Utbildning ungdomsråd inför Utskottsledare Diskussionsledare Framtidsverkstad Version: 1 Ansvarig: Sandra Hedman
2(10) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2013-01-24 Nyutgåva 2. 2013-01-25 Revidering/Tillägg
3(10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DETTA GÄLLER FÖR UNGDOMSRÅD/POLITIKER... 4 1.1 Utskott:... 4 1.2 Diskussionsledare Ungdomsutredning... 4 1.3 Framtidsverkstad... 4 2 UTSKOTTSARBETET... 5 2.1 Utskottsledarens roll... 5 2.2 Politikernas roll... 6 2.3 Inledning och dagordning i utskotten... 6 2.4 Utskottsarbetet och beslutshantering... 6 Exempel på hur det kan se ut när utskottet (1A) behandlat en motion... 9 3 DISKUSSIONSFRÅGA UTSKOTT... 9 4 DISKUSSION OM UNGDOMSUTREDNINGEN... 9 5 FRAMTIDSVERKSTAD... 10
4(10) 1 DETTA GÄLLER FÖR UNGDOMSRÅD/POLITIKER 1.1 Utskott: Utskott 1A Grupprum - Storsjöteatern Utskottsledare: Linda Ivarsson Politiker: Jonny Springe (S), Anna-Karin Vernberg (M) Utskott 2A Grupprum Clarion Utskottsledare: Rebecca Oskarsson och Sonny Andersson Politiker: Tomas Andersson (C) Utskott 3A Grupprum Clarion Utskottsledare: Enzo Paredes Diaz och Elise Andersson Politiker: Monica Hallquist (S) Utskott 1B Rökrummet - Storsjöteatern Utskottsledare: Tim Leffler Politiker: Karin Österberg (MP), Susanne Wallner (M) Utskott 2B Grupprum Clarion Utskottsledare: Rebecka Modin och Natalie Pålsson Politiker: Kia Carlsson (FP), Sergio Diaz (V) Utskott 3B Grupprum Clarion Utskottsledare: Louise Berg och Johan Eriksson Politiker: Lena Bäckelin (S) 1.2 Diskussionsledare Ungdomsutredning Drivkraft 1 XXXX: Samtalsledare: Tim Leffler och Rebecca Oscarsson Drivkraft 2 XXXX: Samtalsledare: Elise Andersson och Sonny Andersson Drivkraft 3 XXXX: Samtalsledare: Louise Berg Drivkraft 4 XXXX: Samtalsledare: Enzo Paredes Diaz Drivkraft 5 XXXX: Samtalsledare: Natalie Pålsson Drivkraft 6 XXXX: Samtalsledare: Rebecka Modin (Eftersom Linda Ivarsson är vice sekreterare kan hon behövas i den rollen här) 1.3 Framtidsverkstad Tema 1: Hur kan hälso- och sjukvården bli mer tillgänglig för ungdomar? Tema 2: Vad kan vi göra för att användningen av droger och alkohol ska minska bland ungdomar? Tema 3: Hur kan vi öppna upp fler möjligheter och erbjuda ett bra stöd till de ungdomar som har behov av att prata med någon?
5(10) Tema 4: Hur kan unga inspireras att leva hälsosamt, med bra kost och motion? Tema 5: Hur kan ungas delaktighet och inflytande över hälso- och sjukvården bli bättre? Tema 1 (röd): Samtalsledare: Linda Ivarsson och Sonny Andersson Tema 2 (svart): Samtalsledare: Louise Berg och Tim Leffler Politiker: XXXXX Politiker: XXXXX Tema 3 (blå): Samtalsledare: Rebecca Oscarsson och Elise Andersson Politiker: XXXXX Tema 4 (gul): Samtalsledare: Rebecka Modin och Natalie Pålsson Tema 5 (grön): Samtalsledare: Enzo Paredes Diaz Politiker: XXXXX Politiker: XXXXX 2 UTSKOTTSARBETET Ungdomstinget delas under dag ett in i sex utskott. Utskottens uppgift är att diskutera kring ett antal motioner och föreslå beslut till tinget. Förslagen kallas för yrkanden. I varje utskott finns en utskottsledare (representant från ungdomsrådet) och landstingspolitiker som stöd. Det viktigaste är inte att beslutshanteringen går till på ett perfekt sätt utan det viktiga är att alla är delaktiga, har roligt och lär sig allteftersom. 2.1 Utskottsledarens roll Utskottsledaren får med sig en utskottsmapp med de motioner som utskottet ska diskutera samt instruktioner inför arbetet. Utskottsledarens uppgift är att leda arbetet i utskottet och se till så att allt går till på rätt sätt. Alla deltagare har innan fått alla motioner samlade i en motionskatalog. På morgonen ska utskottsledarna hitta åt rummet som utskottet ska vara i och se till att möbleringen är ok. Bäst är om möbleringen är så att alla ser varandra och kan sitta tillsammans runt ett bord. Andra förberedelser för utskottsledare: 1. Läs igenom anvisningarna i utskottsmappen noggrant. 2. Hjälp utskottets sekreterare i gång och se till att hon eller han skriver tydligt och kortfattat direkt i utskottsmappen. 3. Förklara för utskottet hur det går till. 4. Yrkandeblanketter finns längst bak i utskottsmappen. Alla yrkanden ska göras skriftligt. 5. Håll reda på utskottsmappen så att den inte försvinner. Viktigt att den finns när det är dags för beslutshantering! 6. Håll koll på tiden under utskottsarbetet. Viktigt att uppsatta tider hålls.
6(10) 2.2 Politikernas roll Politikernas roll är att representera landstinget och stötta ungdomarna i utskottet. Det kan vara att svara på frågor om motionerna eller tipsa om hur man lägger fram argument. Eftersom det är ungdomarnas ting är det viktigt att komma ihåg att det är ungdomarna som för ordet. 2.3 Inledning och dagordning i utskotten 1. Presentationsrunda 2. Utse sekreterare. Sekreterarens uppgift är att: Skriva tydligt och kortfattat i utskottsmappen vad utskottet kommer fram till Förslagen ska vara ett par meningar Sekreteraren kontrollerar det hon/han skrivit stämmer överens med utskottets förslag. Förslaget skrivs också på ett yrkandepapper. 3. Utse vem/vilka som redovisar motionerna. Här kan man göra lite olika för varje motion. 4. När alla motioner är behandlade och om det finns tid över ska utskottet föra en dialog om s eventuella fortsättning eller alternativt demokratiskt forum för ungdomar (motion nr 44). 2.4 Utskottsarbetet och beslutshantering Så här går det till när utskottet ska avgöra vilket förslag som går till. 1. Först sammanfattar utskottsledaren förslaget i motionen och sedan diskuterar utskottet utifrån följande alternativ: Utskottet yrkar att bifalla (tillstyrka) motionen Det innebär att utskottets förslag till är att motionen ska skickas vidare till ansvarig myndighet, organisation och så vidare för vidare behandling. Utskottet lägger fram ett tilläggsyrkande (det kan till exempel vara att utskottet vill lägga till/förtydliga något i motionen) Utskottet yrkar att avslå (avstyrka) motionen Det innebär att utskottet föreslår till att motionen avslås och inte ska hanteras vidare. För att få en till en bra debatt i sedan då motionerna ska tas upp för beslut är det viktigt att utskottsledarna tillsammans men politikerna försöker att få till en bra diskussion redan i utskotten så att ni har förslag på argument när sedan utskottets förslag ska redovisas till. Utskottsledaren får gärna ställa frågor: Varför tycker ni att den ska avslås? Ska vi i utskottet lägga till något? Varför vill vi att den ska bifallas? KOM IHÅG Alla motioner ska behandlas även de som inte rör landstingets verksamhet!
7(10) 2. Motiv till varför motionen ska avslås kan till exempel vara att utskottet bedömer att det finns bättre lösningar än den i motionen eller att ni tillsammans kommer överens om att det kan vara svårt att påverka det som motionären vill förändra. De motioner som berör samma ämnesområde kan behandlas som en. Kom ihåg att ni inte kan förändra det ursprungliga yrkandet i motionen däremot kan ni genom tilläggsyrkande lägga till något. 3. Utskottsledaren lämnar sedan ordet fritt och vem som helst får anmäla sig på talarlistan och argumentera för ett förslag. 4. Utskottsledaren avslutar diskussionen när talarlistan är tom eller då diskussionen övergår till något annat. Utskottsledaren frågar om någon mer vill skriva upp sig på talarlistan eller om utskottet är redo att gå till beslut. Klubba! 5. Om det är flera förslag - Utskottsledaren och sekreteraren bestämmer i vilken ordning yrkandena (förslagen)ska behandlas. 6. Utskottsledaren redogör för alla förslagen - till exempel bifalla motionen/avslå motionen och frågar om alla är med och har förstått. Utskottsledaren frågar sen i tur och ordning om tinget beslutar i enlighet med förslagen. Detta kallas för proposition. Exempelvis: Jag finner då att det finns två förslag till yrkande, dels Stinas förslag om att avslå motionen, dels Rubens förslag om att bifalla motionen. Är det korrekt ( Ja ). Jag kommer därför att ställa dessa emot varandra. Kan vi göra så? Ledamöter i utskottet svarar med JA eller tystnad. Ska vi besluta enligt? Ja! Ska vi besluta enligt? Ja! Det är utskottsledaren som avgör vilket förslag som flest ställer sig bakom. Utskottsledaren avslutar med att säga: - Då uppfattar jag att utskottet har beslutat att föreslå till att avslå/bifalla/bifalla med tilläggsyrkande. OBS! Om det är två motförslag (avslag och bifall) är det alltid dessa två som måste tas upp först. Därefter går man vidare och kollar om man kan godkänna tilläggsyrkandena. 7. Klubba i bordet (eventuell votering och rösträkning efter det) 8. Vid eventuell votering (steg 1) Votering kan begäras av deltagare om man misstänker att utskottsledaren hörde fel eller om man tror att det är väldigt jämt mellan förslagen. Votering begärs genom att någon klart och tydligt säger Votering! Obs! Votering måste begäras omedelbart innan klubban faller. Alla deltagare röstar genom handuppräckning (ingen rösträkning)
8(10) 1. Utskottsledaren säger till alla: Exempelvis: - Alla som vill bifalla motionen (eller annat huvudförslag) räcker upp handen, tack ta ner. - Alla som vill avslå motionen (eller annat motförslag)räcker upp handen, tack ta ner. 2. Utskottsledaren avslutar med att säga: - Jag finner att har beslutat att 3. Klubba i bordet 4. Sekreteraren skriver en anteckning i utskottsmappen att beslutet fattats efter votering. 9. Vid eventuell rösträkning (sker efter votering i så fall) Rösträkning kan begäras om någon deltagare fortfarande tror att utskottsledaren bedömt fel. Rösträkning måste begäras innan klubban faller efter votering. 1. Utskottsledaren säger till alla: Rösträkning är begärd och ska verkställas. Rösträknarna (utse) kan komma fram. Alla som vill bifalla motionen (eller annat huvudförslag) håller upp sina händer. Rösträknaren räknar händerna var för sig Rösträknarna kollar så att de har samma antal annars får de räkna om Skriver de en lapp i sin hand så att de inte glömmer bort det Utskottsledaren säger till alla som vill avslå (eller annat motförslag) motionen att hålla upp sina händer. Rösträknaren räknar händerna var för sig Rösträknarna kollar så att de har samma antal annars får de räkna om Skriver de en lapp i sin hand så att de inte glömmer bort det 2. Utskottsledaren säger: Exempelvis: Med röstsiffrorna 45 för och 10 mot har utskottet beslutat att 3. Sekreteraren skriver en anteckning i utskottsmappen att beslutet fattats efter rösträkning. 10. Sekreteraren skriver ner utskottets beslut som ett yrkande och yrkandet skrivs även på ett yrkandepapper. Utskottet måste sedan bestämma vem som ska redovisa yrkandet till tinget.
9(10) Exempel på hur det kan se ut när utskottet (1A) behandlat en motion RUBRIK: Nummer vid hjälp Det finns de människor som är i snabbt behov av hjälp vid psykisk ohälsa som får vänta i flera månader. Det tar alldeles för lång tid för att få hjälp inom psykiatrin. Det hade gjort stor skillnad om det hade funnits ett journummer att ringa till vid snabbt behov av psykisk ohälsa. Det finns ju massa andra journummer men inte för just psykisk ohälsa. Jag yrkar att ni införskaffar ett journummer för dem som mår psykisk dåligt Josefin Jonsson, Jämtlands Gymnasium Palmcrantz UTSKOTTETS FÖRSLAG Här ska utskottets förslag skrivas in och det är det som blir utskottets yrkande. Utskottets resonemang skrivs in i utskottsmappen. Anna yrkar att motionen avslås eftersom det redan finns ett nummer, hellre bättre information. Utskott 1 A föreslår att motionen avslås Här har alltså utskottet inte yrkat något mer än att motionen ska avslås. Yrkandet skrivs på ett yrkandepapper. Om en annan person i utskottet hade yrkat att motionen skulle bifallas hade ordföranden varit tvungen att ställa de två förslagen mot varandra och utskottet hade då röstat om vilket förslag de skulle lägga fram till tinget. 3 DISKUSSIONSFRÅGA UTSKOTT När utskottet har behandlat de motioner som utskottet tilldelats har varje utskott i uppgift att diskutera utifrån följande fråga och sedan presentera svaret för tinget. Är det viktigt att det anordnas ett ungdomsting eller har utskottet andra förslag på hur unga i länet kan få vara med och påverka, lära sig om demokrati och tycka till om aktuella samhällsfrågor? Hur får vi ungdomar att engagera sig? 4 DISKUSSION OM UNGDOMSUTREDNINGEN Under dag 1 kommer regionförbundet att besöka för att informera om den ungdomsutredning som de genomfört. Ungdomstinget kommer sedan att delas in i grupper där de utifrån utredningens slutsatser kommer att få diskutera olika drivkrafter, en drivkraft kan till exempel vara ungdomsbostäder. Grupperna får diskutera utifrån följande frågeställningar:
10(10) - Stämmer det att det här är en drivkraft som påverkar ungdomars val och beslut om sin egen livssituation och engagemang i olika frågor? - Vad kan regionen (skola, kommuner, landsting) göra för att svara mot dessa drivkrafter och bli attraktiv för ungdomar? - Har vi förslag på aktiviteter och åtgärder? Varje grupp får sedan utifrån diskussionerna redovisa vad de kommit fram till. Ungdomsrådets representanter kommer att få sitta i en grupp var. Ungdomsrådsrepresentantens uppgift är att se till då att det blir en bra diskussion, till exempel genom att ställa frågor till övriga gruppen. Det är också ungdomsrådsrepresentanten som ska skriva ner det viktigaste som sägs i gruppen. Den skriftliga redovisningen ska sedan delges till regionförbundet. 5 FRAMTIDSVERKSTAD Under dag två kommer det att vara en Framtidsverkstad som går ut på att få fram konkreta idéer och visioner om hur ungas hälsa kan förbättras. Alla deltagare har en möjlighet att tycka till. Övningen inleds med att politiker från beredning demokrati och folkhälsa presenterar resultatet från de medborgardialoger som genomförts under hösten om ungas hälsa. Utifrån resultatet har ett antal teman/rubriker tagits ut som ska diskuteras under. Ungdomstinget delas sedan in i fem grupper om cirka 10 personer. Temat presenteras på en skärm som också har en uppdelning på olika aktörer som anpassas utifrån varje tema; till exempel. landsting, kommun, länstrafiken och skola. Det kommer att finnas lika många bord som teman och varje grupp kommer att tilldelas ett tema med en samtalsledare i varje grupp från ungdomsrådet. I varje grupp kommer också ett antal politiker att medverka för att delta i diskussionerna. Därefter genomförs en roterande idéutveckling där varje grupp har i uppdrag att ge förslag på åtgärder/aktiviteter utifrån temana. Följande frågeställningar kan användas: Vad behöver göras?, Hur ska det göras? Grupperna roterar efter ca 5 minuter från ett bord till nästa, tills alla teman är behandlade samtalsledaren sitter kvar. Idéer skrivs ner av alla deltagare ingen idé är för liten och ingen får heller säga NEJ till en ide som kommer från någon annan. När alla grupper har roterat kommer ungdomsrådet att under pausen sortera förslagen och sedan får alla ungdomar rösta på det förslag de tycker är viktigast att landstinget prioriterar i sitt kommande arbete. När alla grupper har roterat får alla ungdomar sedan rösta på det förslag de tycker är viktigast. Framtidsverkstaden avslutas med fika, mingel runt och är landstingsfullmäktiges politiker får ta del av de förslag som kommit upp.