Bredband för personer med funktionshinder

DATUM RAPPORTNUMMER 28 september 2004 PTS-ER-2004:33 ISSN 1650-9862 Bredband för personer med funktionshinder Redovisning av försöksverksamhet

Förord Förord Post- och telestyrelsen har av regeringen i december 2001 fått i uppdrag att bedriva försöksverksamhet avseende funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom telekommunikationsområdet vilka kräver hög överföringskapacitet. I uppdraget ingår en samhällsekonomisk utvärdering av tjänster för personer med funktionshinder som genomförts i samarbete med Linköpings Universitet, Centrum för utvärdering av Medicinsk Teknologi. Utvärderingsrapporten biläggs denna rapport. Totalt genomförs sju försöksprojekt, varav sex slutredovisas i denna rapport. Det återstående försöksprojektet, mobilt bredband för funktionshindrade, slutredovisas till regeringen senast den 1 maj 2005. Rapporten har utarbetats av Patrik Bystedt. Anna Lindgren och Robert Hecht har bidragit i arbetet. Stockholm i september 2004 Marianne Treschow Tf. generaldirektör Post- och telestyrelsen

Innehåll Innehåll Sammanfattning... 7 Summary... 9 1 Uppdraget och dess genomförande... 11 1.1 Uppdraget från regeringen till PTS... 11 1.1.1 Riktlinjer för uppdraget... 11 1.1.2 Delrapporter till regeringen och beslut om ändring i uppdraget... 12 1.1.3 Utgångspunkter och tidigare uppdrag... 13 1.2 Genomförande av försöksverksamheten... 14 1.2.1 Inledande planering... 14 1.2.2 Försöksverksamhetens organisation... 15 1.2.3 Referensgrupp... 16 1.2.4 Samhällsekonomisk utvärdering av försöken... 17 1.2.5 Nationellt och internationellt samråd... 19 1.3 Disposition av rapporten och läsanvisningar... 20 2 Vad avses med hög överföringskapacitet?... 21 3 Vad avses med funktionshinder?... 22 4 Bredband för dövblinda servicecentral... 23 4.1 Om dövblindhet... 23 4.1.1 Vad är dövblindhet?... 23 4.1.2 Antal dövblinda i Sverige... 24 4.1.3 Praktiska konsekvenser av dövblindhet... 24 4.2 Visionen med en servicecentral för dövblinda... 24 4.3 Beskrivning av försöksprojektet... 25 4.3.1 Projektets huvudman och organisation... 25 4.3.2 Deltagare i försöksprojektet... 25 4.3.3 Projekttid... 26 4.3.4 Översiktlig beskrivning av försöksprojektet... 26 4.3.5 Övergripande teknisk beskrivning... 28 4.4 Resultat av försöket... 29 4.4.1 Antal samtal från deltagarna till servicecentralen... 29 4.4.2 Deltagarnas gensvar på servicecentralen... 30 4.4.3 Ekonomiskt utfall... 30 4.5 Utvärdering av samhällsekonomisk nytta... 31 4.5.1 Utvärderingens genomförande och resultat... 31 4.5.2 CMT:s slutsatser och rekommendationer... 32 4.6 Slutsatser... 33 4.6.1 Nytta av bredband för dövblinda... 33 4.6.2 Nytta av servicecentral... 33 4.6.3 Andra funktionshindergrupper som kan ha nytta av en servicecentral... 34 4.6.4 Kostnader för att driva en servicecentral... 34 4.6.5 Vilka samhällsekonomiska effekter får servicecentralen?... 35 4.6.6 Samutnyttjande och breddning krävs... 36 4.6.7 Servicecentralen kräver bredband... 36 4.7 Förslag... 37 Post- och telestyrelsen 1

Innehåll 4.7.1 Fortsatt försöksverksamhet med servicecentral för dövblinda och synskadade... 37 5 Bredband för intellektuellt funktionshindrade daglig information och kommunikation... 39 5.1 Om intellektuella funktionshinder... 39 5.1.1 Vad menas med intellektuella funktionshinder?... 39 5.1.2 Antal personer med intellektuella funktionshinder... 39 5.2 Visionen med bredband för personer med intellektuella funktionshinder... 40 5.3 Beskrivning av försöksprojektet... 40 5.3.1 Projektets huvudman och organisation... 40 5.3.2 Deltagare i försöksprojektet... 41 5.3.3 Projekttid... 41 5.3.4 Översiktlig beskrivning av försöksprojektet... 42 5.3.5 Övergripande teknisk beskrivning... 43 5.4 Resultat av försöket... 44 5.4.1 Nya möjligheter till kontakt, kommunikation och information... 44 5.4.2 Deltagarnas gensvar... 45 5.4.3 Ekonomiskt utfall... 46 5.5 Utvärdering av samhällsekonomisk nytta... 47 5.5.1 CMT:s slutsatser och rekommendationer... 48 5.6 Slutsatser... 49 5.6.1 Generell ansats generella slutsatser... 49 5.6.2 Nyttan av bredband består främst i själva tillgängligheten... 49 5.6.3 Videokommunikation särskilt lämpad för personer med grava intellektuella funktionshinder... 50 5.6.4 Videokommunikation fungerar bra för distanssupport... 50 5.6.5 Bredband behövs vid videokommunikation med fler parter... 51 5.7 Förslag... 51 5.7.1 Subventionering av dator och bredband... 51 5.7.2 Centralt kompetens- och resurscentrum för videokonferenslösningar... 51 6 Bredband för synskadade och andra läshandikappade distribution av digitala talböcker till högskolestudenter... 53 6.1 Om läshandikapp... 53 6.1.1 Vad menas med läshandikapp?... 53 6.1.2 Antal personer med läshandikapp... 53 6.2 Visionen med digital distribution av talande böcker... 54 6.3 Beskrivning av försöksprojektet... 54 6.3.1 Projektets huvudman och organisation... 54 6.3.2 Deltagare i försöksprojektet... 55 6.3.3 Projekttid... 55 6.3.4 Översiktlig beskrivning av försöksprojektet... 55 6.3.5 Övergripande teknisk beskrivning... 57 6.4 Resultat av försöket... 58 6.4.1 Snart 13 000 talböcker i arkivet... 58 6.4.2 Nästan 2000 nedladdade talböcker... 58 2 Post- och telestyrelsen

Innehåll 6.4.3 Stort intresse bland högskolebibliotek och studenter... 59 6.4.4 Fyra böcker dellevererades... 59 6.4.5 Positivt gensvar på strömmande läsning... 59 6.4.6 Deltagarnas gensvar... 60 6.4.7 Ekonomiskt utfall... 60 6.5 Utvärdering av samhällsekonomisk nytta... 61 6.5.1 Utvärderingens genomförande och resultat... 61 6.5.2 CMT:s slutsatser och rekommendationer... 61 6.6 Slutsatser... 63 6.6.1 Nytta av digitalt distribuerad talbok... 63 6.6.2 Talböcker kräver bredband... 64 6.6.3 Strömmande läsning framtidens talbok... 64 6.6.4 Nytta av dellevererade talböcker under produktion... 65 6.6.5 Kostnader och vinster med distribution av digitala talböcker... 65 6.7 Förslag... 66 6.7.1 Säkerställ drift och utveckling av bredbandstjänsten... 66 6.7.2 Fortsatta försök med strömmande läsning... 66 6.7.3 Nationellt digitalt distributionssystem för läshandikappade... 67 6.7.4 Riktade medel till bibliotek... 67 6.7.5 Lättnader i Upphovsrättslagen... 68 7 Utbildning på distans för personer med lätt afasi... 69 7.1 Om afasi... 69 7.1.1 Vad är afasi?... 69 7.1.2 Antal personer med afasi... 69 7.2 Visionen med distansutbildning för personer med afasi... 69 7.3 Beskrivning av försöksprojektet... 70 7.3.1 Projektets huvudman och organisation... 70 7.3.2 Deltagare i försöksprojektet... 70 7.3.3 Projekttid... 70 7.3.4 Översiktlig beskrivning av försöksprojektet... 71 7.3.5 Övergripande teknisk beskrivning... 71 7.4 Resultat av försöket... 72 7.4.1 Utbildning i tre ämnen... 72 7.4.2 Tekniska bekymmer byte av videokonferenslösning... 73 7.4.3 Spontan kontakt och byggande av socialt nätverk... 74 7.4.4 Distansutbildning för personer med afasi snart i Karlskoga folkhögskolas utbud?... 74 7.4.5 Deltagarnas gensvar på distansutbildningen... 74 7.4.6 Ekonomiskt utfall... 75 7.5 Utvärdering av samhällsekonomisk nytta... 76 7.5.1 Utvärderingens genomförande och resultat... 76 7.5.2 CMT:s slutsatser och rekommendationer... 76 7.6 Slutsatser... 78 7.6.1 Nyttan av distansutbildning för personer med afasi... 78 7.6.2 Bredband och videokonferens skapar ett viktigt socialt nätverk... 78 Post- och telestyrelsen 3

Innehåll 7.6.3 Andra funktionshindergrupper som kan ha nytta av distansutbildning... 79 7.6.4 Fyra till fem personer är en lämplig storlek på interaktiva videomöten... 79 7.6.5 Kostnader för att driva en distansutbildning för personer med afasi... 79 7.7 Förslag... 80 7.7.1 Subventionering av dator och bredband... 80 7.7.2 Centralt kompetens- och resurscentrum för videokonferenslösningar... 80 7.7.3 Riktade åtgärder för att stimulera framtagandet av distansutbildningar... 80 8 Distansutbildning på teckenspråk via bredband... 81 8.1 Om döva och teckenspråket... 81 8.1.1 Om dövhet och teckenspråk... 81 8.1.2 Antal döva personer i Sverige... 81 8.2 Visionen med distansutbildning på teckenspråk... 82 8.3 Beskrivning av försöksprojektet... 82 8.3.1 Projektets huvudman och organisation... 82 8.3.2 Deltagare i försöksprojektet... 83 8.3.3 Projekttid... 83 8.3.4 Översiktlig beskrivning av försöksprojektet... 83 8.3.5 Övergripande teknisk beskrivning... 84 8.4 Resultat av försöket... 86 8.4.1 Intensiv distanskommunikation i utbildningen... 86 8.4.2 Ämnet styrde valet av kommunikationsmetod... 86 8.4.3 Distansutbildning numera med i Västanviks kursutbud... 86 8.4.4 Tekniska lärdomar... 86 8.4.5 Deltagarnas gensvar på distansutbildningen... 87 8.4.6 Ekonomiskt utfall... 88 8.5 Utvärdering av samhällsekonomisk nytta... 89 8.5.1 Utvärderingens genomförande och resultat... 89 8.5.2 CMT:s slutsatser och rekommendationer... 89 8.6 Slutsatser... 91 8.6.1 Nyttan av bredband och distansutbildning för döva... 91 8.6.2 Teknikkostnader för att bedriva en distansutbildning... 91 8.6.3 Distansutbildning på teckenspråk är en realitet... 92 8.7 Förslag... 92 8.7.1 Ökad fokusering på dator, bredband och programvara som hjälpmedel... 92 8.7.2 Centralt kompetens- och resurscentrum för videokonferenslösningar... 93 8.7.3 Riktade åtgärder för att stimulera framtagandet av distansutbildningar... 93 9 Vinnande kommunikation arbetsvägledning på distans... 95 9.1 Om arbetshandikapp... 95 9.1.1 Antal personer med arbetshandikapp... 96 9.2 Visionen med arbetsvägledning på distans... 96 9.3 Beskrivning av försöksprojektet... 96 9.3.1 Projektets huvudman och organisation... 96 4 Post- och telestyrelsen

Innehåll 9.3.2 Deltagare i försöksprojektet... 97 9.3.3 Projekttid... 97 9.3.4 Översiktlig beskrivning av försöksprojektet... 98 9.3.5 Övergripande teknisk beskrivning... 99 9.4 Resultat av försöket... 100 9.4.1 Nio kontor med videokonferenslösningar för Vinnande kommunikation... 100 9.4.2 130 genomförda videokommunikationspass... 100 9.4.3 Omfattande utveckling och utbildning i teknik och metodik... 101 9.4.4 Vinnande kommunikation och distansvägledning är numera ordinarie verksamhet... 101 9.4.5 Deltagarnas gensvar på Vinnande kommunikation... 101 9.4.6 Ekonomiskt utfall... 102 9.5 Utvärdering av samhällsekonomisk nytta... 102 9.5.1 Utvärderingens genomförande och resultat... 102 9.5.2 CMT:s slutsatser och rekommendationer... 103 9.6 Slutsatser... 104 9.6.1 Nytta av distansvägledning... 104 9.6.2 Inga begränsningar vad gäller funktionshinder särskilt lämpad för vissa grupper... 106 9.6.3 Effektiva och mer fokuserade möten... 106 9.6.4 Distansvägledning ger även kostnadsbesparingar... 106 9.6.5 Handläggare mer tveksamma än arbetssökande... 107 9.6.6 Enbart ny teknik skapar ingen nytta metodiken måste styra... 107 9.6.7 Andra verksamhetsområden som kan bedriva vinnande kommunikation... 108 9.7 Förslag... 108 9.7.1 Nationell satsning på distansvägledning inom Af Sverige... 108 9.7.2 Undersök möjligheter till distansvägledning inom andra liknande verksamheter... 109 10 Övergripande slutsatser... 110 10.1 Bredband skapar möjligheter... 110 10.2 Ökad tillgänglighet skapar nytta... 110 10.3 Samhällsekonomiska effekter av bredband för funktionshindrade... 111 10.4 Bredband och IT-baserade hjälpmedel är framtiden... 112 10.5 Nästa utvecklingssteg är mobilitet... 112 10.6 Standardiserad teknik inte lika med problemfria försök... 113 10.7 Det tar tid att se effekter av försök och nya tjänster... 113 10.8 Ofta långt steg från försök till etablerad tjänst... 114 11 Förslag... 115 11.1 Fortsatta försök och tjänster... 115 11.1.1 Fortsatt försöksverksamhet med servicecentral för dövblinda och synskadade... 115 11.1.2 Säkerställ fortsatt drift och utveckling av digitala talböcker... 115 Post- och telestyrelsen 5

11.1.3 Fortsatta försök med strömmande läsning av talböcker... 116 11.1.4 Nationellt digitalt distributionssystem för läshandikappade... 116 11.1.5 Nationell satsning på distansvägledning inom Af Sverige... 116 11.1.6 Undersök möjligheter till distansvägledning inom andra liknande verksamheter... 117 11.2 Övriga förslag... 118 11.2.1 Se över subventionering av datorer och bredband... 118 11.2.2 Skapa ett centralt kompetens- och resurscentrum för videokonferenslösningar... 118 11.2.3 Riktade medel till bibliotek för hantering av digitala talböcker... 119 11.2.4 Lättnader i Upphovsrättslagen med avseende på digitala talböcker... 119 11.2.5 Riktade åtgärder för att stimulera framtagandet av distansutbildningar... 120 11.2.6 Ökad fokusering på IT-baserade hjälpmedel och en ökad enhetlighet och flexibilitet i förskrivningsprocessen... 120 11.2.7 Fortsatta bredbandsförsök för personer med funktionshinder med inriktning på mobilitet... 121 Bilagor Bilaga 1 - Förkortningar.. 123 Bilaga 2 - Bredbandstjänster för funktionshindrade utvärdering av brukarnyttan, Linköpings Universitet, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, CMT Rapport 2004:2 6 Post- och telestyrelsen

Sammanfattning Sammanfattning Post- och telestyrelsen, PTS, fick i december 2001 i uppdrag av regeringen att bedriva försöksverksamhet avseende funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom telekommunikationsområdet vilka kräver hög överföringskapacitet. Enligt uppdraget skall PTS senast den 1 oktober 2004 slutredovisa resultaten och en utvärdering av de genomförda försöken och föreslå lämpliga åtgärder. Uppdraget delades in i sammanlagt sju försöksprojekt. Bredband för dövblinda servicecentral Bredband för intellektuellt funktionshindrade daglig information och kommunikation Bredband för synskadade och andra läshandikappade distribution av digitala talböcker till högskolestudenter Mobilt bredband för funktionshindrade Utbildning på distans för personer med lätt afasi Distansutbildning på teckenspråk via bredband Vinnande kommunikation arbetsvägledning på distans I denna rapport slutredovisas sex av försöken. Försöket med mobilt bredband för funktionshindrade kommer att redovisas till regeringen senast den 1 maj 2005. I försöksverksamheten har PTS samarbetat med Linköpings Universitet, Centrum för utvärdering av Medicinsk Teknologi, avseende en samhällsekonomisk utvärdering av tjänster för personer med funktionshinder. Försöksprojekten som pågått under åren 2002-2004 har varit framgångsrika. Två av försöken, Bredband för synskadade och andra läshandikappade samt Vinnande kommunikation, håller på att etableras som tjänster i ordinarie verksamhet. Utbildningsanordnarna för distansutbildningsprojekten har goda erfarenheter av försöken och håller på att införa distansutbildningen i sina ordinarie kursutbud. De genomförda försöken visar att bredband skapar stora möjligheter för personer med funktionshinder. Bredband möjliggör kommunikation i bild, text och ljud för de som annars har mycket begränsade möjligheter att kommunicera, t.ex. dövblinda personer. Det skapar möjligheter för vägledning och service på distans genom att anlita expertis via videokommunikation. Det skapar möjligheter att delta på lika villkor för personer med funktionshinder som annars inte är en del av IT-samhället. Det skapar möjligheter för distansutbildning i situationer där videokommunikation är särskilt viktig, där den studerande kan ha svårigheter att ta sig till skolan eller har lång väg dit. Det skapar möjligheter för många att ta del av begränsade resurser genom att utnyttja centrala arkiv, digital distribution och decentraliserad hantering, som görs för talböcker i denna försöksverksamhet. Post- och telestyrelsen 7

Sammanfattning Personer med funktionshinder har generellt sett stor nytta av bredband och bredbandstjänster. Kanske större än befolkningen som helhet eftersom det skapar helt nya möjligheter till kommunikation. Försöksverksamheten har framför allt gett deltagarna en ökad tillgänglighet, dels till de specifika tjänster som utvärderats, men även till allmänt tillgängliga Internetbaserade tjänster. Eftersom många personer med funktionshinder idag står utanför IT-samhället innebär en dator med bredbandsaccess en ökad tillgänglighet. Försöken visar att den ökade tillgängligheten skapar nytta i form av ökad delaktighet, frihet och självständighet, vilket bidrar till en ökad livskvalitet. Bredband och ökade möjligheter till distanskommunikation fyller även en viktig social funktion, en nytta som inte direkt relaterar till själva tjänsten som tillhandahålls. Med bredband och ökade kommunikationsmöjligheter får man tillgång till ett större socialt nätverk. För många betyder det att en isolering bryts, man kan kommunicera dagligen på sina egna villkor med andra personer, med eller utan funktionshinder. Förutom nytta för användarna visar de genomförda försöken att bredbandstjänster även kan skapa samhällsnytta i form av besparingar och bättre resursutnyttjande. En ökad självständighet kan för dövblinda och personer med intellektuella funktionshinder innebära ett minskat behov av assistenter. Distansutbildningar innebär minskat resande för kursdeltagare och lärare och effektivare resursutnyttjande av utbildningskompetens som bara finns på enstaka platser i landet. Distribution av digitala talböcker leder till vinster i form av minskad fysisk distribution, miljövinster och ett bättre resursutnyttjande då man med små centrala resurser kan nå en stor målgrupp genom ett effektivt digitalt distributionssystem. Arbetsvägledning på distans leder till kortare handläggningstider, effektivare utnyttjande av expertresurser och minskat resande. I förslagen till fortsatt arbete föreslår PTS en fortsatt försöksverksamhet med en servicecentral för dövblinda och synskadade. Drift och utveckling av den bredbandstjänst som har byggts upp för distribution av digitala talböcker bör säkerställas. Man bör också undersöka möjligheterna att bredda tjänsten till ett nationellt digitalt distributionssystem för läshandikappade. Försöken med strömmande läsning av talböcker som drevs i liten skala bör fortsätta och utökas. Vidare föreslås att möjligheterna till en nationell satsning på arbetsvägledning på distans bör undersökas och att möjligheter till distansvägledning inom andra liknade verksamheter bör undersökas. Som övriga förslag föreslår PTS bl.a. att en subventionering av dator och bredband övervägs för ekonomiskt resurssvaga grupper av funktionshindrade som inte omfattas av Hem-PC-reformen eller får datorer föreskrivna som hjälpmedel. PTS föreslår vidare att det bör satsas medel på att upprätta ett centralt kompetensoch resurscentrum för videokonferenslösningar för att stimulera distansutbildningar och andra distanskommunikationstjänster. Fortsatta bredbandsförsök för personer med funktionshinder med särskild inriktning på mobilitet föreslås också, där t.ex. möjligheterna med 3G och mobila bredbandstjänster bör undersökas. 8 Post- och telestyrelsen

Summary Summary The National Post and Telecom Agency (PTS) was assigned in December 2001 by the Government to conduct trial operations regarding the access of people with disability to products and services within the telecommunications sector that require high transmission capacity. According to the assignment, PTS should no later than 1 October 2004 present the final report and an evaluation of the trials conducted and propose appropriate measures. The assignment was divided into in total seven trial projects. Broadband for people who are deaf-blind service centre Broadband for people with intellectual impairments daily information and communication Broadband for people with visual impairment and others with reading disabilities distribution of digital talking books to students in higher education Mobile broadband for people with disability Distance education for people with mild aphasia Distance education in sign language via broadband Winning Communication distance occupational guidance The final reports on six of these trials are presented in this report. The trial with mobile broadband for people with disability will be reported to the Government no later than 1 May 2005. PTS has cooperated with the University of Linköping, Center for Medical Technology Assessment, with the trial operation, regarding a socio-economic evaluation of services for people with disability. The trial projects that were conducted during the years 2002 to 2004 have been successful. Two of the trials, broadband for people with visual impairment and others with reading disabilities together with Winning Communication, are in the process of being established as services in ordinary operation. The education arrangers for the distance education projects have positive experience from the trials and are in the process of introducing distance education in their ordinary range of courses. The trials implemented show that broadband creates great opportunities for people with disability. Broadband facilitates communication in pictures, text and audio for those who would otherwise have very limited opportunities to communicate, for example deaf-blind people. This creates opportunities for guidance and service at a distance by engaging expertise via video communication. It creates opportunities for people with disability who are otherwise not a part of the IT society to participate on equal terms. It creates opportunities for distance education in situations where video communication is particularly important, where the student may have difficulties in getting to school or have a long way there. It creates opportunities for many people to make use of limited resources by utilising central archives, digital distribution and decentralised management, that are used for talking books in this trial operation. People with disability Post- och telestyrelsen 9

Summary generally gain great benefit from broadband and broadband services. Perhaps greater than the population as a whole, as it creates completely new opportunities for communication. This trial operation has primarily provided the participants with enhanced accessibility, first to the specific services that were evaluated, but also to public Internet-based services. As many people with disability today stand outside the IT society, a computer with broadband access enhances this. The trials show that increased accessibility creates benefits in the form of enhanced participation, freedom and independence, which promotes an enhanced quality of life. Broadband and increased opportunities for distance communication also satisfy an important social function, a benefit that is not directly related to the actual service that is provided. Through broadband and better communication opportunities, access is gained to a greater social network. For many, this means that isolation is broken, one can communicate daily on one s own terms with other people, with or without disability. Besides user benefits, the trials implemented show that broadband services can also provide social benefits in the form of savings and better utilisation of resources. Increased independence for deaf-blind and people with intellectual impairments can mean a reduced need for assistants. Distance education involves reduced travelling for the course participants and teachers and a more efficient utilisation of educational competence resources that are only available at specific places in Sweden. Distribution of digital talking books results in gains in the form of reduced physical distribution, environmental gains and a better utilisation of resources, as it is possible with small central resources to reach a large target group by an efficient digital distribution system. Distance occupational guidance results in shorter processing times, more efficient utilisation of expert resources and reduced travelling. In the proposals for future work, PTS proposes the continuation of the trial operation with a service centre for people who are deaf-blind and people with visual impairment. The operation and development of the broadband service that has been built up for distribution of digital talking books should be safeguarded. One should also investigate the opportunities to broaden the service as a national digital distribution system for people with reading disabilities. The trials with streaming reading of talking books that were conducted on a small scale should continue and be increased. It is also proposed that the opportunities for a national initiative for distance occupational guidance should be investigated and that opportunities for distance guidance within other similar operations should be investigated. Other proposals by PTS include, among other things, a deliberation on the subsidy of computers and broadband for groups of people with disabilities with weak financial resources, who are not covered by the Home PC Reform or receive computers prescribed as aids. PTS also proposes that funds should be devoted to preparing a central competence and resource centre for videoconference solutions and to stimulate distance education and other distance communication services. Continued broadband trials for people with disability with a special orientation towards mobility are also proposed, where for instance the opportunities with 3G and mobile broadband services should be investigated. 10 Post- och telestyrelsen

Uppdraget och dess genomförande 1 Uppdraget och dess genomförande 1.1 Uppdraget från regeringen till PTS Regeringen beslutade den 20 december 2001 1 att uppdra åt Post- och telestyrelsen, PTS, att bedriva försöksverksamhet avseende funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom telekommunikationsområdet vilka kräver hög överföringskapacitet. Verksamheten skulle bedrivas med utgångspunkt från de till regeringsbeslutet bifogade riktlinjerna. 2 Enligt uppdraget skall PTS senast den 1 mars 2002 redovisa en plan för plan för projektets genomförande. Vidare skall myndigheten årligen i samband med årsredovisningen redovisa hur projektet fortskrider och då bl.a. redovisa hur PTS samrått inom referensgruppen. Myndigheten skall omgående informera regeringen om projektets förutsättningar att genomföras enligt plan förändras. Senast den 1 oktober 2004 skall PTS slutredovisa resultaten och en utvärdering av de genomförda försöken och föreslå lämpliga åtgärder. Kostnaden för försöksverksamheten får inte överstiga 20 miljoner kronor. PTS skall i samband med redovisningen av en plan för projektets genomförande den 1 mars 2002 redovisa ett förslag till utbetalningsplan för avsatta medel. 1.1.1 Riktlinjer för uppdraget Enligt uppdragets bifogade riktlinjer skall följande försök genomföras. Bredband för dövblinda servicecentral Bredband för intellektuellt funktionshindrade daglig information och kommunikation Bredband för synskadade distribution av digitala talböcker till högskolestudenter Mobilt bredband för funktionshindrade olika tillämpningar Utbildning på distans av funktionshindrade olika utbildningsanordnare Konsultation av expertis arbetsvägledning och kompetensutveckling Försöken skall i möjligaste mån bedrivas i en miljö med en överföringskapacitet som möjliggör överföring av multimediatjänster med god kvalitet i båda riktningarna. PTS skall i sin slutrapport, för varje delprojekt, redovisa produkten eller tjänstens nytta och kostnadseffektivitet baserad dels på den förbättring i brukarens sociala liv och livskvalitet som åstadkoms genom tillgången till produkten/tjänsten i 1 Regeringsbeslut nr II 21, den 20 december 2001, Dnr 02-507 2 Bilaga till regeringsbeslut nr II 21, den 20 december 2001, Dnr 02-507 Post- och telestyrelsen 11

Uppdraget och dess genomförande försöket, dels på hur de samhällsekonomiska kostnaderna fördelar sig på olika aktörer i samhället och vilka kostnader som uppstår för den enskilde. PTS skall vid planerande och genomförande av försöksverksamheten nära samarbeta med berörda handikapporganisationer och Hjälpmedelsinstitutet, HI, samt andra berörda myndigheter och organisationer. Den referensgrupp som bildades vid framtagandet av förslag till utformning skall kvarstå. PTS skall samarbeta med projektansvariga för det pågående forskningsprojektet vid Linköpings Universitet, Centrum för utvärdering av Medicinsk Teknologi, avseende en samhällsekonomisk utvärdering av tjänster för personer med funktionshinder. PTS skall, vad avser utvecklingen på det teletekniska området, samråda med Utredningen om vissa hjälpmedel för personer med funktionshinder samt om vissa insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (dir. 2001:81). PTS skall, inom ramen för målsättningen med föreslagna försöken, beakta målen i EU:s handlingsplan e-europe och då bl.a. de riktlinjer som utformats inom initiativet för webbtillgänglighet, the Web Accessibility Initiative (WAI). 1.1.2 Delrapporter till regeringen och beslut om ändring i uppdraget PTS har redovisat delrapporter till regeringen vid tre tillfällen. Den 21 februari 2002 redovisades en plan för försöksverksamhetens genomförande 3 i enlighet med uppdragets villkor. Den 24 februari 2003 redovisades den första årliga återrapporten 4 och den 4 februari 2004 redovisades den andra årliga återrapporten 5. Den 11 april 2002 beslutade regeringen 6 att PTS får disponera sammanlagt högst 20 miljoner kronor för att bedriva försöksverksamheten. Medlen skall betalas ut med maximalt 4 000 000 kronor år 2002, 12 400 000 kronor år 2003 och 3 600 000 kronor år 2004. Enligt beslutet skall PTS senast den 1 februari 2005 redovisa de kostnader myndigheten haft för uppdraget och oförbrukade medel skall återbetalas senast den 15 februari 2005. I den senaste återrapporteringen 7 föreslog PTS att försöket med mobilt bredband för funktionshindrade rapporteras inklusive utvärdering till regeringen senast den 1 maj 2005. PTS har gjort bedömningen att förutsättningarna för projektstart inte 3 Plan för försök med funktionshindrade, den 21 februari 2002, Dnr 02-507 4 Redovisning av försöksverksamhet med bredband för funktionshindrade, årlig återrapportering, den 24 februari 2003, Dnr 02-507 5 Redovisning av försöksverksamhet med bredband för funktionshindrade, årlig återrapportering, den 4 februari 2004, Dnr 02-507 6 Regeringsbeslut nr II 9, den 11 april 2002, Dnr 02-6382 7 Redovisning av försöksverksamhet med bredband för funktionshindrade, årlig återrapportering, den 4 februari 2004, Dnr 02-507 12 Post- och telestyrelsen

Uppdraget och dess genomförande funnits förrän våren 2004, då en mer omfattande lansering av 3G-tjänster och telefoner gjorts. För att ge försöksprojektet Mobilt bredband för funktionshindrade rimligt med tid för att genomföra ett försök och utvärdera detta föreslog PTS att försöket återrapporteras till regeringen vid ett senare tillfälle än det som fastställts i regeringsuppdraget 8. Förslaget innebär vidare att PTS senast den 15 augusti 2005 skall redovisa hur medlen har disponerats och att medel som inte förbrukats skall återbetalas den dag redovisning lämnas. Den 23 juni 2004 beslutade regeringen 9 om ändring av uppdraget i enlighet med PTS förslag. Enligt beslutet skall PTS lämna en slutrapport avseende försöksprojektet om mobilt bredband för funktionshindrade senast den 1 maj 2005. PTS skall senast den 15 augusti 2005 redovisa hur medlen har disponerats samt återbetala medel som inte förbrukats. 1.1.3 Utgångspunkter och tidigare uppdrag Den 19 oktober 2000 beslutade regeringen 10 att uppdra åt PTS att utreda och lämna förslag till utformning av en försöksverksamhet avseende funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom telekommunikationsområdet vilka kräver hög överföringskapacitet. Som bakgrund till beslutet ligger propositionen 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla 11 där regeringen gör bedömningen att en försöksverksamhet bör inledas för personer med funktionshinder när det gäller möjligheterna till förbättrade levnadsvillkor med hjälp av produkter och tjänster som kräver hög överföringskapacitet inom telekommunikationsområdet. Fortsatta insatser bör göras för utveckling och kompetensutveckling då det gäller IT för funktionshindrade. I skälen för regeringens bedömning nämns att den pågående utbyggnaden av bredband och utvecklingen av tjänster som kräver hög nätkapacitet kan ge ökade möjligheter för personer med funktionshinder att utnyttja informationstekniken på ett effektivt och smidigt sätt. Nya tjänster och tillämpningar kan bidra till att överbrygga kommunikationsklyftor mellan personer med funktionshinder och andra. Vidare nämner regeringen att särskilda lösningar för personer med funktionshinder så långt som möjligt skall undvikas. IT-systemen skall vara så flexibelt utformade att de går att utnyttja av så många som möjligt och med samma utrustning som andra. I regeringsuppdraget 12 skriver regeringen att PTS skall samarbeta med Hjälpmedelsinstitutet, HI som utvecklade handlingsprogrammet IT för funktionshindrade och äldre för åren 1998-2002. Detta eftersom 8 Regeringsbeslut nr II 21, den 20 december 2001, Dnr 02-507 9 Regeringsbeslut nr II 10, den 23 juni 2004, Dnr 02-507 10 Regeringsbeslut nr II 1, den 19 oktober 2000, Dnr 00-16571 11 Proposition 1999:2000:86 Ett informationssamhälle för alla, s. 92. 12 Regeringsbeslut nr II 1, den 19 oktober 2000, Dnr 00-16571 Post- och telestyrelsen 13

Uppdraget och dess genomförande försöksverksamheten syftar till att komplettera handlingsprogrammet med särskilda insatser för att utnyttja den nya tekniken inom området hög överföringskapacitet. Senast den 1 juni 2001 skulle PTS redovisa uppdraget. Den 29 maj 2001 redovisade PTS rapporten Bredband för funktionshindrade. 13 Uppdraget som kan karaktäriseras som en djupgående förstudie bedrevs i en idéfas, en analysfas och en förslagsfas. Idéfasen omfattade en förfrågan till ett antal enskilda personer, institutioner, företag och handikapporganisationer om förslag till försöksverksamheter. Ett 30-tal förslag kom in med närmare 90 detaljförslag. I analysfasen bearbetades förslagen och strukturerades efter hand i elva projektförslag. Dessa projektförslag analyserades i detalj och värderades utifrån ett antal kriterier. I förslagsfasen gjordes en total värdering utifrån ett antal uppställda projektmål, exempelvis att understödja begreppet design-för-alla och att pröva bredband med olika modalitet realtidsvideo/stora krav på överföringskapacitet. Rapporten föreslog sex förslag för genomförande, vilka är desamma som framgår av regeringsuppdragets riktlinjer 14, se avsnitt 1.1.1. Vidare poängteras i rapporten att utredningen syftat på att ta fram förslag på försök baserade på komponenter, system och tjänsteinnehåll som kan beräknas vara tillgängliga inom cirka ett år från utredningens avlämnande. För det mobila bredbandsförsöket anges att det skall genomföras när förutsättningarna för detta föreligger. De föreslagna försöken avsåg i första hand att belysa värdet av bredbandskommunikation i olika tillämpningar. Förslag som innebar mer omfattande nyutveckling av specifika tekniklösningar undveks. 1.2 Genomförande av försöksverksamheten 1.2.1 Inledande planering Den inledande fasen av projektarbetet omfattade att utifrån uppdragets målsättning skapa en fast struktur för PTS styrning av de olika delprojekten. Detta innebar bl.a. att ansvaret för de olika delprojektens genomförande tydliggjordes i avtal mellan PTS och respektive projektansvariga. Den inledande fasen i genomförandet omfattade: att bilda projektorganisation, att precisera projektinnehållet utifrån förslagen i utredningen. För försöket Utbildning på distans av funktionshindrade genomfördes två försöksprojekt, vilket även aviserades i projektplanen, 15 att engagera tjänsteleverantörer, t.ex. organisationer som kan genomföra utbildning eller tillhandahålla en central tjänst i ett visst försök, 13 Bredband för funktionshindrade, den 30 maj 2001, Dnr 00-16571 14 Bilaga till regeringsbeslut nr II 21, den 20 december 2001, Dnr 02-507 15 Plan för försök med bredband för funktionshindrade, den 21 februari 2002, Dnr 02-507 14 Post- och telestyrelsen

Uppdraget och dess genomförande att engagera försöksgrupper/deltagare. Här fyllde berörda handikapporganisationer en viktig roll för respektive försök, att förbereda för samhällsekonomisk utvärdering med Linköping universitet, att teckna projektavtal mellan PTS och respektive projektansvariga. Vidare upprättade PTS en gemensam projektstyrningsmodell med projektmallar för att enklare administrera projekten och få en enhetlig styrning och kontroll. Två projektpärmar upprättades, Pärm Blå och Pärm Röd. Pärm Blå var gemensam för samtliga försöksprojekt, där dels information om regeringsuppdraget gavs men framför allt anvisningar till de olika projektansvariga. Anvisningarna berörde organisation av försöksprojektet, budget, finansiering, utvärdering av värde/nytta, avvikelsehantering, informationshantering och projektdirektiv. Pärm Röd var den projektansvariges instrument för att genomföra respektive projekt. Här samlades t.ex. avtal som upprättades mellan PTS och den projektansvarige, projektdirektiv för hela projektet och för de olika etapperna, etapprapporter och ekonomiska redovisningar. 1.2.2 Försöksverksamhetens organisation Uppdraget delades in i sex försöksområden med sammanlagt sju försöksprojekt, varav sex redovisas i denna rapport. Följande försöksprojekt slutredovisas. Bredband för dövblinda servicecentral Bredband för intellektuellt funktionshindrade daglig information och kommunikation Bredband för synskadade och andra läshandikappade distribution av digitala talböcker till högskolestudenter Utbildning på distans för personer med lätt afasi Distansutbildning på teckenspråk via bredband Vinnande kommunikation arbetsvägledning på distans Som beskrevs i avsnitt 1.1.2 kommer försöket med mobilt bredband för funktionshindrade att redovisas till regeringen senast den 1 maj 2005. För varje delprojekt utsågs en separat projektorganisation med därtill engagerade tjänsteleverantörer och försökspersoner. Försöksprojekten hölls samman av PTS. För att leda projektet anlitade PTS inledningsvis en konsult, Ulf Keijer, KTH, som också ledde arbetet med att arbeta fram förslag för försöksverksamheten. I maj 2003 övertog en projektledare på PTS, Patrik Bystedt, ansvaret att leda försöksverksamheten. Ulf Keijer kvarstod dock som deltagare i referensgruppen och har även varit engagerad i samarbetet med Linköpings Universitet avseende den samhällsekonomiska utvärderingen. Post- och telestyrelsen 15

Uppdraget och dess genomförande Projektorganisation och styrningsmodell i har varit enhetliga för de olika försöksprojekten och reglerades i det avtal som tecknades mellan PTS och respektive projektansvarig. En beslutsgrupp upprättades för samtliga försöksprojekt. Beslutsgruppen bestod av en representant för PTS och en för de projektansvariga, samt i förekommande fall, en för medfinansiärer till försöksprojektet. Varje försöksprojekt delades in i etapper, vanligtvis tre till fem etapper. Syftet med etappindelningen var att få en naturlig planering, rapportering, styrning och uppföljning av projektet. I samband med etappavslut genomfördes beslutsgruppsmöten där genomgången etapp redovisades och godkändes samt att beslut inför kommande etapp fattades. 1.2.3 Referensgrupp Den referensgrupp som bildades under framtagandet av förslag till utformning av försöksverksamheten 16 har kvarstått under hela projektperioden. Sammanlagt har 14 referensgruppsmöten hållits varav tio sedan regeringsuppdraget gavs i december 2001. Referensgruppens arbete kommer att fortsätta även under hösten 2004 för att behandla frågor rörande det kvarvarande försöksprojektet, mobilt bredband för funktionshindrade, och dess utvärdering. Referensgruppen består av följande representanter: Jan Breding Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS Anna-Karin Gullberg Socialstyrelsen Stig Wintzer Landstingsförbundet Per-Olov Nylander Svenska Kommunförbundet Kristian Kristiansson Hjälpmedelsinstitutet, HI Pelle Kölhed Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO Jan-Olof Bergold Hörselskadades Riksförbund, HRF Susanne-Hodosi Ewerman Föreningen Sveriges Dövblinda, FSDB Birgitta Rudin Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn Stig Kjellberg Sveriges Dövas Riksförbund, SDR Johan Hedrén Sveriges Dövas Ungdomsförbund, SDU Vivi-Anne Emmanuelsson Synskadades Riksförbund, SRF Ulf Keijer KTH 16 Bredband för funktionshindrade, den 30 maj 2001, Dnr 00-16571 16 Post- och telestyrelsen

Uppdraget och dess genomförande Referensgruppen har löpande tagit del av det pågående arbetet i försöken och lämnat värdefulla synpunkter. Samtliga projektledare har vid olika tillfällen deltagit i referensgruppsmöten för att beskriva och demonstrera respektive försöksprojekts framskridande. Den samhällsekonomiska utvärderingen har också presenterats vid två tillfällen av representanter från Linköpings Universitet. 1.2.4 Samhällsekonomisk utvärdering av försöken För att genomföra en utvärdering av försökens nytta och bedöma dess kostnadseffektivitet samarbetar PTS med Linköpings universitet, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, CMT. Ansvarig för utvärderingsarbetet är professor Jan Persson. Avtal med tillhörande projektplan för utvärdering har under 2003 upprättats mellan PTS och Linköpings Universitet. Avtalet omfattade utvärdering av de sex försöksverkprojekt som redovisas i denna rapport. En slutrapport avseende dessa sex försöksprojekt lämnades till PTS den 24 juni 2004. 17 Ett tilläggsavtal har upprättats för utvärderingen av det mobila bredbandsförsöket som kommer att utvärderas efter samma modell. Slutrapporten för utvärderingen av det mobila bredbandsförsöket skall CMT lämna till PTS senast den 28 februari 2005. Som utvärderingsmodell används den s.k. ICF-modellen (International Classification of Functioning, Disability and Health) med huvudsaklig fokus på aktivitet och delaktighet. ICF kompletterades med generella instrument, PIRS och EQ-5D, för att få en mer fullständig bild av brukarnas situation. I de försöksprojekten med minst antal deltagare (mellan fyra och elva) kompletterades formulär med intervjuer av ett urval av deltagare. Nedan ges en mer övergripande beskrivning av utvärderingen. För en mer utförlig beskrivning av modeller och utvärderingsinstrument hänvisas till CMT:s rapport. 18 Utvärderingsdesignen är genomgående av karaktären före/efter, d.v.s. att samma frågor ställs såväl före som efter projektets genomförande. Undantaget är omgivningsfaktorer som har med den tillämpade tekniken att göra, eftersom erfarenhet av denna saknades innan projektet. Eftersom antalet deltagare i försöksprojekten har varit få genomfördes inga statistiska signifikanstester. Dessutom är svarsalternativen/nivåerna i ICF inte enligt någon skala som gör det meningsfullt att analysera förändringars storlek, avstånden mellan nivåerna kan inte antas vara lika. Därför begränsades jämförelsen till att konstatera om deltagaren upplevt förbättring, försämring, eller oförändrad situation med avseende på olika aspekter. ICF-modellen anpassades utifrån försökens förutsättningar och den funktionshindrades situation för att öka förståelsen för utvärderingen och dess 17 Bredbandstjänster för funktionshindrade utvärdering av brukarnyttan, CMT rapport 2004:2 18 Bredbandstjänster för funktionshindrade utvärdering av brukarnyttan, CMT rapport 2004:2 Post- och telestyrelsen 17

Uppdraget och dess genomförande frågeställning. I försöket Bredband för intellektuellt funktionshindrade användes t.ex. glada/ledsna ansikten för att visualisera svarsalternativen i utvärderingen. Figurerna betyder detta 1 Lätt 2 Ok, jag klarar det 3 Svårt, men jag klarar det 4 Omöjligt, jag klarar det inte Bild 1.1: Anpassade svarsalternativ i utvärderingen av Bredband för intellektuellt funktionshindrade 19 I försöket Distansutbildning på teckenspråk via bredband gjordes en annan form av anpassning. Eftersom utvärderingsformulären var skrivna på svenska, en teckenspråkig persons andraspråk, så gjordes relativt omfattande revisioner av formulären där en döv psykolog deltog för att på bästa sätt anpassa sättet att ställa frågor till döva personer. För bedömning av de samhällsekonomiska aspekterna av bredbandstjänsterna har CMT valt att fokusera på de aspekter av kostnader (minus) och intäkter (plus) som framgår av figuren nedan. 19 Bredbandstjänster för funktionshindrade utvärdering av brukarnyttan, CMT rapport 2004:2 18 Post- och telestyrelsen

Uppdraget och dess genomförande - + Kostnader Direkta - investerings- och driftskostnader Indirekta - förlorad produktion - övriga kostnader p.g.a. men inte direkt relaterade till tjänsten Bredbandstjänsten Figur 1.2: Samhällsekonomiska aspekter av bredbandstjänsterna 20 Intäkter Direkta - förändrad brukarsituation Indirekta - förändringar i närståendes situation - kostnader som undviks till följd av tjänsten - ev. övriga p.g.a. tjänsten indirekta effekter I den mån det har varit möjligt har ovanstående kostnads- och intäktsposter för respektive projekt bedömts enligt en skala 0-5 där kostnaden/intäkten bedöms som: 0 = obefintlig 1 = låg 2 = måttlig 3 = betydande 4 = hög 5 = mycket hög Resultatet från utvärderingen kan ses under respektive försöksprojekt. 1.2.5 Nationellt och internationellt samråd Förutom arbetet i referensgruppen har PTS under projekttiden samrått med olika utredningar, arbetsgrupper och myndigheter. PTS har samrått med Utredningen om vissa hjälpmedel för personer med funktionshinder samt om vissa insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (dir. 2001:81), som i rapporten benämns LSSoch hjälpmedelsutredningen. Vid tre tillfällen under projekttiden, våren 2002, hösten 2003 och i februari 2004, har möten hållits med Margita Lundman, sekreterare i LSS- och hjälpmedelsutredningen. Fokus på mötena har varit att diskutera utvecklingen av tekniska hjälpmedel inom IT- och telekommunikationsområdet och vilka lösningar som används i de olika försöksverksamheterna. 20 Bredbandstjänster för funktionshindrade utvärdering av brukarnyttan, CMT rapport 2004:2 Post- och telestyrelsen 19

Uppdraget och dess genomförande PTS har under 2003 medverkat i en europeisk arbetsgrupp INCOM. Gruppen INCOM (Inclusive Communications) sattes upp under Article 7 (1) of the Rules of Procedure som en arbetsgrupp under COCOM för att arbeta under 2003, Europeiska handikappåret. Gruppens arbete leddes av Per G Blixt, EC, och deltagare har varit representanter för europeiska handikappförbund, näringslivsrepresentanter (operatörer och tillverkare) och representanter från respektive medlemslands ansvariga departement och myndigheter. Målet var att arbeta fram ett antal särskilda fokusområden samt att ge exempel på best practise och föreslå aktiviteter. Försöksverksamheten har rönt stort intresse i arbetsgruppen och rapporterades i ett eget stycke i INCOM:s slutrapport till COCOM. Försöksverksamheten har också diskuterats i en arbetsgrupp som PTS deltager i tillsammans med representanter från HI och Örebro Läns Landsting. Arbetsgruppen har diskuterat utveckling och kravställning inom text- och bildtelefoni. 1.3 Disposition av rapporten och läsanvisningar I kapitel 1 beskrivs uppdraget, de riktlinjer och förarbeten som ligger till grund för försöksverksamheten. Vidare beskrivs hur försöksverksamheten genomförts och vilka samråd som gjorts. En översiktlig beskrivning av utvärderingen ges. I kapitel 2 förs ett kortare resonemang kring begreppet hög överföringskapacitet. Kapitel 3 behandlar i korthet begreppen funktionshinder och handikapp. En mer utförlig beskrivning av de funktionshinder som är representerade i försöksverksamheten görs under respektive försöksprojekt. I kapitel 4-9 presenteras respektive försöksprojekt. En kortare beskrivning görs av försökets innehåll och resultat, den tekniska lösningen, projektets organisation, projekttid och ekonomi. En mer utförlig beskrivning av försöksverksamheten finns i respektive försöksprojekts slutrapport som lämnats till PTS. I kapitlen beskrivs dessutom i korthet resultatet av utvärderingen av respektive försöksverksamhet, där valda delar av CMT:s rapport tagits med. För djupare beskrivning, analyser, slutsatser och rekommendationer hänvisas till CMT:s rapport. 21 Kapitlen avslutas med slutsatser och förslag för respektive försöksverksamhet. Kapitel 10 innehåller övergripande slutsatser sett ur ett större perspektiv. Mer utförligt beskrivna och konkreta slutsatser relaterade till enskilda försök och tjänster görs i redovisningen av respektive försöksprojekt, kapitel 4-9. Kapitel 11 innehåller förslag till fortsatt arbete och övriga förslag. Här görs en sammanställning av de förslag som lämnas i redovisningen av respektive försöksprojekt. Dessutom ges förslag av mer övergripande karaktär. Bilagor. Rapporten innehåller en hel del begrepp och förkortningar. I bilaga 1 ges förklaringar till dessa. CMT:s rapport avseende utvärdering av försöksverksamheten bilägges också rapporten. 21 Bredbandstjänster för funktionshindrade utvärdering av brukarnyttan, CMT rapport 2004:2 20 Post- och telestyrelsen

Vad avses med hög överföringskapacitet? 2 Vad avses med hög överföringskapacitet? Av uppdraget framgår att PTS skall bedriva försöksverksamheten avseende funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom telekommunikationsområdet vilka kräver hög överföringskapacitet. I rapporten Bredband i Sverige 2004 22 behandlas begreppet hög överföringskapacitet och definierar den som sådan kapacitet att den medger förmedling av multimediatjänster med god kvalitet i riktning både till och från användaren. Rapporten konstaterar att definitionen överensstämmer i sak med den som ges i Bredbandsutredningens slutbetänkande (SOU 2000:111) IT-infrastruktur för stad och land, där det även framhålls att kapacitetsbehovet för bredbandstjänster är beroende av hur många som kommunicerar samtidigt, vilken tjänst de utnyttjar och avståndet till den de kommunicerar med. Det är därför inte möjligt att ange något exakt tal för överföringskapaciteten, utan den beror på vilken situation som föreligger i varje enskilt fall. IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet består av nät baserade på: 23 optisk fiberkabel, koaxialkabel i den mån den används för överföring med hög kapacitet, koppartråd i den mån den uppgraderats till DSL-teknik, elnätskommunikation (PLC), radio, satellit. Regeringen konstaterar i sin rapport Utveckling av IT-infrastrukturen 24 att begreppet bredband ibland byts ut mot IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet och att bägge begreppen används allmänt idag. I denna rapport används begreppet hög överföringskapacitet och bredband synonymt. I försöksprojekten har framför allt ADSL-förbindelser använts för kommunikation, i enstaka fall även fiber- och radioförbindelser. En utförligare beskrivning av kommunikationslösningen görs längre fram i rapporten för respektive försöksprojekt. 22 Bredband i Sverige 2004, PTS-ER 2004:28, den 11 augusti 2004 23 Bredband i Sverige 2004, PTS-ER 2004:28, den 11 augusti 2004 24 Utveckling av IT-infrastrukturen en skrift av insatser för att öka tillgängligheten i hela Sverige, Näringsdepartementet, oktober 2003 Post- och telestyrelsen 21