"Positiva upplevelser i naturen är grunden för att förklara ekologiska samband och för att förstå miljöfrågorna. Att få utveckla sin känsla för naturen är ett första viktigt steg. Kunskap om naturen börjar i naturen! Naturskoleföreningen Med naturen som redskap och genom fältstudier undervisar vi om naturen i naturen. Vi finns på Hunneberg vid Bergagården som är ett nav för att upptäcka mångfalden i Ekopark Halle och Hunneberg. Runt Bergagården finns en storslagen natur med skog, sjö och kulturlandskap. Här finns spännande växter, vanliga och ovanliga svampar samt ett rikt fågel- och djurliv. Här finns flera möjligheter att äta medhavd matsäck eller grilla på våra grillplatser. Vi kan erbjuda utedass och dricksvatten samt service med tändning av grill och kolförsäljning. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Lgr 11 s111 Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Lgr 11 s.111 Skolans värdegrund och uppgifter, övergripande mål och riktlinjer: Läraren ska i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande. Gy 11 s. 10 Naturvetenskapsprogrammet Förståelse av naturvetenskap bygger på ett samspel mellan teori och praktisk erfarenhet. Experiment, laborationer, fältstudier och andra jämförbara praktiska moment ska därför vara centrala inslag i utbildningen. Gy 11 s. 47 Besöken på Hunnebergs naturskola tillsammans med lärare är kostnadsfritt för elever i Grästorp, Trollhättan och Vänersborg. Varje grupp ska ha minst en ordinarie pedagog med. För bokning och frågor kontakta Hunnebergs Naturskola 0521-22 37 70. Bokning via e-post: info@hunnebergsnaturskola.se
Fältstudier och enkla frågeställningar inom ämnet Biologi och Naturkunskap Ekosystemet sjön Vad finns under ytan? Genom att samla in sötvattensorganismer och studera dem och deras anpassningar till ett liv i vattnet ökar eleverna sin förståelse för djuren i sjön. Många djur har endast en del av sin livscykel som vattenlevande, andra djur lever hela sitt liv i vatten. Vem äter vem i sjön? Samtidigt kan vi också berätta om vattnets väg genom landskapet och hur vattnets kvalitet påverkas av detta. Ekosystemet skogen Eleverna gör gruppvisa undersökningar i ekosystemet skogen. Djuren som hittas är växtätare, rovdjur eller nedbrytare. Detta program tydliggör begrepp som näringskedja och kretslopp. Hur cirkulerar näringen i ekosystemet skogen? Vi förklarar begreppet ekosystemtjänster. Fåglar Hur hittar fåglarna? Vad är revir? Strategier för att klara vintern. Hur kan man se anpassningar till olika födoslag? Fåglars läten, vem sjunger vad? Vi använder kikare och tubkikare när vi letar fåglar kring Bergagården. Jord Vi sållar förnan och letar efter framför allt nedbrytare men även rovdjur. Vi tar hjälp av stereoluppar för att kunna studera vad som finns i förnan. Därefter identifierar, sorterar och grupperar så långt det är möjligt. Vi samtalar kring ekosystem, ekosystemtjänster och dess påverkan. Ekosystemet ängen Vi slaghåvar på ängen, i busken och i dikeskanten och ser vilka djur som lever där. Vi identifierar, sorterar och grupperar så lång det är möjligt. Vi samtalar om ekosystemet ängen, dess historia och framtid. Naturbruksprogrammet Att bruka naturen på ett sätt som främjar hållbar utveckling och vårdar ekosystemen ställer krav på såväl biologiska som tekniska och ekonomiska kunskaper. Gy 11 s 33 Konsten att läsa naturen: Det är stor skillnad på att läsa om ekosystem och på att resonera om dem ute i naturen. Läroböckerna innehåller långa textavsnitt med svåra termer och många bilder på näringskedjor. Undervisningen blir lätt för teoretisk och begreppen viktigare än helheten. Ola Magntorn, universitetslektor i biologi med inriktning biologididaktik.
Knoppar och träd Kan barken eller bara knoppen avslöja vilket träd det är? Vi studerar knopparna och berättar om vad som händer med träden vid olika årstider. Vid förlängning av passet kan man lägga in en bildövning. Växter för mat och hälsa Kunskapen om ätliga och läkande växter är en del av vårt kulturarv. Koppling görs till kulturlandskapet och dess växter. Vid förlängning av passet kan vi även gå in på blommans delar, systematiska observationer samt fotosyntesen. Kombinera gärna detta pass med växtfärgning eller koka ett ört-té. En lav story Vi letar lavar som finns runt om oss. Vad är en lav? Vad berättar lavarna om luften vi andas? Under stereoluppar studerar vi lavarnas fantastiska struktur och mönster. Är mossa verkligen mossigt? Vad är mossa? Vi upptäcker mångfalden och lär oss känna igen några av våra vanligaste mossor. Vi tar med oss mossorna in till våra stereoluppar för att lättare kunna se detaljer och artbestämma. Svamp Vi letar efter alla sorters svampar, giftig som ätlig. Identifierar, sorterar och grupperar. Vad innebär det att svampar inte är växter? Vad är mykorrhiza och mycel? Hur påverkar svamparna träden? Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Gy 11 s. 11, Lgr 11 s. 12 Biologins metoder och arbetssätt Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling. Lgr 11 s. 115
Fältstudier och enkla frågeställningar inom historia, samhällskunskap, fysik och teknik Mossen Vad är en mosse och vad kan den avslöja för oss? Med hjälp av borren tar vi oss ner till istiden. Genom de borrprov vi tar upp diskuterar vi kring klimat, nedbrytning, och hur mossen bildats. Vi berättar om torven som bränsle, torvbrytning och tittar på resterna av den gamla torvladan. Vi tittar på växterna och träden som klarar denna extrema miljö, våt och näringsfattig. Kombinera gärna med Platåbergens geologi. Platåbergens geologi Vi vandrar ut med vattenfallet och gör en historisk och geologisk tidsresa. Med luppens hjälp tittar vi på struktur och kornstorlek och hur det kommer sig att vi har platåberg just här. Vid en förlängning av passet placerar vi ut bergets delar längs en tidslina Kombinera gärna med Mossen. Elden 1 Kemi, fysik och biologi och eldens historia. Detta pass tar upp energi, fotosyntes, koldioxid och klimatpåverkan. Energibegreppet har en central roll; Var kommer energin ifrån? Var tar den vägen? Vad finns kvar i askan? Vi tar även upp eldens betydelse för människans utveckling. Elden 2, heldag Ni får fritt arbeta i grupper, få uppdrag, välja boplats, samla ved, göra upp eld, utföra uppdragen. Teknik, fysik och gruppstärkande samarbetsövning. Fysik Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för och nackdelar för miljön. Lgr 11 s.130 Historia Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. Lgr 11 s. 172
Fotosyntesen. Var, när och hur uppstår fotosyntes? Vad är cellandning? Hur får växterna energi? Energins flöde Vi leker in förståelse för hur energin flödar och vad som går vidare. Vi tar upp energi och energiresurser, energiomvandling, och energilagring. Hållbar utveckling Genom olika övningar får eleverna ökad förståelse för hållbar utveckling. Övningarna visar vägen till ett personligt förhållningssätt och till hur man kan skapa en hållbar livsstil ur ett hälso och miljöperspektiv. Näringsväv. Vem äter vem på land respektive i sjön? Näringsväv och hållbart ekosystem, vad händer i en näringsväv om alla växter försvinner? Vad händer om alla djur försvinner? Biologisk mångfald. Fjärilar behöver specifika växter för sin fortplantning. Vilken roll har vi människor i fjärilars möjlighet till fortplantning? Geografi Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Lgr 11 s.159 Naturkunskap Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat, och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft. Gy11 s.132 Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling. Lgr 11 s. 9 Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de dels själva kan medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Gy11 s.7 Tidigare forskning visar att elever har svårigheter att förstå processer som fotosyntes, cellandning och ekologiska samband, såsom energiflöden i ekosystem. Helena Näs, institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, visar i sin avhandling att när elever får möjlighet att resonera med lärare och klasskamrater, och om formlerna konkretiseras med hjälp av t.ex. frukter, kvistar och växter, så utmanas elevernas förklaringar till mer än bara en utantillinlärd formel. Fotosynteskunskaper är nödvändiga i dagens debatt om hållbar utveckling, men också för att förstå växternas fundamentala funktion på jorden, säger Helena Näs. Helena Näs doktorsavhandling : Fotosyntesundervisning i grundskolan. Elevers resonerande, förståelse och interaktioner
Övrigt Friluftslivets Matlagning Planera, organisera, arrangera och tillaga en måltid utomhus över öppen eld eller på stormkök. Vi står för utrustning och idéer, eleverna planerar och skolan står för råvaror. Ta med egen kåsa, tallrik och sked. Att handleda utomhus Vi förklarar hur man kan arbeta med grupper utomhus. Metod, kunskaper och utomhuspedagogiska tips och idéer med naturen som verktyg. Naturen ger kraft- Naturlig rekreation Naturen är en källa till rekreation för kropp och själ. Genom enkla, lite lekfulla övningar sänker vi våra axlar och andas lite lugnare och djupare. Vi öppnar våra sinnen och ser och känner naturen omkring oss! Naturens skönhet Färg, form, ytor och strukturer. Vi tittar närmare på naturens konstverk. Vi studerar naturen genom ett konstnärligt sinne och hämtar inspiration till ett konstnärligt uttryck. Idrott och hälsa Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Lgr 11 s. 51 Barn och Fritidsprogrammet Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i pedagogik och deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom de verksamheter programmet utbildar för. Gy 11 s. 17 Idrott och Hälsa Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation. Gy 11 s. 84 Estetiska programmet, inriktning bild och formgivning Den ska utveckla elevernas förmåga att uttrycka sig och kommunicera visuellt samt att uppleva, tolka och reflektera över visuella uttryck ur olika perspektiv. Gy 11 s. 43 Friluftsliv och utevistelse Hur olika friluftsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras. Lgr 11 s. 54 Hem och konsumentkunskap Planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang. Lgr 11 s. 42