TRYGG-HANSA FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAG (publ) ÅRSREDOVISNING 2010

TRYGG-HANSA FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAG (publ) ÅRSREDOVISNING 2010

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 3 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 12 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION... 13 RESULTATRÄKNING... 14 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT... 15 BALANSRÄKNING... 16 FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL... 18 KASSAFLÖDESANALYS... 19 NOTER... 20 RESULTATANALYS... 58 KLASSANALYS... 60 REVISIONSBERÄTTELSE... 61 ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR... 62 2

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag (publ), ( Trygg-Hansa ), med organisationsnummer 516401-7799, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01 2010-12-31. Verksamhet Trygg-Hansa med dotterbolag bedrev under 2010 skadeförsäkringsverksamhet främst i Sverige. Verksamheten bedrivs inom affärsområdena Privat och Företag och omfattar huvudsakligen försäljning av skadeförsäkring till privatpersoner, företag och offentlig verksamhet. Trygg-Hansa erbjuder ett heltäckande sortiment av sakförsäkringar vilket också omfattar ett brett erbjudande av sjuk- och olycksfalls försäkringar. Bolaget har en marknadsandel i Sverige som uppgår till 16,0 (16,5) procent. I det helägda dotterbolaget Holmia Livförsäkring AB består verksamheten av att täcka dödsfallsrisker i bestånden av sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Det görs i samarbete med Trygg-Hansa. I dotterbolaget Sveland har under året bedrivits skadeförsäkringsverksamhet med försäljning till privatpersoner och företag i södra Sverige. Förutom dotterbolagen Holmia Livförsäkring, Sveland Sakförsäkringar, Brädstapeln Fastighets AB samt några vilande dotterbolag, har Trygg-Hansa en filial i USA och en filial i Norge. Filialen i USA är en mindre affärsverksamhet under avveckling, som är fullt återförsäkrad. Filialen i Norge hanterar viss administration i Codans norska försäkringsverksamhet. Koncernstruktur Trygg-Hansa är ett helägt dotterbolag till Codan A/S, Köpenhamn (Codan), som i sin tur är ett dotterbolag till RSA Insurance Group plc, London (RSA), ett av världens större försäkringsbolag. RSA upprättar koncernredovisning, där Trygg-Hansa och dess dotterbolag ingår, enligt den IFRS-standard som tillämpas inom EU. Trygg-Hansa följer så kallad lagbegränsad IFRS vid upprättande av årsredovisning. Eftersom RSA upprättar koncernredovisning har Trygg-Hansa-koncernen inte upprättat koncernredovisning, med hänvisning till Årsredovisningslagen kapitel 7 2. Den 30 december 2009 ingick Trygg-Hansa avtal om att förvärva 80,8% av aktierna i Sveland Sakförsäkringar. Avtalet innehöll ett ursprungligt pris på 137,7 MSEK baserat på bolagets kapitalbas per sista september 2009. Trygg-Hansa tillträdde den 1 april och betalade en preliminär köpeskilling om 35,6 MSEK. Diskussioner pågår med säljarna för att fastställa värdering av kapitalet och därmed fastställa slutlig köpeskilling. I slutet av december förvärvade Trygg-Hansa ytterligare 9,6% av aktierna i Sveland Sak för 8,9 MSEK. För mer information, se not 38. Sveland erbjuder ett brett utbud av försäkringsprodukter för privatkunder, exempelvis villa-, hem- fritidshus- och motorföräkringar. Bolaget har också erbjudit företagskunder olika produkter, som exempelvis företags-, fastighets-, lantbruks-, och grödaförsäkringar. Under året har Trygg-Hansa köpt rätten till förnyelse av företagsförsäkringar från Sveland vilket innebär att företagsförsäkringar är under avveckling i Sveland. Genom förvärvet av Sveland kommer Trygg-Hansa att kunna erbjuda fler produkter, nya distributionskanaler och en större lokal närvaro i södra Sverige. Omlokalisering av Sveland Sakförsäkringars verksamhet har genomförts under hösten och därigenom kommer verksamheten att bedrivas från Trygg-Hansas befintliga kontor på olika orter. Under året har koncernbolaget White Label Insurance AB (WLI AB) tillskjutits som aktieägartillskott till Trygg- Hansa AB. Därefter har bolagets verksamhet integrerats i Trygg-Hansa och dess tillgångar och skulder har överförts. WLI AB har bedrivit försäkringsförmedling i Sverige och hade år 2009 en nettoomsättning om 59 MSEK. Året som gått Året 2010 blev ännu ett resultatmässigt starkt år för Trygg-Hansa och bolaget har en mycket god finansiell ställning. Trots negativ påverkan från väderrelaterade faktorer sjönk totalkostnadsprocenten, delvis tack vare ett positivt avvecklingsresultat. 3

Trygg-Hansa fortsatte under 2010 att fokusera på lönsam tillväxt och på att utvidga sitt distributionsnät. I syfte att öka kundlojaliteten har bolaget fortsatt utvecklingen av distributionsnätet och kundleveranserna. Ett antal nya och viktiga samarbetsavtal har ingåtts under året, exempelvis har nya samarbetsavtal ingått med AkademikerFörsäkring och PRO. Dessutom har avtal ingåtts med SEB om bankdistribution. Samtliga dessa avtal kommer att påverka premievolymen under 2011. Bolaget har fortsatt arbetet med att se över produkterbjudandet och priser. Syftet är både att säkra en lönsamhet i Trygg-Hansa samt att kunna erbjuda konkurrenskraftiga premienivåer till bra kunder. Att finna gemensamma nordiska lösningar i syfte att använda best practice och att vara kostnadseffektiv är en röd tråd i detta arbete. Som tidigare beskrivits arbetar bolaget aktivt med Lean i hela organisationen bland annat för att öka effektiviteten. De tidigare beslutade IT-satsningarna pågår enligt plan, främst nya gemensamma nordiska system för skadehantering och premier. Inom hela RSA koncernen bedrivs aktivt arbete genom flera olika program för att utveckla medarbetare, öka engagemang samt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Se vidare under avsnittet Medarbetare och bolagets engagemang i samhället. Den 16 september meddelades att bolagets VD Rickard Gustafsson lämnar Trygg-Hansa efter fyra framgångsrika år för att bli ny koncernchef för flygbolaget SAS. Den 1 februari 2011 tillrädde Mike Holliday- Williams som VD för Trygg-Hansa. Han kommer närmast från rollen som chef för privatdivisionen i RSA UK. Året avslutades med att Finansinspektionen följde upp sin anmärkning från maj 2009 gällande intern styrning och kontroll. Trygg-Hansa har vidtagit kraftfulla åtgärder och Finansinspektionen meddelade i januari 2011 att de inte hade fler frågor eller önskemål om dokumentation och har därmed avslutat ärende kring anmärkningen. Årets resultat Premievolymen ökade något främst drivet av ökningar inom sjuk och olycksfall samt hem och villa. Även motorförsäkring visade viss ökning av premievolymer, medan Företagsförsäkring minskade något. Intjänad premie minskade dock något på grund av periodisering av ökade premievolymen. Förhållandet var det motsatta under 2009 då premievolymen minskade jämfört med året innan. Lönsamheten är fortsatt god och bolaget uppvisar ett stabilt resultat. Trygg-Hansa redovisar ett resultat före skatt och bokslutsdispositioner på 3 857 (2 955) MSEK. Liksom under föregående år påverkades resultatet positivt av lägre försäkringsersättningar till följd av minskat reserveringsbehov för trafik-, och sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Totalt gav detta en förbättring av totalkostnadsprocenten från 75% till 69,1%. Även utfallet för innevarande år var gott. Hem- och villa försäkringar påverkades negativt av väderskador. Förbättrad kapitalavkastning bidrog också till ökningen av resultatet. Värdeförändringen på byggnader och mark var positiv med 122 MSEK jämfört med föregående års värdeminskning om -123 MSEK. Ökningen inom kapitalavkastningen orsakas också av att orealiserade förluster på obligationsportföljen var lägre under 2010 jämfört med de orealiserade förlusterna under 2009. Marknadsräntorna höjdes under året, vilket gav upphov till den negativa värdeförändringen under 2010. Ränteintäkterna var i stort sett oförändrande jämfört med föregående år. Årets resultat uppgick till 2 908 (2 139) MSEK. Resultatet påverkades av skatt om -949 (-816) MSEK. Skadeförsäkringsrörelsen Premieintäkter Premieinkomsten före avgiven återförsäkring uppgick för 2010 till 9 790 (9 667) MSEK. Efter avdrag för betalda premier för avgiven återförsäkring på -221 (-244) MSEK, uppgick premieinkomsten för egen räkning till 9 569 (9 423) MSEK. Premieintäkten för egen räkning uppgick till 9 531 (9 754) MSEK. Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Till skadeförsäkringsrörelsen räknas en del av kapitalavkastningen, vars storlek baseras på genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar under året för egen räkning. Det görs efter avdrag för avsättning för ej förfallna premier för gällande kontrakt. Den överförda kapitalavkastningen uppgick för 2010 till 645 (742) MSEK. Minskningen förklaras främst av lägre räntesats och lägre avsättningar. 4

Försäkringsersättningar Försäkringsersättningar för egen räkning på -5 181 (-5 865) MSEK bestod dels av nettoutbetalda ersättningar med -6 789 (-6 787), dels av förändring i avsättning för oreglerade skador netto med 1 608 (922) MSEK. Skadekostnadsprocenten netto uppgick till 54,4 (60,1) procent. Avvecklingsresultatet uppgick till 1 569 (937) MSEK. Det goda avvecklingsresultatet för trafikförsäkringen förklaras av en fortsatt anpassning av reservnivån till den gynnsamma utvecklingen av antalet svåra personskador i trafiken, samt ett minskat IBNR-behov till följd av en snabbare reglering av personskadorna. Trygg-Hansa har under året förändrat analysen av skadereserverna så att reserverna för svåra personskador med inkomstförlust bedöms separat. Detta medför att bolaget enklare kan jämföra utvecklingen i denna skadeportfölj mot data från skadereglering eller extern statistik, exempelvis utvecklingen av svåra personskador i trafiken. Inom sjuk- och olycksfall är det vuxenprodukter som bidragit till den största delen av avvecklingsvinsterna. Även här ser Trygg-Hansa en fortsättning på förra årets trend med skador som slutregleras tidigare än beräknat, och till lägre genomsnittliga belopp. För detta segment har det funnits en separat modell för så kallad utbrändhetsskador som utgått från antaganden om frekvens och medelskada. I början av året fattades beslutet att frångå denna modell eftersom det inte framgick någon skillnad i reglering mellan utbrändhetsskador och övriga skador. Istället analyseras vuxenprodukterna utan hänsyn till diagnos. De minskade genomsnittliga skadeutbetalningarna har med tiden gjort att medelskadan för utbrändhet legat för högt. Ett byte av metod har gett en ackumulerad effekt i form av minskade avsättningar. Även företagssegmentet visar ett positivt avvecklingsresultat bland annat som en följd av att slutregleringen av några stora skador gett lägre kostnader än beräknat. Även utfallet inom det underliggande resultatet (exklusive avvecklingsresultat) är bra och visar på en styrka i den löpande affären. Inom hemförsäkring och övrig motorförsäkring (ej trafik) har året inneburit ett försämrat resultat främst till följd väderrelaterade skador så som vinterskador under första- och fjärdekvartalet, sommarregnet i södra Sverige och askmolnet under våren. Till följd av färre storskador än de närmast föregående åren förbättrades resultatet för företagssegmentet. Sjuk och olycksfall visar fortsatt stabilt underliggande resultat. En översyn av villkor och prissättning inom sjuk- och olycksfallsförsäkringar gjordes 2006-2007, vilket bland annat innebär att vissa psykiska sjukdomar (till exempel utbrändhet) inte längre täcks av försäkringen. Dessa förändringar bidrar fortsatt positivt till det underliggande resultatet. Driftskostnader Driftskostnaderna i skadeförsäkringsrörelsen uppgick till -1 404 (-1 449) MSEK, vilket i relation till premieintäkterna motsvarar 14,7 (14,9) procent. Trots stora strategiska satsningar på bland annat IT-system så har bolaget genom en stark kostnadskontroll upprätthållit balans i kostnaderna. Tekniskt resultat Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat ökade till 3 588 (3 160) MSEK. Kapitalavkastning Intäkterna inom kapitalförvaltning uppgick till 1 289 (1 242) MSEK, medan orealiserade vinster var 250 (2) MSEK. Efter avdrag för kostnader och orealiserade förluster uppgick den totala kapitalavkastningen till 955 (624) MSEK. Se nedan under Investeringsverksamhet för ytterligare kommentarer. Balansräkning, finansiell ställning och kassaflöde Totala tillgångar minskade till 37 249 (39 065) MSEK. Placeringstillgångar, inklusive kassa och bank, uppgick till 32 181 (34 041) MSEK. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 888 (135) MSEK där lägre betald skatt och lägre skadeutbetalningar bidrog till ökningen. Utdelning för 2010 Styrelsen föreslår en utdelning på 2 890 (3 500) MSEK. Se kommentar under Vinstdisposition. Förslaget behandlas på bolagsstämman den 29 april 2011. 5

Kapitalförvaltning Under 2010 uppvisade den svenska ekonomin en stigande tillväxt, vilket bland annat ledde till att räntor och inflationen steg i slutet av året. Den positiva tillväxten ledde också till att Riksbanken under året höjde reporäntan till 1,25 procent. Under andra halvåret 2010 steg svenska statsobligationsräntan till följd av marknadens förväntningar om räntehöjningar under kommande år. Den stigande marknadsräntan har under andra halvåret 2010 haft negativ påverkan på totalavkastningen i Trygg-Hansas obligationsportfölj. Orealiserade förluster uppstod, främst beroende på denna räntehöjning. Priset på marknaden för kredit- och likviditetsrisk i bolags- och bostadsobligationer var relativt stabilt under 2010. Trygg-Hansa har en fortsatt försiktig och balanserad placeringsstrategi. Bolaget genomförde inga väsentliga förändringar i sin placeringsstrategi under året. Andelen statsobligationer är fortsatt hög, 57 procent. En viss ökning av andelen aktier har skett, som ett led i bolagets strategi att något öka andelen tillgångar med högre risk och högre möjligheter till avkastning. Totalavkastning för Trygg-Hansa: MSEK 2010 2009 Byggnader och mark 27 35 Aktier 79 39 Obligationer 1 106 1 154 Övrigt - 115-72 Direktavkastning 1 097 1 156 Byggnader och mark 122-123 Aktier 128 2 Obligationer - 392-411 Värdeförändring - 142-532 Totalavkastning 955 624 Bolaget anser att avkastningen under 2010 får anses tillfredsställande mot bakgrund av 2010 års marknadsläge och den konservativa strategin för allokering av tillgångar i Trygg-Hansa. Placeringstillgångar för Trygg-Hansa: MSEK 2010 2009 Obligationer 28 204 31 796 Aktier och andelar 1 543 397 Byggnader och mark 1 016 886 Övrigt 922 636 Totalt 31 685 33 715 6

34% 4% 2%5% 5% Statsobligationer Bostadsobligationer 51% Bolagsobligationer Bank Aktier Byggnader Obligationer Under 2010 genomfördes ingen större förändring inom av obligationsportföljen. Obligationerna uppgick till 89,0% (94,3%) av Trygg-Hansas sammanlagda investeringsportfölj per den 31 december 2010. Durationen i obligationsportföljen är cirka 3,5 år, och består av 57% svenska statsobligationer, 41% svenska bostadsobligationer, 2% europeiska kreditobligationer och 1% annat. Totalt 96% av obligationsportföljen placeras i AAA-klassade obligationer. Obligationsportföljen gav en avkastning på 714 (743) MSEK, motsvarande en totalavkastning på 2,5%. Utbetalningen av utdelning till Codan A/S minskade placeringstillgångarna med 3 500 MSEK i april 2010. Lägre obligationsportfölj hade endast marginell påverkan på den nominella ränteintäkten. Trygg-Hansa matchar ränterisk på tillgångar och skulder med hjälp av en konservativ obligationsportfölj och söker på så sätt reducera ränte- och inflationsrisken. En stor del av Trygg-Hansas försäkringstekniska avsättningar är indexreglerade. För delvis att skydda sig mot den direkta inflationsrisken har bolaget placerat 2 571 (2 518) MSEK i realränteobligationer, vilket motsvarar 9% (8%) av den totala obligationsportföljen. Aktier Aktieportföljen uppgick till 1 543 (397) MSEK per den 31 december 2010 och gav en avkastning på 207 (41) MSEK. Aktieplaceringar uppgick till 4,8% (1,2%) procent av investeringsportföljen och var huvudsakligen placerade i SEB Nordenfond samt fonden Danske Invest High Dividend. Fastigheter Fastighetsportföljen består i första hand av huvudkontoret på Fleminggatan i Stockholm. Fastigheten hyrs delvis ut till externa hyresgäster till marknadsmässiga villkor. Fastighetsportföljens andel utgjorde 3,5% (2,6%) av de sammanlagda placeringstillgångarna per den 31 december 2010. Under året har fastighetens marknadsvärde ökat från 886 till 1 016 MSEK, vilket gav upphov till en positiv värdeförändring. Derivat Trygg-Hansa har huvuddelen av sina placeringstillgångar i obligationer. För att minska inflations- och valutarisken kan derivat användas enligt styrelsens investeringspolicy. Under 2010 användes en valutahedge för att säkra valutarisker i SEK/EUR. Risker och osäkerhetsfaktorer Trygg-Hansa utsätts för olika typer av risker, men de tre främsta är försäkringsrisker, finansiella risker samt operationella risker. Försäkringsrisker omfattar främst teckningsrisk och reservsättningsrisker. De finansiella riskerna består av främst marknadsrisker och påverkan av ränteförändringar, framför allt i obligationsportföljer och i de försäkringstekniska avsättningarna. Bolagets hantering av dessa risker beskrivs nedan samt i Not 2. En av bolagets viktigaste utmaningar de närmaste åren är att hantera försäkringsrisker effektivt så att fortsatt god lönsamhet kan upprätthållas på en alltmer konkurrensutsatt marknad för sakförsäkringar. Främst inom företagssegmentet har konkurrensen ökat från både inhemska och utländska aktörer. I syfte att möta dessa utmaningar arbetar bolaget aktivt med flertalet projekt, exempelvis Lean i syfte att öka effektiviteten i hanteringen av skador och kunder och Smart Insurance i syfte att förbättra vår underwriting och få en väl balanserad portfölj av sakförsäkringar som gör att bolaget kan stå emot marknadens svängningar. 7

Via funktionen Underwriting & Risk bedrivs ett arbete för ytterligare ökat fokus på korrekt prissättning. Produkter och prissättning ses över så att olika risker får en premie som både är konkurrenskraftigt men som samtidigt tar tillräcklig höjd för de risker som bolaget åtar sig. Eftersom en stor del av Trygg-Hansas avsättningar är indexreglerade och har en lång duration är det viktigt att bolaget hanterar finansiella risker för att inte få stora oönskade svängningar i resultat och eget kapital. Bolagets strategi för hantering av finansiella risker är bland annat att ha en konservativ placeringsportfölj med stort inslag av obligationer med en räntebindningstid som matchar avsättningarna. Riskhantering i Trygg-Hansa Trygg-Hansas överordnade strategi och riktlinjer beslutas av bolagets styrelse. Sambandet mellan strategiska överväganden om risktagande och dagliga beslut om att teckna nya avtal med exempelvis kunder, partner och leverantörer säkras genom en löpande utvärdering av bolagets aktuella riskprofil. Detta sker genom Risk Management Forum som är ett rådgivande organ till ledningen. Riskprofilen rapporteras kontinuerligt till bolagets styrelse. Se Not 2 för ytterligare information om Trygg-Hansas riskhantering. Bolaget har implementerat nödvändiga och relevanta åtgärder och kontroller för att optimera risksituationer. De viktigaste delarna i bolagets riskprofil hanteras av funktionen Underwriting & Risk via speciella grupper. En grupp ansvarar för försäkringsportföljer och fokuserar på försäkringsrisker, en annan grupp ansvar för Enterprise Risk Management och fokuserar på finansiella och operationella risker. De mest väsentliga riskerna för Trygg- Hansa är: Teckningsrisker Trygg-Hansas teckningsrisker omfattar: Teckningsrisk och risk vid fastställande av premie Motpartsrisk Reservsättningsrisk Hur stor försäkringsrisk som bolaget kan teckna styrs ytterst av riktlinjer för Risk acceptance, vilka fastställts av styrelsen. Dessa riktlinjer beskriver tydligt styrelsen riskaptit per försäkringsklass och beskriver maximala belopp för det kapital som styrelsen är beredd att allokera till de olika risker som har utvärderats, prissatts och accepterats av bolagets underwriters. Riktlinjerna styr också hur återförsäkringsskyddet ska utformas för att reducera Trygg-Hansas försäkringsrisker till acceptabla nivåer. Återförsäkring tecknas för att skydda bolaget mot stora individuella skador och mot katastrofer som kan påverka många olika försäkringar. Riktlinjerna har också, per försäkringsklass, tydliga krav på vilken kreditrating som återförsäkringsbolagen ska ha för att Trygg-hansa ska ingå kontrakt med dem. Bolagets metod för fastställande av premier definieras genom den process för underwriting som tar hänsyn till olika individuella risker, vilka produkter som ska försäkras och i vissa fall även risk hantering, för att få en riktig premie för olika kunder. Inom både affärsområdena Privat och Företag, får en majoritet av antalet kunder en premie som sätts enligt tariffer beräknade av prisaktuarier och för större företagskunder sätts premier baserade på respektive företags verksamhet och skadehistorik. Befogenheten för respektive underwriter styrs genom en personlig så kallad underwriting licence. De försäkringstekniska avsättningarna för framtida betalningar av inträffade skador beräknas genom försäkringsmatematiska metoder. Trygg-Hansa använder flera statistiska metoder och tekniker för att bedöma och bestämma storleken på skadereserver och kostnader för framtida skadebetalningar. Skadeutvecklingen och reservnivåerna granskas kvartalsvis av aktuariegruppen och behandlas också i en process som involverar både skadeavdelningen och portföljansvariga. Chefsaktuarie som ger sitt godkännande innan underlaget för reservrapporteringen till Reservkommittén tas fram. Reservkommittén möts en gång i kvartalet och har en rådgivande roll i syfte att ge djupare inblick i chefsaktuariens rapport. Kommittén rapporterar till VD. Marknadsrisker En väsentlig del av bolagets aktiviteter består av investeringsaktiviteter. Placeringstillgångarna marknadsvärderas löpande. 8

Det innebär att bolagets kapital och resultat påverkas av den nationella och globala utvecklingen på finansmarknaden. Trygg-Hansa har riktlinjer för placeringstillgångar i syfte att begränsa och kontrollera risker både för enskilda investeringar och ackumulerade risker. Bolaget har en investeringskommitté som följer upp styrelsens beslutade investeringsstrategi. Huvuddelen av Trygg-Hansas investeringar är i svenska börsnoterade obligationer samt företags- och bostadsobligationer med AAA rating. Obligationerna är likvida och kan med kort varsel kan säljas till marknadspris. Investeringsrisk Investeringsrisken är risken för rörelser på finansmarknaderna som påverkar marknadsvärdet av tillgångar samt kapitalavkastningen och därmed resultatet och kapitalbasen. Trygg-Hansas fördelning av tillgångar baseras på den av styrelsen godkända investeringspolicyn. Syftet är att begränsa ränterisk, likviditetsrisk, valutarisk samt marknadsrisk för obligationer, aktier och fastigheter. Ränterisk Förändringar i räntenivåer tillhör de viktigaste faktorerna när det gäller Trygg-Hansas finansiella risker. Om räntenivåerna faller så ökar värdet på bolagets obligationsportfölj. Samtidigt skulle försäkringstekniska avsättningar öka på grund av förändringar i diskonteringsräntan. Förändringar i räntenivåer har alltså motsatt effekt på tillgångar och skulder. Aktierisk Värdet av aktieportföljen fluktuerar i linje med förändringar på aktiemarknaden. Trygg-Hansa hanterar denna risk genom investeringsbegränsningar för total exponering och för enskilda innehav. Aktieportföljen består huvudsakligen av direkta investeringar i noterade Europeiska aktier. Fastighet Eftersom Trygg-Hansa endast har förvaltningsfastigheter är risken kopplad till fastigheter mer av en operationell risk än en marknadsrisk. Valutarisk Trygg-Hansa har begränsad valutarisk i placeringsportföljen eftersom övervägande del är placerad i svenska kronor. Om valutaexponeringen ligger utanför vissa definierade gränser ska den minimeras med valutaderivat. Nettoskulder i utländsk valuta ska i stort sett vara matchad. Kreditrisk Kreditrisk är risken för en förlust om en motpart inte kan uppfylla sina åtaganden. Trygg-Hansa hanterar kreditrisk genom krav på diversifiering och limiter för koncentration. Dessa limiter definieras i Investeringspolicyn. Bolagets kredit- och motpartsrisker är primärt knutna till motpartsavtal inom återförsäkring och innehav av svenska företags- och bostadsobligationer samt europeiska företagsobligationer. För europeiska företagsobligationer gäller att kreditbetyget minst måste vara BBB. I genomsnitt har Trygg-Hansa portföljen 90 procent AAA klassade svenska stats- och bostadsobligationer. Operationella risker De operationella riskerna omfattar brister på grund av otillräckliga och felhanterade processer samt mänskliga eller systematiska fel. Trygg-Hansa registrerar och utvärderar operationella risker löpande. Det görs en årlig värdering av den direkta och indirekta ekonomiska påverkan som kan uppstå vid olika scenarier. Samtidigt uppdateras beredskapsplaner, så att eventuella ekonomiska förluster kan minimeras. Medarbetare och bolagets engagemang i samhället Trygg-Hansas utveckling och fortsatta framgång förutsätter att de bästa medarbetarna kan attraheras och behållas. Trygg-Hansa skall utgöra en attraktiv arbetsgivare som dessutom bidrar till ett ökat intresse för att arbeta inom försäkringsbranschen som helhet. Genom att fokusera på varje medarbetares utveckling samt på ledarskapet skapas förutsättningar för en dynamisk, lärande och utvecklande miljö byggd på respekt. Trygg- Hansa skall vara en ansvarstagande arbetsgivare. Genom att verka för en ökad mångfald och ökad jämställdhet på alla nivåer skall Trygg-Hansa vara en arbetsplats där olikheter ses som berikande och lika möjligheter ges åt alla. Årligen publicerar Trygg-Hansa en reviderad Ansvarsrapport som finns tillgänglig på www.trygghansa.se/csr. 9

Medarbetaren i fokus Trygg-Hansa deltar i de globala utvecklingsprogram som moderbolaget RSA ger tillgång till. Exempel på dessa är Technical Academy (för specialister), Leadership Development Programme, Fast Track (för blivande chefer) och Globale Graduate (för nyutexaminerade studenter). Under året har även programmet Unlocking your full potential som riktats mot alla Trygg-Hansas chefer inletts och till stora delar genomförts. Syftet med programmet är att frigöra så mycket som möjligt av den potential som alla medarbetare besitter samt att ge chefer verktyg för detta. Programmets första omgång avslutas under första kvartalet 2011 och har så här långt varit lyckosamt. Under 2010 har nya medarbetare tillkommit från WLI och Sveland. Trygg-Hansa har i dialog med fackliga representanter arbetat för att tillhandahålla bästa möjliga introduktion för dessa medarbetare genom en tydlig och väldefinierad process. Framtida åtgärder Trygg-Hansa kommer att arbeta vidare utifrån ett tydligt medarbetarperspektiv. Övergripande utvecklingsprogram inom RSA är under implementering, syftet är att ge medarbetare och chefer verktyg för att utifrån egna förutsättningar bidra till de högt uppsatta mål som finns uppställda för Trygg-Hansa. Under kommande år kommer arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) definieras ytterligare, i detta ligger bland annat arbetet att verka för ökad jämställdhet med fler kvinnliga chefer samt det mer övergripande arbetet med mångfald. För att nå topptalangerna och för att marknadsföra Trygg-Hansa och försäkringsbranschen kommer att större fokus läggas på Employer Branding. Trygg-Hansa behöver uppvisa en större närvaro ute på skolor, högskolor och universitet för att på så sätt bygga ett intresse för Trygg-Hansa som arbetsgivare men också för försäkringsbranschen generellt. Engagemang i samhället Som exempel på Trygg-Hansas engagemang kan nämnas livbojsdonationer till kommuner, båtklubbar och andra organisationer, årlig reflexutdelning ute på stan samt reflexvästutdelning till barn på svenska förskolor och daghem. Trygg-Hansa fortsätter även samarbetet med Astrid Lindgrens Barnsjukhus genom Barnolycksfallsfonden som Trygg-Hansa etablerat. Syftet är att förebygga barnolyckor samt att stödja forskningen om behandlingsmetoder av olika typer av skador. Miljö Försäkringsbolag kan, liksom många andra branscher, spela en viktig roll i insatser mot klimatförändringarna. Trygg-Hansa har haft fokus på att minska sina egna koldioxidutsläpp. Målsättningen är att minska utsläppen med 40 procent före utgången av 2020, jämfört med 2007-års nivåer. Det är viktigt att genom ett systematiskt arbete minska sin egen klimatpåverkan och få samarbetspartner och kunder att tänka på miljön när de fattar sina beslut. WWF och RSA, har sedan ett par år ett globalt klimatpartnerskap. Det innefattar både nationella och globala initiativ, däribland en rad forskningsprojekt som exempelvis fokuserar på utvecklingen i Arktis och Östersjön. Initiativen utvecklas och genomförs lokalt på den globala försäkringskoncernens olika marknader och får därför stor betydelse, både för WWF:s aktiviteter och för Trygg-Hansas fortsatta arbete för en hållbar utveckling. Mer information finns i bolagets Ansvarsrapport, se www.trygghansa.se/csr Ledande befattningshavare För upplysningar och principer för att bestämma ersättningar till ledande befattningshavare, se Not 34. Se också information om ersättningspolicy i dokument Ersättning till anställda under Fel! Ogiltig hyperlänkreferens. information. Händelser efter den 31 december 2010 Det har efter den 31 december 2010 inte uppkommit händelser som väsentligt påverkar bolagets verksamhet eller finansiella ställning. 10

Utvidgning av återförsäkringsprogram Som ett led i den internationella kapital- och förvaltningsstrategin har RSA etablerat ett nytt återförsäkringsbolag RSA Reinsurance Ireland Ltd. Styrelsen i Trygg-Hansa har därför beslutat att ingå ett återförsäkringsavtal med RSA Reinsurance Ireland Ltd, som börjar gälla första januari 2011. Avtalet berör inte nuvarande återförsäkringsavtal. Avtalet är ett quota share program (så kallad proportionell återförsäkring). Det innebär att fem procent av Trygg-Hansas nettopremier på alla försäkringar år 2011 återförsäkras. Återförsäkringen i RSA Reinsurance Ireland Ltd sker till marknadspris och Trygg-Hansa får en provision, som täcker alla administrativa omkostnader och ett mindre tillägg. Förväntningar inför 2011 Trygg-Hansa fortsätter att fokusera på att leverera långsiktig lönsamhet i försäkringsverksamheten, baserad på en fortsatt stark riskbaserad prissättning och underwriting. Trygg-Hansas diversifierade portfölj, välstrukturerade återförsäkring samt konservativa reservsättning säkerställer stabilitet i försäkringsresultatet. Bolaget förväntas fortsätta leverera ett bra resultat från försäkringsverksamheten, förutsatt att väderrelaterade skador återgår till en mer normal nivå under 2011. Baserat på Trygg-Hansas riktlinjer och beslutad investeringspolitik förväntas inga större förändringar i fördelningen av Trygg-Hansas tillgångar under 2011. Förberedelser för Solvens 2 Trygg-Hansa startade under 2009 ett Solvens 2 projekt. Projektet bedrivs i nära samarbete med övriga bolag inom RSA och med en skandinavisk projektorganisation som avspeglar RSA-koncernens struktur för arbetet med Solvens 2. För Trygg-Hansa innebär projektet en fortsatt anpassning till och utveckling av den kapitalmodellering och de processer som RSA redan i dag tillämpar enligt anvisning från den brittiska Finansinspektionen ( Internal Capital Adequacy Assessment Process ) och motsvarande arbete i Codan enligt den danska Finansinspektionens anvisningar (Individual Solvency Requirement). I Skandinavien är för närvarande mer än 15 fulltidssysselsatta personer engagerade i Solvens 2 och antalet förväntas öka väsentligt det närmaste året. En aktivitet under året har varit att delta i QIS5. Beräkningarna, som inte har varit föremål för revision eller annan extern granskning, indikerade att Trygg-Hansa kan uppfylla ett kapitalkapital beräknat enligt standardformeln. Solvens 2-regelverket är inte färdigt och förändringar kan ske i regler och tolkningar såväl vad gäller beräkningen av kapitalbas som kapitalkrav. Standardformeln i Solvens 2 bygger på att moduler sammanräknas utifrån givna korrelationer medan kapitalmodellen som Trygg-Hansa använder och vidareutvecklar bygger på simulation av kassaflöden. Skillnaderna i struktur gör att kapitalbehovet för en enskild risk inte alltid kan jämföras mellan QIS5 och kapitalmodellen. Den skandinaviska projektorganisationen leds av en styrgrupp med CFO som ordförande som sammanträder månadsvis och omfattar även en operativ styrgrupp (Managing Committe) med veckovisa möten samt en central projektgrupp som för närvarande utgörs av projektledningen. Inom projektet finns för närvarande 9 huvudarbetsgrupper som representerar de olika organisationsflödena och som alla samarbetar med motsvarande arbetsgrupper inom RSA för att använda resurser effektivt och främja en konsekvent syn inom RSA-koncernen. CFO:n deltar i RSA-koncernens styrgrupp och representanter från den centrala projektgruppen deltar i grupper för samordningen mellan bolag i länder där RSA har verksamhet. Styrelsens inflytande och kontroll av projektet säkerställs genom att Codan/Trygg-Hansas CFO är sponsor för Solvency 2-projektet och rapporterar kvartalsvis till hela styrelsen och ledningen. Under 2010 har styrelsen även omfattats av intern utbildning i det nya regelverket. RSA-koncernen strävar efter en god och öppen samverkan med alla tillsynsmyndigheter, som ett led i detta har en representant för Trygg-Hansa deltagit i samtliga möten som hållits RSA bjudits in till av det tillsynskollegium som Finansinspektionen är en del av. 11

FEM ÅR I SAMMANDRAG Femårsöversikt *) I femårsöversikten nedan redogörs resultat och ekonomisk ställning. MSEK 2010 2009 **) 2008 2007 2006 Resultat Premieinkomst, före avgiven återförsäkring 9 790 9 667 9 363 9 974 9 718 Premieintäkt, f.e.r. 9 531 9 754 9 338 9 613 9 357 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 645 742 1 061 857 732 Försäkringsersättningar, f.e.r. 5 181 5 865 6 158 7 369 8 993 Återbäring och rabatter 6 8 10 10 11 Driftskostnader, f.e.r. 1 404 1 449 1 382 1 432 1 452 Övriga intäkter och kostnader 3 22 12 17 9 Försäkringsrörelsens tekniska resultat 3 588 3 160 2 847 1 652 365 Årets resultat 2 908 2 139 2 352 440 489 Ekonomisk ställning Placeringstillgångar till verkligt värde 31 685 33 715 32 922 30 427 26 953 Försäkringstekniska avsättningar, f.e.r. 24 754 26 314 26 001 26 927 25 443 Kapitalbas 8 065 8 799 9 882 6 219 4 599 Erforderlig solvensmarginal 1 481 1 710 1 735 1 757 1 653 Konsolideringskapital 8 337 8 992 10 041 6 446 4 614 Konsolideringsgrad, % 87 95 108 67 49 Nyckeltal, skadeförsäkringsrörelsen Skadekostnadsprocent, f.e.r. % 54,4 60,1 65,9 76,7 96,1 Driftkostnadsprocent, f.e.r. % 14,7 14,9 14,8 14,9 15,5 Totalkostnadsprocent, f.e.r. 69,1 75,0 80,7 91,6 111,6 Nyckeltal, kapitalförvaltningen Direktavkastningsprocent, % 3,5 3,3 3,9 2,9 3,6 Totalavkastningsprocent, % 3,0 1,8 8,1 2,6 1,5 Efter föreslagen utdelning för 2010 på 2 890 MSEK uppgår kapitalbasen till 5 495 MSEK, konsolideringskapitalet till 5 447 MSEK och konsolideringsgraden till 57 procent. *) Ingående eget kapital 2007 har ökats med 59 MSEK på grund av övergång till lagbegränsad IFRS avseende aktivering av ITutvecklingskostnader. Ingående eget kapital 2006 har minskats med 130 MSEK på grund av ändrad redovisningsprincip avseende avsättning till pensioner. **) Siffrorna för år 2009 har påverkats av fusionen av Aktsam per 2009-01-02. 12

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Till årsstämmans förfogande står följande medel. Belopp angivna i SEK: Balanserat resultat 16 832 138 Aktieägaretillskott 913 147 Lämnade koncernbidrag - 39 500 000 Skatt avseende koncernbidrag 10 388 500 Årets resultat 2 908 497 516 Summa 2 897 131 301 Styrelsen föreslår att beloppet disponeras enligt följande: till ägaren utdelas 2 890 000 000 till ny räkning balanseras 7 131 301 Förslaget till utdelning har gjorts med beaktande av reglerna om solvenskapital, buffertkapital i trafikljuset och skuldtäckning enligt Försäkringsrörelselagen samt riskbaserat kapital. Bolagets solvenskvot efter föreslagen utdelning uppgår till 3,5 och beräkningar av Trafikljuset visar fortsatt grönt ljus. Kravet på skuldtäckning är uppfyllt med god marginal och med tillgångar som är förknippade med låg finansiell risk. Vår bedömning är därför att hela det fria egna kapitalet anses vara utdelningsbart med hänsyn till storleken på säkerhetsreserven. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att bolaget kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bolagets egna kapital är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risker. Stockholm den 26 april 2011 Simon Lee Ordförande Anders Ehrling Fabrizio Moscone Philip Smith Lena Darin Claes Hansson Ola Martengård Mike Holliday-Williams Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 26 april 2011. Deloitte AB Göran Engquist Auktoriserad revisor 13

RESULTATRÄKNING Not MSEK 2010 2009 Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelsen Premieintäkter, f. e. r. 3 Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) 9 790 9 667 Premier för avgiven återförsäkring 221 244 Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 33 321 Återförsäkrares andel av Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 5 10 9 531 9 754 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 645 742 Övriga tekniska intäkter 3 1 4 Försäkringsersättningar, f. e. r. Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring 7 013 7 156 Återförsäkrares andel 224 369 Förändring i avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring 1 611 1 307 Återförsäkrares andel 3 385 5 181 5 865 Återbäring och rabatter 6 8 5 Driftskostnader 1 404 1 449 Övriga tekniska kostnader 15 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 3 588 3 160 Icke-teknisk redovisning Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 3 588 3 160 Kapitalavkastning 6 Kapitalavkastning, intäkter 1 289 1 242 7 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 250 2 8 Kapitalavkastning, kostnader 192 86 9, 10 Orealiserade förluster på placeringstillgångar 392 534 955 624 Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen 645 742 Övriga intäkter 3 2 11 Övriga kostnader 44 89 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 3 857 2 955 12 Skatt på årets resultat 949 816 ÅRETS RESULTAT 2 908 2 139 14

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Not MSEK 2010 2009 Periodens resultat 2 908 2 139 Övrig totalresultat 34 ÅRETS RESULTAT 2 908 2 105 15

BALANSRÄKNING Not MSEK 2010-12-31 2009-12-31 Tillgångar 13 Immateriella tillgångar Goodwill 30 74 Andra immateriella tillgångar 291 131 321 205 Placeringstillgångar 14 Byggnader och mark 1 016 886 Placeringar i koncernföretag och intresseföretag 15 Aktier och andelar i koncernföretag 796 509 Lån till koncernbolag 96 96 16 Aktier och andelar i intresseföretag 13 19 905 624 Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar 1 543 397 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 28 204 31 796 Derivat 7 29 754 32 193 Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 10 12 31 685 33 715 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 18 Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 48 57 19 Avsättning för oreglerade skador 1 199 1 256 1 247 1 313 Fordringar 20 Fordringar avseende direkt försäkring 2 412 2 345 Fordringar avseende återförsäkring 62 135 21 Uppskjutna skatter 48 13 22 Övriga fordringar 28 12 2 550 2 505 Andra tillgångar 23 Materiella tillgångar och varulager 50 67 Kassa och bank 496 327 546 394 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränte- och hyresintäkter 603 659 24 Förutbetalda anskaffningskostnader 255 205 25 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 42 69 900 933 SUMMA TILLGÅNGAR 37 249 39 065 16

BALANSRÄKNING Not MSEK 2010-12-31 2009-12-31 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 26 Aktiekapital 170 170 Balanserad resultat 11 1 378 Årets resultat 2 908 2 139 3 067 3 687 Obeskattade reserver Säkerhetsreserv 5 318 5 318 Försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkring 27 Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 3 804 3 772 28 Avsättning för oreglerade skador 22 197 23 855 26 001 27 627 Andra avsättningar 29 Pensioner och liknande förpliktelser 163 119 Övriga avsättningar 8 9 171 128 Depåer från återförsäkrare 19 20 Skulder 30 Skulder avseende direkt försäkring 172 142 Skulder avseende återförsäkring 108 117 Aktuell skatteskuld Derivat 1 231 957 2 31 Övriga skulder 820 739 2 331 1 957 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 32 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 342 328 342 328 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 37 249 39 065 Poster inom linjen 36 Ställda säkerheter 17

FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserat Årets Summa eget MSEK Aktiekapital Överkursfond resultat resultat kapital Eget kapital vid ingången av 2009 170 1 410 813 2 352 4 745 Vinstdisposition Lämnade koncernbidrag 2 352 85 2 352 85 Fusionsdifferens Aktsam 34 34 Skatt på egetkapitalposter 22 22 Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med ägare 2 255 2 352 97 Årets resultat 2 139 2 139 Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med ägare Utdelning Överföring överkursfond till balanserat resultat* 1 410 2 255 3 100 1 410 213 2 042 3 100 Eget kapital vid slutet av 2009 170 1 378 2 139 3 687 Eget kapital vid ingången av 2010 170 1 378 2 139 3 687 Vinstdisposition 2 139 2 139 Lämnade koncernbidrag 39 39 Skatt på egetkapitalposter 10 10 Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med ägare 2 110 2 139 29 Årets resultat 2 908 2 908 Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med ägare Utdelning 2 110 3 500 769 2 879 3 500 Aktieägaretillskott 1 1 Eget kapital vid slutet av 2010 170 11 2 908 3 067 *Överkursfonden är efter tillstånd från Finansinspektionen och Tingsrätten överförd från bundet till fritt eget kapital. 18

KASSAFLÖDESANALYS 2010 2009 Den löpande verksamheten Premieinbetalningar 9 752 9 817 Premieutbetalningar till återförsäkrare 248 244 Skadeutbetalningar 7 013 7 271 Skadeinbetalningar från återförsäkrare 315 348 Driftsutgifter 1 314 1 540 Utbetalning av återbäring 8 Övriga in- och utbetalningar 68 18 Betald skatt 672 949 Kassaflöde från den löpande verksamheten 888 135 Investeringsverksamheten Direktavkastning 1 185 1 089 Investering i: byggnader och mark 27 11 finansiella placeringstillgångar 2 080 484 försäkringsverksamhet 286 Försäljning av: byggnader och mark 96 Investering i immateriella tillgångar 173 95 Investering i materiella tillgångar 20 20 Övrigt 9 Kassaflöde från investeringsverksamheten 2 822 1 543 Finansieringsverksamheten Erhållna aktieägartillskott 1 Givna lån 96 Lämnade koncernbidrag 40 85 Utbetald utdelning 3 500 3 100 Kassaflöde från Finansieringsverksamheten 3 541 3 281 Årets kassaflöde 169 1 603 Likvida medel vid årets början 327 1 829 Avgår försäljning av verksamhet 0 Tillkommer fusion av verksamhet 101 Årets kassaflöde 169 1 603 Likvida medel vid årets slut 496 327 För ytterligare information, se Not 37, Specifikation till kassaflödesanalys. 19

NOTER Not 1 Redovisningsprinciper Företagsinformation Denna årsredovisning för Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag (publ) avges per 31 december 2010. Trygg-Hansa är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm och huvudkontor i Stockholm. Trygg-Hansa bedriver skadeförsäkringsverksamhet. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 26 april 2011. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på stämman den 29 april 2011. Överensstämmelse med normgivning och lag Årsredovisningshandlingar har upprättats enligt lagen om årsredovisning i försäkringsbolag (ÅRFL) samt i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:26 och FFFS 2009:12). Enligt inspektionens allmänna råd tillämpas så kallad lagbegränsad IFRS. Med lagbegränsad IFRS avses en tillämpning av de internationella redovisningsstandarder samt tillhörande tolkningsmeddelanden som antagits av Europeiska kommissionen, med de avvikelser från tillämpningen som Finansinspektionen angivit. Dessa avvikelser innebär bland annat att Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer tillämpats. Koncernredovisning Trygg-Hansa är ett helägt dotterbolag till Codan A/S, Köpenhamn som i sin tur är ett dotterbolag till RSA Insurance Group plc, London (RSA) no 233 98 26 (se www.rsagroup.com). RSA upprättar koncernredovisning, inklusive Trygg-Hansa och dess dotterbolag, enligt IFRS sådan den antagits för tillämpning inom EU. Trygg- Hansa följer s.k. lagbegränsad IFRS vid upprättande av årsredovisning. Med hänsyn till att RSA upprättar koncernredovisning har Trygg-Hansa koncernen ej upprättat koncernredovisning i enlighet med undantagsregeln i ÅRFL 7:3. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med s.k. lagbegränsad IFRS kräver att försäkringsföretagets ledning gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 39. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår nedan. Nya och ändrade IFRS och tolkningar med tillämpning under 2010 Följande nya och ändrade standarder och tolkningar har trätt ikraft och gäller för räkenskapsåret 2010: Standarder Ändringar i IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas Ändring i IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar (Kontantreglerade aktierelaterade ersättningar som kan regleras av annat koncernföretag) Ändring i IFRS 3 Rörelseförvärv (Reviderad standard) Ändring i IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (Reviderad standard) Ändringar i IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering (Klargörande avseende vad som kan vara säkrade poster) 20

Tolkningar IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet IFRIC 17 Värde överföring av icke-kontanta tillgångar genom utdelning till ägare IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder De reviderade IAS 27 och IFRS 3 tillämpas på förvärv och transaktioner som sker den 1 januari 2010 eller senare. Ändringarna i dessa standarder innebär bland annat att transaktioner med minoritetsägare, varvid det bestämmande inflytandet kvarstår, skall redovisas som transaktioner mellan ägarna (inom eget kapital). Vidare ändras reglerna för redovisning av villkorad köpeskilling så att anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv redovisas vid en tidpunkt. Efterföljande justeringar av anskaffningsvärdet påverkar resultaträkningen. Förvärvsrelaterade kostnader får inte inkluderas i anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv utan redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Ansatsen vid redovisning av successiva förvärv har ändrats, vilket medför att vid transaktionstidpunkten (då bestämmande inflytande erhålls) beräknas verkligt värde på tidigare ägd andel. Anskaffningskostnaden utgörs därmed av det verkliga värdet på tidigare ägd andel plus köpeskillingen för den nya förvärvade andelen. Eventuell värdeförändring avseende tidigare ägd andel redovisas som en vinst eller förlust i resultaträkningen. Eftersom Trygg-Hansa inte upprättar någon koncernredovisning har de nya reglerna inte haft någon väsentlig påverkan på denna årsredovisning. Den omarbetade IAS 1 kräver att en rapport över totalresultatet presenteras. I rapporter över förändring i eget kapital får endast ägaretransaktioner redovisas. Trygg-Hansa har tillämpat den omarbetade standarden från första januari 2010. Övriga nya och ändrade standarder och tolkningar har inte haft någon väsentlig inverkan på denna årsredovisning. Nya och ändrade standarder och tolkningar som ännu ej trätt i kraft International Accounting Standards Board (IASB) har givit ut följande nya och ändrade standarder vilka ännu ej trätt ikraft: Skall tillämpas för Standarder räkenskapsår som börjar: Ändring IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar (Upplysningar vid överföring 1 juli 2011 eller senare av finansiella tillgångar)* IFRS 9 Finansiella Instrument (Ny standard)* 1 januari 2013 eller senare Ändringar i IAS 24 Upplysningar om närstående (Ändrad definition samt vissa 1 januari 2011 eller senare lättnader i upplysningskrav för företag med statlig anknytning) Ändring i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering (Klassificering av 1 februari 2010 eller senare teckningsrätter mm i utländsk valuta) Förbättringar av IFRSer 2010* Varierar, tidigast 1 juli 2010 Ändring i IAS 12 Inkomstskatter (Uppskjuten skatt: Återvinning av underliggande 1 januari 2012 eller senare tillgångar)* Ändring i IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas (Svår hyperinflation och borttagande 1 juli 2011 eller senare av bestämda datum för förstagångstillämpare)* * Ännu ej godkända för tillämpning inom EU. Tolkningar Ändring i IFRIC 14 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan IFRIC 19 Utsläckningar av finansiella skulder med egetkapitalinstrument * Ännu ej godkända för tillämpning inom EU. Företagsledningen bedömer att dessa nya och ändrade standarder och tolkningar inte kommer att få någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter den period de tillämpas för första gången. Skall tillämpas för räkenskapsår som börjar: 1 januari 2011 eller senare 1 juli 2010 eller senare 21