Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad
Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande ortssammanbindande nät 4 Kommunens strategi för fortsatt utbyggnad av bredband 5 Strategi 6 Prioritering 6 Planerad utbyggnad 7 Följande prioritering sätts upp för den planerade utbyggnaden 7 Dokumenttyp Strategi Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-09 Dokumentansvarig Kommundirektören 2
Bakgrundubrik 1 gul Falköping är till ytan räknat en av de största kommunerna i Västra Götaland. Kommunen har drygt 31 000 invånare varav ca hälften bor i centralorten och resterade i mindre orter och på ren landsbygd. I Falköping genomfördes under åren 2002-2006 en omfattande utbyggnad av ortsammanbindande nät och ortsnät. Utbyggnaden resulterade bland annat i att samtliga växelstationer inom kommunen byggdes om för ADSL och att ett stort antal fibernoder etablerades på skilda platser i kommunen. Av tekniska och ekonomiska skäl fick åtta växelområden endast en begränsad internetkapacitet. Vid den tiden ansågs detta ändå som en acceptabel lösning men i takt med ökade bandbreddsbehov har detta visat sig vara ett växande problem för de boende i dessa områden. Det är därför dags att inleda nästa fas av bredbandsutbyggnad. Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier I regeringens bredbandsstrategi för Sverige är målet att 90 % av hushållen och företagen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020 och redan år 2015 bör 40 % ha tillgång till bredband med den hastigheten. Också kommunernas planeringsansvar tydliggörs och kopplingen till infrastruktur för elektronisk kommunikation stärks i Plan- och bygglagen. Regeringen har också frigjort EU-medel för fortsatt bredbandsutbyggnad på landsbygden. Stödet kan användas för såväl fiber som trådlös bredbandsutbyggnad. Pengarna kommer att hanteras av Länsstyrelsens landsbygdsenhet. Västra Götalandsregionen tog under 2009 fram en strategi för IT-infrastrukturen i regionen. I den slås flera kort och långsiktiga mål fast. Bland annat har det lokaliserats 77 sk vita eller grå fläckar. Med det avses växelstationer som helt saknar eller har mycket begränsad kapacitet när gäller bredband. Ett av målen i strategin är att dessa växelstationer skall anslutas med fiber eller kraftfulla radiolänkar. På så sätt uppnås i det korta perspektivet en avsevärt bättre kapacitet för ADSL. Dessutom upprättas nya överlämningspunkter som byalag och fiberföreningar kan ansluta sig till. Även regionen har avsatt medel för att stödja bredbandsutbyggnaden. Stödet är tänkt att finnas under fem år och under 2010 är 30 milj kronor avsatta. Detta stöd är främst avsett för att bygga nya anslutningspunkter för fiber på landsbygden. I samband med den tidigare bredbandsutbyggnaden tog kommunen fram ett kommunalt IT-infrastrukturprogram. Där beskrivs bl.a. hur de olika orterna utanför centralorten skall avslutas till bredbandsnätet. Detta är sedan flera år förverkligar. Under rubriken Kommunens vision står också att..målet/visionen är en bredbandslösning som sträcker sig till alla delar av kommunen. Det är nu dags att gå vidare och börja förverkliga den visionen. 3
Nulägesbeskrivning Nuvarande ortssammanbindande nät Det befintliga ortssammanbindande nätet inom kommunen ägs av Falbygdens Bredbandsbolag AB (FBAB). Detta bolag ägs till lika delar av Falköpings kommun och Falbygdens Energi AB (FEAB). 4
Nätet sträcker sig ut till alla större orter inom kommunen och är öppet och operatörs neutralt. Bolaget levererar inte själv några operatörstjänster. På de flesta av de anslutna orterna finns kopplingar från fibernoderna till telestationerna. På så sätt försörjs områdena med bredband via ADSL. Fibernoderna är också möjliga anslutningspunkter för byalag och fiberföreningar. Dessutom har TeliaSonerna på egen initiativ eller med kommunalt och statligt bredbandsstöd byggt ut ADSL på flera växelområden. Åtta av de totalt 41 växelstationerna har idag en så kallad best efford-lösning. Det innebär de som bäst kan leverera 0,25-0,5 Mbps bandbredd till hushållen. Dessutom är antalet möjliga abonnenter begränsat. En annan komplicerande faktor är att TeliaSonera har påbörjat en avveckling av mindre, olönsamma växelstationer på landsbygden. Den främsta orsaken är att luftledningarna är dyra i underhåll och stolparna är gamla och behöver bytas ut. De berörda hushållen kommer istället erbjudas en trådlös GSM-lösning. Eventuellt bredband får också lösas trådlöst via 3 eller 4 G. TeliaSonera har i sin planering dock sagt att fiberanslutna växlar och växlar med samlokaliserad utrustning kommer man att ta sist i denna avveckling. Kommunens strategi för fortsatt utbyggnad av bredband En bra infrastruktur och goda kommunikationer är avgörande för kommunens utveckling och en levande landsbygd. Tillgången till optisk fiberkabel och trådlös kommunikation är också ett av kriterierna för en Cittaslow-kommun. Tekniken skall vara ett redskap för det goda livet. Den mest optimala och framtidssäkra bredbandslösningen är via en fiberförbindelse. Med de stora avstånden som finns på landsbygden är detta samtidigt en mycket kostsam investering. För att utbyggnaden av kraftfulla bredbandslösningar överhuvud taget skall komma tillstånd krävs därför ett engagemang av de boende i form av byalag och fiberföreningar. Genom egna arbetsinsatser kan dessutom kostnaderna oftast hållas nere på en acceptabel nivå. En förutsättning för att byalag skall kunna bygga ut fibernätet på landsbygden, är att det finns anslutningspunkter till det sk stomnätet inom ett rimligt avstånd. Kommunens roll och uppdrag i detta sammanhang är därför att verka för att förtäta antalet överlämningspunkter till fibernätet och på så sätt underlätta för byalagen att ansluta sig till stomnätet. Kommunen skall också bevaka att kanalisation anläggs i samband andra kommunala infrastrukturprojekt, där så anses lämpligt. 5
Strategi Kommunen skall, genom det med FEAB gemensamt ägda bolaget Falbygdens Bredbandsbolag AB, verka för att kanalisation anläggs i samband med att elledningar markförläggs på landsbygden. I första hand så länge det finns möjlighet att ta del av det statliga kanalisationsstödet. Kommunen skall avsätta 10 milj kronor under perioden 2010-2014 för den fortsatta bredbandsutbyggnaden. Medlen skall användas som ekonomiskt stöd till att anlägga nya anslutningspunkter för fiber enligt nedanstående intentioner. Medlen skall också kunna användas för nödvändig medfinansiering av byalagens utbyggnad i de fall de sökt och beviljats EU-stöd för sin utbyggnad. Ett villkor för att kommunen skall ge stöd till byalagens utbyggnad är att principen om ett öppet nät tillämpas. Kommunen skall ansöka hos Västra Götalandsregionen om att få ta del av stödet för att bygga nya anslutningspunkter för fiber. Prioritering De åtta områden i kommunen som idag har mycket begränsad tillgång till bredband och som av regionen klassas som sk grå fläckar är särskilt prioriterade för utbyggnad av nya anslutningspunkter för fiber. Därutöver finns ytterligare områden där en förtätning är önskvärd. 6
Planerad utbyggnad 7
Följande prioritering sätts upp för den planerade utbyggnaden: Fas 1 Sträcka:ca 2,4 mil Uppskattad bruttokostnad: 4,8 milj kr Trävattna*, Ullene*, Vilske Kleva Högstena* Fas 2 Sträcka:ca 2,5 mil Uppskattad bruttokostnad: 4,9 milj kr Grolanda, Jäla*, Brismene* och Börstig Fas 3 Sträcka:ca 1,7 mil Uppskattad bruttokostnad: 3,3 milj kr Solberga*, Vistorp* och Fivlered* Fas 4 Sträcka:ca 1,7 mil Uppskattad bruttokostnad: 2,5 milj kr Dala och Borgunda Kälvene Enligt denna planering anläggs ca 7,8 mil fiber på landsbygden till en beräknad bruttokostnad av knappt 16 miljoner kr. Förutom de kommunala medlen krävs också ett regionalt stöd för att kunna genomföra alla delarna av den planerade utbyggnaden. Uteblir detta måste planen revideras. Vid kommunens åtta grå fläckar (markerade med *) anläggs en fiberavlämningspunkt. Dessutom bör de anslutas med en uppgraderad ADSL-lösning. Utöver detta anläggs ytterligare sju anslutningspunkter för fiber. Fyra av dem i anslutning till radiolänkanslutna växelstationer med möjlighet att även fiberansluta dessa. Planerna på att fiberansluta Högstenas växelstation kan dock komma att revideras då ett byalag har planer på ett eget fibernät i området. Observera att andra områden där det finns särskilda behov av nya anslutningspunkter för fiber kan tillkomma. Prioriteringsordningen kan också behöva omvärderas för att tillmötesgå olika byalags utbyggnad eller om det dyker upp samverkansvinster med andra intressenter som vill anlägga optofiber. 8