BEAST. Beyond Energy Action Strategies

Relevanta dokument
BEAST. Beyond Energy Action Strategies

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

VERKTYG OCH REKOMMENDATIONER FÖR ATT

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Sysselsättningseffekter

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

En sammanhållen klimat- och energipolitik

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

ÖMS Regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den om Sveriges utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

D.3.5 Rapport för bästa praxis för implementering av hållbara och tillförlitliga energiprojekt

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Grön el

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL


DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

Regeringens klimat- och energisatsningar

Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län

Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

BILAGOR. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU).../...

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

ERUF och Klimatpolitik Hur ser Framtiden ut? Stefan Welin GD Regional- och Stadspolitik,

D.3.5 Rapport för bästa praxis för implementering av hållbara och tillförlitliga energiprojekt

D.3.1.c Sammanfattning av Affärsplan för främjande av elbilar och laddinfrastruktur I Östergötland

Belysningsdagen i Kalmar

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

På jakt efter energibesparinga inom handel!

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

D.3.5 Rapport för bästa praxis för implementering av hållbara tillförlitliga energiprojekt

EU strategi för uppvärmning och kylning. EU kommissionen

fossilbränslefri kommun

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

1

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

Klimatinvesteringar och energieffektivisering. 3 dec 2015

Klimatoch energistrategier

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050

Finsk energipolitik efter 2020

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Kent Nyström Lars Dahlgren

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

DINA VAL SPELAR ROLL

Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

"Ett resurseffektivt Europa" En undersökning riktad till lokala och regionala myndigheter Sammanfattning av resultaten

Växjö Europas grönaste stad

Vindkraften en folkrörelse

THE ELENA FACILITY. Ralf Goldmann European Investment Bank (EIB) Lisa Lundmark, Energimyndigheten SABO

Finansiering, lån och statliga bidrag

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

PM om paketet förnybar energi och klimatförändring

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Energi- och klimatfrågor till 2020

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Ålands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag

Sjöfartens energianvändning - hinder och möjligheter för omställning till fossilfritt

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Marknaden för biogasdrivna godstransporter. Bo Ramberg

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Uppföljning av målen i EU 2020 VGR Analys 2018:11. Koncernavd Data och analys Enhet samhällsanalys Cecilia Olbin Gard

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen

Investeringsstöd för åtgärder inom klimat och energi

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson

Effektivare energianvändning i byggnader

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jönköpings län

Bioenergin i EUs 2020-mål

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Transkript:

BEAST Beyond Energy Action Strategies Sammanfattning av D 2.2 Nulägesrapport för implementeringsaktiviteter Inlämningsdatum: January 2015 1

YES NO Distribution Lista: East Sweden Energy Agency Comunità Montana Valtellina di Morbegno Cyprus Energy Agency More and Romsdal Fylkeskommune Province of Flemish Brabant Zemgale Regional Energy Agency University of Zagreb, Faculty of Mechanical Engineering and Naval Architecture Western Isles Council Canary Islands Institute of Technology European Commission Ver. Datum Utförande Remissad Godkänd Status (C-P)* 01 29/01/15 Salvador Suárez Els Cornelis Stephen Oommen Anne Murray Ylva Ek * C: Confidential P: Public P Hela ansvaret för innehållet i detta material ligger hos författarna. Det återspeglar inte nödvändigtvis den Europeiska unionens åsikter. Varken EASME eller Europeiska kommissionen är ansvarig för någon användning som kan göras av informationen i detta dokument. 2

Det primära målet för BEAST är att främja initiativ för att minska utsläpp av växthusgaser. Initialt ombads BEAST projektpartners, representerade av de deltagande regionerna i Belgien, Kroatien, Cypern, Italien, Lettland, Norge, Spanien, Sverige och Storbritannien, att identifiera potentiella investeringsprojekt som avser energieffektivitet och förnybar energi. Följande tabell visar de föreslagna projekten för varje region. Sammanlagt 24 projekt har identifierats och karakteriseras: P1 EAST SWEDEN ENERGY AGENCY (ESEA) SVERIGE P1-1 SPILLVÄRME BOXHOLM OVAKO P1-2 FRÄMJANDE AV EL-BILAR OCH DESS LADD-INFRASTRUKTUR P1-3 SAMORDNAD VARUDISTRIBUTION NORRKÖPINGS KOMMUN P2 COMUNITÀ MONTANA VALTELLINA DI MORBEGNO (CMM) - ITALIEN P2-1 INFRASTRUKTUR FÖR CYKLISTER, CYKELBANOR I VALTELLINA P2-2 CIVO KOMMUN - VATTENKRAFT MED LÅG MILJÖPÅVERKAN P2-3 ENERGIEFFEKTIVISERING I CMM HUVUDKONTOR OCH INSTALLATION AV SOLCELLER P3 CYPRUS ENERGY AGENCY (CEA CY) - CYPERN P3-1 ENERGIEFFEKTIVISERING I OFFENTLIG BELYSNING P3-2 ENERGIEFFEKTIVISERING I OFFENTLIGA SPORTANLÄGGNINGAR P3-3 ENERGIEFFEKTIVISERINGAR I OFFENTLIGA BYGGNADER P4 MORE AND ROMSDAL FYLKESKOMMUNE (MRFK) - NORGE P4-1 IMPLEMENTERING AV ENERGI-LEDNINGSSYSTEM (EMS) ECO-LIGHTHOUSE I OFFENTLIGA BYGGNADER P4-2 FRÄMJANDE AV EL-BILAR OCH DESS LADD-INFRASTRUKTUR P4-3 BIOENERGI_MRFK o P4-3-1 GÅRDSANLÄGGNING BIOGAS o P4-3-2 BIOGAS FRÅN FISK-BIPRODUKTER ANLÄGGNING SMØLA o P4-3-3 INDUSTRIELL BIOGAS ANLÄGGNING NYHAMNA P5 PROVINCE OF FLEMISH BRABANT (PFB) - BELGIEN P5-1 ENERGIEFFEKTIVISERING I BYGGNADER. RENOVERING VIA RÅDGIVNING OCH AVTAL FÖR ENERGIPRESTANDA 3

P6 ZEMGALE REGIONAL ENERGY AGENCY (ZREA) - LETTLAND P6-1 FRÄMJANDE AV ENERGIEFFEKTIVISERING I OFFENTLIG BELYSNING P6-2 ENERGIEFFEKTIVISERING I BOSTÄDER MOTSVARANDE DET SVENSKA MILJONPROGRAMMET P6-3 FRÄMJANDE AV EL-BILAR OCH DESS LADD-INFRASTRUKTUR P7 UNIVERSITY OF ZAGREB (UNIZAG FSB) - KROATIEN P7-1 FJÄRRVÄRME FRÅN BIOMASSA I VELIKA GORICA P7-2 FRÄMJANDE AV EL-BILAR OCH DESS LADD-INFRASTRUKTUR P7-3 FRÄMJANDE AV FÖRNYELSEBAR ENERGI PÅ ÖAR, DUBROVNIK-NERETVA COUNTY P8 WESTERN ISLES COUNCIL (CNES) - STORBRITANNIEN P8-1 KOMMERSIALISERING AV HAVS-ENERGI, YTTRE HEBRIDERNA P8-2 IMPLEMENTERING AV VINDKRAFT YTTRE HYBRIDERNA P8-3 ENERGIEFFEKTIVISERINGAR I PRIVATA BOSTÄDER P9 CANARY ISLANDS INSTITUTE OF TECHNOLOGY (ITC) SPANIEN P9-1 SYSTEM FÖR VINDKRAFT KOMBINERAT MED DIESEL, FUERTEVENTURA P9-2 MIKRO-ELNÄT MED FÖRNYELSEBARA ENERGIKÄLLOR, LA GRACIOSA Samtliga projekt som fastställts har potential att bidra till att öka energieffektivitet (EE) och andelen förnybara energikällor (RES) i det europeiska energisystemet, vilket motsvarar målen för EU s energipolitik, det vill säga att ge korta, medel och långsiktiga lösningar för: Ökad säkerhet och ökad mångfald i energiförsörjningen genom att kombinera olika förnybara och lokala energikällor. Minskade utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar genom övergång till ny ren teknik. Att bidra till målen för förnybar energi, energieffektivitet och minskade CO 2 -utsläpp (20-20-20 2020). Några identifierade projekt i BEAST syftar till att förbättra effektiviteten i produktion och konsumtion av energi. Andra behandlar utvecklingen av förnybar energiteknik. RES och energieffektivitetsprojekt, med stor nytta för samhället, saknar ibland förmågan att vara ekonomiskt genomförbara i sig själva och kräver därför offentligt stöd. Även om den ekonomiska konkurrenskraften för RES jämfört med konventionell kraftproduktion med 4

fossila bränslen alltmer förbättras, så är för närvarande offentliga stödsystem i form av stöd eller styrmedel såsom gröna certifikat, kapitalbidrag och O & M subventioner fortfarande nödvändiga. RES kommer inte att kunna konkurrera på lika villkor med konventionell produktion tills dess att nya riktlinjer antas för att internalisera de offentliga kostnaderna för fossila bränslekällor. Utsläppsavgifter eller tak för den totala föroreningsmängden, med köpoch säljbara utsläppsrätter är exempel på olika sätt att internalisera kostnaderna för föroreningar från fossila bränslen. Införande av sådana åtgärder skapar en mer rättvis arena för förnybar energi. Även om de flesta teknikerna är mogna och kostnadsmässigt konkurrenskraftiga, finns det begränsningar som försvårar genomförandet av RES och EE projekt. Ett av syftena med WP2 i BEAST är att korrekt identifiera och bedöma de befintliga hinder som negativt kan påverka de föreslagna projekten, i syfte att fastställa en effektiv strategi för att övervinna dem. Dessa hinder omfattar tekniska, ekonomiska, politiska, sociala och miljömässiga begränsningar av olika slag som varierar från region till region. För var och en av de 24 föreslagna projekten, har BEAST partners genomfört: En grundlig diagnos av den rådande situationen, med betoning på identifiering av befintliga tekniska, ekonomiska och politiska (reglerande) hinder Identifiering och analys av möjliga lösningar för att övervinna alla de hinder som identifierats Identifiering av intressenter som kan bidra till att undanröja varje hinder Uppskattning av kostnaden i samband med genomförandet av var och en av de föreslagna lösningarna för att övervinna ett visst hinder Identifieringen och karakteriseringen av projekten som genomförs i WP2, är det första steget i processen av att utföra en genomförbarhetsanalys av samtliga 24 projekt (inklusive bedömning av behov av offentligt stöd), och en uppföljning av utvecklingen av den fysiska utförandet av projekt. Kapaciteten på de föreslagna projekten att generera en avkastning på sina investeringar är det primära genomförbarhetskriteriet, eftersom det är vad potentiella privata investerare kommer att titta på i sin beslutsprocess. Dock får inte glömmas att det kan finnas samhälleliga vinster i form av positiva externa effekter i de föreslagna projekten, som också måste värderas och redovisas. Dessa positiva externa effekter (som inkluderar 5

skapandet av arbetstillfällen, en ren miljö till följd av utsläppsminskningar, minskat energiberoendet från externa marknader för fossila bränslen, etc.), är viktiga argument som kommer att ligga till grund för förhandlingar med myndigheter att ge stöd genom offentlig finansiering för de föreslagna projekten. De 24 projekten kommer att trigga investeringar i förnybar energi och energisparande i de deltagande regionerna resulterande i en minskning av utsläppen av växthusgaser. Effekterna av de åtgärder som är inriktade rena transporter i "Steer klustret" förväntas bidra med en minskning av växthusgasutsläppen nära 5 000 ton CO 2 och investeringar på omkring 5 miljoner. Åtgärderna omfattar utveckling av ladd-infrastruktur, flott-analys för större åkerier, kapacitetsuppbyggnad och kunskapsöverföring för elfordon, både personbilar och tunga fordon (godstransporter). Biogas som alternativt bränsle, som omfattar produktion och infrastruktur tas också upp, tillsammans med åtgärder för ökad användning av cykel. Effekterna av åtgärderna inriktade energieffektivitet i "SAVE klustret" förväntas bidra med energibesparingar på ca 4.500 MWh och investeringar på omkring 11 miljoner. Gemensamma utmaningar innefattar finansiering, hur man kan öka användningen av energitjänstföretag t.ex. EPC och lokal småskalig produktion av energi. Fokus kommer att ligga på energieffektivisering i flera bostadshus, varav flera utgörs av kulturbyggnader med renoveringsrestriktioner. Effekterna av åtgärderna inriktade på produktion av förnybar energi i de två "Altener klustrena" förväntas bidra med en ökad produktion av förnybar energi med mer än 30 000 MWh och investeringar på ca 24 000 000. De flesta åtgärderna är baserade på produktion av förnybar energi med välkända teknologier. Detta inkluderar bioenergibaserad fjärrvärme och kraftvärme, användning av industriell spillvärme, och samhällsfinansierade RES. Marina energiresurser, såsom vågenergi, marin bioenergi och vattenavsaltning med RES kommer att samarbeta i ett kluster för ny teknik. 6