UPPFÖLJNING I LÄNSUTBILDNING I FÖRA BARNEN PÅ TAL

UPPFÖLJNING I LÄNSUTBILDNING I FÖRA BARNEN PÅ TAL 2013-2016

Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Metoden och utbildningen i länet... 4 Uppföljning... 5 Kursdeltagarnas omdöme om utbildningen... 5 Kursdeltagarna omdöme om metoden, användning samt behov av stöd för implementering... 6 Antal personer som utbildats 2015/2016... 7 Kursdeltagarnas chefer om planering för att använda metoden... 7 Ett nätverk finns... 7 Reflektioner... 8 3(10)

Sammanfattning Detta är en uppföljning av den länsutbildning till utbildare i Föra barnen på tal (FBT) som genomfördes i Stockholms län 2014/2015. De utbildare som slutförde utbildningen har under 2015/2016 utbildat drygt 130 personer i metoden. Av de utbildade och deras chefer upplevs Föra barnen på tal vara en bra metod som genomsyras av respekt för föräldraskapet och för barnens situation. Framgångsfaktorer för att kunna arbeta och implementera metoden är tid och utrymme samt prioritering från chefsnivå och förankring av besluten om införande på ledningsnivå. I rapporten används fortsättningsvis förkortningen FBT. Bakgrund Mellan 2011-2014 fick Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) och Hälso-och sjukvårdsförvaltningen (HSF) stimulansmedel av regeringen via SKL för att stärka barn-och föräldraperspektivet inom missbruks-och beroendevården. Via det Regionala Samrådet för psykiatri och beroendefrågor gick en förfrågan ut lokalt till socialtjänst och hälso- och sjukvård om vad man ville satsa på i länet under 2013/2014. I de intresseansökningar som inkom lyftes behovet av våga fråga kompetens. Den metod som det fanns goda erfarenheter av inom psykiatrin i Stockholms län och missbruks-och beroendevård var FBT. Under perioden avsattes därmed medel för att utbilda utbildare i FBT. Syftet var att i länet skapa en egen kompetensbas för utbildning i metoden. Utbildningen riktade sig till chefer och medarbetare inom landstinget, kriminalvården och socialtjänstens enheter för missbruk och socialpsykiatri (myndighet och behandling) samt medarbetare inom landstingsfinansierad verksamhet i privat vård med fokus på beroende. Metoden och utbildningen i länet FBT har från början utvecklats med tanke på den personal som behandlar föräldrar med psykiska problem, inom bl.a. öppen-och slutenvården, primärvården och psykiatrin. Metoden har anpassats så att den även kan användas inom socialtjänsten och skolhälsovården. FBT har sin grund i förståelsen av hur den psykiska ohälsan påverkar föräldraskapet och barnet, samt kunskapen om betydelsen att föräldern kan stödja barnets och tonåringens utveckling. Behandlaren/socialsekretaren använder sig av en loggbok som hjälp. Tillsammans med föräldern/föräldrarna går man gemensamt igenom barnets situation på ett strukturerat sätt vid två tillfällen. Utbildningen av utbildarna i Stockholms län började i mars 2014 och avslutades i december 2014. Deltagarna fick först en utbildning i metoden FBT och därefter en utbildning för att själva kunna genomföra utbildningen Deltagare Deltagarna var till en början 26 personer. Vid kursens slut var det 16 deltagare. 13 från kommunen och 3 från landstinget. Orsaker till bortfall var bl.a. 4(10)

svårighet att använda metoden i det egna arbetet (t ex boendestödjare, mest äldre personer (ej barn)), inte tid (många andra utbildningar på gång), ny arbetsgivare. Tabell 1: Deltagare Kommun Verksamhet Yrke/Roll Botkyrka Stöd till vuxna och barn som anhöriga Anhörigsamordnare Danderyd Familjerättsenheten Projektledare Danderyd Familjeteamet Behandlare Haninge Vuxna missbruk Kurator/behandlare Huddinge Vuxna missbruk Behandlare Huddinge Familjecentral Samordnare/behandlare Järfälla Vuxenenheten Socialsekreterare Lidingö Föräldrastöd Behandlare Sollentuna Socialpsykiatri Socialsekreterare Sollentuna Socialpsykiatri Socialsekreterare Upplands Väsby Beroendeenheten Behandlare Vallentuna Vuxna missbruk Socialsekreterare Vallentuna Socialförvaltningen Kurator Hälso- och sjukvård Verksamhet Yrke/Roll Capio Maria Öppenvård sjuksköterska Beroendecentrum Stockholm Beroendecentrum Stockholm EWA mottagningen EWA mottagningen leg. Psykoterapeut leg. Psykoterapeut Uppföljning Fem webenkäter med styrda valaternativ och öppna frågor har genomförts under 2015 och 2016. Kursdeltagarnas omdöme om utbildningen I februari 2015 gjorde ansvariga utbildare Hannele Rehnberg och Bitta Söderblom en uppföljning av utbildarkursen. Fem deltagare besvarade enkäten. Gällande kursens omfattning, nivå på kursinnehåll, tid för diskussion och kursmaterial har de svarande ansett att det var lagom. En person har utryckt att nivån på kursinnehåll var för låg samt att det var för lite kursmaterial. 5(10)

De svarande uttryckte att de hade velat ha en mer tydlig uppdelning mellan metodutbildning och utbildarutbildning samt att utgå mer från manualen, träna och göra fler övningar. Man önskade även stöd i hur samtalen i senare delen av utbildningen skulle genomföras och ett ökat fokus på utbildarrollen. Sammantaget tyckte de svarande att utbildningen gav tillräcklig trygghet att hålla i samtalen och kursen som helhet fick ett gott omdöme., på en skala från 1-10 blev resultatet 9. Kursdeltagarna omdöme om metoden, användning samt behov av stöd för implementering En webenkät skickades i mars 2015 (6 svarande av 16) samt i maj 2016 (11 svarande av 16) till deltagarna. Med anledning av den låga svarsfrekvensen 2015 presenteras främst resultaten från 2016. Förutsättningar på arbetsplatsen innan start På frågan om vilka förutsättningar som fanns innan kursstart (t.ex. kunskap om metoden, behovet i verksamheten och tid för att utbilda) har de svarande angivit att: Detta underlättade: Om deltagarna redan hade ett uppdrag att arbeta med föräldrar och/eller barn. Om deltagarna redan innan hade gått grundutbildningen i FBT Om cheferna var positiva till ett införande av metoden Detta försvårade: Okunskap i ledningen om hur mycket tid som krävs för att utbilda och vad det innebär att implementera FBT Vad har varit till hjälp för att kunna utbilda i metoden På frågan om vad som underlättat för att kunna arbeta med metoden har, utöver utbildningen med konkreta verktyg och medföljande material, stöd av chefen lyfts upp som en avgörande faktor. Därefter lyfter utbilarna upp kontakten med de som genomgått utbildningen samt ett tydligt uppdrag och beslut från ledningsnivå. Några lyfter även den egna tron på metoden och återkommande metoddiskussioner i personalgruppen. Vad har saknats för att kunna utbilda i metoden De två saker utbildarna främst saknat i sitt arbete med att utbilda i metoden är tid och utrymme samt prioritering från chefsnivå och förankring av besluten på ledningsnivå. Ytterligare faktorer man saknat är en implementeringsplan, en enklare manual, praktisk erfarenhet i FBT samtal samt kontinuerlig uppföljning. Två svarande angav även att inget saknades för att kunna arbeta med metoden. Styrkor och svagheter med metoden Utbildarna har på frågan om styrkor och svagheter med metoden angett följande två som främsta styrkor. Att metoden genomsyras av respekt för föräldraskapet och för barnens situation. Att metoden hjälper föräldrarna att engagera sig och sätta ord på svagheter. Att hitta ett sätt att prata med barnen och därmed även få syn på sina barn och deras behov. Andra faktorer som lyfts fram är att metoden lyfter barnperspektivet i många olika sammanhang och att den är lätt att använda. En samstämmighet finns om metodens svagheter och det är att manualen är krånglig, upplevs som rörig och kan vara svår att lära ut. 6(10)

För att ytterligare sätta fokus på barnens situation lyfts även att FBT kan kompletteras med en metod för att samtala med barnen. Antal personer som utbildats 2015/2016 Samtliga utbildare som svarat på enkäten 2016 (11 stycken) har anordnat utbildningar för personal under 2015/2016. Totalt har de utbildat 136 personer. Tabell 2: Utbildad personal Verksamhet Socialtjänsten (inom verksamheter, barn och familj, missbruk, socialpsykiatri) Antal 68 Skolkuratorer 2 Hälso- och sjukvården (Barnombud och familjeterapeuter) 66 Totalt 136 Eftersom svar på enkäten saknas från fem FBT utbildare så finns troligen ett mörkertal i antalet personer som utbildats. Kursdeltagarnas chefer om planering för att använda metoden En webenkät har skickats till kursdeltagarnas chefer i april 2016 och maj 2016 med frågor om planering innan, under och efter utbildningen (9 svarande på respektive enkät). Innan utbildningsstart Av de svarande cheferna uppgav majoriteten att en planering för hur metoden skulle användas gjordes under alternativt efter kursens genomförande. Ett fåtal hade innan kursstart gjort en planering om hur metoden skulle användas. Ett år efter genomgången utbildning Ett år efter genomgången utbildning svarar flertalet av de svarande cheferna att en plan finns för hur deras medarbetare ska kunna utbilda i metoden. På frågan om hur upplägget för denna planering ser ut svarar majoriteten att det pågår utbildningar samt att det finns kurstillfällen inplanerat framöver. Två svarande beskriver ett upplägg där det finns en tydlig organisation med en styrgrupp för implementering av metoden. Hälften av de svarande cheferna anger att deras medarbetare får tillgång till handledning i metoden. Denna fråga har möjligen missuppfattats då några chefer svarat på hur de som utbildarna utbildat fått tillgång till handledning istället för de utbildade utbildarna. Ett nätverk finns FBT utbildarna (se tabell 1, sidan 5) har i samband med kursens avslutning 2015 startat ett nätverk. Nätverket träffas 3-4 gånger per år med syftet att dela erfarenheter och stödja varandra i arbetet. En strategidag har anordnats 7(10)

I oktober 2015 bjöd FoU Nordost och Regionala samrådet för psykiatri och beroendefrågor in de utbildade utbildare samt deras chefer till en strategidag. Temat för dagen var stödstrukturer och implementering. Reflektioner Från regional nivå var syftet med att avsätta medel till att utbilda utbildare att skapa en egen kompetensbas för utbildning i metoden. Verksamheter inom missbruks- och beroendevården hade efterfrågat en ökad kompetens i att bemöta och stödja föräldrar och barn som befann sig i deras verksamheter. Både de utbildade och deras chefer har lyft upp positiva omdömen om metodens användbarhet och innehåll. De enkäter som denna uppföljning baseras på samt de reflektioner som utbildarna Bitta Söderblom och Hannele Rehnberg lämnat pekar på ett antal viktiga lärdomar som handlar om förberedelser innan, under och efter utbildningens genomförande. Inför utbildningens början fanns vissa oklarheter kring utbildningen och dess syfte. Det var relativt kort om tid från det att förfrågan om medverkan gick ut fram till kursens början. Ett antal av de som påbörjade kursen hade inte getts information om vad som förväntades av dem. Kombinationen av en tuff arbetssituation, bristande information och för lite stöd av sina chefer verkar vara anledning till många avhopp i början. Lärdomar till länsnivån är att ägna mer tid åt information om och förankring av en satsning av detta slag. I utbildargruppen framgick att de som redan hade gått FBT utbildningen eller hade haft en kortare introduktions utbildning i metoden var mer beredda för sin utbildaruppgift. Lärdomarna kan sammanfattas med: Utbildaren måste få veta vad hon/han ger sig i kast med och varför Utbildningen bör få tillräckligt med tid. Processen är viktigt (längre tid för att lära sig metoden innan man börjar utbilda) Inom verksamheten måste finnas en vilja och en planering för att prioritera användning av metoden. Det tar tid att använda FBT. I bästa fall 2-3 samtal med föräldern om barnen och sätt att stödja deras utveckling. en långsiktig plan för implementering behövs (vad sker i år, nästa år, om 5 år?) För att stödja de som utbildats och stärka deras möjligheter att utbilda sina kollegor och på längre sikt personal i andra verksamheter är tid, stöd av sin chef och ett tydligt mandat återkommande nycklar i enkätsvaren. Handledning och stimulans i form av boostdagar är ytterligare faktorer som lyfts upp av både utbildarna och deras chefer. En samstämmighet bland utbildarna för att underlätta utbildningen är att göra manualen mer pedagogisk. Metoden är uppskattad hos majoriteten av utbildarna och deras chefer och ett nästa steg, utöver ovan beskrivna lärdomar, kan vara att i länet följa upp de effekter som FBT ger föräldrarna och deras barn samt se över manualen. 8(10)

Bilaga: Enkätfrågor Kursdeltagarnas omdöme om utbildningen (februari 2015) 1. Var det något kursmoment som du hade velat ha mer eller mindre av något eller förändra på något annat sätt? 2. Gav utbildningen dig trygghet att hålla i FBT samtal? 3. Hur värderar du kursen i sin helhet med tanke på ditt kommande uppdrag som utbildare och handledare i Föra barnen på tal? 4. Har du några synpunkter på kursupplägg i övrigt? 5. Övriga kommentarer Kursdeltagarnas användning av metoden och behov av stöd omdöme om utbildningen (Mars 2015) 1. Ange vilken kommun samt verksamhet du arbetar i 2. Jag har slutfört min utbildning och fått ett intyg (Om nej, specificera gärna) 3. Beskriv förutsättningarna på din arbetsplats inför att du påbörjade utbildningen (i förutsättningar kan t.ex. ingå kunskap om metoden, behovet av en sådan på din arbetsplats, tid för att utbilda) 4. Behöver du något stöd för att genomföra ovanstående. Vad i så fall? 5. I ett längre perspektiv (1-3 år) och för att metoden ska kunna användas kontinuerligt, beskriv vilka förutsättningar du tror behöver finnas på din arbetsplats, andra enheter eller hos samarbetsparter 6. Vad ser du för styrkor respektive svagheter med metoden 7. Övriga kommentarer Kursdeltagarnas användning av metoden och behov av stöd omdöme om utbildningen (Maj 2016) 1. Ange vilken kommun samt verksamhet du arbetar i 2. Jag har slutfört min utbildning och fått ett intyg 3. Jag har utbildat i metoden Föra barnen på tal sedan februari 2015 4. Ange målgrupp och ungefärligt antal deltagare (Ange gärna varför du inte utbildat i metoden) 5. Vad har varit till hjälp för att du ska kunna arbeta med Föra barnen på tal 6. Vad har du saknat för att kunna arbeta med Föra barnen på tal 7. Vad ser du för styrkor respektive svagheter med metoden 8. Övriga kommentarer Kursdeltagarnas chefer om metoden och planering för användning av metoden (april 2015) 1. Ange vilken kommun/verksamhet du arbetar i 2. Använder ni några metoder för att stödja föräldrar och/eller barn i er verksamhet 3. Min medarbetare har fullföljt utbildarutbildningen i föra barnen på tal (Om nej, kommentera gärna varför) 4. Planering på arbetsplatsen. Fyll i det alternativ som stämmer bäst in Det gjordes en planering innan kursstart om hur utbildningen skulle användas Det gjordes en planering under alt/efter kursens genomförande om hur utbildningen Det har ännu inte gjorts någon planering om hur utbildningen ska användas 9(10)

Jag kommer ge utrymme för min medarbetare att utbilda i metoden (Ja/Nej, Om ja, kommentera gärna vilka planeringen omfattar, kollegor/ andra enheter/ huvudmän) 5. Det finns en planering kring hur min medarbetare får tillgång till handledning i att arbeta enligt metoden (Ja/Nej/Kommentar) 6. Övrig kommentar Kursdeltagarnas chefer om metoden och planering för användning av metoden (Maj 2016) 1. Ange vilken kommun samt verksamhet du arbetar i 2. Det finns en planering för hur min medarbetare ska kunna utbilda i metoden Föra barnen på tal. Nej/ Ja (beskriv upplägg i textruta) 3. Min medarbetare får tillgång till handledning i metoden Föra barnen på tal 4. Beskriv den pågående planeringen. Beskriv hur handledningen ser ut 5. Använder ni några andra metoder för att stödja föräldrar och/eller barn i er verksamhet (Nej/Ja (Namnge gärna) 6. Övriga kommentarer 10(10)