Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17
I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare för tre av stadens budgetmål. Målen har särskild inriktning på social hållbarhet och att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Inom ramen för processägarskapet togs en strategi fram där en kartläggning av skillnaderna i hälsa och livsvillkor pekades ut som ett uppdrag. En första baslinjemätning skulle göras som sedan följdes upp. Denna rapport är resultatet av det uppdraget.
Prioriterade mål som Social resursförvaltning är processägare för 2014. Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem
Closing the gap in a generation
Closing the gap in a generation Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv
Closing the gap in a generation Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser
Closing the gap in a generation Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder
Göteborgs stad fokuserar på fyra strategiska områden 1. Ge varje barn en god start i livet 2. Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren 3. Skapa förutsättningar för arbete 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen I huvudrapporten finns ett femte område som handlar om de strategiska förutsättningarna för arbetet
Syftet med rapporten Syftet med rapporten är att ge en samlad beskrivning av skillnaderna i livsvillkor och hälsa mellan delar och grupper i Göteborg. Att presentera en sammanställning av internationella och nationella forskares och offentliga aktörers befintliga åtgärdsförslag. Det senare för att lära av andra och för att inte uppfinna hjulet ännu en gång.
Statistiken Statistiken som används i rapporten för att visa skillnader i livsvillkor och hälsa är framför allt register och enkätdata. Registerdata är hämtad från nationella register via Statistiska centralbyrån [SCB] som bearbetats av stadsledningskontorets enhet för samhällsanalys och statistik. Den övriga statistiken har till största del hämtats från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Resultaten från enkätundersökningen är i sin tur bearbetade och levererade av Västra Götalandsregionens hälso och sjukvårdsnämndernas kansli. Men även stadens olika interna uppföljningssystem och egna enkäter har legat till grund för delar av det statistiska underlaget. I övrigt har också olika verksamheter och nyckelpersoner kontaktas för att försöka få fram mer verksamhetsnära uppgifter.
Delar av Göteborg
DEL 1 KUNSKAPSUNDERLAG: Avsnittet kan ses som ett sätt att underlätta förståelsen av rapportens resterande delar. Detta görs bland annat genom att skillnader i hälsa sätts i ett sammanhang. I avsnittet beskrivs hur ett samhälle med mindre skillnader i människors livsvillkor påverkar samhällsutvecklingen. Vad betyder stora skillnader för tillit, tilltro och trygghet, förutsättningar för ett socialt hållbar samhälle. Avsnittet berör också hur ett effektivt arbete för att minska skillnader ser ut, vilka komponenter det innehåller och perspektiv som är viktiga för att få framgång.
DEL 2 BESKRIVNING AV SKILLNADER I HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I detta avsnitt belyses skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Del två av rapporten ger en samlad och gemensam bild av skillnaderna i hälsa och livsvillkor, som kortfattat kan summeras till att det finns betydande skillnader, både mellan grupper av göteborgare och av delar av staden. Många av skillnaderna har antingen ökat över tid eller är oförändrade. Problematiken med stora skillnader är inte reserverad till vissa delar av staden utan finns inom alla stadsdelar. Det är dessa skillnader, eller gap som man internationellt benämner fenomenet, som måste minska om Göteborg ska kunna bli hållbart.
DEL 2 BESKRIVNING AV SKILLNADER I HÄLSA OCH LIVSVILLKOR Barns och ungdomars uppväxtvillkor Utbildning Ekonomiska förutsättningar Sociala relationer, trygghet och delaktighet Hälsa och levnadsvanor Boende, närmiljö och stödjande miljöer
DEL 3 HUR ANDRA ARBETAR: I avsnitt tre presenteras en tematisering över åtgärdsförslag som redan är identifierade av internationella och nationella forskare och offentliga Tanken bakom sammanställningen i denna rapport är att sammanställa och ta lärdom av andra, vilket också var processägarskapets uppdrag. Sammanställningen av åtgärder gör inte anspråk på att vara skarpa förslag på hur staden ska arbeta utan pekar på möjliga vägar framåt.
Rapporter som ligger till grund för de tematiserade förslagen: Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa av Kommission för ett socialt hållbar Malmö. Kommissionens förslag antogs, efter remissrunda och tjänstemannaberedning, av Malmö Stad i mars 2014. Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa, antagen och utgiven av SKL. Samling för social hållbarhet: Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland, utgiven av Västra Götalandsregionen och antagen i regionfullmäktige. Fair Society Healthy Lives Strategic Review of Health Inequalities in England post 2010, författad av en brittisk kommission, på uppdrag av den brittiska regeringen, och översatt till svenska av SKL och Kommission för ett social hållbart Malmö. Östgötakommissionen för folkhälsa preliminära rekommendationer, arbetsmaterial från Östgötakommissionen som tillsattes av Regionförbundet Östsam.
Några exempel från rapporten?
Skillnader i medellivslängd 7,5 år i skillnad 9,1 år i skillnad Kortast för kvinnor i Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan. Längts i Stora Sigfridsplan Kortast för män i Bergsjön, Mariaplan och Kortedala. Längts i Stora Askim
700 000 600 000 Högst 1992: Långedrag 325 000 kr Högst 2011: Långedrag 639 000 kr 500 000 400 000 300 000 Lägst 1992: Hjällbo 138 000 kr Lägst 2011: Östra Bergsjön 128 000kr 200 000 100 000 0 Primärområden 1992 2011 Jämförelse av medelinkomsten oavsett kön (25-64 år) för 1992 och 2011 uppdelat efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde. Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått.
54% 52% 50% 44% 42% 38% 34% 31% 25% 25% 24% 21% 21% 19% 19% 18% 18% 17% 15% 15% 15% 14% 14% 12% 11% 10% 10% 8% 7% Västra Biskopsgården Nya Frölunda Kortedala Centrala Angered Centrala Tynnered Östra Biskopsgården Litteraturstråket Centrala Lundby Nya Högsbo Gamlestaden/Utby Stora Delsjökroken Mariaplan Norra Älvstranden Tuve Stigbergstorget Östra Angered Stora Bagaren Övre Hisingen Kärrdalen/Slättadamm Södra Centrum Södra Skärgården Norra Centrum Linnéplatsen Torslanda Stora Askim Stora Sigfridsplan 6% Norra Angered Södra Angered Bergsjön Södra Västkusten 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kontantmarginal är möjligheten att inom en vecka skaffa fram 15 000 kr till en oförutsedd utgift. Mellanområden Saknar kontantmarginal Andel av befolkningen (16-84 år) som 2006-2013 saknade kontantmarginal
70% 60% 50% Andel barnhushåll med disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten, uppdelat efter primärområde 2011. Högst andel: Östra Bergsjön 60 % 40% 30% 20% 10% Lägst andel: Björlanda 2 % 0% Primärområden Under 60% av medianen
Långvarigt försörjningsstöd familjer 26 % i Södra Angered 0,7 % i Torslanda
80 70 60 Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde. Högst 1992: Änggården 68 % Högst 2012: Änggården 74 % 50 40 Lägst 1992: Norra Biskopsgården 7% Lägst 2012: Gårdstensberget 23 % 30 20 10 0 Primärområden 1992 2012 Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde. Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått.
Skillnader i god hälsa I Nya Frölunda upplever 57 % att de har god hälsa jämfört med 81 % i Stora Sigfridsplan. 43 57 19 81
Skillnader i tandhälsa I Södra Angered är endast 43 % av 6 åringar kariesfria jämfört med 87 % i Södra Skärgården. 43 % vs. 87 %
Vad delrapporten visar Problematiken med stora skillnader är inte reserverat till vissa områden. Vi måste arbeta med hela Göteborg. Många får det bättre samtidigt ökar klyftorna Skillnaderna som här har studerats har antingen ökat över tid eller är oförändrade.
Gör något, gör mer, gör bättre (WHO, 2008).