Läs rapporten! En vägledning till ett hållbart samhälle. Uthållig kommun 2006:

Relevanta dokument
Symbio City Approach introduktion till workshop

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Energiremisseminarium 30/

Fysisk planering för ett hållbart samhälle

Ett fossilfritt samhälle

Dialoger för hållbar stads- och samhällsutveckling Seminarium om dialog för (vård)arkitektur och samhällsbyggnad CTH

Vad är RUFS, SLL och TRF och vad har det med er att göra? Om regionplanering i Stockholmsregionen. 17 mars 2016 Bette Lundh Malmros Regionplanerare

ARBETSRAPPORT. VERKTYG I FYSISK PLANERING - för hållbar utveckling. Agneta Laitila

ARBETSRAPPORT. Fysisk planering för ett hållbart samhälle. Delprojektet fysisk planering inom programmet uthållig kommun etapp 1.

Planering? samhällsplanering. Svårigheter med. Planering = styrning = maktutövande. Planering handlar om att premiera särintressen.

Motion om energieffektivisering - Watt-Buster till Luleå

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Plattform för Strategi 2020

Linköpings personalpolitiska program

Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen.

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

AKADEMI OCH PRAKTIK I EUROPEISKT SAMARBETE FÖR ÖKAT KOLLEKTIVTRAFIKRESANDE SAMOT - THE SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik

Resultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Plattformsdagar Översiktsplanering och energiomställning

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller?

Inbjudan till deltagande i MILSA II

Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor

Högskolegemensam handlingsplan för hållbar utveckling

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för

Linköpings personalpolitiska program

Stadsutveckling Den goda staden projektet

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

Uthålliga kommuner i Skåne 2020

Detaljerade mål/aktiviteter för att nå mål Slutdatum Ansvarig Ansvarig för uppföljning UTBILDNING. Diarenr: Akademi 1

Citylabs utbildningar

Fördjupad Projektbeskrivning

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Hållbar planering inspiration och nya perspektiv. Workshop 1: Spelregler och omvärldsfaktorer

Analys av Plattformens funktion

Utlysning: medel för att integrera energiaspekter i fysisk planering

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

Stärkt Hållbarhet och resiliens Reglabs Årsmöte februari Tillväxt, miljö och regionplanering

INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER

Vi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning.

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Målbild för Oskarshamn ett instrument för att välja och utvärdera satsningar. Kort version

KTH Stadsbyggnadsakademin. Program hösten okt: Vilken stad vill vi ha 2030? 8 dec: Res Publica i Stockholm Riktade halvdagsseminarier,

STRATEGISK MÅLBILD Beslutad vid årsstämman 1 2 juni 2013

START UP GROW UP SUSTAIN

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer

CHALMERS VISION OCH STRATEGIER

LÄGESRAPPORT

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende

Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

Verksamhetsplan

Det här är Forum för miljösmart konsumtion. Örebro Emma Schütt

Studiehandledning för kursen - Undervisning och lärande för hållbar utveckling, 7,5 hp

(7) Högskolan i Borås Beslutad den: Diarienummer: Birgitta Påhlsson Gäller from: Ersätter:

Riksantikvarieämbetets strategiska plan

KREATIV VECKA Bollnäs 30/9 3/

Energisystemet är också en fråga om planutformning

KOMMUNPLAN Gislaveds kommun

KlimatGIS-dagar maj 2010 Stockholm

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

0 i' ' : Yttrande över RUFS Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Förslag till Lokal handlingsplan för Hållbar utveckling på Bibliotek & läranderesurser 2014

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva

Hållbara städer i ett backcastingperspektiv

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Kandidatarbete på Industriell ekonomi

RUFS erfarenheter från samverkan i regional fysisk planering

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN

Regional utvecklingsledare

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Besöksnäringsstrategi

Verksamhetsplan

Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet

Verksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen 2013

Samhällsutvecklingsforum 2017 tema bostadsbyggande

2019 Strategisk plan

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Strukturbild för Skåne

Transkript:

Uthållig kommun 2006: En vägledning till ett hållbart samhälle. Läs rapporten och låt dig inspireras av den stora potentialen som finns till förändrade tankesätt och nya sätt att samarbeta i våra svenska kommuner. Med målet att ge kommande generationer uthålliga och attraktiva samhällen. Läs rapporten!

det inspirerar till att tänka vidare i flera steg Utvecklingen fortsätter och vi med den Vi kan anta att även våra barnbarn kommer att brottas med uppgiften om hur de ska skapa ett hållbart samhälle ur ett energiperspektiv. Ja, även om hundra år fi nns det problem och frågeställningar som vi inte ser idag. Hursomhelst, dagens nöt att knäcka är att energifrågan inte har en självklar plats i kommunernas övergripande stadsplanering. Energifrågan uppfattas inte som en del av det rumsliga sammanhanget utan ses oftast som ett renodlat tekniskt eller ett ekonomiskt hänsyn. Begreppet Hållbar utveckling är väl förankrat sedan 90-talet både nationellt och internationellt. Men visionen har utvidgats. Parallellt med detta får nu begreppen den attraktiva staden och ekonomisk tillväxt större genomslag i planeringssammanhang Energimyndigheten har en viktig roll att ge och förmedla kunskap hur vi låter energi- och transportområdet, på ett naturligt sätt, fi nnas med i kommunernas fysiska planering. Energimyndigheten har tagit det första steget med delprojektet Fysisk planering för ett hållbart samhälle. Med energin som språngbräda har den fysiska planeringen en central roll för att hitta lokala vägar till ett uthålligt samhälle. Delprojektet syftar till att utveckla och pröva metoder, verktyg och arbetsformer för att stärka kommunernas egen kapacitet att arbeta djupare och bredare med frågor som berör energi sett ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv i den översiktliga planeringen. Och med en insiktsfull och förnuftig balans mellan dessa. Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten och de fem kommunerna Örnsköldsvik, Solna, Vingåker, Ulricehamn och Borås. Jättespännande att vi tvingas ha kontakt och närma oss varandra Målet för detta delprojekt är att: visa att fysisk planering är grundläggande i ett sunt ekologiskt samhälle sprida kunskapen om tvärsektoriella samverkansfördelar utveckla och använda metoder och verktyg för att underlätta samarbetet underlätta uppföljningen av både ekonomiska, sociala och ekologiska mål

Vi har nått första milstolpen Från september 2004 till december 2005 genomfördes första etappen i detta delprojekt. De fem kommunerna som ingår i Uthållig kommun bjöds in att delta i en serie olika seminarier och workshops för att öppna upp för nya tankar, idéer och lösningar. Seminarierna har utgjort en stomme i processen. Efter utvärdering har vi kunnat konstatera att projektet har varit mycket lyckosamt och minskat avstånden mellan olika yrkesroller och avdelningar samt brutit invanda mönster. Det som tycks saknas idag ute i landet är strukturerade arbetsmetoder som tar hänsyn till hållbarhetsfrågor. Under planeringens många skeden menar många att de lutar sig mot erfarenhet, intuition och rutin. Det är bra men frågan är om det räcker om vi ska rikta blicken hundra år framåt i tiden. Men de positiva tongångar som sjungit mellan väggarna ger oss en övertygelse att det fi nns massor kraft att hämta ur de resurser vi har idag för att skapa ett hållbart samhälle. Ett av målen har varit att inspirera till ett samarbete mellan olika aktörer i kommunen för att inbjuda till ett bredare angreppssätt. Möten blev en ny arena Så här gick det till. För att gripa oss an problemen sammankallade vi till en serie seminarier där deltagarna samlades från stadsledningskontor, miljökontor, näringslivskontor, energibolag, och samhällsföreningar bland annat. Deltagarna träffades dels gemensamt och dels kommunvis. Den uppgjorda planen innehåll fl era olika moment: 1. Val av planeringsuppgift 2. Lokal tolkning av begreppet uthållighet 3. Förutsättningsanalys analys av omvärlds- och platsförutsättningar 4. Identifi ering av planeringsmål och nyckelfrågor 5. Framtagande av framtidsbilder 6. Konsekvensbedömning av alternativ 7. Val av strategi Gemensamt seminarium 1 (september 2004) Introduktion. En bild målades upp hur fysisk planering medverkar till minskad energianvändning. Deltagarna fi ck arbeta i grupper för att ringa in dagsläget och det framtidsperspektiv som fi nns i arbetet med energi- och trafi kfrågor idag. Val av planeringsuppgifter för kommunerna inleddes. SWOT-analysen introducerades som verktyg. Lokalt seminarium 1 (oktober december 2004) Ett arbete med att tolka och utveckla begreppet uthållighet påbörjades. Målet var att utveckla och konkretisera uthållighetsbegreppet med hjälp av arbetsmetoden mindmapping som stödjer ett fritt och kreativt tänkande. SWOT-analysen tillämpades praktiskt. Gemensamt seminarium 2 ( januari 2005) Presentation av de refl exioner som framkommit och val av planeringsuppgifter. Genomförda analyser, tolkningar och defi nitioner skapade plattformen för arbetet med att formulera mål och nyckelfrågor. Gemensamt seminarium 3 (februari 2005) Vid detta seminarium introducerades metoden strukturerad brainstormning för att ringa in nyckelfrågor inför det kommande arbetet med rumsliga framtidsbilder i kommunerna.

Lokalt seminarium 2 (februari maj 2005) Målet med dagen var att gå från analys till diskussion om framtidsbilder i den fysiska planeringen. I framtidsverkstäderna utvecklade vi del- och helhetsalternativ för prioriterade nyckelfrågor. Verktyg vi använde var en kombination av backcasting och strategic choice-metodiken. Gemensamt seminarium 4 (juni 2005) Vi presenterade 2 4 huvudalternativ för planeringsområdena som kommit fram under framtidsverkstäderna. Värderosen introducerades som verktyg för att bedöma effekter och konsekvenser och kunna jämföra olika alternativ med hänsyn till både energi- och andra hållbarhetsaspekter. viktigt att arbetet görs med olika kompetenser... Lokalt seminarium 3 (augusti oktober 2005) Under det avslutande lokala seminariet var målet att fördjupa konsekvensbedömningen av kommunernas framtidsbilder. En översyn gjordes av kriterier, värdegrunder och indikatorer. Gemensamt seminarium 5 (november 2005) Detta avslutande seminarium inleddes med en studieresa med inriktning på hållbara transporter och energifrågor i samhälls- och stadsbyggandet. Problemställningar och knäckfrågor diskuterades kring de förslag och idéer som tagits fram i framtidsverkstäderna. Både framgångsfaktorer, hinder och konkreta lösningar diskuterades. Nu vrider vi samhället mot en hållbar utveckling Utmaningarna är fl era för att Hållbar utveckling ska få fäste i den fysiska planeringen. Vi jobbar mot tiden och vi jobbar mot invanda mönster och tankesätt hos både kommuner, politiker och vanliga människor där dialog och samarbete inte är den självklara vardagen. Planering för hållbara samhällen och en hållbar landsbygd kräver därför nytänkande och nya sätt att samarbeta. I delprojektet har därför utgångspunkten varit att inspirera till ett tvärsektoriellt arbete för att lägga grunden till ett bredare och kreativare angreppssätt och skapa informella arenor. Det har visat sig att detta har fungerat mycket bra och att vi kunnat öppna upp för en levande och aktiv dialog. Med valda arbetsmetoder och verktyg har vi hittat instrument för att belysa såväl synergier som motsättningar inom den tvärsektoriella processen inom ramen för den lagstadgade PBL-processen. Men också att för att i ett tidigt planeringsskede kunna förebygga problem. Läs rapporten! Beställ rapporten på: www.energimyndigheten.se eller Energimyndigheten Box 310, 631 04 Eskilstuna

Många små åtgärder leder till en uthållig förvandling av samhället. Med den fysiska planen som arena integreras uthållighetsfrågorna. Det går inte att vända drastiskt.

Programmet Uthållig kommun är ett femårigt samarbete mellan Energimyndigheten och de fem kommunerna Borås, Solna, Ulricehamn, Vingåker och Örnsköldsvik. Ett viktigt inslag i arbetet är deltagande av tre olika forskargrupper; energianalyser görs av Linköpings universitet, institutionella förändringar studeras av Luleå tekniska universitet och fysisk planering bedrivs genom Luleå tekniska universitet och Kungliga tekniska högskolan. Den här broschyren är baserad på den fysiska planeringens första etapp som pågick under perioden 2003 2005. Under perioden 2006 2007 genomförs den andra etappen i arbetet, i nära samverkan med Energisystem vid Linköpings universitet. Detta kommer att resultera i en fördjupad metodik för integrerad fysisk planering och energiplanering. I anslutning till delprojektet bedriver doktorander fördjupade studier som rör rumslig analys av energisystemet, integrerad stadstyps- och energianalys samt markanvändning kring bytespunkter i kollektivtrafi ken. Aktionsforskning har valts som metod och använda planeringsverktyg har utvärderats. Hela delprojektet sammanfattas i rapporten ER 2006:19. Medverkande: Tore Carlsson Ulf Ranhagen Doktorander: Björn Ekelund Mats Lundström Katarina Schylberg Agneta Laitila Marianne Mannberg Projektledning, Energimyndigheten Ledning fysisk planering, professor vid KTH och LTU Energisystemet Stadstyps- och energianalys Markanvändning kollektivtrafi ken Utvärdering planeringsverktyg Analys kommunsamarbete Beställ rapporten på: www.energimyndigheten.se eller: Energimyndigheten, Box 310, 631 04 Eskilstuna Energimyndigheten, Box 310, 631 04 Eskilstuna Telefon 016-544 20 00, Fax 016-544 20 99, www.energimyndigheten.se