Naturens mångfald Floristik Dagens föreläsning Intro. till floristik Genomgång av några vanliga växtfamiljer Kung Karls spira, Pedicularis sceptrum-carolinum (bilder tagna från Den virtuella floran http://linnaeus.nrm.se/flora/)
Ur kursplan Naturens mångfald (http://www.emg.umu.se/utbildning/kurser/kurs/?currentview=syllab us&code=5bi100) Moment 1. Floristik och insektsfaunistik 3,5 hp Moment 2. Geovetenskap 7,5 högskolepoäng Moment 3. Ekologi 4 högskolepoäng
Ur kursplan Naturens mångfald Moment 1. Floristik och insektsfaunistik 3,5 hp Avsnitt 1. Floristik 2hp Under avsnittet studeras de vanligaste svenska kärlväxtfamiljerna, identifiering av växtmaterial med hjälp av flora tränas. Under vilka olika mark- och lokalklimatiska förhållanden olika arter av kärlväxter förekommer studeras. Avsnittet ger också en introduktion till marklära, naturtyper samt kärlväxtinventeringar.
Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Identifiera de i norra Sverige vanligast förekommande växtarterna genom att använda bestämningslitteratur inhämta, bearbeta och redovisa floristisk information både muntligt och skriftligt (insamling av växter, inventeringsprotokoll) känna till viktiga biologiska tillämpningar och metoder (klassificering av naturtyper och inventeringsmetoder).
Upplägg Föreläsningar, växtfamiljer, intro till naturtyper och inventeringsmetoder Exkursioner (obligatoriska), inventeringsövning och artträning Nycklingsövningar inomhus (sal NC430, 440, NC280). Rölleka Achillea millefolium Styvmorsviol Viola tricolor Toppdån Galeopsis bifida Åkerförgätmigej Myosotis arvensis
Examination Exkursioner är obligatoriska (Nydala, Kust, Hässingsberget) Min. 60 arter ska noteras i en lista inkl. växtplats (individuellt) 20 växter ska pressas (grupp om 2-3), senast inlämning 21 september Nycklingstenta (19 september). 6-8 arter ska artbestämmas. Floran får användas ( Kroken )
Varför detta? Artkunskap kan leda till inventeringsjobb ofta en inkörsport till mer varaktiga jobb. Att kunna använda bestämningslitteratur som floror ett måste för många inventeringsjobb. Kunskap om klassificering av naturtyper och inventeringsmetoder nödvändigt i varierande jobb både som biolog och geovetare
Varför lära sig arter och namn? Om du ej vet namnen, Du saknar kunskap om tingen (Carl von Linné)
Floristik den gren av botaniken som utforskar floran Botanik = läran om växter (bilder tagna från Biology, Campell 2005 och Den virtuella floran http://linnaeus.nrm.se/flora/) Linnea Linnea borealis
Taxonomi: metoder och principer för klassificering. Att ordna organismer i grupper samt ge dessa namn. Ett taxon (pl. Taxa)är en grupp organismer som fått ett namn Systematik: studier av diversitet, släktskap och fylogeni (evolutionär historia) (oktober) Fjällnejlika Lychnis alpina
Hierarkisk klassificering Domän: Eukaryoter Rike: Växter Division (Fyla): Fröväxter (gömfröiga) Klass: Eudikotyledoner (äkta tvåhjärtbladiga) Ordning: Dipsacales Familj: Caprifoliaceae Släkte: Linnea Art: Linnea borealis Floristiken
Hur använder man floran? Bestämningsnycklar leder steg för steg fram till arten (läs och se. ex. s. 2-4 i Kroken) Huvudnyckel (s. 30) Familjenycklar Släktnycklar Läs noga alternativen och välj det som stämmer bäst överens med karaktärerna på den växt du har Lupp ett måste!!!
Hur använder man floran? Floran anger också växtplats, artens normala blomningstid, hur vanlig arten är och var den påträffats (se förkortningar s. 29) Lista över termer finns på s. 23-25 Ex. Silene dioica (s. 253) Fuktig gräsmark, löv och blandskog. Sk-TL ta (Öl. Gtl. r. SV-HS Skåne till Torneå Lappmark tämligen allmän, Öland och Gotland rar(= sällsynt.) SenVår till HögSommar
Vilka karaktärer används i bestämningsnycklarna Blomma eller ej, antal ståndare om blomma (huvudnyckeln, Linnés system) Form på blomställning (s. 16-17) Blommans form och färg (s. 19) Fruktens utseende (s. 21-22) Bladens form och hur de sitter vid stammen (s. 11-15) Stam (skott) och rotens form och förgrening(se s. 8-9) Hultbräken Phegopteris connectilis Läs och använd Kroken s.8-s.25!!!!!!!!
Se. sidor 11-15 i Kroken Bladets morfologi
Blommans morfologi Se. sidor 19-20 i Kroken
Undersittande hylle Översittande hylle Foder Krona
Blomställningar Se. sidor 16 i Kroken
Floristik genomgång av några växfamiljer Om du lär dig några vanliga växtfamiljers utseende så blir det enklare att använda floror!
Sporbildande kärlväxter Fräken. 1 familj (Equisetacae), 1 släkte (Equisetum) vanlig förr, nu ca. 15 arter i släktet Equisetum sporangier i toppen
Sporbildande kärlväxter Lummer, 2 familjer: Lycopodiaceae, Lycopodium (flertalet) Selaginellaceae, Selaginella sporangier i toppen (strobili) el. längs stammen äldsta linjen av kärlväxter
Sporbildande kärlväxter Ormbunkar, flera familjer (s. 60-75) Stora bladlika skott, Sporangierna på bladskiva, ofta i grupper (sori). Sori ibland på särskilda blad
FRÖVÄXTER Nakenfröiga, 700 arter, 3 familjer i Sverige (barrträd mfl.) fröet naket bakom ett fjäll har inga blommor eller frukter Gömfröiga 250 000 arter, många familjer. fröet gömt inne i en frukt alla växter med blommor och frukter Enhjärtbladiga (monocotyledoner) =gräs, halvgräs, liljor, orkideer Tvåhjärtbladiga(dicotyledoner) =alla andra gömfröiga
Nakenfröiga Pinaceae tallväxter barrväxter har ofta kottar, skilda han- och honkottar Honkotte Hankotte Tall Pinus sylvestis Andra nakenfröiga familjer -Cupressaceae, cypressväxter (ex. en.) -Taxaceae, ex. idegran -Cycadaceae, kottepalmer
Tvåhjärtbladiga gömfröiga växter Träd, buskar, ris och örter Nygrodda frön har två hjärtblad Blad med fjäderformiga nerver ~94 familjer (vi tar upp 20st) Bok fjädergrenad nervatur Snöbär - buske Blåbär - ris Gulvial - ört
Familjer med fria kronblad.och 10 eller färre ståndare Ex. på familjer Polygonaceae Caryophyllaceae Brassicaceae Fabaceae Geraniaceae Violaceae Onagraceae Apiaceae
Polygonaceae -slideväxter Stipelslida vid varje led Oftast enkla spiralställda blad Blommor små i knippe eller ax Frukt 2-3 kantig nöt oftast omgiven av hinnlika hylleblad Fjällsyra Oxyria digyna Trampört Polygonum aviculare Gårdsskräppa Rumex longifolius
Caryophyllaceae - Nejlikväxter 5-talig symmetrisk blomma Kronblad ofta flikade Stam regelbundet gaffelgrenad ofta tjockare leder Korsvis motsatta blad (oftast) Strandglim Silene uniflora Rödblära Silene dioica Lundarv Stellaria nemoralis Grässtjärnblomma Stellaria graminea
Brassicaceae - korsblommiga 4-talig blomma, 6 ståndare: 4 långa 2 korta Blad ofta spiralställda & parflikiga Ofta bladrosett vid marken Frukt = skida Raps Brassica napus Sandtrav Cardaminopsis arenosa Sumpfräne Rorippa palustris Penningört Thlaspi arvense
Fabaceae - ärtväxter Örter, buskar, träd Blomma fjärilslik oregelbunden 5-talig, 9 ståndare hopväxta till rör, 1 fri Frukt= balja (ex. Acacia, lupin, ärtor) Blad parbladiga el. fingrade uddblad eller klänge med stipler, Strandvial Lathyrus japonicus
Geraniaceae - nävefamiljen 5-talig blomma, 10 ståndare Långnäbbad klyvfrukt Blommor ofta i par (få arter i Vb) Midsommarblomster, blomma och frukt Geranium sylvaticum Blodnäva Geranium sanguineum
Violaceae - violer i Sverige ett släkte, Viola 5-talig blomma med sporre, 2 kronblad vanligen uppåt, 5 ståndare tätt samman (ser ut som fjällika bihang) Blad enkla, ofta hjärt el. njulika Frukt kapsel, uppsprickande i tre valv. Kärrviol Viola palustris Styvmorsviol Viola tricolor
Onagraceae - dunörtväxter 4-talig blomma, ståndare 2 el. 8 Översittande hylle, rödvioletta-vita blommor Frukt kapsel, frön ibland med hårtofs (få arter i Vb) Mjölkört, blommor och frukter Epilobium angustifolium Amerikansk dunört Epilobium adenocaulon
Apiaceae - flockblommiga Blomställning i enkel eller dubbel flock Stjälk ihålig Bladbas ofta slidlikt vidgad Små 5-taliga blommor med litet eller inget foder Frukt klyvfrukt Kryddväxter (ex. dill) Giftiga (Björnloka) Kirskål Aegopodium podagraria Dill Anethum graveolens Fjällkvanne Angelica archangelica
Familjer med fria kronblad.och fler än 10 ståndare Exempel på familjer: Rosacaceae Ranuculaceae
Rosaceae - rosväxter Träd, buskar, örter (4-) 5-talig blomma 10-många ståndare på ringformat fäste Blad i spiral, ofta tandade och med stipler Frukt nöt, balkapsel, stenfrukt, äpplefrukt Älggräs Filipendula ulmaria Åkerbär Rubus arctica Hägg Prunus padus Vildapel Malus sylvestris
Ranuculaceae - ranunkelväxter Örter, sällan buskar (klängande) Varierade blomtyper, ofta 5-talig 10-många ståndare fria (fäster under fruktämnena Blad strödda, ofta flikiga, stipler saknas. Frukt nöt, baljkapsel, sällan ett bär. Många giftiga Fjällsmörblomma Ranunculus nivalis Akleja Aquilegia vulgaris Vitsippa Anemone nemorosa Nordisk stormhatt Aconitum lycoctonum Revsmörblomma Ranunculus repens
Växter med sammanvuxna kronblad Exempel på familjer: Rubiaceae Boraginaceae Lamiacaceae Scrophulariaceae Campanulaceae Asteraceae
Rubiaceae- måror Blad enkla 4-8st i krans Små blommor, i knippen eller huvudlika samlingar. vanl. 4-taliga utan tydligt foder Vanligen 4-kantig stjälk Stormåra, stjälk och blad, blommor Galium album Gulmåra Galium verum
Boraginaceae - strävbladiga Blad & stjälk oftast strävt håriga Blad strödda, rund stam Blomma oftast radiärsymmetriskt/ svagt zygomorf Blommor i ensidigt skruvknippe 4-delad klyvfrukt, Fjällförgätmigej Myosotis decumbens Gurkört Borago officinalis
Scrophulariaceae - Lejongapsväxter 5-flikig krona, 2-läppig eller nästan regelbunden (ibland sporre) Blad strödda, motsatta, el. kranställda Ståndare vanligen 4 (Veronica 2) Frukt 2-rummig kapsel Ögontröst Euphrasia stricta Ärenpris Veronica officinalis Ängsskallra Rhinanthus angustifolius Gulsporre Linaria vulgaris Fingerborgsblomma Digitalis purpurea
Lamiaceae - Kransblommiga Foder resp. krona sambladiga (2 läppiga) Stjälk ofta 4-kantig med korsvis motsatta blad Aromatiska (kryddor) Ståndare 4 sällan 2, vanligen 2 korta 2 långa Frukt klyvfrukt med 4 nötlika delfrukter Åkermynta Mentha arvensis Ängssalvia Salvia pratensis Oregano Origanum vulgare
Scrophulariaceae-Boraginaceae-Lamiaceae
Campanulaceae - klockväxter 5-talig klocklik blomma, 5 ståndare, förenade eller fria Ibland med mjölksaft Frukt ofta kapsel med många frön Få arter i Vb Ängsklocka Campanula patens Liten blåklocka Campanula rotundifolia Notblomster Lobelia dortmanna
Ericacae - ljungväxter Flera med sambladig krona, vissa fribladiga fleråriga örter, ris eller buskar Vintergröna blad, läderartade, fjäll- el.barrlika ibland lövfällande 4 el. 5-talig blomma, ofta urnlik. Ögonpyrola Moneses uniflora Blåbär Vaccinium myrtillus Ljung Calluna vulgaris
Asteraceae - Korgblommiga Blomställning i huvudlik korg, omgiven av holk med fjäll. sambladiga kronblad av två typer (ibland ena eller andra typen ibland båda) strålblommor (kantblommor) i kanten av korg tratt- eller rörlika diskblommor i mitten av korg Blommans foder ofta ombildat till hår eller fjäderpensel Höstfibbla Prästkrage
Asteraceae - Korgblommiga Blomställning i huvudlik korg, omgiven av holk med fjäll. sambladiga kronblad av två typer (ibland ena eller andra typen ibland båda) strålblommor (kantblommor) i kanten av korg tratt- eller rörlika diskblommor i mitten av korg Blommans foder ofta ombildat till hår eller fjäderpensel Höstfibbla Prästkrage
Maskros Prästkrage Renfana Blåklint
Några tips! 1) Använd all info. som finns i floran + föreläsningsanteckningar 2) Lär dig känna igen vissa växtfamiljer då behöver du inte räkna ståndare. 3) Anteckna i floran 4) Markera familjer i floran ex. med post-it lappar 5) Granska alla karaktärer, t.ex bladform, hårighet, färg, storlek, växtplats etc. 6) Använd lupp!