LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI Avdelningen för industriell ekonomi Thomas Rosenfall DEN 28 AUGUSTI KL.14-18 SAL: Antal uppgifter: 7 Antal sidor: 11 Ansvarig lärare: Thomas Rosenfall, tfn 013-28 25 23 Besöker salen: Efter cirka två timmar Kursadministratör: Karin Fredriksson tfn 013-28 15 51, karin.fredriksson@liu.se Om skrivningen Miniräknare med tömda minnen får användas. Kontroll kan komma att ske. Inprogrammerade uppgifter jämställs med fusk och ärendet överlämnas till disciplinnämnden. Skriv ditt AID på varje sida innan du lämnar skrivsalen. Vid varje uppgift finns angivet hur många poäng en korrekt lösning ger. Sammanlagt kan högst 40 poäng erhållas. För godkänt krävs 22 poäng. För betyget 4 krävs 28 poäng För betyget 5 krävs 34 poäng. Skriv tydligt. Oläsliga lösningar kan inte rättas och ger därmed inte några poäng. Det är viktigt att lösningsmetod och bakomliggande resonemang redovisas fullständigt. Enbart svar godtas ej. OBS! Använd svarsutrymmet som finns i häftet! Lycka till! 1(13)
Uppgift 1: Företagsekonomi begrepp och händelser (10 poäng) Ta ställning till påståendena nedan, sant/ja eller falskt/nej, 0,5 p/påstående. PÅSTÅENDE SANT/ JA 1. En balansräkning visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället. FALSKT/ NEJ 2. Möjligheter och Hot i en SWOT-analys beskriver externa faktorer för företaget. 3. En enskild firma har endast en ägare och firman är juridisk person. 4. Bokslutsdispositioner påverkar både resultat- och balansräkning. 5. Moms är normalt en kostnad för ett företag. 6. Soliditet är ett nyckeltal som ange företagets betalningsförmåga på kort sikt. 7. Kostnadsbärare är den vara eller tjänst som företaget erbjuder. 8. En verifikation är ett bevis för att en affärshändelse har ägt rum. 9. En kostnad uppstår vid betalningstillfället, exempelvis när företaget betalar en leverantör för en vara eller tjänst. 10. Kundkredittiden ökar om kundfordringarna minskar medan omsättningen är konstant 11. Utbetalning är anskaffningsvärdet av en resurs. 12. Ett företag kan ha dålig likviditet samtidigt som det är lönsamt. 13. En låg kalkylränta innebär att framtida inbetalningsöverskott får en större betydelse i investeringskalkylen. 14. Ett aktiebolag kan enbart startas av en ägare, utan startkapital. 15. Alla företag har en nedskriven affärsidé. Uppgiften ger inte några 16. Amortering av banklån är en kostnad. minuspoäng 17. Om internräntan är högre än kalkylräntan är investeringen olönsam. 18. Ekonomi betyder att hushålla med begränsade resurser. 19. Intäkter och kostnader beskriver företagets likviditet. 20. Vid användning av annuitetsmetoden är den investering som ger lägst annuitet lönsam. 2(13)
Uppgift 2: Företagande (5poäng) a) Intressentmodellen Räkna upp tre av de intressenter ett företag kan ha och förklara vilka beroendeförhållanden som finns mellan respektive intressent och företaget. Minst en (1) av de beskrivna intressenterna ska vara intern. (3p) Se, Holmström sid 63 för intressenter och motivering. Exempel kan vara: Kunderna köper företagets varor och tjänster, och lämnar ersättning för det till företaget. Kunderna vill bli nöjda med pris, leverans, kvalitet och andra villkor kopplade till köpet. Leverantörer säljer varor och tjänster och vill få betalt i tid. Företaget förväntar sig leveranser i rätt tid, till rätt kvalitet och tillräckligt bra kreditvillkor. Leverantören vill att företaget köper ytterligare varor och tjänster av företaget. Långivarna de som lånat ut pengar till företaget, t.ex. en bank förväntar sig att få betalt för det i form av ränta. Långivarna förväntar sig också en amortering av lånen. Företaget är intresserat av krediter hos banken för att kunna driva och investera i sin verksamhet och att kunna expandera. Exempel på interna intressenter är: Anställda vill få bra lön, arbetsvillkor, trygghet i anställningen. Deras insats blir nedlagd tid och företagets utnyttjande av deras kompetens och erfarenheter. Företagsledningen önskar även bra lön för sina insatser, men det kan även finnas andra värden för dem, exempelvis genom att vara med att påverka och fatta beslut. Ägarna vill få avkastning på sina satsade pengar, men det kan även vara andra värden som självständighet, att inte arbeta åt andra, att bygga upp ett företag från grunden, etc. Ytterligare exempel finns på sid 63 i Holmström. b) Val av företagsform Du funderar på att starta ett företag och funderar över vilken företagsform du skall välja. Fundera över företagsformen enskild firma. Nämn två fördelar eller nackdelar med just den företagsformen. (2p) Exempel på svar kan vara: En fördel med enskild firma är att det är enkelt att starta. En annan fördel med enskild firma är att ingen startkapital krävs. 3(13)
En nackdel är att ägaren tar personligt ansvar för företagets skulder. Det kan innebära att om företaget går i konkurs, så drabbar det ägarens privata tillgångar. 4(13)
Uppgift 3: Periodkalkyl (4 p) Företaget Full Rulle AB med 8 anställda producerade 120 000 st tejprullar under ett år. Kostnaden för uppvärmning, avskrivningar och räntor i företaget uppgick till 145 000 kr för det året, och kostnaderna för löner och material m.m. var rörliga och utgjorde 1,40 kr/st. Utnyttjandegraden uppskattades till 60 % av det normala. Beräkna tejprullarnas styckkostnad enligt en: a) Divisionskalkyl (1p) b) Normalkalkyl (1p) c) Minimikalkyl (1p) d) Hur stor över- eller undertäckning av fasta kostnader erhålls nästkommande år då den verkliga volymen är 250 000 st? (1p) Lösningsförslag: Volym 120 000 st FK 145 000 kr RK/st 1,40 kr Utnyttjandegrad 60 % Normal volym 200 000 kr (120 000/0,6) a) Divisionskalkyl 145 000 + 1,40 *120 000 = 313 000 kr, självkostnaden per styck blir enligt en divisionskalkyl 313 000/120 000 = 2,608333 kr b) Normalkalkyl Självkostnad per styck enligt en normalkalkyl blir 145 000 /200 000 + 1,4 = 2,125 kr c) Minimikalkyl 1,4 kr/st d) Utnyttjandegraden är högre än normalt vilket ger övertäckning av fasta kostnader: 145 000 (250 000 200 000) 200 000 = 36 250 kr 5(13)
Uppgift 4: Påläggskalkyl (6 p) AB Regnbågen i Staffanstorp tillverkar bland annat takavvattningsprodukter. Företaget har en stor mängd maskiner av olika slag till sitt förfogande. Det finns personal i lagret (1 person) samt i tillverkningen (3 personer). Företagets ägare fungerar som säljare. Från redovisningen har man tagit fram följande produktfakta för en period som får anses som normal för verksamheten: Direkt material, dm Materialomkostnader, MO Direkt lön, dl Tillverkningsomkostnader, TO Tillverkningskostnad Affärsomkostnader, AFFO Självkostnad 3 200 000 kr 800 000 kr 600 000 kr 4 200 000 kr 8 800 000kr 880 000 kr 9 680 000kr e) Beräkna självkostnaden för en produkt där det går åt direkt material för 208 kr och direkt lön 130 kr. (4p) SVAR: Beräkna påläggsbaser för, TO, MO och AFFO. Utgå från att direkt lön används vid beräkningen av TO, direkt material vid beräkningen av MO och tillverkningskostnaden vid beräkningen av AFFO. Beräkna påläggsbaser MO 800 000 / 3 200 000 = 25 % TO 4 200 000 / 600 000 = 700 % AffO 880 000 / 8 800 000 = 10% Självkostnaden Direkt material, dm Materialomkostnader, MO (208*0,25) Direkt lön, dl Tillverkningsomkostnader, TO (130*7) Tillverkningskostnad Affärsomkostnader, AFFO Självkostnad 208 kr 52 kr 130 kr 910 kr 1 300 kr 130 kr 1 430kr f) Försäljningspriset för produkten är 1 787,50 kr/st, vilken är företagets marginal? (1p) Svar: (1 787,50 1 430) 1 787,50 = 0,20 ==> 20% g) Ge förslag på hur företag kan fördela kostnader på ett så rättvist sätt som möjligt? (1p) INGA BERÄKNINGAR SKALL GÖRAS I DENNA FRÅGA! Diskussion om underlag till påläggsbaser, t.ex. direkt material och direkt lön som i denna uppgift eller lageryta, hyreskostnad, maskintid eller värde. 6(13)
Uppgift 5: Investeringskalkylering (4 poäng) Brunneby musteri skall investera i en ny hackmaskin för äpplen för ciderframställning. Företaget väljer mellan hackmaskiner från två olika leverantörer, med betalningsströmmar enligt diagrammet nedan och planenliga avskrivningar på fem år. Leverantör Kiviks Hackelihack Åhus Equipment Grundinvestering (kr) 100 000 250 000 Årliga inbetalningsöverskott (kr) 40 000 80 000 a) Vilken hackmaskin bör företaget välja enligt pay-off metoden? (1 p) Facit: Payback.metoden: Alt 1 = 100/40 = 2,50 Alt 2 = 250/80= 3,125 VÄLJ Alt 1 Kiviks Hackelihack b) Vilken hackmaskin bör köpas om den tekniska livslängden är 9 år och den ekonomiska livsländen är 5 år. Restvärdet efter 5 år är noll för de båda maskinerna och musteriets kalkylränta är 8 procent? (2 p) Nuvärde Alt 1 = -100+40*(1-1,08^-5)/0,08 = 59 708,40 kr Alt 2 =-250+80*(1-1,08^-5)/0,08 = 69 416,80,kr Välj Åhus Equipment c) Det dyker helt plötsligt upp en alternativ investeringsmöjlighet då konkurrenten Hackefors Musteri AB försätts i konkurs. Hackefors musteri har en hackmaskin som är möjlig att köpa av konkursboet. För denna maskin gäller att den ekonomiska livslängden är 7 år. Leverantör Hackefors Musteri Grundinvestering (kr) 478 000 Årliga inbetalningsöverskott (kr) 115 000 Restvärde (kr) 0 Vilken metod bör användas för att beräkna vilken hackmaskin du bör investera i och varför? (1 p) Svar: Annuitetsmetoden därför att investeringarna har olika livslängd. 7(13)
Uppgift 6: Redovisning (6 poäng) a) Ett företag har tagit ett banklån med följande villkor. Lånet tas den 1 april 2013. Beloppet är 10 000 000 kronor Lånet skall betalas tillbaka om 20 år. Räntesatsen är 5 % per år. Amortering görs med lika stora belopp varje år. Amortering och ränta betalas vid samma tidpunkt i efterskott med start den 1 april 2014. Vilken kostnad skall tas upp i resultaträkningen för 2013? (2p) SVAR: Kostnad som skall tas upp i resultaträkningen för 2013 är 5% av 10 000 000 kronor i 9 månader = 375 000 kronor. b) Under 2014 sker den första amorteringen. Är det en kostnad i företagets redovisning för 2013? Motivera svaret! (2p) Nej, amortering är inte en kostnad utan skall ses som en omfördelning av hur tillgångarna är finansierade. Det är en minskning av tillgångarna till förmån för en minskning av lån. Amorteringen berör enbart balansräkningen. c) Ange plus (+), minus (-) eller noll (0)om följande händelser påverkar företagets likviditet (in- /utbetalningar) och årets resultat (företagets vinst/förlust). (2 p) Affärshändelse: Likviditet Resultat 1. Avskrivningar på en lastbil Noll (0) Minus 2. Betalning av räntor på lån Minus Minus 3. Företaget köper varor kredit Noll (0) Minus 4. Företaget tar upp ett nytt lån Plus Noll (0) 8(13)
Uppgift 7: Räkenskapsanalys (5 Poäng) I uppgiften skall du använda BILAGA 1 3 sidor Balans- och resultaträkning för att besvara följande frågor. Utgå från att skatten är 22 %. Använd gärna formelbladet i BILAGA 2 a) Beräkna företagets kortsiktiga betalningsförmåga för 2012 (1p) Lösningsförslag: beräkningar Kassalikviditet = (OT-varulager)/KS= (28 883 9 875) / 13 164=1,4439 ) b) Beräkna företagets långsiktiga betalningsförmåga för 2012? (1p) Lösningsförslag: beräkningar Soliditet=JEK/ totalt kapital = (12 034+0,78*7 848) / 47 000 = 38,63 % (0,3862859) c) Beräkna företagets vinstmarginal för 2012 (1p) Lösningsförslag: beräkningar Vinstmarginalen = (Rörelseresultatet + finansiella intäkter)*100 / Nettoomsättning = (5 246 000 + 775 000) / 112 085 000= 5,37 % d) Beräkna företagets räntabilitet för totalt kapital (Rt) för 2012 (1p) Lösningsförslag: beräkningar Räntabilitet på totalt kapital = (Rörelseresultatet + finansiella intäkter)*100 / Genomsnittlig balansomslutning = (5 246 000 + 775 000)*100/((47 000 000 + 47 015 000)/2)=12,8 % e) Antag att företagets nettoomsättning är oförändrad, hur skulle företaget med de förutsättningarna kunna ordna ett bra värde på räntabiliteten på totalt kapital? INGEN BERÄKNING BEHÖVS. (1p) Lösningsförslag Sälja anläggningstillgångar, outsourcing av verksamheten (=minska behovet av anläggningstillgångar), man kan också betala av lån för att minska balansomslutningen. 9(13)
BILAGA 1 3 SIDOR Resultaträkning Belopp i kronor 2012-01-01-- 2011-01-01-- 2012-12-31 2011-12-31 Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning 112 085 000 109 327 000 Rörelsens kostnader Varukostnader -69 758 000-62 212 000 Övriga kostnader -10 017 000-9 511 000 Personalkostnader -25 352 000-25 781 000 Avskrivningar -1 712 000-1 526 000 Summa rörelsens kostnader -106 839 000-99 030 000 Rörelseresultat 5 246 000 10 297 000 Finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 775 000 624 000 Räntekostnader och liknande resultatposter -2 123 000-2 340 000 Summa resultat från finansiella poster -1 348 000-1 716 000 Resultat efter finansiella poster 3 898 000 8 581 000 Bokslutsdispositioner -942 000-2 100 000 Skatt på årets resultat -805 000-1 900 000 Årets resultat 2 151 000 4 581 000 10(13)
BILAGA 1 3 SIDOR Balansräkning Belopp i kronor 2012-12-31 2011-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 11 123 000 9 597 000 Maskiner och andra tekniska anläggningar 6 082 000 5 782 000 Inventarier, verktyg och installationer 912 000 839 000 18 117 000 16 218 000 Summa anläggningstillgångar 18 117 000 16 218 000 Omsättningstillgångar Varulager mm Råvaror och förnödenheter 9 875 000 13 417 000 9 875 000 13 417 000 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 14 932 000 12 518 000 Övriga kortfristiga fordringar 957 000 982 000 Förutbetalda kostnader och upplupna 1 325 000 795 000 intäkter 17 214 000 14 295 000 Kortfristiga placeringar Kassa och bank 1 794 000 3 085 000 1 794 000 3 085 000 Summa omsättningstillgångar 28 883 000 30 797 000 SUMMA TILLGÅNGAR 47 000 000 47 015 000 11(13)
BILAGA 1 3 SIDOR Balansräkning, forts Belopp i kronor 2012-12-31 2011-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (1 000 000 aktier á 2,50 kr 2 500 000 2 500 000 nominellt värde) Reservfond 130 000 130 000 2 630 000 2 630 000 Fritt eget kapital Balanserat resultat 7 253 000 2 672 000 Årets resultat 2 151 000 4 581 000 9 404 000 7 253 000 Summa eget kapital 12 034 000 9 883 000 Obeskattade reserver Obeskattade reserver 7 848 000 5 436 000 7 848 000 5 436 000 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 13 954 000 12 766 000 13 954 000 12 766 000 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 1 210 000 1 549 000 Checkräkningskredit 792 000 1 453 000 Leverantörsskulder* 2 752 000 4 934 000 Förskott från kunder* 767 000 3 245 000 Övriga kortfristiga skulder* 5 543 000 5 836 000 Upplupna kostnader och förutbetalda 2 100 000 1 913 000 intäkter* 13 164 000 18 930 000 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 47 000 000 47 015 000 *=ej räntebärande skulder 12(13)
BILAGA 2 1 SIDA Formelblad Slutvärdefaktorn:/Kapitaliseringsfaktorn = (1 + r) n Nuvärdefaktorn = 1 (1+r) n Nusummefaktorn = 1 (1+r) n r Annuitetsfaktorn = r 1 (1+r) n Nuvärdekvot = NPV G R syss = R e = R t = R s = Resultat efter finansiella intäkter Genomsnittlig (balansomslutning icke räntebärande skulder) Resultat efter finansnetto Genomsnittligt justerat eget kapital Resultat efter finansiella intäkter Genomsnittligt totalt kapital Finansiella kostnader Genomsnittligt totalt kapital Vinstmarginal = Kapitalomsättningshastighet = Soliditet = Kassalikviditet = Balanslikviditet = Resultat efter finansiella intäkter Nettoomsättning Nettoomsättning Genomsnittligt justerat eget kapital Justerat eget kapital (eget kapital + 0,78 obeskattade reserver) Totalt kapital (Omsättningstillgångar varulager + outnyttjad checkräkningskredit) Kortfristiga skulder (Omsättningstillgångar + outnyttjad checkräkningskredit) Kortfristiga skulder Rörelsekapital = Omsättningstillgångar + checkräkningskredit kortfristiga skulder 13(13)