barnrättsmanifest Så här kan Sveriges utvecklingspolitik bli mer barnfokuserad 1
Sverige kan göra mer för barns rättigheter runt om i världen! FN:s Barnkonvention har funnits i mer än 25 år men trots stora framsteg för barns rättigheter finns det fortfarande mycket att göra på barnrättsområdet. Detta gäller inte minst inom utvecklingssamarbetet där erfarenheter visar att insatser för och med barn är en av de smartaste investeringarna för att nå hållbar utveckling och fattigdomsminskning. Vi på barnrättsorganisationen Plan har 15 konkreta förslag på hur Sverige genom att barnsäkra biståndet kan återta ledarrollen för barns rättigheter runt om i världen. Som initiativtagare till Barnkonventionen och det första landet i världen att förbjuda barnaga är Sverige känt som ett föregångsland när det gäller barns rättigheter. På senare år har dock detta svenska signum försvagats och arbetet med att stärka barns rättigheter har blivit allt mer osynligt i det svenska utvecklingssamarbetet. Regeringens nya policyramverk är ett steg i rätt riktning för att göra barnrättsperspektivet till en central och självklar utgångspunkt för svenskt utvecklingssamarbete. Nu behövs resurser, riktlinjer och rutiner på UD och Sida för att på allvar ge tyngd åt barnrättsperspektivet i praktiken. Många insatser planeras och genomförs fortfarande utan någon analys av hur de påverkar barn och barns rättigheter. Det är mot denna bakgrund som FN:s Barnrättskommitté, efter den senaste granskningen, uppmanat Sverige att vidta åtgärder och använda sig av barnrättskonsekvensanalyser som ett stående arbetsredskap i sitt utvecklingssamarbete. En stat som undertecknat Barnkonventionen har också ett ansvar att verka för barns rättigheter i andra länder, exempelvis inom ramen för sitt utvecklingssamarbete. Barn är inget särintresse barn utgör en tredjedel av världens befolkning och närmare hälften av befolkningen i de minst utvecklade länderna. Barn och unga har dessutom stor potential som förändringsaktörer, med rätt att delta i och påverka sin egen och samhällets utveckling. Att bara beskriva barn som en utsatt grupp i behov av stöd, eller som passiva mottagare av insatser, är främmande för oss som barnrättsorganisation. Några av våra rekommendationer handlar därför om att bättre involvera och lyssna på barn och unga när beslut som rör dem ska fattas. I det här manifestet har Plan samlat 15 skarpa förslag på hur arbetet med att barnsäkra det svenska biståndet kan gå till. Förutom att följa och genomföra Barnrättskommitténs rekommendation vill vi att Sverige säkrar att barn och barns rättigheter får utrymme i de strategier, policyer och andra styrdokument som vägleder Sveriges bistånd. Vi har också tagit fasta på några rättighetsbaserade nyckelfrågor exempelvis barn och ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, våld mot barn och barns situation i katastrofer som är direkt avgörande för barns, och hela samhällens, utveckling. Vi hoppas att vårt barnrättsmanifest både ska inspirera och mana till handling! 2
Plan international sveriges Barnrättsmanifest Säkra ett starkt barnrättsperspektiv i svenskt utvecklingssamarbete Barnsäkra biståndet. Utgå alltid från FN:s Barnkonvention i styrande strategier och policyer. Prioritera insatser som gynnar barn i den svenska biståndsbudgeten, genomför barnrättskonsekvensanalyser av alla insatser och stärk kompetens och rutiner på området. Säkerställ att Sveriges humanitära bistånd och den nya humanitära strategin har ett starkt fokus på barns behov och rättigheter. Verka för ett starkt barnrättsperspektiv i genomförandet av Agenda 2030. Ta ledning i fundamentala barnrättsfrågor politiskt och finansiellt Stärk barns rätt till utveckling och identitet Stärk alla barns rätt till namn, identitet och medborgarskap genom ökat fokus på födelseregistrering. Satsa på investeringar i de yngsta barnen, med fokus på hälso och sjukvård, tidig stimulans och utveckling samt stöd till vårdnadshavare och ansvariga myndigheter. Stärk barns rätt till utbildning Investera i kvalitativa utbildningssystem som är kostnadsfria, trygga, öppna för alla och som tar hänsyn till pojkars och flickors olika behov. Stärk skyddet mot våld mot barn Säkerställ att svenskt bistånd bidrar till barntrygga samhällen och verka för att barn skyddas mot alla typer av våld. Stärk barn och ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter Satsa öronmärkta biståndsresurser på barn och ungas tillgång till sexualundervisning, ungdomsmottagningar och preventivmedel. Bli en ledande röst för ett globalt utrotande av barnäktenskap, könsstympning och andra skadliga sedvänjor. Stärk jämställdheten, med extra betoning på flickors lika värde och rättigheter Säkerställ att Sveriges feministiska utrikespolitik även fokuserar på flickor. Verka för att unga barnmammor blir synliga i statistiken och nås av ökat stöd och utbildning. Garantera att svenskt bistånd har starkt fokus på barn i kriser och konflikter Prioritera utbildning och skydd av barn i det humanitära biståndet. Investera i barncentrerad katastrofriskreducering med skolan som bas. Stärk barns deltagande i beslut som berör dem Arbeta för att barns och ungas inflytande i beslutsprocesser stärks på alla nivåer. 3
Säkra ett starkt barnrättsperspektiv i svenskt utvecklingssamarbete Sveriges utvecklingssamarbete måste genomsyras av ett tydligt barnrättsperspektiv från högsta politiska nivå ner till styrdokument, finansiering och genomförande. Följande åtgärder vill barnrättsorganisationen Plan International Sverige att riksdag, regering och ansvariga myndigheter vidtar i utformningen av svenska biståndsinsatser och i policydiskussioner med andra länder. 1) Barnsäkra biståndet genom att alltid utgå från FN:s Barnkonvention. Det finns idag ingen övergripande strategi för barns rättigheter som vägleder det svenska utvecklingssamarbetet. Barnrättsskrivelsen från 2001 utgick i samband med antagandet av den Biståndspolitiska plattformen 2014 och i plattformen nämndes knappt barns rättigheter överhuvudtaget. Nu är Policyramverket som ska ersätta den Biståndspolitiska plattformen ute på remiss och det är glädjande att konstatera att det har ett starkare barnrättsperspektiv än plattformen, även om det inte är lika tydligt som i Barnrättsskrivelsen. Ett annat viktigt styrdokument är den nya skrivelsen för Mänskliga rättigheter, Demokrati och Rättsstatens principer som just nu utvecklas på Utrikesdepartementet. Även här måste barnrättsperspektivet prioriteras. På motsvarande sätt bör såväl tematiska och geografiska strategier uttryckligen nämna barns rättigheter samtidigt som regleringsbrev och instruktioner till Sida måste innehålla explicita referenser till barnrättsfrågorna. Om dessa övergripande dokument saknar en politisk viljeinriktning och tydliga referenser till barn och barns rättigheter minskar chansen att ansvariga myndigheter och beslutsfattare ger utrymme till frågorna. 2) Prioritera insatser för barns rättigheter samt stärk kompetens om rutiner på området. Barn utgör närmare halva befolkningen i världens minst utvecklade länder. För att nå hållbar utveckling och fattigdomsminskning är det därför centralt att prioritera insatser för och med barn, samt se till att dessa insatser har ett tydligt barnrättsperspektiv. Regeringen bör därför ge Sida ett tydligt uppdrag att prioritera barn både vad gäller fördelning av medel, analys och enskilda insatser. Vi hoppas att regeringens uppdrag till Sida i regleringebrevet för 2016 att redovisa hur man integrerar barnrättsperspektivet i sin verksamhet är ett första steg i denna riktning. En annan central del är att även, i linje med rekommendationen från FN:s Barnrättskommitté, ställa krav på barnrättskonsekvensanalyser av samtliga svenska biståndsinsatser. Idag finns ingen systematisk statistik över hur stor del av svenskt bistånd som gynnar barn. Sida bör därför också få i uppdrag att utveckla uppföljningssystem som möjliggör analyser av hur stor del av anslagen som främjar barn och barns rättigheter. För att Sida ska kunna leva upp till en fullgod integrering av barnrättsperspektivet behöver den egna kapaciteten och kompetensen på barnrättsområdet stärkas. Detta gäller även UD och utlandsmyndigheterna i stort. 3) Säkerställ att Sveriges humanitära strategi har starkt fokus på barns behov och rättigheter. Det behövs särskilda insatser för att garantera barns säkerhet och välmående i humanitära kriser och konflikter. Många humanitära aktörer saknar dock kunskap eller fokus på barns behov, vilket kan få stora negativa effekter inte minst 4
då dagens kriser ofta pågår över många år. Krissituationer innebär en ökad risk att barn utsätts för fysiskt och psykiskt våld, tvångsrekrytering till väpnade grupper, sexuella övergrepp, trafficking, barnäktenskap och barnarbete. Det har livslånga konsekvenser för de barn som drabbas. Samtidigt minskar chansen att de ska få grundläggande rättigheter som utbildning och hälsa tillgodosedda. Sverige, som stark förespråkare för barns rättigheter, bör se till att den nya humanitära strategi som just nu tas fram får ett tydligt barnrättsperspektiv, i linje med FN:s Barnkonvention. Regeringen bör även kräva att samtliga aktörer som kanaliserar Sveriges humanitära bistånd har tydliga riktlinjer och policys för hur barns särskilda behov tillgodoses och hur barn kan skyddas mot övergrepp. Det är också viktigt att Sverige tydligt tar ställning för barns behov och rättigheter vid internationella möten och förhandlingar som rör humanitära frågor. 4) Verka för ett starkt barnrättsperspektiv i implementeringen av Agenda 2030. I september antog FN nya globala utvecklingsmål Agenda 2030. 25 av de 169 delmålen riktar sig direkt mot barn och unga. Sverige har en viktig roll att se till att barns rättigheter och särskilda behov står i centrum också när den nya utvecklingsagendan ska tillämpas. Särskilt barns skydd från våld, flickors rättigheter och barns deltagande är frågor som behöver lyftas i implementeringen av den nya utvecklingsagendan. Barn och unga bör också vara med i planering, genomförande och uppföljning av Agenda 2030. Men det räcker inte med att skriva under på ambitiösa utvecklingsmål, inte minst då många av målen kommer med tydlig prislapp. Mot denna bakgrund är det därför viktigt att Sverige inkluderar barnrättsperspektivet när beslut tas om hur utvecklingsmålen ska finansieras, implementeras och följas upp. Ta ledning i fundamentala barnrättsfrågor politiskt och finansiellt Barns rättigheter kränks inom många områden. Några centrala områden där insatser är särskilt angelägna är rätt till identitet, skydd mot våld, rätt till sexuell och reproduktiv hälsa, minskad sårbarhet vid krig och naturkatastrofer, rätt till utbildning samt deltagande i beslut som berör dem. Inom dessa områden anser Plan International Sverige att riktade insatser behövs för att stärka barns rättigheter: Stärk barns rätt till utveckling och identitet 5) Rätt till identitet. Ett födelsebevis är mer än bara ett papper det är rätten till en egen identitet och nyckeln till en lång rad rättigheter som att gå i skolan, få vård eller skydd. Barn som inte folkbokförs tillhör ofta samhällets mest marginaliserade grupper och avsaknaden av en identitet minskar ytterligare deras möjligheter. Barn på flykt från kriser och katastrofer blir sällan registrerade och utan födelsebevis riskerar de att bli både stats- och identitetslösa. Rätten till en identitet fastslås såväl i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna som i Barnkonventionen och utgör också ett eget delmål i Agenda 2030. Ändå kommer ett av tre barn som föds idag inte att bli folkbokförda. Detta eftersom fler än 100 utvecklingsländer saknar effektiva folkbokföringssystem. Det leder i sin tur också till att länder och lokalsamhällen står utan viktig information för att kunna planera och följa upp sina utvecklingssatsningar. 5
Sedan 2005 har Plan hjälpt till att registrera 40 miljoner barn runt om i världen. Vi jobbar rättighetsbaserat och ligger i framkant när det gäller digital födelseregistrering, men mer behöver göras. Sverige, med världens äldsta folkbokföringssystem, har goda förutsättningar att bidra till att alla barn får rätt till en egen identitet och bör därför ge ökade anslag och tekniskt stöd till födelseregistrering. 6) Rätt till en bra start i livet. Plan arbetar för att alla barn ska ges möjligheten att utveckla sin fulla potential i samhällen som respekterar deras rättigheter. Tidiga investeringar även innan skolåldern är därför grundläggande för hållbar utveckling och fattigdomsminskning och en grundläggande komponent i Plans program. Eftersom det finns en stark koppling mellan fattigdom och möjligheterna för barn att utvecklas, fokuserar vi särskilt på marginaliserade grupper och barn som lever i fattigdom. Detta är särskilt viktigt då aktuell forskning visar att minst 80 procent av hjärnans utveckling sker före tre års ålder och att det är svårt att ta igen utebliven utveckling senare i livet. Investeringar i de yngsta barnens utveckling är därför samhällsekonomiskt lönsamt och kan förebygga hälsoproblem och inlärningssvårigheter samtidigt som de hjälper barn att utveckla sin fulla potential och med tiden bidra till samhällets utveckling och välfärd. Sverige bör därför satsa på investeringar i de yngre barnen med fokus på nutrition, hälso och sjukvård, tidig stimulans och utveckling, stöd till vårdnadshavare och ansvariga myndigheter samt förskola. Tidig omvårdnad och utveckling är varje barns rättighet! Stärk barns rätt till utbildning 7) Rätten till kostnadsfri, icke diskriminerande, trygg och kvalitativ utbildning. Trots de framsteg som gjorts med millenniemålen finns betydande brister, särskilt för flickor, när det gäller tillgång till utbildning. 57 miljoner barn i grundskoleåldern går inte i skolan och betydligt fler saknar tillgång till tidigt lärande och förskola. Varje barn har rätt till en utbildning av bra kvalitet även efter katastrofer och kriser men många faktorer hindrar miljontals barn från att förverkliga denna rättighet. Investering i barns utbildning leder till minskad fattigdom, högre framtida inkomster och bättre levnadsvillkor. Sverige bör därför stödja utvecklingsländer att bygga kapaciteten hos utbildningsdepartement och andra relevanta ministerier, utbildningsinstitutioner, lärare och civilsamhällesorganisationer. Detta för att säkerställa en inkluderande utbildning av hög kvalitet och säkra skolor för både flickor och pojkar, med utgångspunkt i lika möjligheter och icke diskriminering. Stärk skyddet mot våld mot barn 8) Rätten till barntrygga samhällen och frihet från våld. Var femte minut dör ett barn till följd av våld. Uppskattningsvis 120 miljoner flickor och 73 miljoner pojkar har också utsatts för sexuellt våld någon gång i livet och nästan en miljard barn utsätts regelbundet för fysisk bestraffning. Trots att samhällets främsta uppgift borde vara att se till att inga barn drabbas av våld växer allt för många barn upp i samhällen som varken kan skydda eller ta hand om dem. Det får ofta allvarliga konsekvenser för deras fysiska och psykiska hälsa under resten av livet. För att barn ska kunna växa upp i trygga samhällen behövs offentliga institutioner som har kapacitet och resurser att tillvarata deras intressen. 6
Socialtjänst, hälsovård, skola och rättsvårdande myndigheter måste arbeta tillsammans för att säkerställa att inget barn drabbas av våld. Vi välkomnar att Sverige nu blir en så kallad "pathfinder" inom the Global Partnership to End Violence against Children. Det är viktigt att regeringen genom partnerskapet och andra plattformar arbetar för att göra barns skydd mot våld till en avgörande utvecklingsfråga samt själva bidrar till, och skapar tryck på andra länder, att garantera barntrygga samhällen. Sverige bör även verka för att riktlinjer för skydd av barn finns och efterlevs i internationella insatser, exempelvis för FN:s fredsbevarande styrkor. Stärk barn och ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter 9) Sexualundervisning, ungdomsmottagningar och preventivmedel för barn och unga. Många barn och unga saknar tillgång till information och utbildning så att de kan fatta viktiga beslut om sin hälsa och sexualitet. Till följd av detta löper många flickor ökad risk att bli gravida medan de själva är barn samt att drabbas av hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar. För att barn och unga ska kunna fatta egna, välinformerade och frivilliga beslut om sina kroppar och sin sexualitet krävs kunskap och tillgång till såväl faktabaserad sexualundervisning som moderna preventivmedel och ungdomsmottagningar, något som ofta saknas i utvecklingsländer. Som barnrättsorganisation vet Plan att det, utöver storskaliga satsningar på att utbilda barnmorskor och stärka hälsosystem, även krävs andra insatser om man vill komma åt de problem som barn och unga står inför. Plan välkomnar därför att handlingsplanen för Sveriges feministiska utrikespolitik lägger fokus på ungas SRHR, då vi länge förespråkat öronmärkta satsningar på barn och ungas tillgång till preventivmedel och sexualundervisning i det svenska biståndet. 10) Utrota barnäktenskap, könsstympning och andra skadliga sedvänjor. Både barnäktenskap och könsstympning är grova kränkningar av flickors rättigheter och har förödande konsekvenser. Var tredje flicka i utvecklingsländerna är gift innan hon fyllt 18 år och utsätts därmed för ökad risk för sexuella övergrepp, hiv-smitta och för tidiga graviditeter. Barnäktenskap beror till stor del på djupt rotade normer och föreställningar om flickors roll i samhället, inte minst synen på flickors och kvinnors sexualitet. Lagstiftningen förbjuder inte alltid barnäktenskap och det är heller inte säkert att de lagar som finns efterföljs. Könsstympning är en annan skadlig sedvänja och det uppskattas att omkring 200 miljoner flickor och kvinnor i världen lever med följderna av detta. Ingreppet utförs nästan uteslutande på barn och varje år riskerar runt 3 miljoner flickor att könsstympas, något som får såväl akuta som långvariga konsekvenser. Kronisk smärta, infektioner, minskad eller ingen sexuell njutning och svårare förlossningar är bara några av följderna. Ofta ses könsstympning som ett nödvändigt ingrepp för att kontrollera flickans sexualitet och som en förutsättning för att hon ska kunna gifta sig. Att utrota barnäktenskap, könsstympning och andra skadliga sedvänjor är ett av delmålen i Agenda 2030. Sverige kan bidra till detta arbete genom att bli en ledande röst för att minimiåldern för giftermål ska höjas till 18 år för såväl flickor som pojkar samt att göra kampen mot könsstympning till en prioriterad fråga genom att ta upp problemet i FN och andra internationella fora, liksom i bilaterala diskussioner med svenska samarbetsländer där sedvänjan förekommer. 7
Stärk jämställdheten, med extra betoning på flickors lika värde och rättigheter 11) Satsa på flickors rättigheter och jämställdhet. Plan är en barnrättsorganisation som arbetar för alla barns rättigheter men i våra programländer ser vi hur flickor ofta är dubbelt diskriminerade de är inte bara barn, de är flickor också. FN:s nya hållbarhetsmål, Agenda 2030, har ett specifikt jämställdhetsmål men deklarationstexten slår samtidigt fast att ökade satsningar på jämställdhet skulle leda till stora förbättringar inom samtliga mål. Barn till mammor som gått i skolan har exempelvis större chanser att överleva sin femte födelsedag. Genom att prioritera flickors skolgång, arbeta mot barnäktenskap, se till att flickor och kvinnor får samma möjligheter som pojkar och män stärker vi dem som aktörer samtidigt som det stärker hela samhällets ekonomi och utveckling. Studier från Världsbanken visar att ett extra skolår kan öka den framtida inkomsten med minst tio procent. För att öka jämställdheten och utmana traditionella könsroller arbetar Plan med både flickor och pojkar och vi välkomnar regeringens ökade fokus på jämställhet genom den feministiska utrikespolitiken. Det är dock viktigt att målsättningarna omsätts i konkreta investeringar och insatser. 12) Verka för att unga barnmammors situation blir synlig och att de nås av ökat stöd och utbildning. Varje år föder över sju miljoner flickor barn. Två miljoner av dessa har inte ens hunnit fylla 15 år och i många länder är komplikationer i samband med graviditet och förlossning en ledande dödsorsak bland flickor i åldern 15 19 år. För dem som överlever väntar många utmaningar: de tvingas ofta sluta skolan och riskerar att fastna i fattigdom. Trots detta är flickor under 15 år osynliga i statistiken där man ofta bara nämner "kvinnor i reproduktiv ålder", vilket räknas som 15-49 år. Detta leder till att de yngsta mammorna sällan får det stöd eller de preventiva insatser de behöver. Sverige kan lyfta problematiken och verka för att statistik samlas in på ett etiskt sätt även för ålderspannet 10-14 år. Detta så att flickor under 15 år, och deras specifika behov, synliggörs och att insatser för att stödja dem prioriteras och blir bättre. Sverige bör vidare öka finanseringen för preventiva insatser som fokuserar på att förebygga tidiga graviditeter, men även bidra till arbetat med riktade insatser för att stödja gravida flickor och unga mammor. Detta så att flickorna och deras barn får god vård samt får möjlighet att gå kvar i skolan, även under och efter graviditeten. Garantera att svenskt bistånd har starkt fokus på barn i kriser och konflikter 13) Prioritera utbildning och skydd av barn i humanitära insatser. Enligt FN är fler än 125 miljoner människor runt om i världen i direkt behov av humanitärt stöd för sin överlevnad ungefär hälften av dessa är barn. Det betyder att det finns över 60 miljoner barn som, till följd av kriser och katastrofer, riskerar att växa upp utan tillgång till utbildning och andra grundläggande rättigheter. Barn i dessa kontexter löper hög risk att utsättas för fysiskt och psykiskt våld, tvångsrekrytering till väpnade grupper, sexuella övergrepp, trafficking, barnäktenskap och barnarbete. 8
Utbildning och skydd av barn är så vitalt för barns utveckling och överlevnad att dessa insatser måste klassas som grundläggande humanitära behov. Dessa båda sektorer är dock två av de mest underfinansierade inom det humanitära arbetet. Här kan Sverige vara ledande, dels genom att öka det politiska och finansiella stödet till barns utbildning och skydd, men också genom att påverka andra aktörer att göra samma sak. 14) Investera i katastrofriskreducering med skolan som bas. Varje år drabbas miljontals barn av naturkatastrofer katastrofer som till följd av klimatförändringarna förväntas bli både fler och värre under de kommande åren. Människor som redan lever på marginalen drabbas hårdast och många familjers ekonomi raseras när katastrofen slår till. Barnen förlorar därmed ofta sin möjlighet till skolgång, sjukvård och en trygg hemmiljö. Katastrofriskreducerande insatser är därför vitala och måste ses som viktiga investeringar för framtiden. Forskning visar också att varje krona som satsas i riskreducering ger mångdubbel avkastning. Skolan har en central roll i att sprida kunskap om klimatförändringar och naturkatastrofer. Genom effektiv integrering av denna kunskap i läroplaner kommer både barnen och deras familjer vara bättre rustade att hantera framtida naturkatastrofer och ett förändrat klimat. Den svenska regeringen bör därför ta fram tydliga riktlinjer för hur katastrofriskreducerande insatser och resiliens ska prioriteras i svenska biståndsinsatser, detta gäller särskilt stödet till skolor i linje med det internationella ramverket för katastrofriskreducering som antogs vid den internationella konferensen i Sendai 2015. Stärk barns deltagande i beslut som berör dem 15) Barn som beslutsfattare. Enligt Barnkonventionen har barn rätt att delta i beslut som berör dem. Ändå är de flesta demokratiska system utformade för vuxnas inflytande, inte minst då barn saknar rösträtt. Barn möter också andra hinder för sitt deltagande som att information inte finns tillgängligt på ett sätt som är begripligt för dem eller att vuxna inte tar deras åsikter på allvar. Plan menar att beslutsfattare och andra vuxna måste sluta betrakta barn och ungdomar som passiva mottagare och istället se dem som en resurs som kan bidra till bättre och mer effektiva beslut och insatser. Vår erfarenhet visar att barn och ungdomar inte minst från diskriminerade och utsatta grupper oftast själva vet den bästa lösningen på de problem de möter. Barn och unga kan komma med värdefulla inspel och förslag även när det gäller komplexa processer som budgetplanering eller fredsprocesser. Ungas deltagande i fredsprocesser är dessutom viktigt för att uppnå en hållbar fred. Sverige som givare har mycket att vinna på att lyssna på erfarenheter och perspektiv från barn och unga exempelvis inför utformandet av nya strategier. Idag saknas både strukturer och rutiner för detta och Sverige bör därför arbeta för att barn och unga får inflytande i utformandet av de svenska biståndsinsatser som berör dem. Stockholm, 2016-07-01 9
Plan International är en global barnrättsorganisation som arbetar för en rättvis värld för alla barn och för flickors lika rättigheter. Vi är politiskt och religiöst obundna och allt vårt arbete utgår från FN:s barnkonvention. Plan International har verksamhet i över 70 länder i världen och arbetar på lokal, nationell och global nivå för att stödja barns rätt till utbildning, hälsa och skydd från våld. FÖR YTTERLIGARE INFORMATION, KONTAKTA Programchef: Pia Stavås Meier, pia.stavas.meier@plansverige.org 072 726 46 54 Policy & Påverkanschef: Monica Lorensson, monica.lorensson@plansverige.org 076 883 96 56 10