljplanerat område och större än 15 kvadratmeter utanför detaljplanerat område, 8) inom detaljplanerat område byta färg på byggnaden så att byggnadens utseende avsevärt förändras, 9) bygga läktare, samlingstält eller liknande anläggningar för allmänheten, 10) uppföra master, cisterner, större antenner, vindkraftverk och större belysningsstolpar eller motsvarande som inte omfattas av bygglovsplikt, 11) anlägga parkeringsplats utomhus för fler än fem bilar, 12) ställa upp husvagn, buss eller liknande fordon på annan plats än campingplats för en tid överstigande två månader om syftet är att fordonet ska användas för boende, näringsverksamhet eller liknande, 13) fast angöra fartyg eller anläggning på vatten för en tid överstigande två månader om avsikten är att använda fartyget eller anläggningen för boende, näringsverksamhet eller liknande. I byggnadsordningen kan kommunen införa anmälningsplikt för 1) reklamskyltar, markiser och liknande anordningar som placeras på eller i anslutning till en byggnad, 2) ändring av en byggnad som är skyddad med stöd av lag där åtgärden inte kräver bygglov, 3) byggande av ekonomi- eller förrådsbyggnad som inte omfattas av bestämmelsen i 1 mom. 5 punkten.

17 Till anmälan fogas en ritning som tillräckligt väl utvisar byggnadsverkets konstruktion, placering och utseende med behövliga huvudmått samt vid behov en utredning om besittningsrätten till tomten eller fastigheten. Byggandet får påbörjas om inte byggnadsnämnden inom 15 arbetsdagar från mottagandet av anmälan meddelar att ytterligare utredning krävs eller vilka villkor som måste uppfyllas för att tillvarata grannars intressen eller det allmänna intresset. 68 Undantag från lovbestämmelserna Utanför detaljplanerat område krävs inte heller bygglov eller anmälan för att uppföra komplementbyggnader som avses i 1 mom. med en sammanlagd byggnadsyta av högst 15 kvadratmeter, anordna skärmtak som avses i 1 mom. med en största area av 15 kvadratmeter eller för att glasa in en uteplats under skärmtak. 70 Tillstånd för miljöåtgärder Tillstånd ska ges om inte åtgärden försvårar användningen av området för det ändamål som reserverats i planen eller förstör stads- eller landskapsbilden. 71b Alternativa energiförsörjningssystem En utredning om alternativa energiförsörjningssystem behöver inte göras för byggnader vars totala våningsyta uppgår till högst 100 kvadratmeter. Inte heller krävs det för byggnader som inte har något system för uppvärmning eller vars energiförsörjningssystem helt eller till övervägande del baseras på energi från förnybara energikällor, fjärrvärme, fjärrkyla eller värmepumpar. 89 Underhåll av byggnadsverk Ett byggnadsverk och dess omgivning ska hållas i sådant skick att det uppfyller sanitära krav, krav på säkerhet och användbarhet och inte leder till miljöolägenheter eller avsevärt förfular omgivningen. För underhåll av byggnadsverk som är placerat i fastighetsgränsen har innehavaren rätt till tillträde på grannens fastighet. Underhållet ska utföras på sådant sätt att grannens olägenhet eller störning blir så liten som möjligt. Efter arbetet ska grannens område återställas i det skick det var före åtgärden. Kan grannarna inte komma överens ska saken avgöras av byggnadsnämnden på ansökan av en av parterna. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. Om underhållet försummas kan byggnadsnämnden bestämma att byggnadsverket ska repareras eller dess omgivning snyggas upp. Innan reparationsuppmaning ges kan byggnadsnämnden kräva att byggnadsverkets ägare dokumenterar byggnadsverkets skick och vilka reparationer som är uppenbart nödvändiga med tanke på personers hälsa eller säkerhet. Om byggnadsverket utgör en uppenbar fara för personers säkerhet kan byggnadsnämnden fatta beslut om att byggnadsverket inte får användas innan det har reparerats eller att det ska rivas.

18 96 Överklagande av ärenden gällande bygglov och andra tillstånd Beslut som fattats av byggnadsnämnden eller av en annan kommunal myndighet i ärenden gällande bygglov eller andra tillståndsärenden med stöd av denna lag överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol. Om Ålands förvaltningsdomstol inte ändrar beslutet eller beslutar att inte pröva ärendet får ändring sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Beslut som landskapsregeringen har fattat överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. En myndighet som fattat ett beslut enligt denna lag har rätt att överklaga förvaltningsdomstolens beslut om förvaltningsdomstolen har ändrat eller upphävt myndighetens beslut. På ändringssökande tillämpas i övrigt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (FFS 586/1996). Byggnadsnämndens beslut om bygglov eller tillstånd för miljöåtgärder ska överklagas inom 30 dagar från att beslutet har delgivits räknat från dagen efter delgivningen. Denna lag träder i kraft den Mariehamn den L a n t r å d Föredragande minister

19 Parallelltexter Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr xx/2016-2017