PM Smedjeholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd



Relevanta dokument
PM Ängelholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

KOMPLETTERANDE SAMRÅDSUNDERLAG

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl

Miljöpåverkan från avloppsrening

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk

Maximal genomsnittlig veckobelastning

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk, Mål nr M

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund

ERNEMARS AVLOPPSRENINGSVERK

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk

Yttrande över ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt drift av Skebäcks avloppsverk, Örebro kommun

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

2. TEKNISK BESKRIVNING

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008.

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Miljörapport för år: 2014 Textdel

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Under prövotiden gäller följande provisoriska föreskrifter.

Naturvårdsverkets författningssamling

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT (12) MR 2013 för Hargshamn ARV

Statens naturvårdsverks författningssamling

ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK

Miljörapport. Kvicksund 2014.

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Hur reningsverket fungerar

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk

Samrådsunderlag. Kungsängens avloppsreningsverk (11) memo01.docx

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Carnelius


OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK

NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii

BDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.

Vatten Avlopp Kretslopp

HÖVIKSNÄS AVLOPPSRENINGSVERK

Efter ändring skall villkor 8 ha följande lydelse: REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun


Mall för textdelen till miljörapporten

Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d.

Investering 2019 Tilläggsinvestering fördjupad studie för Lindholmen pe Fördjupad studie avseende om- och tillbyggnad av avloppsreningsverket

Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016

VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK

13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL

Benchmarking VA-verksamhet 2007

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

Och vad händer sedan?

Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

UNDERLAG AVGRÄNSNINGSSAMRÅD

Vattenreningsteknik 3p (5p)

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Miljörapport Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)


Miljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011.

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Ombyggnation av Hamburgsunds ARV

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns

Transkript:

Uppdrag Datum Smedjeholms avloppsreningsverk 2015-05-25 PM Smedjeholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd ERAN Miljökonsult AB Erik Ander ERAN Miljökonsult AB Tel 046-29 36 20 Mob 070-57 28 433 Assessorsvägen 6 237 31 BJÄRRED E-mail: erik.ander@eran.se Org nr 556629-2685 1(33)

Sammanfattning Ansökan avser en delvis utökad verksamhet vid Smedjeholms avloppsreningsverk i förhållande till vad nuvarande tillstånd från 1994 förutsätter. Det nuvarande tillståndet omfattar följande: För utsläppet från Smedjeholms avloppsreningsverk gäller tillstånd meddelat av Koncessionsnämnden år 1986. I senare beslut från Länsstyrelsen år 2001 ändrades vissa villkor. Härutöver finns ett beslut från Länsstyrelsen från år 1982 gällande tillstånd till utökning av slamlager och senare ett beslut från Länsstyrelsen år 1992 med ändrade villkor avseende slamlagringen. Slutligen finns en vattendom från Västerbygdens vattendomstol från år 1965 gällande utloppsledningen. Det nuvarande tillståndet är baserat på En anslutning av maximalt 135 000 personekvivalenter (årsmedelvärde vid högbelastningsår) Det nuvarande tillståndet reglerar bl.a. Utsläppen av organiskt material (BOD) Utsläppen av fosfor Utsläppen av kväve Den förändrade verksamheten avser en ändrad framtida belastningsbild genom en högre framtida belastning, vilken då kommer att motsvara en högsta genomsnittlig veckobelastning motsvarande 150 000 personekvivalenter (pe). Huvudskälet till den nya tillståndsansökan är att verksamheten vid avloppsreningsanläggningen ej tidigare prövats enligt Miljöbalken (utan Miljöskyddslagen som gällde 1986). Ansökan omfattar vissa fysiska förändringar inom anläggningen (vissa nya bassängenheter). Förändringarna medför något ökade utsläpp av renat avloppsvatten till Kattegatt som en följd av den framtida högre vattenbelastningen under förutsättning att de villkor som gäller idag uttryckta som mg/l fortsatt kommer att gälla. Utsläppen till luft på grund av ändringarna blir marginella och ej heller uppkommer några ytterligare bullerstörningar till följd av ändringen mer än vad som är kopplat till något fler transporter till och från anläggningen. Åtgången av kemikalier och energi kan både komma att öka och minska beroende på kommande processval de totala förändringarna bedöms dock som relativt marginella. ERAN Miljökonsult 2(33)

Inledning Med anledning av att Vivab Vatte & Miljö i Väst AB - avser att söka tillstånd enligt Miljöbalken för den förändrade verksamheten vid Smedjeholms avloppsreningsverk, har föreliggande PM upprättats med skriftliga uppgifter inför planerade samråd. PMn skall, tillsammans med det som framkommer under samrådet, utgöra underlag för bedömning om ändringen i verksamheten kan antas ha betydande miljöpåverkan och i vilken omfattning samrådet skall ske. Orientering Det nuvarande tillrinningsområdet kopplat till Smedjeholms reningsverk omfattar Falkenbergs tätort samt orterna Slöinge, Heberg, Årstad, Södra Kustbygden, Skrea, Tröingeberg, Vinbergs Samhälle, Vinbergs kyrkby, Ljungby-Bergagård, Skogstorp samt Norra Kustbygden med Olofsbo och Glommen. Inom verksamhetsområdet finns ett antal livsmedelsindustrier som bidrar med processavloppsvatten som påverkar belastningsförutsättningarna vid reningsverket Carlsberg Sverige, Torsåsen Fågelprodukter, SIA Glass och Falkenbergs Laxrökeri/Korshaga Food. Härtill kommer under 2015/2016 processavloppsvatten från Arla Foods AB i anslutning till att mejerianläggningen åter tas i drift efter att ha varit nedlagd sedan mars 2013. Vidare kommer Kontrollhudar International ABs verksamhet i Varberg att flyttas till Falkenberg under 2015. Smedjeholms reningsverk omfattar idag anläggningsdelar för mekanisk, biologisk, och kemisk behandling med syfte att säkerställa villkorade resthalter av BOD 7, fosfor och kväve. Därutöver finns anläggningar för slambehandling. För det samlade processavloppsvattnet från Carlsberg och Arla Foods finns en särskild biologisk behandlingslinje innan kemisk efterfällning sker tillsammans med mekaniskt-biologiskt renade kommunala avloppsvattnet. Den kommunala mekaniska reningen omfattar maskinrensade fingaller, luftat sandfång samt försedimentering. Den biologiska behandlingen består av en aktivslamanläggning med efterföljande mellansedimentering. I den industriella behandlingslinjen sker den biologiska behandlingen likaledes i en aktivslamprocess men utformad med SBR-teknik. Den kemiska reningen sker f.n. som en kombination av för- och efterfällning. I efterfällningssteget sker slamavskiljningen genom flotation. Det avloppsslam som uppkommer i processen förtjockas mekaniskt, stabiliseras genom rötning samt slutavvattnas genom centrifugering. Det producerade slammet utnyttjas så långt möjligt för tillverkning av anläggningsjord efter kompostering vid extern anläggning. ERAN Miljökonsult 3(33)

Till Smedjeholms reningsverk är idag ca 28 500 personer anslutna. Härtill kommer visst industribelastningen motsvarande ca 50 000 pe (personekvivalenter) baserat på tillförd BOD-mängd, varav Carlsberg/Arla Foods svarar för ca 37 000 pe. Den framtida hushållsbelastningen baserad på gällande planer och befolkningsutvecklingstatistik - har beräknats motsvara högst ca 35 000 personer sett i ett 20 - års-perspektiv. Den industriella belastningen vad avser BOD beräknas öka till upp mot 70 000 pe varav Carlsberg/Arla Foods svarar för ca 50 000 pe. Utöver en ökad BOD-belastning ökar även den tillförda avloppsvattenmängden resp. kvävemängden, vilket också är intressant för reningsverkets framtida utformning och drift. Vissa om- och tillbyggnader av reningsverket erfordras sålunda för att möta den successivt högre belastningen. Det rör sig därvid om en förstärkning av det biologiska reningssteget samt slambehandlingen. Härutöver avses diverse moderniseringsåtgärder vidtas i bef. anläggningsdelar som i och för sig ej är föranledda av belastningsökningen som sådan. Verksamheten Nuvarande tillståndsgiven verksamhet För utsläppet från Smedjeholms avloppsreningsverk gäller tillstånd meddelat av Koncessionsnämnden år 1986. I senare beslut från Länsstyrelsen år 2001 ändrades vissa villkor. Härutöver finns ett beslut från Länsstyrelsen från år 1982 gällande tillstånd till utökning av slamlager och senare ett beslut från Länsstyrelsen år 1992 med ändrade villkor avseende slamlagringen. Slutligen finns en vattendom från Västerbygdens vattendomstol från år 1965 gällande utloppsledningen. Det nuvarande tillståndet är baserat på en anslutning av maximalt 135 000 personekvivalenter (årsmedelvärde vid högbelastningsår) Ansökt verksamhet Förändringen Ansökan avser en förändrad verksamhet vad gäller tillståndets omfattning. Kommunen kommer att hemställa om att omfattningen vad avser avloppsreningsanläggningen ändras till följande: Avloppsreningsanläggning för Falkenberg med flera orter avseende en maximal genomsnittlig veckobelastning av högst ca 150 000 pe (personekvivalenter) motsvarande högst 10 000 kg BOD 7 /d, med utsläpp av renat avloppsvatten till Kattegatt. ERAN Miljökonsult 4(33)

Ansökan medför behov av vissa fysiska förändringar inom eller i anslutning till nuvarande reningsanläggning. Nollalternativ m.m. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer att beskrivas den totala verksamheten utifrån den nuvarande belastnings- och utsläppssituation ( nualternativet ) den tillståndsgivna belastnings- och utsläppssituationen (nollalternativet) den framtida belastnings- och utsläppssituationen (huvudalternativet) Nualternativet är inget egentligt framtidsalternativ, utan har endast medtagits för att illustrera den nuvarande situationen. Det bör observeras att skillnaden mellan nollalternativet och huvudalternativet i huvudsak utgörs av belastningsförändringar på grund av en förändrad folkmängds- och industribelastningssituation. Denna belastningsutveckling kan man som ansvarig för VA-verksamheten inte göra något åt, utan reningsverket måste anpassas härtill successivt. Andra alternativ till huvudalternativet skulle kunna vara att omlokalisera reningsverket (ett helt nytt verk lokaliserat till annan plats) eller att avveckla reningsverket och pumpa avloppsvattnet till något annat reningsverk i regionen för sambehandling här. Underalternativ till huvudalternativet skulle kunna vara att ändra utsläppspunkten eller att försöka nå ännu lägre utsläppsnivåer vad gäller BOD, fosfor och kväve. Faktiska belastningskonsekvenser av förändringen Allmänt De framtida förändringar som är aktuella för verksamheten vid Ängelholms reningsverk är en successivt ökad belastning genom anslutningsökningar inom nuvarande verksamhetsområde resp. genom ev. utökningar av detsamma. Anslutningsförändring Hushåll: I tabellen nedan redovisas de framtida person- resp. industrianslutningarna. Som jämförelse redovisas de idag tillståndsbaserade anslutningarna (nollalternativet) resp. den nuvarande anslutningen. Orter/Industrier Falkenbergs tätort samt orterna Slöinge, Heberg, Årstad, Södra Kustbygden, Skrea, Tröingeberg, Vinbergs Samhälle, Vinbergs kyrkby, Ljungby-Bergagård, Skogstorp samt Norra Kustbygden med Olofsbo och Glommen. Framtida anslutning Maximal anslutning enligt tillstånd Nuvarande anslutning 35 000 32 500 28 500 ERAN Miljökonsult 5(33)

Orter/Industrier Carlsberg Sverige, Torsåsen Fågelprodukter, SIA Glass och Falkenbergs Laxrökeri/Korshaga Food. Härtill kommer under 2015/2016 processavloppsvatten från Arla Foods AB i anslutning till att mejerianläggningen åter tas i drift efter att ha varit nedlagd sedan mars 2013. Vidare kommer Kontrollhudar International ABs verksamhet i Varberg att flyttas till Falkenberg under 2015. Framtida anslutning Maximal anslutning enligt tillstånd Nuvarande anslutning - - - Belastningsförändringar I framtidsfallet räknas med att tillförseln av ovidkommande tillskottsvatten förblir oförändrad. Detta innebär att ev. tillkommande tillskottsvatten, via nya ledningar/områden, mer än väl kompenseras av saneringsinsatser inom befintligt verksamhetsområde. Vidare har förutsatts att maxbelastningen av tillskottsvatten vid extrema tillfällen (snösmältning, kraftig nederbörd) ligger kvar på nuvarande nivå. Belastningarna (årsmedianvärden) vid den framtida maximala anslutningen framgår av nedanstående tabeller: Avloppsvattenmängder: Parameter Sort Framtidsvärde Anslutning Personer 35 000 Min. torrväderstillrinning, hushåll m 3 /d 9 000 m 3 /h 600 Min. torrväderstillrinning industri kommunalt inlopp m 3 /d 1 000 m 3 /h 100 Min. torrväderstillrinning, industrilinje SBR-rening m 3 /d 5 000 m 3 /h 250 Min. torrväderstillrinning kommunalt inlopp m 3 /d 10 000 m 3 /h 700 Min. torrväderstillrinning slutsteg (flotation/kem) m 3 /d 15 000 m 3 /h 950 Max. torrväderstillrinning, kommunalt inlopp m 3 /d 25 000 m 3 /h 1 300 Max. torrväderstillrinning, slutsteg m 3 /d 30 000 m 3 /h 1 550 Max. tillrinning (vid regn), kommunalt inlopp m 3 /h 2 000 Max. tillrinning (vid regn), slutsteg (flotation/kem) m 3 /h 2 250 Årsavloppsvattenmängd (5-årsmedelvärde) Mm 3 /år 8,3 ERAN Miljökonsult 6(33)

Föreningsmängder: Parameter Sort Framtidsvärde Organisk substans hushåll kg BOD 7 /d 2 600 Organisk substans industri, kommunalt inlopp kg BOD 7 /d 1450 300 Organisk substans, totalt kommunalt inlopp kg BOD 7 /d 3450 900 Organisk substans industrilinje, SBR-rening kg BOD 7 /d 3450 500 Organisk substans totalt kg BOD 7 /d 7450 400 450 Kväve hushåll kg N/d 425 Kväve industri, kommunalt inlopp kg N/d 75 Kväve, totalt kommunalt inlopp kg N/d 115 500 Kväve industrilinje, SBR-rening kg N/d 115 300 Kväve totalt kg N/d 800 Slamproduktion: Parameter Sort Framtidsvärde Avvattnad slammängd ton TS/år 1 800 450 Slammängden ökar p.g.a. ökad anslutning (primärslam), ökad BOD-belastning (bioslam) respektive ökad kemikalietillsättning (kemslam). I tabellen nedan sammanfattas de framtida mängderna. Som jämförelse redovisas de idag tillståndsbaserade anslutningarna (nollalternativet) resp. den nuvarande anslutningen. Orter/Industrier Framtida anslutning Maximal anslutning enligt nuvarande tillstånd Nuvarande anslutning Avloppsvattenmängd, Mm 3 /år 8,3 6,3 6,7 BOD-mängd, kg/d 7 400 9 500 5 600 N-mängd, kg/d 800 780 620 Slammängd, ton TS/år 1 800 2 500 1 400 Den maximala genomsnittliga veckobelastningen (GVB) kommer att inträffa under dygn med hög veckobelastning i industrilinjen med samtidigt höga belastningar från Carlsberg och Arla Foods inom ramen för deras tillåtna maxdygnsvärden 3 000 kg/d resp. 2 800 kg/d - och med något förhöjd belastning via det kommunala inloppet. Denna sammanlagda maximala veckomedelmängd av BOD bedöms som mest komma att uppgå till ca 5 800 kg BOD/d via SBR-linjen och ca 4 200 kg BOD/d via det kommunala inloppet d.v.s. totalt max 10 000 kg BOD/d motsvarande ett max GVBvärde på ca 150 000 pe. Lokalisering Det nuvarande tillrinningsområdet kopplat till Smedjeholms reningsverk omfattar Falkenbergs tätort samt orterna Slöinge, Heberg, Årstad, Södra Kustbygden, Skrea, Tröingeberg, Vinbergs Samhälle, Vinbergs kyrkby, Ljungby-Bergagård, Skogstorp samt Norra Kustbygden med Olofsbo och Glommen. ERAN Miljökonsult 7(33)

En översiktskarta verksamhetsområdet och de anslutna orterna framgår nedan. Inom kommunen finns ytterligare småverk i10 st mindre orter reningsverk som ej berörs av aktuell ansökan. Det skulle dock i ett längre tidsperspektiv kunna bli aktuellt att överföra även vattnet från t.ex. Köinge, Vessigebro och Okome om detta ur teknisk, ekonomisk och miljömässig synvinkel skulle var att föredra. Reningsverksslam tillförs Smedjeholmsverket idag från samtliga ej anslutna småverk enligt ovan. Det kan noteras att samhällena Morup och Långås i kommunens nordvästra del idag är anslutna till avloppsreningsverk i Varbergs kommun. Avloppsreningsverket är beläget på fastigheterna Smedjeholm 1:65, Skogstorp 4:148 och Skogstorp 1:43 ca 4 km väster om Falkenbergs centrum. ERAN Miljökonsult 8(33)

Närmaste privatägda bostadsfastighet i anslutning till reningsverket ligger ca 200 meter norr om anläggningen. Området nordväst till nord om reningsverket omfattas av åkrar och ängar. Närmast nordost om reningsverket ligger ett industriområde. Öster om reningsverket finns ett område med några äldre bostadsfastigheter i kommunens ägo. I övrigt består områdena öster, söder och väster om reningsverket av strand- och havsvattenområden. ERAN Miljökonsult 9(33)

ERAN Miljökonsult 10(33)

Reningsverket har varit lokaliserad på nuvarande plats sedan det byggdes på 60-talet (1964). Lokaliseringen och utsläppspunkten prövades senast i samband med tillståndsprövningen 1994. Reningsverksområdet är detaljplanelagt. Reningsverksutformning Nuvarande utformning Reningsverkets utformning och anläggningsdelar framgår av nedanstående situationsplan, flygbild och processchema. ERAN Miljökonsult 11(33)

ERAN Miljökonsult 12(33)

Anläggningsdatan framgår av följande tabell: Anläggningsenhet m 3 m 2 Kapacitet m 3 /h Industriell vattenbehandling Inloppspumpstation 10-03 Galler Utjämningsbassäng 1 860 SBR-anläggning 2 x 3 000 Utjämningsbassäng 2 940 Kommunal vattenbehandling Kopplingsbrunn - - - Galler 2 x 1 500 Sandfång 2 x 180 Försedimenteringsbassänger 3 x 210 Biopumpstation Biobassänger, 2 st anoxisk 2 x 300 Biobassänger, 2 st aerob 2 x1 650 Mellansedimenteringsbassänger 5 x 280 Biobäddar (ur drift) 2 x 1 300 2 x 310 Gemensam industriell och kommunal vattenbehandling Flockningsbassänger 4 x 210 Flotationsbassänger 4 x 120 Slambehandling, gemensam för industriellt och kommunalt slam Blandslamsilo för mek/bio-slam 275 Externslamsilo 108 Ur drift Mekanisk förtjockare 2 x 30 Kemslamsilo 115 Mellanslamlager, ftj- och kemslam 27 Rötkammare 2 x 1 500 Slamlager 1, rötslam 300 Slamlager 2, rötslam 300 Gasklocka 170 Slamcentrifuger 2 x 20 Slamplatta 200 Slamlager 10 000 6 000 Rejektvattenbassäng 200 Övriga anläggningsdelar (byggnader m.m.) Servicebyggnad, Maskinhus, Rensbyggnad, Flotationsbyggnad, Slambehandlingsbyggnad, Rötkammarbyggnad, Upplagsplatta för sand m.m. ERAN Miljökonsult 13(33)

Driften av reningsverket kan beskrivas enligt följande: Industriell del Det inkommande processavloppsvattnet från Carlsberg resp. Arla Foods tillförs en inloppspumpstation belägen utanför reningsverksområdet - varvid vattnet pumpas upp till ett fingaller varefter det avleds vidare till en utjämningsbassäng 1. Till utjämningsbassängen förs även rejektvatten från slamcentrifugeringen. Utjämningsbassäng 1 med rejektvattenbassängen till höger Från utjämningsbassängen pumpas det samlade utjämnade vattnet vidare till en SBR-anläggning där vattnet genomgås biologisk rening inkl. kvävereduktion. Anläggningen tillförs ett delflöde returslam från den kommunala bioreningen för att erhålla en lämplig mikroorganismkultur. En av SBR-reaktorerna ERAN Miljökonsult 14(33)

Efter sedimentering i i SBR-reaktorerna leds vattnet vidare till en utjämningsbassäng 2 varefter det leds vidare till kemsteget i den kommunala linjen för gemensam kemisk slutbehandling. Utjämningsbassäng 2 Överskottsslam från SBR-reningen leds till blandslamsilon där det blandas med primärslam och bioslam från den kommunala linjen. Kommunal del Vatten pumpas från flera olika håll in i en kopplingsbrunn.. Kopplingsbrunnen Från kopplingsbrunnen förs avloppsvattnet vidare till 2 st parallellkopplade fingaler och vidare till 2 st parallellkopplade sandfång. Renset pressa och tvättas och sanden (sandvattnet) avvattnas och tvättas. ERAN Miljökonsult 15(33)

Det avskilda renset tvättas och pressa samt överförs till containers f.v.b. till förbränningsanläggning. Sanden överförs också till container f.v.b. till sandupplaget. Fingallren Sandavvattningen med sandtvätt sandfången belägna inomhus under durkplåten ERAN Miljökonsult 16(33)

Utlastning av sand och rens Efter sandfången avrinner vattnet vidare till de 3 st parallellkopplade försedimenteringsbassängerna. Här finns möjlighet till förfällning med polymer och kemikalie (sker bara ibland vid hög belastning). Primärslammet från försedimenteringen pumpas till blandslamsilon se nedan under rubriken Slambehandling. Försedimenteringen ERAN Miljökonsult 17(33)

Det mekaniskt renade vattnet leds till det biologiska reningssteget bestående av anox- och aerobbassänger. I denna anläggning reduceras BOD-innehållet samt sker den biologiska kväveavskiljningen. Biosteget tillförs ympvatten från det industriella inloppet för att öka kolkälleinnehållet för denitrifikationen. Biobassängerna Bioslammet avskiljs i mellansedimenteringsbassängerna och återförs till biobassängerna som returslam. En mindre mängd överskottslammet pumpas till blandslamsilon. En mindre del returslam tillförs även SBR-anläggningen enligt ovan. Mellansedimenteringen ERAN Miljökonsult 18(33)

Returslamuttagen, 10 pumpar Efter den biologiska reningen genomgår vattnet kemisk fosforavskiljning genom efterfällning med aluminiumklorid. Detta sker i flocknings- och flotationsbassängerna. Det avskilda kemslammet pumpas till ett kemslamlager och en kemslamsilo f.v.b. till ett mellanlager där det blandas med det förtjockade blandslammet se nedan under rubriken Slambehandling. Innan flockningssteget blandas det kommunala vattnet med det SBR-behandlade industrivattnet. Flotationsbassängerna ERAN Miljökonsult 19(33)

Kemikalietankarna Det renade avloppsvattnet leds ut i Kattegatt på ca 7-10 m djup via en ca 1 100 m lång utloppstub (D=800 mm) se nedan: ERAN Miljökonsult 20(33)

Slambehandling De uppkomna primär- och bioslammen pumpas var för sig till en blandslamsilo. Hit förs sålunda även bioslammet från den industriella SBR-anläggningen. Blandslammet genomgår mekanisk förtjockning. Det förtjockade blandslammet blandas i ett mellanlager med det uttagna kemslammet från slutsteget. Härefter genomgår allt slam rötning, rötslamlagring och slamavvattning (centrifugering) innan det överförs till slamplattan (korttidslagring) f.v.b. slamlagret (långtidslagring). Det producerade slammet utnyttjas så långt möjligt för jordtillverkning efter kompostering vid extern anläggning. Den vid rötprocessen bildade gasen utnyttjas för uppvärmningsändamål och elproduktion 1 st kombipanna olja/gas och 1 st gasturbin. De mekaniska slamförtjockarna Rötkammaranläggningen ERAN Miljökonsult 21(33)

Gasturbinen Slamcentrifugerna Slamutlastningen med slamlagret i bakgrunden ERAN Miljökonsult 22(33)

Planerade tekniska förändringar Industriell linje - SBR-rening Inga större utbyggnader är planerade för de närmaste åren. Underhållsplanen för industrilinjen är närmast att byta luftare samt se över dekanteringen i SBRreningen. I samband med energiutredningen som genomförs 2015 kommer också att undersökas förutsättningerna för en uppgradering av styrsystemet och blåsmaskindriften. En tänkbar processoptimeringsåtgärd skulle kunna vara att förbättra avskiljningen av partiklar före SBR-reningen med ett roterande siltrumma för att avskilja mer organiskt material. Mekanisk rening, kommunal Vad gäller den mekaniska reningen med galler, renstvätt, sandfång och försedimentering är det möjligen försedimenteringen som eventuellt skulle behöva förstärkas eller driftmodifieras på längre sikt. Biologisk rening, kommunal Den kommunala biodelen är förhållandevis hårt belastad redan idag. Biosteget behöver således förstärkas på kort sikt med ytterligare volymer för denitrifikation. I ett första skede kommer biosteget processoptimeras genom att bygga ut returslam- och luftningsystemet samt styrsystemet. Biologisk rening, industriell (SBR-anläggningen) Se ovan. Kemisk rening gemensam kommunal+industriell Anläggningarna klarar dimensioneringsmässigt även de högre framtida belastningarna. Befintlig kemisk rening består dock av en äldre flotationsanläggning som är energikrävande att driva. Ett tänkbart framtida alternativ till flotation är därför att bygga om till traditionell sedimentering eller att t.ex. installera en skivfilteranläggning Slamhantering Den mekaniska slamförtjockningen är i bra skick - dock krävs mindre ombyggnader för att nå en säkrare drift. Centrifuger används i dagsläget för slutavvattning. Just nu pågår en studie internt på VIVAB där man undersöker alternativa tekniker, vilket kan resultera i att centrifugerna byts ut i framtiden. Vidare kan nämnas att en förstudie initierats där förutsättningarna för en optimering av befintliga rötkammare och slamhanteringen utreds. Tomtdisposition De ovan beskrivna förstärkningsåtgärderna kan genomföras inom ramen för bef. detaljplanerad reningsverkstomt. ERAN Miljökonsult 23(33)

Blå yta disponibelt område för ev. utbyggnad industrilinjen Gröna ytor disponibelt område för utbyggnader av kommunalt biosteg resp. slutsteg Röd yta disponibelt område för utbyggnader slamrötning och/eller andra slamanläggningar. Generellt om utbyggnadsomfattningen och utformningen Kommunen har för avsikt att så småningom offentligt upphandla den första etappen av de erforderliga om- och tillbyggnaderna av reningsverket i en processrelaterad totalentreprenad med tillämpning av selektivt eller förhandlat förfarande. Detta innebär att beställaren antingen inom ramen för anbudsgivningen erhåller olika förslag på lösningar eller tillsammans med vald entreprenör i ett första steg utreder olika processlösningar utifrån fastställda reningskrav m.m, för att sedan gemensamt välja den lösning som kan anses mest ekonomiskt fördelaktig för beställaren. Sålunda kan ett slutgiltigt förslag till processlösning och om- och tillbyggnaden inte presenteras förrän tillståndsprövningen och den efterföljande upphandlingen genomförts. Däremot kan man, med utgångspunkt från dagens driftsituation vid verket, beräknad framtida belastningsökning samt i denna tillståndsansökan föreslagna villkor för utgående resthalter, bedöma vilka anläggningsdelar som kommer att påverkas av om- och tillbyggnaden i enlighet med vad som redovisats i avsnitt 7.4 resp. nedan. Däremot kan man, med utgångspunkt från dagens driftssituation vid verket, beräknad framtida belastningsökning samt i denna tillståndsansökan föreslagna villkor för utgående resthalter, bedöma vilka anläggningsdelar som kommer att påverkas av om- och tillbyggnaden - se ovan. ERAN Miljökonsult 24(33)

Miljöpåverkan I följande avsnitt ges en översiktlig bedömning av hur kommunen i nuläget bedömer hur den ansökta förändringen kommer att påverka emissioner från verksamheten samt användningen av naturresurser. Utsläpp till vatten Den väsentligaste miljöpåverkan som erhålls i anslutning till reningsverksamhet är av naturliga skäl påverkan på vatten. Huvudsyftet med verksamheten som sådan är ju dock att minimera denna påverkan, d.v.s. det är ingen lösning att inte bedriva verksamheten, såsom är fallet med i princip all annan miljöfarlig verksamhet. Däremot kan man naturligtvis driva verksamheten på annat ställe eller avleda det renade avloppsvattnet i en annan utsläppspunkt/recipient. Vidare kan man rena avloppsvattnet till olika reningsnivåer vad avser de olika föroreningsparametrarna. Påverkan på vatten sker dels via den avledda vattenmängden som sådan och dess variation i tiden, dels via vattenmängdens innehåll av restföroreningar och dess variation i tiden och via olika delflöden (t.ex. via huvudutlopp, bräddavlopp eller nödavlopp). Det vid Smedjeholms reningsverk behandlade avloppsvattnet avleds till Kattegatt via en ca 1 100 m lång utloppsledning. Reningsresultaten vid reningsverket finns sammanfattade i tabellerna nedan: ERAN Miljökonsult 25(33)

Av tabellerna ovan framgår bl.a. att BOD-resthalterna i princip alltid underskrider 7 mg/l som kvartalsmedelvärde med undantag för störningsåret 2012. att fosforhalten som årsmedelvärde ligger under 0,4 mg/l även inkluderat störningsåret 2012. att totalkvävehalten som årsmedelvärde ligger inom intervallet ca 7-10 mg/l. Störningsåret 2012 var det år under vilket förbehandlingsanläggningen för industrivattnet havererade. När det gäller de totala utsläppen av BOD 7, fosfor och kväve från reningsverket till recipienten har dessa de senaste åren varierat enligt nedan. År BOD 7 (ton) P (ton) N (ton) 2011 22 1,6 46 2012 220 2,4 81 2013 27 1,1 46 2014 22 1,2 41 Om man undantar störningsåret 2012 vad gäller BOD och kväve, ligger utsläppsmängderna kring 25 ton BOD 7 /år, 1,5 ton P/år resp. 45 ton N/år. ERAN Miljökonsult 26(33)

Länsstyrelsen i Hallands län genomför sedan 1993 mätningar enligt ett program för samordnad kustvattenkontroll längs Hallandskusten. Sedan februari 2002 utför SMHI mätningar och analys av hydrografi och växtplankton. Syftet med kontrollprogrammet är att ge en uppfattning om den nuvarande föroreningssituationen i kustvattnet samt att spegla förändringar i kustområdet sett i ett längre tidsperspektiv. Programmet skall utgöra en uppföljning av effekten i kustvattnet av de åtgärder som hittills genomförts på land och kunna ge underlag för ytterligare åtgärder. Syftet med undersökningarna är även att uppnå en långsiktig miljöövervakning genom regelbundna provtagningar. Man vill veta vad som händer i havet vad gäller växtplanktons sammansättning, utbredning och eventuell tillkomst av nya arter. Extra fokus läggs på potentiellt skadliga arter. När det gäller den sammanvägda bedömningen av samtliga näringsämnen så var statusen god längs Hallands-kusten 2013 vilket är en förbättring från föregående år. ERAN Miljökonsult 27(33)

När det gäller utsläpp av kväve från kommunala reningsverk gäller nedanstående föreskrift: Enligt denna gäller kväveutsläppskrav enligt följande: I nuläget samt i framtidsalternativet är/blir belastningen på Smedjeholms reningsverk formellt > 100 000 pe. Villkoret för utgående resthalt för N-tot är idag 10 mg/l (som riktvärde), vilket är det som gäller enligt föreskriften ovan. Ovannämnda föreskrifter innehåller inga fosforreningskrav. Enligt rapporten Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan, Förslag till nationell åtgärdsplan (Rapport 5985, Juli 2009), utgiven av Naturvårdsverket föreslås att reningsverk med belastning > 10 000 pe med utsläpp till Kattegatt bör öka kvävereduktionen till minst 80 %. Det finns däremot inga åtgärder i Rapport 5985 om fosforreduktion specificerade för avloppsreningsverken med Kattegatt som recipient. Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan får i nuläget ses som vägledande tills en nationell åtgärdsplan är beslutad, varför innehållet i rapporten Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan Förslag till nationell åtgärdsplan (Rapport 5985, Juli 2009), utgiven av Naturvårdsverket inte betraktas som en kravställning i denna tillståndsansökan. Efter erforderliga ombyggnader av reningsverket för att möta framtidens belastning bedöms följande reningsresultat och utsläppsmängder erhållas. Nuvarande situation redovisas parallellt. ERAN Miljökonsult 28(33)

Idag (nualternativet) Med dagens belastning och utförd utbyggnad Med framtida belastning och utförd utbyggnad (framtidsalternativet Enligt nuvarande tillstånd (nollalternativet) Anslutna personer 28 500 28 500 35 000 32 500 Behandlad avloppsvattenmängd 6,7 6,7 8,3 6,7 Mm 3 1) Resthalter i utgående avloppsvatten som årsmedelvärden < 10 mg BOD 7/l < 0,5 mg P/l (kvartal) < 10 mg N/l < 8 mg BOD 7/l < 0,3 mg P/l < 10 mg N/l < 8 mg BOD 7/l <0,3 mg P/l < 10 mg N/l < 10 mg BOD 7/l < 0,5 mg P/l < 10 mg N/l Utsläppta mängder < 67 ton BOD 7/år < 2,5 ton P/år (villkor) < 55 ton BOD 7/år < 2,0 ton P/år < 65 ton BOD 7/år < 2,5 ton P/år < 67 ton BOD 7/år 2,5 ton/år (villkor) < 67 ton N/år < 67 ton N/år < 80 ton N/år < 67 ton N/år 1) Medel för en 5-årsperiod Ovanstående framtida utsläppsmängder är beräknade utifrån de resthalter som föreslås som villkor. I praktiken erhålls normalt betydligt lägre resthalter och därmed lägre utsläppsmängder se avsnitt om reningsresultat och mängdutsläpp idag enligt ovan. Så kommer det att förhålla sig även i framtiden under förutsättning av störningsfri drift utifrån ett industribelastningsperspektiv. Observera att de framtida högre BOD-, kväve- och fosformängderna i förhållande till dagens uteslutande beror på den högre framtida person- och industrianslutningen, d.v.s. inte på grund av försämrade reningsresultat. Framtidsalternativet innebär ur vattenmängds- och föroreningsmängdssynpunkt att avloppsvattenmängden från reningsverket till vattendragen ökar något. Dock kommer framtidsmängderna att ligga på en nivå vad gäller BOD och P som är lika de i dag tillåtna enligt nollalternativet. De utsläppta kvävemängderna från reningsverket 67-80 ton N/år vid 10 mg N/l och nuvarande resp. framtida avloppsmängder är mycket små jämfört med de totala kväveutsläppen via vattendragen till Kattegatt på ca 21 000 ton N/år (2013). På samma sätt är den utsläppta fosformängden från reningsverket högst 2,5 ton P/år mycket liten jämfört med det totala fosforutsläppen via vattendragen till Kattegatt på ca 470 ton P/år (2013). Jämför sammanfattningar nedan hämtade från www.miljomal.se. ERAN Miljökonsult 29(33)

Tillförsel av kväve till kusten - Kattegatt Ingen minskning kan ses Utsläpp av kväve från jordbruk, industrier, hyggen och avloppsreningsverk leder tillsammans med kvävenedfall på sjöar och hav till övergödning av havet. Förhöjda halter av kväve i vattnet gör att produktionen av många organismer ökar och att sammansättning av arter ändras. Det medför försämrat siktdjup, kraftiga algblomningar och försämrad syresättning i bottenvattnet. I Sverige transporterades under 2013 ungefär 20 800 ton kväve till Kattegatt via vattendrag. Kvävebelastningen på havet har inte minskat under de 40 år som mätningar gjorts trots att både jordbrukets kvävegödsling och industriernas och avloppsrenings-verkens kväveutsläpp har minskat under senare år. Delvis kan det förklaras med att vattenföringen har ökat under senare år. Det finns flera viktiga orsaker till att tillförseln av kväve till havet inte har minskat - markens naturliga läckage av kväve utgör en del av den totala transporten via vattendrag. Kvävet fastläggs i mark, sjöar och vattendrag för att så småningom frigöras. Processen är komplicerad vilket gör det svårt att se direkta resultat i form av minskade transporter till havet. ERAN Miljökonsult 30(33)

Tillförsel av fosfor till kusten - Kattegatt Ingen minskning kan ses Utsläpp av fosfor från jordbruk, industrier, enskilda avlopp och kommunala avloppsreningsverk leder till övergödning av havet. Förhöjda halter av fosfor i vattnet gör att produktionen av många organismer ökar och att sammansättningen av arter ändras. Det medför försämrat siktdjup, kraftiga algblomningar och försämrad syresättning i bottenvattnet. I Sverige transporterades under 2013 ungefär 470 ton fosfor till Kattegatt via vattendrag. Fosforutsläppen från industrierna och avloppsreningsverkens samt från jordbrukets fosforgödsling har minskat under senare år. Trots det har inte fosforbelastningen på havet minskat med samma andel. Delvis kan det förklaras med att vattenföringen har ökat under senare år. Det finns flera andra viktiga orsaker till att transporten inte har minskat - markens naturliga läckage av fosfor utgör en del. Fosfor fastläggs i mark, sjöar och vattendrag för att så småningom frigöras. Processen är komplicerad, vilket gör det svårt att se direkta resultat i form av minskade transporter till havet. Variationen i mängden fosfor mellan år beror främst på skillnaden i vattenföring. Vid hög vattenföring (mycket nederbörd) transporteras mer fosfor Utsläpp till luft Förändringen medför marginellt ökade utsläpp till luft vad avser t.ex. koldioxid resp. kväveoxid via transporterna. Utsläppen av luktande ämnen bedöms ej komma att påverkas negativt av förändringen. Effektiv luktreduktionsteknik kommer att användas där så erfordras. ERAN Miljökonsult 31(33)

Restprodukter De typer av restprodukter som uppkommer inom reningsverkets avloppsrening är huvudsakligen slam. Den högre vatten- och BOD-belastningen innebär att mer slam kommer att avskiljas se vidare under avsnittet Hushållning med naturresurser nedan. Transporter Antalet transporter kommer att öka i takt med ökad belastning (mer slam produceras och mer kemikalier åtgår). Nedan redovisas den nuvarande transportomfattningen och den uppskattade omfattningen av framtida transporter. Tabellen visar att det ökningen är relativt måttlig. Typ av transport Antal transportrörelser/år Idag Antal transportrörelser/år Framtiden Spolbil, externslam och slutna tankar 480 500 Spolbil, slam från småverken 280 300 Spolbil, ledningsslam o.d. 100 100 Övriga transporter av gods 150 180 Containerbil, bil+släp, avvattnat slam 250 320 Lastmaskin, interna slamtransporter 100 130 Containerbil, rens och sand 30 40 Sopbil, avfall 40 50 Tankbil, kemikalietransporter 40 60 Personbil, pickups, post, varor o.d. 180 220 TOTALT 1 650 1 900 Externslamtillförseln bedöms kan komma att minska i takt med att fler glesbygdsområden blir inkopplade tillreningsverket. Buller Buller från anläggningen härrör främst från transporter samt från ventilationsutrustningar på byggnadernas tak. Vid nuvarande verksamhet innehålls Naturvårdsverkets riktlinjer och tillika gällande villkor för externt industribuller vid närmaste bostäder. Även vid den ansökta förändringen av verksamheten kommer dessa villkor att innehållas. ERAN Miljökonsult 32(33)

Hushållning med naturresurser Avfallsmängden vad avser rens kommer att öka med ökande belastning. Renset avyttras till förbränningsanläggning. Avfallsmängden i form av sand kommer inte att öka möjligen något vid större anslutet ledningsnät i framtiden. Sanden förs till det interna sandupplaget idag, men annat utnyttjande kan tänkas eftersom sanden (liksom renset) tvättas. Övriga avfallsslag sorteras för bästa möjliga återvinning. Det producerade slammet håller god kvalitet och utnyttjas för närvarande som anläggningsjord efter kompostering. Mängden slam kommer att öka med ökad avloppsvatten- och föroreningsbelastning. En högre vatten- och föroreningsbelastning medför med automatik en ökad energiförbrukning för pumpning, luftning och slamavvattning även om man ständigt strävar mot att inför energieffektiva processer och utrustningar. Förbrukningen av processkemikalier fällningskemikalier för fosforreduktionen och förtjockningsoch avvattningskemikalier kommer att öka med ökad belastning och strängare reningskrav. Extern kolkälla kan tillkomma om man i framtiden väljer processer som innebär efterdenitrifikation med nyttjande av etanol, metanol e.d. som extern kolkälla. ERAN Miljökonsult AB Erik Ander ERAN Miljökonsult 33(33)