FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 85 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi cirka fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professionell insamling. År 2007 antogs FRIIs Kvalitetskod. Nyckelord i insamling är respekt, öppenhet, kvalitet och engagemang. 1-2009 årgång 15 insamling nu Dags att visa hur målen uppfylls 8 EN TIDNING FRÅN FRII Galan steg ut på gatan Nytt grepp för att nå unga givare 12 l Moms på second hand skapar oro 4 l Schema för face-to-face i flera städer 13 l RTP lyfter fram insamling igen 18 Etik: Spel och lotterier inte ett självklart val 11
friizon Kalendarium MARS 29.3-1.4 International Conference on Fundraising, New Orleans. Arrangör: AFP 31.3 Introduktionsutbildning i FRIIs Kvalitetskod APRIL 21.4 Seminarium om moms för ideella organisationer (med relevans för Sverige), Köpenhamn MAJ 5-6.5 InsamlingsForum på Wijk Conference Center, Lidningö 20-22.5 FRIIs systerorganisation Czech Fundraising Centre anordnar Fundraising Festival i Prag 28.5 FRIIs årsmöte JUNI 29.6 FRII deltar i Almedalsveckan i Visby JULI 6-8.7 National Fundraising Convention, London OKTOBER 20-23.10 International Fundraising Congress, Holland Annonsera För information och bokning: kontakta Press Art. Tel 08-650 20 12, pressart@pressart.nu Annonspriser Helsida: 14 000 kr Halvsida: 8 500 kr Kvartssida: 5 000 kr 1-spalt, stående: 7 000 kr 1/2-spalt, stående: 5 000 kr FRII-melemmar betalar 50 procent av angivna priser. Bilagor offereras separat. Moms utgår ej. För bokningsstopp, tekniska specifikationer och utgivningsdatum se www.frii.se, klicka på Medlem och sedan Insamling Nu ledaren strategi och mål Får vi en avdragsrätt för gåvor? Sedan i höstas sitter en statlig enmansutredare vid namn Hases Per Sjöblom och överväger om Sverige ska kunna införa en skattestimulans till den som ger en gåva. Utredningen har tagit namnet Gåvoincitamentsutredningen. Sjöblom har kallat en sådan reform för en främmande fågel i det svenska skattesystemet så vi får väl se. Sjöblom har i vinter lättat på förlåten och offentligt avslöjat hur tankarna går i utredningen och radat upp alla de svårigheter han ser med en sådan här skattereform. Det handlar om gränsdragningsproblem, undvika att gåvor används i skatteplanering, administrativa bördor med mera. Min bedömning är trots allt att utredaren kommer att presentera en färdig modell då han den 16 juni 2009 avrapporterar sitt uppdrag. Sverige är nu det enda landet inom EU som saknar avdragsrätt för gåvor. Vi vet att det finns en betydande politisk opinion i frågan bland annat inom regeringen. Socialdemokratiska Broderskapsrörelsen har också som sin linje att verka för skattegynnade gåvor. En välkänd ekonomisk debattör som Stefan Fölster är en varm anhängare av avdragsrätt. Utredaren Sjöblom har tagit det något ovanliga greppet att offentligt diskutera innehållet i sin pågående utredning. I februari meddelade han att han överväger 4 000 kr/år som lägsta avdragsberättigat gåvobelopp och 10 000 kr som högsta. Det betyder till exempel att en vanlig fadder som En ny och en nygammal FRII-medlem välkomnas! FRIIs styrelse valde nyligen in organisationen Hand in Hand Sweden som ny medlem i FRII. Hand in Hand Sweden ger bland annat stöd till invånare i södra Indien, genom att utfärda mikrokrediter och med att utveckla avfallshantering. Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade, RTP, som tidigare varit FRII-medlem och på nytt ansökt om medlemskap valdes också in i FRII. RTP grundades 1946 och har idag cirka 14 000 medlemmar. Jag vill hälsa båda de nya medlemmarna välkomna i FRII och ser fram emot ett gott och givande samarbete framöver, säger Erik Zachrison, generalsekreterare i FRII. CA ger 300 kr/månad inte får dra av en krona. Den övre gränsen är i mitt tycke alldeles för låg och bör väl åtminstone ligga på ett basbelopp, det vill säga drygt 40 000 kr. FRII har inbjudits att ingå i utredningens referensgrupp och vi kan direkt framföra våra åsikter. I FRIIs ledning gläder vi oss åt det engagemang som medlemmarna visat för den pågående processen med att se över vår organisations inriktning och framtida strategi. Arbetet med att skapa förtroende för FRIIs medlemmar och att bygga trovärdighet för dessa insamlingar är en grundbult. Kvalitetskoden är här av fortsatt stor betydelse. I förslaget till Strategisk plattform finns nu inrättandet av ett Kvalitetsråd under FRIIs vingar till vilket frågor om en enskild medlem kan hänskjutas. Det återstår att mejsla ut vilka ärenden som ska behandlas av rådet och vem som kan anmäla ärenden dit. Plattformen fastställs på FRIIs årsmöte i maj. FRII vill fortsätta att vara en stark och relevant intresseorganisation för landets ledande insamlingsorganisationer. ERIK ZACHRISON Generalsekreterare FRII Samarbete med SRS Radio och Svenska Dagbladet FRII har inlett ett samarbete med Svenska Dagbladet och Swedish Radio Supply kring tidningsoch radioannonsering. I SvD kommer FRIIs medlemmar att erbjudas annonsplats till ett mycket förmånligt pris framöver. Även bilagor kan bli aktuella i ett längre tidsperspektiv. Samarbetet med SRS Radio innebär att medlemmarna får annonsplats i bland annat radiokanalerna Mix Megapol, Radio 107,5 Vinyl 107 och The Voice. FRII återkommer med olika typer av rabatterbjudanden framöver. CA insamling nu Information och nyheter från FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Redaktör: Peter Rehnfeldt/Press Art. tel: 08-650 20 12, peter@pressart.nu Redaktion: Claes Anckarman, Caroline Edelstam Molin, Eva Nordenstam, Pernilla Norström, Peter Rehnfeldt, Helene Thornblad, Erik Zachrison och Marie von Zeipel. Ansvarig utgivare: Erik Zachrison. Adress: FRII, Box 2054, 103 12 Stockholm. Besöksadress: Skeppsbron 28 Tel: 08-677 30 90, fax 08-677 30 91 E-post: info@frii.se Nätet: www.frii.se Omslagsbild: Kristin Montagu-Evans Tryck: Elanders Tofters 2009 Upplaga: 2 000 ex, utgivning 4 ggr/år ISSN 1653-0780 Om du medverkar i insamling nu ger du samtidigt ditt tillstånd till att FRII får använda materialet i elektronisk version av tidningen. insamling nu 1 2009
kommenterat: toppen botten Glädjande insamlingsresultat Trots alla dystra siffror och prognoser i vår omvärld visar flera av FRIIs medlemmar upp starka insamlingsresultat för 2008. Det tycks som om givandet och generositeten i samhället inte är så konjunkturkänsligt som många befarat. Defensiv lotteriutredning En ny statlig utredning presenterades vid årsskiftet. Den ideella sektorns andel av spel och lotterier har minskat dramatiskt, men utredaren tar inte chansen att föreslå nya regler. I stället vill han lägga hinder för vår sektor att utveckla moderna spelformer på Internet. Trist. Skatteutredning snart i mål FRII har i vinter lyssnat på ett par öppna föreläsningar om reformen för avdragsrätt för gåvor. Utredaren Hases Per Sjöblom har lyft fram ett antal gränsdragningsproblem som han måste tackla i sitt arbete. Det verkar som om utredningen om hushållsnära tjänster kan ge flera impulser. FRII ingår i den referensgrupp som knutits till utredningen tillsammans med flera FRII-medlemmar. Under de senaste månaderna har det förekommit flera debattinlägg i olika tidningar som är positiva till att avdragsrätt för gåvor införs Humana ökar sin aktivitet Gamla UFF blev av med sitt 90-konto och bytte namn till Humana. Nu tycks Humana fortfarande utan insyn och kontroll av SFI öka sina insatser i Sverige bland annat genom insamling av begagnade kläder och ökad marknadsföring. Humana finns på FRIIs varningslista. Fler medlemmar i FRII Många organisationer söker medlemskap i FRII vilket är glädjande. Självklart förbinder sig alla nya att direkt tillämpa Kvalitetskoden. Senast invalda är Hand in Hand och RTP, vilket gör att FRII nu består av 86 organisationer. Den statliga Stiftelse- och föreningsskatteutredningen ska vara klar i juni i år. Man siktar på att ta fram enhetliga skatteregler för stiftelser och föreningar. Grunden för att få en skattegynnad status blir fortsatt att stiftelsen och föreningen har ett allmännyttigt ändamål. Detta ändamål ska kunna gynnas dels genom egen verksamhet dels genom att bidrag lämnas till annan som fullgör denna verksamhet. Skattefriheten omfattar kapitalinkomster samt inom vissa gränser näringsverksamhet. Utredningen kommer även att föreslå regler för fastighetsinkomster samt för inkomst av specialbyggnad (t ex vårdbyggnad och idrottsanläggning). Enmansutredare är Peter Kindlund. En hearing med utredningen har hållits för ideella organisationer. Två begrepp som diskuteras är vilka mottagare som kan anses vara behövande samt vilka intäktskällor som kan anses vara hävdvunna. En av experterna i utredningen är Ingmari Öhman, Svenska Röda Korset. Hon har generöst erbjudit sig att vara FRIIs ingång till utredningen. Du kan när som helst kontakta Ingmari för att få en lägesrapport. 43 medlemmar deltar i Aktiegåvan 2009 Avdragsrätten under lupp insamling nu 1 2009 Erik Zachrison I årets kampanj Aktiegåvan gäller det att liksom förra året påverka privata aktieägare att skänka sin aktieutdelning till en eller flera av de 43 FRIImedlemmar som deltar i kampanjen. Årets aktieutdelningar är betydligt lägre än förra året och den oroliga marknaden kan påverka resultatet. Vi hoppas dock att få fler aktieägare att ge sin utdelning som en gåva och därmed nå över förra årets insamling som blev drygt 17 mkr. Kontakterna med bankerna har varit bättre i år och alla har lovat att sprida information internt till kundansvariga. Vi hoppas att detta kommer att hjälpa aktieägarna att få en enklare och smidigare hantering. Det är dock endast Avanza och Nordnet som i år har samma enkla lösning för sina kunder på sin webbplats. Reklambyrå i år är Grey som har tagit fram alla annonser och utformningen den nya kampanjsajten aktiegavan.se. Annonseringen sker primärt i Dagens Industri men även i andra tidningar, mediebyrån Maxus är rådgivare. Jan-Erik Stock i Sverige precis som de flesta andra länder i EU. FRII avser direkt efter att utredningen presenterats att i Almedalen anordna ett seminarium med utgångspunkt från utredningens förslag. Allt tyder på att utredaren kommer att presentera en färdig modell i juni och att den kostnadsberäknas. Frågan är väl sedan vilken vikt regeringen väljer att ge denna reform. Här tror jag FRIIs medlemmar måste göra sin röst hörd. Erik Zachrison Ny strategi för FRII Under 2008 inledde FRIIs styrelse ett arbete med att se över inriktningen på FRIIs arbete under kommande år. Processen har gått under namnet Vision 2013. Hur får FRIIs medlemmar en ännu mer slagkraftig intresseorganisation? Vilken är vår vision och för vilka målgrupper ska FRII arbeta? Det är några av de frågor som ställts. Styrelsen har tagit hjälp av företaget Acumenta AB som fungerat som processledare. Tanken är att den nya inriktningen ska fastställas på FRIIs årsmöte i maj 2009. Många medlemmar har deltagit i tre workshops och ett flertal fokusgrupper. Ett första utkast till en strategisk plattform sändes ut på remiss i januari och många värdefulla synpunkter framkom. Den senaste workshopen ägnades främst åt att diskutera de konsekvenser den nya strategin får för FRIIs arbete. Du kan följa processen på en särskild webbplats forum.frii.se. ERIK ZACHRISON Vem blir Årets Insamlare 2008? I samband med InsamlingsForum den 5-6 maj offentliggörs vem som blivit Årets Insamlare 2008. Vem tycker du har gjort sig förtjänt av att nomineras till 2008 års Insamlare? Skicka in din motivering och ditt förslag till claes@frii.se senast den 16 april! Följande kriterier gäller för nominering till Årets Insamlare: Originell idè och nytänkande i insamlingsarbetet Ger fler effekter än endast pengar Kan stimulera andra insamlare Genomförs gärna under medverkan av ideella krafter Ger bra resultat i förhållande till satsat kapital Framgångsrikt arbete i syfte att stärka organisationens varumärke och därmed öka intäkterna Både enskilda personer och organisationer kan komma i fråga för priset Insamlingen måste ha använt 90- konto eller skett inom ramen för en organisation med 90-konto Insamlingen ska ha skett under 2008. Nominera senast den 16 april till Claes Anckarman, FRII!
aktuellt Läkare Utan Gränser i nytt samarbete Läkare Utan Gränser har startat ett utbyte med teknikföretaget Sweco. Ingenjörer vid Sweco ska bidra med kunskap vid Läkare Utan Gränsers insatser runt om i världen. Det här är första gången Läkare Utan Gränser aktivt tagit kontakt med ett företag som vi anser är intressant att inleda ett djupare och mer långsiktigt samarbete med. Vi är väldigt glada över att Sweco ser värdet av att deras medarbetare åker ut i fält, säger Therése Engström, insamlingsansvarig på Läkare Utan Gränser. Omkring 100 svenskar åker ut på uppdrag för Läkare Utan Gränser varje år. Ungefär en tredjedel är administratörer, ingenjörer eller ekonomer. Samarbetet ger våra medarbetare möjligheter att använda sin ingenjörskunskap i de humanitära insatser som Läkare Utan Gränser genomför. Som internationellt konsultföretag kommer vi att ha stor nytta av de erfarenheter som våra medarbetare får, säger Eva Nygren, vd för Sweco i Sverige. PR Bancos fonder ger fortsatt starkt stöd Finanskrisen har slagit hårt mot fondsparandet. Men fondbolaget Bancos sparare är fortfarande generösa trots att kuserna rasat rejält. På Hjärtedagen den 18 februari fick de ideella organisationer som Banco samarbetar med ta emot 28 miljoner kronor. Förra året delades hela 55 miljoner kronor ut. Mest pengar gick i år, liksom förra året, till Amnesty International. Summan mottogs av Sara Ångström, som fick en check på 3,8 miljoner kronor. Näst mest fick Rädda Barnen med 3,5 miljoner. Barncancerfonden fick 2 miljoner och fjärde plats hamnade SOS-Barnbyar som fick ett tillskott på 1,6 miljoner. En färsk Gallupundersökning som Banco genomfört visar att allt fler tror att etik, socialt ansvar och miljöhänsyn inte bara är viktiga för världen, utan också gör företag mer lönsamma. pr l Skatteregler Moms förändrar villkoren för second handförsäljning Införande av moms för ideell verksamhet kan slå hårt mot försäljningen i de idella organisationernas second handbutiker. Oron växer för att värdefullt stöd kommer att minska. 2002 tillsatte regeringen en utredning som slog fast att den ideella sektorn borde momsbeläggas. Men efter det så hände inget mer. Förslaget hamnade i träda. Men nu har EU höjt rösten och sagt att de inte tolererar att Sverige gör detta undantag, berättar Erik Zachrison på FRII. Påbudet från EU kom i somras och sedan har det gått fort. En ny utredning tillsattes som ska vara klar i oktober 2009. Anders Borg har gjort ett uttalande om att den ideella sektorn ska hållas skadeslös och det tar vi fasta på. Det kan ju finnas fördelar med moms också, som att det går att kvitta utgående mot ingående moms, säger Erik Zachrison. Johan Oljeqvist är ordförande för Ideell Second Hand, ett samarbetsorgan för biståndsorganisationer som jobbar med second handförsäljning. Han ser att verksamheten påverkas mycket negativt om momskravet blir verklighet. Man kan inte momsbelägga försäljningen utan att kompensera oss. Vi vet vilken nytta vi gör, både med de pengar vi bidrar med och för de människor som arbetar hos oss. Jag tror inte att de som beslutar om momsfrågan är särskilt insatta i hur vi fungerar, säger Johan Oljeqvist. Second handförsäljningen engagerar många människor som har svårt att få plats i arbetslivet. Många är anställda via olika arbetsmarknadsåtgärder eller rehabiliteras tack vare butikerna. Till exempel är Myrorna en av Sveriges största, enskilda arbetsplatser för att arbetsträna människor, berättar Johan Oljeqvist. Irja Mellåker Hedin är ansvarig för Röda Korsets 300 second handbutiker i Sverige. Hon delar Johans oro för hur momsredovisningen skulle Ny utredning efter EU-kritik VID ÅRSSKIFTET tillsattes den nya statliga utredningen om utgående moms i den ideella sektorn. Utredare är regeringsrådet Lennart Hamberg och departementsrådet Maj-Britt Grufberg. FRII har inbjudits att ingå i referensgruppen. En första hearing med representanter för sektorn ägde rum i början av mars. FRII har bjudit in alla medlemmar till ett informationsmöte i mitten av mars och en referensgrupp inom FRII är bildad. FRII har också tagit hjälp av momsexpert Peter Iwarsson, KPMG. Johan Oljeqvist, ordförande för Ideell Second Hand ser flera nackdelar om momskravet blir verklighet. påverka de anställda och de som jobbar ideellt. Butiksjobbet kommer att se annorlunda ut med ökade krav på kassörerna. De som jobbar hos oss har inte engagerat sig volontärt i första hand för att de är ekonomiska experter och vill göra momsredovisningar. För våra stora butiker kommer detta troligen att kräva revisionshjälp och det kostar ytterligare pengar, säger hon. Försäljningen från butikerna är en del av Röda Korsets insamling som går till den sociala verksamheten i Sverige. Den sociala verksamheten kommer ju att bli lidande, säger Irja Mellåker Hedin. Än finns inga redovisade förslag om hur ideella sektorn ska kompenseras eller vilken momssats som ska gälla. Röda Korset har börjat räkna på vad en 25 procentig moms skulle innebära. Det har också bildats en arbetsgrupp som bland annat ska hålla möten med finansdepartementet. Johans Oljeqvists stora oro är att beslutet ska gå för fort. Jag tror inte att människor eller myndigheter är dumma eller elaka, och mitt intryck är att regeringen vill oss väl. Men jag underskattar inte okunskap, säger han. eva nordenstam Skälen till utredningen är den kritik som riktats mot Sverige av EU. Man anser där att de undantag för moms i den ideella sektorn som finns idag är alltför generösa. Mycket tyder på att någon form av moms införs i vissa ideella verksamheter. Beläggs vissa av våra verksamheter med moms blir våra varor och tjänster dyrare för köparen. Dessutom medför hanteringen en ökad administrativ börda som kan bli mycket omfattande, säger Erik Zachrison, FRII i en kommentar. PR Foto: eva nordenstam insamling nu 1 2009
l Året i siffror Starkt 2008 trots finanskrisen Insamlingsresultatet för FRIIs medlemmar ligger på en fortsatt hög nivå. En sammanställning av de preliminära siffrorna för 2008 visar att de flesta organisationerna når högre än tidigare år. Inför julinsamlingarna 2008 fanns det farhågor för att finanskrisen skulle medföra minskat stöd till FRIIs medlemmar. Men med 2008 i backspegeln går det nu att se att så inte blev fallet. fakta insamling i miljoner kronor FRII-medlem 2008 2007 2006 Kommentar om 2008 Afrikagrupperna 4,5 3,8 4,1 Alzheimerfonden 11 10 7,4 Amnesty International 42 33 35 +27% AMREF 1 0,5 0,6 Stöd från Radiohjälpen A World of Friends 0,95 0,8 0,5 Barncancerfonden 141 143 113 Barnfonden 72 65 56 Bröd till bröder Ge för livet 9,9 10,4 10,2 Cancerfonden 427 410 360 Störst i Sverige Diakonia 23 28 41 Djurens Rätt 10,9 11 24,3 ECPAT 4 3,6 2 Ersta Diakoni 29 28,5 Ny medlem 2007 Föräldraföreningen Mot Narkotika 1,3 0,5 Ny medlem 2007 Hjärnfonden 41,4 50 45 Hjärt-Lungfonden 144 119 127 Hungerprojektet 7,2 4,3 3 Hörselskadades Riksförbund 42,5 44 47 Individuell Människohjälp 59,3 57,6 52 IOGT-NTO 2,6 4,4 14,4 Jämtlands läns Cancer- och Omvårdnadsfond 0,78 0,85 1 Kooperation Utan Gränser 34 33 32,9 Kvinna till Kvinna 1,45 1 0,7 +45% Läkare Utan Gränser 195 143 123 Ökar igen! Läkarmissionen 132 125 120 Min Stora Dag 6,3 4,9 3,6 Neurologiskt Handikappades Riksförbund 13,7 11,7 11 Plan Sverige 211 209 209 Reumatikerförbundet 19,3 16 14 Rädda Barnen 392 320 311 Ökar igen! Sjöräddningssällskapet 95 102 36 Firade 100 år 2007 Skandinaviska Barnmissionen 24,2 10 19 +140% SOS-Barnbyar 210 200 183 Stiftelsen Forskning utan djurförsök 3,2 4,4 2,2 Svenska Bibelsällskapet 4,9 7,8 4,7 Svenska Diabetesförbundet 14,9 7,6 5,5 +96% Svenska kyrkan 201 180 186 +12 % Svenska Röda Korset 330 282 275 Ökar igen! Unicef Sverige 414 220 182 Stor donation från IKEA Vi-Skogen 28,7 26,8 22,8 insamling nu 1 2009 Bland de större organisationerna ökar så gott som alla sina resultat. Unicef Sverige, Cancerfonden, Röda Korset och Läkare Utan Gränser visar alla mycket stora ökningar. Många av de mindre organisationerna som FMN, Kvinna till Kvinna och MinStoraDag ökar också. Trogna givare, Postkodlotteriet, donationer från företag och fonder samt uppmärksammade kampanjer bidrar till resultaten. PR Världsnaturfonden WWF 178 158 114 Ökar igen! Dubbelt upp för Unicef Sedan 2005, året efter tsunamin, då det totala insamlandet bland FRIIs medlemmar uppgick till drygt 5 miljarder kronor, har siffrorna sjunkit en aning. Men för Unicef har siffrorna stigit rejält. Unicef Sverige har ingen orsak till att vara missnöjda med resultaten av de senaste årens insamlingar. På fyra år har man gått från 97 miljoner kronor 2004 till hela 414 miljoner kronor 2008. Årets ökning beror främst på en stor donation från IKEA Véronique Lönnerblad. Social Initiative. Förutom det så har Unicef Sverige ökat sina intäkter med mer än 30 procent, berättar Véronique Lönnerblad, generalsekreterare. Ikeas stöd sträcker sig över 15 år då 1,6 miljarder kronor ska investeras i Unicefs arbete världen över. För Unicefs del innebär samarbetet att man får ökade möjligheter till att förbättra hälsovård, utbildning och skydd för barn och kvinnor i länder där Ikea är verksamt. Det ökade resultatet innebär inte några stora förändringar för oss på Unicef Sverige. Vi ska anställa en person under året, annars ser vi med glädje att en allt större procentandel av de insamlade medlen går till arbetet på fältet, säger Véronique Lönnerblad. Unicefs 92 000 månadsgivare är organisationens grund. Målet är nu att de ska bli ännu fler. Vi är redan igång med vår stora kampanj i samband med den årliga humorgalan, som sänds i vår i TV4, säger Véronique Lönnerblad. Utvecklingen framöver är svår att bedömma, 2009 ser dystert ut för samhällsekononomin. Men om man ser tillbaka så har det hittills inte gått att se någon koppling mellan givarvilja och finanskriser, avslutar Véronique Lönnerblad. pr Foto: unicef
aktuellt Start för dialog om integration REGERINGEN har startat en ny dialog om relationerna mellan staten och den ideella sektorn. Denna gång handlar det om organisationer som arbetar med asylsökande och integration. Målet är att asylsökande och invandrare ska kunna etablera sig snabbare i samhället, till exempel när det gäller att vara tillgänglig på arbetsmarknaden, vilket skulle medföra både mänskliga och samhällsekonomiska vinster. Dialogen på integrationsområdet drivs av Integrations- och jämställdhetsdepartementet och Justitiedepartementet. Liksom vid fjolårets dialog med den ideella sektorn har Peter Örn knytits till processen. Varningslistan Följande organisationer bedriver idag rikstäckande insamling hos allmänheten. I vissa fall sker insamlingen på ett oansvarigt eller oetiskt sätt. I Sverige finns sedan många år ett system med kontrollerad insamling under överinseende av Stiftelsen för Insamlingskontroll SFI. Nedanstående organisationers insamlingar står inte under denna kontroll. Därför rekommenderar FRII att inte skänka pengar till följande organisationer: Al-Aqsa Spannmål Stiftelse Baltic 2000 Cancerhjälpfonden Cancer- och Allergifonden Cancer- och Allergifondens Stödförening Cancer- och Barnhjälpen Cancer- och Miljöfonden CMF CURO Riksföreningen för cancersjuka Developing World Clothing 4 Life FRF-Stiftelsen Fonden för Rehab o medicinsk forskning Fria Kristna Missionshjälpen FKM Gatubarnsföreningen Hjälpfonden Hjärtehjälpen Humana Sverige/UFF U-landshjälp från Folk till Folk Innocent Child/Krigets Oskyldiga Insamlingsstiftelsen för Handikappades Rekreation Klädinsamling Service Mojahedin Sympatisör Förening MSF Neurologisk Handikapp och Cancerforskning NHC NYTEX Orphan Home Care SADF Alzheimer och Demensforskning Samhällsfonden/Svenska Samhällsfonden Stockholmsstorken/Storken Svenska Smärtafonden Sveriges Cancersjukas Riksförbund Telehjälpen CA l Forskning konkurrens, mätbarhet och CSR får allt större betydelse Tre trender kommer att påverka svensk insamling framöver. De hävdar Anna Breman, forskare i filantropi, ekonomisk psykologi och empiriska metoder som nyligen utkommit med boken Forskning om filantropi. DE SENaSTE 15 ÅREN har antalet insamlingsorganisationer i Sverige blivit tre gånger fler. Den ideella sektorn omsätter hela 140 miljarder kronor varav fem miljarder är bidrag från privatpersoner till organisationer som har 90-konto. I boken Forskning om filantropi lyfter Anna Breman fram tre trender som nu är av betydelse för alla insamlingsorganisationer: Anna Breman granskar villkoren för svensk insamling. Mätbarhet, CSR och ökad konkurrens. Mätbarhet blir allt viktigare för att se hur en organisation fungerar och för att bibehålla förtroendet bland givarna. Anna Breman nämner i sin bok olika organisationer som etablerats med syfte att utvärdera och rangordna insamlingsorganisationer. Ett svenskt exempel är den ideella organisationen Charity Rating. Fler internationella organisationer skulle vilja vara aktiva på den svenska arenan. Utmaningen är att kvantifiera resultat som inte kan mätas med enkla metoder, såsom långsiktigt förändringsarbete för mänskliga rättigheter, demokratisering, fattigdomsbekämpning och bättre miljö. Generellt sett verkar det vara svårare att samla in pengar till långsiktigt förändringsarbete och det finns en risk att en övertro på kvantifierbarhet leder till felbedömningar organisationernas resultat. skriver Anna Breman i boken. CSR blir ENlIGT Anna Breman också en mer central fråga för företag som vill arbeta med hållbarhet. Ett led i arbetet är många gånger att en del av företagets försäljning går till välgörenhet. Anna Breman menar att ideella organisationer har stor erfarenhet av insamling gentemot privatpersoner men att CSR ännu är ett relativt outforskat område som kommer att bli allt större och viktigare. Den tredje trenden är ökad konkurrens som hänvisar till den expansion den ideella sektorn genomgått de senaste 15 åren. Fler aktörer väljer att etablera sig på den svenska marknaden och fler organisationer ansöker om 90-konton. Om Sverige skulle införa avdragsrätt kan vi förvänta oss att konkurrensen skulle öka ytterligare. Organisationer som idag inte har 90- konton kan förväntas ansöka om detta för att minska kostnaden av medlemskap och gåvor. Vi kan också förvänta oss att fler internationella organisationer skulle vilja vara aktiva på den svenska arenan. skriver Anna Breman. Jag har bara fått positiva reaktioner på boken och många är intresserade av innehållet och resultaten. Det ligger en stor utmaning i att den ekonomiska konjunkturen har vänt under det senaste året. Det blir spännande att se vad som händer med avdragsrätten; många organisationer som har fokuserat på företagsdonationer blir nu tvungna att tänka om och vända sig till privatpersoner. De måste bli mer aggressiva i sin marknadsföring eftersom det blir tuffare konkurrens, säger Anna Breman. PÅ FRÅGaN varför så många skänker bort pengar till ideella organisationer presenterar hon två teorier i boken. En teori beskrivs genom warm-glow giving vilket innebär att man mår bra av givandet som en frivillig handling inte av vad pengarna i sig används till. Den andra teorin lyfter fram ren altruism, det vill säga att man verkligen bryr sig om sina medmänniskor eller ett specifikt välgörande ändamål. Anna Bremans slutsats är att det är en kombination av båda teorierna som utlöser den givande handlingen. Vi vet att människor skänker pengar till insamlingsorganisationer för att de har en genuin medkänsla för andra människor, men också för att de mår bra av att dela med sig. skriver hon. Anna Breman forskar nu vidare med volontäraspekten i fokus. Många personer har inte möjlighet att donera pengar men gör gärna en insats, andra donerar bara pengar och en del gör både och. Vad har vi att lära är frågeställningen. CAROlINE EdElStAM MOlIN 6 insamling nu 1 009
Dags att lyfta fram resu tema måluppfyllelse Intresset blir allt större för idella organisationers mål och hur de uppnås. Men att berätta om resultat vid en naturkatastrof eller vad opinionsbildning har fått för genomslag är inte alltid så lätt. Nya metoder och tankesätt växer därför fram för att förtroendet bland givarna inte ska minska. Att ta fram tydliga mål, uppnå dem och sedan presentera resultatet för givarna. Det är en uppgift som ser enkel ut på papperet men som inte alltid är så lätt att genomföra. Den som jobbar i en ideell organisation saknar ofta verktyg för att mäta hur verksamhetens mål uppnås. Det kan också vara svårt att hitta en arbetsprocess som fungerar. Nu börjar FRIIs Kvalitetskod användas av medlemmarna. Den säger att organisationerna ska ta fram mål och att verksamhetens resultat ska utvärderas utifrån dem. Hur målen uppfyllts ska sedan beskrivas på webbplatsen eller på annat sätt, säger Erik Zachrison på FRII. Frågor kring måluppfyllelse har diskuterats länge bland organisationerna i FRII. Att till exempel uppskatta en siffra på hur många laxar som finns kvar i Östersjön eller att ange hur många filtar som användes vid en naturkatastrof kan bli abstrakt eller felaktigt. Verkligheten är många gånger så komplex att det inte går att mäta resultatet av en insats och visa det på ett tydligt sätt. Effekter av opinionsbildning och information är två områden som är väldigt svåra att mäta. I Storbritannien har man kommit längre än i Sverige. Där har man hittat verktyg och vägar för att bättre kunna beskriva mål och presentera hur de uppfylls, säger Erik Zachrison. Ett initiativ är Impact Coalition, en organisation som på sin webbplats samordnar redovisningar från ett stort antal organisationer, tar fram goda exempel, lyfter upp frågeställningar och anordnar utbildningar. Det handlar om att bli bättre och att behålla förtroendet Flera organisationer i Storbritannien publicerar även en så kallad Impact Report, en skriftlig sammanställning där man visar vilka mål som finns och hur de uppfyllts på kort och på lång sikt. Ibland är dessa en del av årsredovisningen eller verksamhetsberättelsen, ibland presenteras de separat. Det här är något för oss att ta till oss i Sverige. Kraven på att kunna visa vad man åstadkommer ökar både bland givare och i media. FRII har stort intresse för att jobba fram verktyg och utbildning inom mål och måluppfyllelse. Det handlar om att bli bättre och att behålla förtroendet, säger Erik Zachrison. Tove Strömberg på Öhrlings PwC har lång erfarenhet av att stödja olika organisationer med mål- och resultatstyrning. Hon har hållit föredrag för FRIIs medlemmar och fångat upp i frågeställningar och i diskussioner att detta är ett område som engagerar allt fler inom den ideella sektorn. Det kan vara att man inte får med sina mål i planeringen eller att de inte finns med i hela organisationen. Det kan också vara att man inte har inblick i vad som exakt sker i fält, där en samarbetspartner kanske har tagit över delar av ansvaret, säger Tove Strömberg. Hon har sett förändringar i andra organisationer med liknande frågeställningar. Bland annat i kommuner och landsting där man på flera håll har kommit långt med att visa hur målen uppnås. Södertälje kommun är ett bra exempel där man lyft fram sina resultat, bland annat insamling nu 1 2009
illustration: helena bergendahl ltaten genom att hitta bra nyckeltal och att presentera dem på ett sätt som är lätt att förstå. Nacka kommun har också hittat ett pedagogiskt sätt att med text, siffror och färger visa hur väl man lyckats med att nå sina mål och hur man följer upp dem, säger Tove Strömberg. En utvärdering av måluppfyllelsen måste bli konstruktiv och utvecklande för alla i organisationen. Orsakerna till att mål inte uppnåtts kan uppfattas på olika sätt. Måluppfyllelse väcker känslor. Man måste till exempel reda ut vad som hänt vid ett misslyckande. Det går inte att bara säga målen har delvis uppfyllts. Frågor som bör ställas är istället har vi fel mål? gör vi fel saker? har vi rätt resurser? En del frågor kan uppfattas som hotande av enskilda personer. Hur ställer man någon till svars för det som hänt på ett bra sätt? Här är det skillnad för den organisation som är lärande och den som är styrande, säger Tove Strömberg. Ett sätt att visa hur man uppnått sitt resultat är att beskriva det i organisationens årsredovisning. Inga Wall,verksamhetscontroller på Cancerfonden, ingår sedan 2001 i expertgruppen för tävlingen Bästa Årsredovisning inom ideell sektor. Hon ser att nivån på redovisningarna är högre i dag än när tävlingen startade. Förutom de formella kraven tittar juryn på hur väl man beskriver sitt syfte och sin verksamhet. Får man en bild av vad organisationen gör och hur den fungerar? Tidigare var det vanligare att bara berätta att vi gör det här, nu besvaras oftare frågan hur gick det?, säger Inga Wall. Barncancerfonden, Rädda Barnen och Diakonia är FRII-medlemmar som vunnit pris i tävlingen i konkurrens med ett stort antal olika organisationer. Med högre krav från omvärlden på att visa mål och uppfyllelse kommer fler ideella organisationer att behöva analysera sin verksamhet på ett nytt sätt. För FRII är det självklart, precis som för medlemmarna, att tillämpa FRIIs Kvalitetskod så långt det är möjligt. En viktig del är att lyfta fram mål och att visa hur de uppnåtts, säger Erik Zachrison. Några frågor vid utvärdering av måluppfyllelse l Nådde vi beslutade målnivåer? l Hur står sig den verksamhetens resultat i jämförelse med andras? l Vad är orsaken till uppkommen situation? l I vilken utsträckning förklaras resultatet av vår strategi och vad vi faktiskt har gjort respektive oförutsedda interna och externa händelser? Peter Rehnfeldt l Gav redovisade åtgärder den väntade effekten? Om inte, i vilken utsträckning förklaras detta av att vi gjorde något annat än vi egentligen tänkt oss, av oförutsedda händelser, eller helt enkelt av att vi tänkte fel från början? l Behöver vi prioritera om resurserna? l Vilka lärdomar skall vi ta med oss? Källa: Nacka kommun insamling nu 1 2009 9
etik Gåvor via sms blir allt vanligare vid kampanjer och katastrofer. Det enkla och snabba sättet att ge stöd tilltalar yngre personer. Men bör organisationerna vara tydligare med hur mycket av pengarna som går till ändamålet? illustration: helena bergendahl Rimliga avgifter för sms-gåvor Tio ambulanser till Gaza, Ge sms-gåva och få schimpansvrål som ringsignal eller smsa Självhjälp och dina 50 kronor räcker till att utbilda en bonde i Uganda i bättre odlingsmetoder under en och en halv dag. Det är snabbt, enkelt och mycket konkret. Sms-gåvor är en insamlingsmetod som har kommit för att stanna. Men det finns kritik. Tidningen Dagen har uppmärksammat att sms-gåvor kan uppfattas som otydliga eftersom det inte framgår hur mycket pengar som faktiskt går till ändamålet. Enligt Dagen uppmärksammade en privatperson att summan som kommer fram på en skänkt 50-lapp varierar efter vilken teleoperatör det handlar om. Med Telia, Tele2 och Tre kommer 43,50 fram, och med Telenor 42,30. Oftast tar teleoperatören tio procent av den skänkta summan. Det är tråkigt att telebolagen inte kan sänka sina avgifter mer för välgörenhetsorganisationer. Man kan inte profitera på folks vilja till välgörenhet och bolagen tjänar redan grova pengar på andra sms-tjänster menar den privatperson som Dagen talat med. Erik Hörnfeldt, pressansvarig på teleoperatören Tre, säger till Dagen att det är fråga om en väldigt låg procent. Han menar att insamlingsorganisationer redan får ett väldigt reducerat pris när de använder sms-tjänsten. Han säger även att det är en låg kostnad för den risk som teleoperatören tar, till exempel kostnaden för kunder som inte betalar. Petra Lindskog, biträdande kommunikationschef på Röda korset, svarade i Dagen att det i annonser skulle vara mer förvirrande än förklarande för givaren att gå ut med teleoperatörernas olika kostnader. Hon uppmanade även den som vill att istället skänka på nätet, då endast bankavgifter tillkommer (som är något lägre än operatörernas kostnad). Till Insamling Nu säger Petra Lindskog att kritiken mot sms-gåvor inte bör förstoras upp. Det är en billig givandeform, smart och snabb, och för oss och många andra organisationer är det en intressant kanal med mycket låga kontaktkostnader. Det är nog mer rimligt att uppröra sig över annons- och portokostnader, säger hon. Vi får ha 25 procent i insamlingskostnad och då är 10-15 procent vid sms rimligt. Det strider inte mot SFIs regler. Under 2008 samlade Röda Korset in cirka 330 miljoner kronor sms-gåvorna stod för ungefär 300 000 kronor. Det är en liten summa än så länge. Men det händer saker och vid vår senaste insamling 10 ambulanser till Gaza har vi fått in hela 700 000 kronor bara via sms. För oss innebär det, förutom pengar, att vi till en mycket låg kostnad kan hålla kontakt med givarna och följa upp gåvorna via sms, och vi slipper då dyra portokostnader för utskick, säger Petra Lindskog. PENILLA NORSTRÖM l Fråga FRIIs experter Gensvar på uselt betyg FRÅGA: Vi har inte svarat på Charity Ratings förfrågan om information. Nu har vi en röd prick på deras hemsida. Hur ska vi besvara givare som undrar varför det blivit så? Foto: peter rehnfeldt SVAR: Charity Rating CR är en privat organisation som själv tagit på sig rollen att granska och värdera FRIIs medlemmar. Organisationen har inte fått sitt mandat av någon annan utan är ett enskilt initiativ med sin egen dagordning. CR har nu på sin webbplats utvidgat informationen om insamlingsorganisationerna genom att bedöma hur väl vi skött vår informationsuppgift gentemot CR. Man har infört en klassificering i tre klasser med olika färgmarkering intill organisationens namn. Klassificeringen har sjösatts utan samråd med insamlingsorganisationerna. Röd markering betyder bristfällig information. Detta initiativ väcker en del frågor. Inte minst gentemot givarna blir det otydligt då FRIIs medlemmar redan kontrolleras av Stiftelsen för Insamlingskontroll samt tillämpar FRIIs Kvalitetskod. FRIIs uppfattning är att medlemsorganisationerna till alla som frågar även till CR ska lämna den information som finns allmänt tillgänglig och som är öppen. Det gäller stadgar, styrelsens sammansättning, årsredovisning etc. Erik Zachrison, FRII, Maria Ros-Jernberg, Engage MRJ, Kristina Sparreljung, Hjärt-Lungfonden och Patrik Haggren, Stockholms Stadsmission. FRII har bett om ett möte med Charity Rating vilket kommer att äga rum inom kort. ERIK ZACHRISON FRIIs kansli och redaktionen för insamling nu får ibland frågor av mer allmän karaktär om insamling/fundraising. Vi tror att många av dessa frågor och vad de får för svar kan intressera tidningens läsare. Därför finns denna spalt med titeln Fråga FRIIs experter. Så till dig läsare välkommen med din fråga. Skriv till info@frii.se 10 insamling nu 1 2009
Inte självklart att ordna spel och lotterier Postkodlotteriet, poker, triss, trav och enarmade banditer är populära spel och lotterier Det är en lukrativ marknad för den som står bakom spelen. Men snart kan ideella organisationer stängas ute från vissa spel, och det finns tveksamheter om detta sätt att samla in pengar. I regeringens senaste spelutredning (SOU 2008:124) föreslås att ideella organisationer ska stängas ute från internetspel. Något som bland andra IOGT-NTO reagerar mot. Vi är ju till stor del finansierade av vårt eget lotteri, så det här är en viktig fråga för oss. Vi är oroliga att de inte tar tillräcklig hänsyn till folkrörelserna, säger Johanna Berkquist. Hon jobbar som kommunikationschef på IOGT-NTO. Organisationens Miljonlotteri är ett prenumerationslotteri som har funnits sedan 1940-talet där man idag lottar ut elvispar, kaffebryggare, resor, bilar och andra saker. Framöver kan det vara viktigt för oss att också finnas på nätet. Varför ska de dra in en livlina som ger möjlighet till självfinansiering? Johanna Berkquist. Johanna Berkquist tycker att utredningen borde ta hänsyn till den verksamhet som den ideella sektorn bedriver och den samhällsnytta som de gör. Det är inte lotteridirektörerna som det är synd om. De människor vi möter i vår verksamhet är viktigare. Vad händer med dem om de stryper möjligheter för oss? Hon ser inget bekymmer i att de jobbar med beroendefrågor när det gäller alkohol samtidigt som de finansieras av en verksamhet som kan skapa spelmissbrukare. Lotteri är en lågriskprodukt. Det som triggar impulsen för spelmissbrukare är den omedelbara kicken av att vinna och hos oss går det flera veckor mellan att man skrapat fram vinsten tills den faller ut, säger Johanna Berkquist. Majoriteten av vinsterna är inte pengar utan varuvinster, och Johanna Berkquist har inga farhågor om att det skulle bli farligare för att spel eller lotterier ligger på Internet. Vi har en väldig ordning och reda i vårt lotteri och är ju noga med att det inte ska bli farligt för människor. Vi följer noga med i forskningen om beroende och vi vill naturligtvis inte möjliggöra spelberoende på något sätt, säger Johanna Berkquist. Organisationerna inom FRII ser olika på spel och lotterier. För vissa kan ett lotteri vara ett sätt att finansiera sin verksamhet och att exempelvis vara med i Postkodlotteriet ger ett enormt tillskott till verksamheten. Andra ser mest de negativa följderna av spel och träffar spelmissbrukare i sin verksamhet. Robert Johansson är fältarbetare på Räddningsmissionen i Göteborg och möter människor som spelat bort allt. De missbrukar inte droger men lever i samma misär, säger han. Robert ser stora risker med nätspel, men om ideella organisationer ska få vara med på Internet eller inte vill han inte uttala sig om. Det är fantastiskt med spel för dem som kan hantera det. Men alla kan inte det. På ett kasino får ju inte kända spelmissbrukare komma in. Men vem kollar när man sitter vid datorn? undrar han. För Diakonia är frågan om lotterier, spel och spelmissbruk aktuell. De för diskussioner om de ska söka till Postkodlotteriet. Var går gränsen för spelberoende och vad är riskerna med olika spel? Det är viktiga frågor, säger Bo Forsberg, generalsekreterare för Diakonia. Postkodlotteriet är inget högriskprojekt för spelmissbruk. Men ändå är det inte självklart för Diakonia att söka. Vi bryr oss om hela människan. Det går alltid att hitta försvar för saker man Bo Forsberg. vill göra, på ett eller annat sätt, men börjar man göra ett undantag när det gäller spel och lotterier, var sätter man gränsen sen? Samtidigt finns ju redan nu lotterier i organisationens verksamhet, även om det är på en mycket liten nivå. Lotterier i största allmänhet är en gammal folkrörelsetradition. Men det är himmelsvida skillnader mot internetspel, poker och trav med risk för spelberoende. Var Postkodlotteriet befinner sig på den skalan är en fråga som nu utreds. Eventuella pengar från Postkodlotteriet skulle naturligtvis kunna göra mycket gott. Detta är ett dilemma och vi har ingen uttalad policy än. Men det är vikigt att hitta ett principbeslut och kunna stå fast vid det, säger Bo Forsberg. EVA NORDENSTAM Flyg till udda destinationer? Då är vi resebyrån för dig! Vi har kunskap och erfarenhet och kan erbjuda dig RAPTIM SPECIALPRISER! Världen börjar i Tranås! Välkommen! Europa: 0140-37 50 00 Afrika: 0140-37 50 10 Övriga Världen: 0140-37 50 20 info@tranas-resebyra.se www.tranas-resebyra.se insamling nu 1 2009 11
kampanj Diakonia lyfter fram frågor om klimatet De två närmaste åren kommer Diakonia att ha klimat och rättvisa i fokus i sina kampanjer. Målet är en godtagbar fördelning och ett hållbart utsläppstak så att atmosfären ska räcka till alla. I december 2009 kommer världens ledare att samlas i Köpenhamn för att förhandla fram ett nytt klimatavtal inom FN. Diakonias engagemang ska bidra till att politikerna kan fatta de beslut som krävs. Plan ska värva fler Flickafaddrar Plan sverige har startat en utomhuskampanj för att värva fler Flickafaddrar. Ambassadörer är programledaren Agneta Sjödin och målvakten Rami Shaaban. De kommer att synas på telefonkiosker runt om i landet. Uthomhuskampanjen följs sedan upp i press och på webben. Som Flickafadder bidrar man till Plans arbete för att förändra situationen för diskriminerade flickor i fattiga länder. Integration och miljö i scoutkampanjer I början av året har scoutrörelsen satsat på att få fler ledare till sina lokala föreningar. En annan kampanj Race for the Environment startar sedan och syftar till att unga ska bidra till en bättre miljö. Projektet bedrivs i samarbete med Volvo Ocean Race. Ett av scoutrörelsens integrationsprojekt som varit riktat till barn i Göteborg Äventyret kommer framöver att spridas till andra delar av landet. Viktig strategi för cancerbekämpning 2009 är ett viktigt år för Cancerfonden sedan regeringens utredningen om den nationella cancerstrategin presenterades i slutet av februari. Cancerfonden kommer att arbeta mycket med innehållet i strategin framöver då den påverkar cancervården och hur cancerpatienter hanteras. l Musikhjälpen Ny gala når unga givare Efter 144 direktsända timmar steg de tre programledarna ut ur glashuset på Gustav Adolfs torg i Malmö, med över tre miljoner kronor insamlade till Radiohjälpen. Tusentals unga människor engagerade sig i insamlingen för människor på flykt. Det är oerhört bra att radio och TV tar unga på allvar. Det är rent idiotiskt prat att unga inte skulle vara intresserade av omvärlden, det här visar motsatsen, säger Finn Norgren, generalsekreterare på Radiohjälpen. Målet var att samla in två miljoner. Det blev tre. Programledaren Ehsan Noorozi hade gärna sett 200 miljoner, för honom var det ett privilegium att få vara med och göra Musikhjälpen. Jag blev flaskhalsen som gjorde det möjligt att hjälpa. Jag menar, det finns ett hav av människor att hjälpa och gott om människor att motivera, då ligger begränsningen bara hos en själv, säger han. Samarbetet, där TV, radio och webb samverkade i direktsändning under så många dagar, var det största i sitt slag. Alla är överens om att samarbetet varit bra. Projektet drog igång med kort varsel och till förberedelser fanns inte mycket tid. IM, Röda Korset och Hungerprojektet var de organisationer som engagerade sig i Malmö, samlade in pengar och svarade på frågor. Radiohjälpens Finn Norgren var på plats och vittnar om att stämningen var otrolig. Han glädjer sig också åt att Malmö kommun ser att succén upprepas. 512 000 kronor togs emot i glasburen direkt. Vi lyckades också nå ut med vad Radiohjälpen är, det är det nog många unga som inte vet idag. På det sättet var det en informationssuccé där det fanns tid att prata om bistånd och solidaritetsbygge bland unga, säger Finn Norgren. I glashuset på Gustav Adolfs Torg i Malmö satt programledarna Kitty Jutbring, Ehsan Noroozi och Henrik Torehammar och sände radio fakta Musikhjälpen l l l Nu gäller det för oss att ta vara på engagemanget Idén kommer från Holland och sänds där under namnet Serious Request. SR och SVT arrangerade Musikhjälpen för första gången 2008 tillsammans med Radiohjälpen. Målet var att skapa engagemang på ett nytt sätt och engagera grupper som tidigare inte haft intresse av eller råd med insamling. Devisen var: många små bidrag gör skillnad. sex dygn i sträck. De sov och åt bara flytande föda i huset och lyckades engagera den grupp givare som annars inte lockas så lätt att skänka pengar till välgörenhet. Närmare 30 000 låtönskningar kom in via sms och nätet från hela landet. Kända personer skänkte kläder och instrument som auktionerades ut, företagare donerade checkar och artister gav sig ut på gatorna för att spela, sjunga och skramla Finn Norgren. pengar. Det stora engagemanget märks framförallt på nätet en sökning på Musikhjälpen på Google ger över 1,3 miljoner träffar. Mycket snack i bloggar, över 25 000 träffar, och en ung musikelit som ställer upp gratis, det här är ett sätt att få unga att engagera sig, säger Finn Norgren. Cajsa Lindberg, lokal projektledare för Musikhjälpen på SR Malmö är också nöjd: Nu gäller det för oss att ta vara på engagemanget. Unga har en mer kritisk inställning till hjälporganisationer och vill veta vad som hänt med deras pengar, så det är viktigt att vi redovisar. Pengar har redan börjat betalas ut, bland annat till flyktingfamiljer i Afrika, säger hon. Enligt Lotta Kjellin, projektledare på Sveriges Radio, kommer SR och SVT nu att se över möjligheterna för att upprepa Musikhjälpen 2009, men än har inget officiellt beslut tagits. Pengar samlas visserligen in till Radiohjälpen, som alltid när SR och SVT ordnar galor, men eftersom det inte går inte att tjäna några pengar på konceptet måste budgeten ses över. Formatet är inte nytt och har funnits i Holland i cirka fem år. Andra länder har hängt på, som Belgien, och nu var det alltså Sveriges tur. Vi har hört om formatet på mässor och möten inom European Broadcasting Union. Det är bara en aktör som kan få det i ett land, och går då med på vissa grundkriterier som att vi samlar in pengar till ett gemensamt ändamål globalt. Publiken betalar 50 kronor för att önska en låt och pengarna går till Radiohjälpen. Syftet är att förena intresse för musik med engagemang för medmänniskor världen över. Det är inte första gången svenskar har kunnat skänka pengar genom att önska musik. Redan 1946 sände Radiotjänst Hjälp Europahjälpen, lyssnarnas önskeprogram på grammofon. 12 insamling nu 1 2009 l l
Programledarna Henrik Torehammar, Kitty Jutbring och Ehsan Noroozi sände radio sex dygn i sträck och samlade in drygt tre miljoner till människor på flykt. Många av givarna är unga som tog till sig Radiohjälpens budskap. Men Eshan Noorozi är inte nöjd med medias uppmärksamhet av temat Människor på flykt. Det kom inte en enda fråga från media om de 67 miljoner flyktingar som idag är på flykt. Allt fokus var på att vi var inlåsta och inte fick äta. Alla journalister borde skämmas, säger han. Själv är han sugen på att redovisa hur pengarna används och i slutet av april får han chansen. Då samlas de tre programledarna igen för en extra sändning av Musikhjälpen. Det är viktigt att prata om vad som hänt med pengarna och blicka tillbaka på insamlingen nu när det gått en tid. Det ligger i vårt ansvar att visa alla som engagerat sig att vi inte glömt dem, säger Lotta Kjellin. PERNILLA NORSTRÖM Foto: Kristin Montagu-Evans Getter populärast i IMs webbutik Glädjeshoppen är Individuell Människohjälps webbutik där det går att köpa gåvor som bekämpar fattigdom. Shopen lanserades strax före jul och de populäraste julklapparna blev getterna. Närmare 1000 getter såldes på en gång. Djuren kommer till barn i Zimbabwe som förlorat sina föräldrar i aids. Sjuka barn skildras av MinStoraDag Stiftelsen MinStoraDag har under vintern startat en kampanj för att uppmärksamma stiftelsens arbete med sjuka barn. En film spelades in på Huddinge sjukhus i december med temat Barns fantasi fungerar inte sämre för att kroppen gör det. Skådespelaren Torkel Petersson är speaker och melodin Over the rainbow är en del av innehållet. Kampanjen innehåller förutom reklamfilmen även annonser och radioreklam. l Samarbete Zonsystem styr face-to-face I fem svenska städer finns ett överenskommet zonsystem för face-to-face insamling. Fem FRII-medlemmar och tre leverantörer har delat upp städerna i områden där insamlingen följer ett rullande schema. Face-to-face är en framgångsrik insamlingsmetod både i Sverige och i andra länder. Men metoden vållar också starka reaktioner. I till Danmark har restriktioner införts för hur metoden får användas och i Storbritannien har kritiken varit omfattande. Vi ville inte att samma situationer skulle uppstå här i Sverige, och försöker minimera den negativa responsen genom ett överenskommet schema. Arbetsmiljön blir bättre för alla som jobbar på fältet om fördelningen är jämnare, säger Erik Johansson på Läkare Utan Gränser, som koordinerar face-to-face insamlandet i Stockholm. Det är idag fem organisationer i FRII och tre leverantörer som har delat in Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund i zoner där kampanjerna genomförs inom angivna tider. I Stockholm finns det åtta zoner som fördelas enligt ett veckoschema. Organisationerna byter sedan område enligt de tidpunkter vi kommit överens om, berättar Erik Johansson. Om en ny aktör vill delta i samarbetet måste två krav uppfyllas antingen är man medlem i FRII eller så är den organisation man samlar in pengar till medlem. Dessutom måste man följa de etiska riktlinjer som FRII tagit fram för face-to-face. Jag har underlag för vilka zoner och tider som gäller i Stockholm. Den organisation som vill driva en kampanj i någon av de andra städerna hänvisar jag till en koordinator på plats, säger Erik Johansson. Hittills har det inte framkommit om vissa zoner och tider är mer populära än andra. Det är snarare något som Erik Johansson hoppas att systemet ska motverka. Det handlar nog mest om ens egna attityder. Jag tror det är väldigt olika för olika organisationer och främst beror på vem som jobbar med insamlingen, säger Erik Johansson. Peter Rehnfeldt Ska din organisation samla in pengar med face-to-face? Kontakta Erik Johansson på erik.johansson@msf.org Jämtlands läns Cancer- och Omvårdnadsfond har tagit fram en ny annons som också kommer att finnas som affisch på länets sjukhus. 2008 gav organisationen över en miljon kronor i stipendier. Kvinnors hjärtan får starkare stöd Hjärt-Lungfonden startar en kampanj i mars: Rädda kvinnohjärtat! Målet att samla in fem miljoner kronor till två forskartjänster då forskningen är eftersatt på kvinnoområdet och stora insatser krävs. Projektledare är Karolina Sjöstedt vid Hjärt-Lungfonden. insamling nu 1 2009 13
Staten + Kapitalet Sant Skänker du din aktieutdelning, skänker staten skatten. Det betyder att ditt bidrag till Aktiegåvan blir ca 40% större än om du skänker på vanligt sätt. Och du bestämmer själv vilken eller vilka ideella organisationer som ska få pengarna. Läs mer på aktiegavan.se A A Non Smoking Generation, Afrikagrupperna, Alzheimerfonden, Amref in Sweden B Barncancerfonden, Barnfonden, BRIS, Blomsterfonden C Cancerfonden D Diakonia, Djurens Rätt E ECPAT Sverige, EFS, Ersta diakoni F Frälsningsarmén, FUB G Göteborgs Räddningsmission H Hjärtebarnsföreningen, Hjärt-Lungfonden, Hoppets Stjärna I Individuell Människohjälp K Kooperation Utan Gränser, Kvinna till Kvinna L Läkare Utan Gränser M Malmö Stadsmission N Naturskyddsföreningen, NHR R Radiumhemmets Forskningsfonder, Reumatikerförbundet, Riksförbundet Föräldraföreningen mot Narkotika, Rädda Barnen S Sjöräddningssällskapet, SOS-Barnbyar, Stiftelsen Forskning utan djurförsök, Stiftelsen MinStoraDag, Stockholms Stadsmission, Svenska Afghanistankommittén, Svenska Scoutrådet, Svenska kyrkan, Svenska Läkare mot kärnvapen, Svenska Röda Korset U Unicef Sverige W WWF Tack till Svenska Dagbladet som ställt upp med annonsutrymmet och till Grey Stockholm som hjälpt oss med att utforma annonsen.
kampanj l Företagssamarbete Coca-Colas anställda ger stöd till Myrorna Den största företagsvolontärdagen som hittills arrangerats i Sverige genomfördes i början av februari. Anställda vid Coca-Cola bidrog över hela landet med stöd till Myrorna. TILLSAMMANS MED Volontärbyrån anordnade Myrorna ett stort evenemang den 6 februari. Under dagen fick 700 anställda vid Coca- Cola möjlighet att hjälpa Myrorna på olika sätt, från butiksförsäljning och marknadsundersökningar till att måla och samla in saker. Eva Okmian på Coca-Cola hjälper till på företagsvolontärdagen hos Myrorna Foto: fredrik persson I framför allt USA och Storbritannien är det vanligt att företag låter anställda arbeta ideellt hos frivilligorganisationer på betald arbetstid, som ett sätt att ta ansvar i samhället och för att de anställda ska känna stolthet för sin arbetsgivare. Ett populärt sätt är att ordna en företagsvolontärdag där alla anställda gemensamt under en dag jobbar ideellt som ett sätt att både skapa lagkänsla. Alla är vinnare vid företagsvolontäraktiviteter. Myrorna får många olika sorters stöd i sin verksamhet. Samtidigt får de anställda på Coca-Cola träffas, ha roligt och känna att de med sin insats bidrar till något meningsfullt, säger Amelie Silfverstolpe, som grundat Volontärbyrån. Johan Oljeqvist, VD på Myrorna är nöjd med insatserna under företagsvolontärdagen. Det är verkligen en upplevelse att se alla jobba tillsammans. Vi är glada för att båda parter kunde få ut så mycket av möjligt av företagsvolontärdagen. I Storbritannien och USA är detta relativt vanligt och vi räknar med att det bara är en tidsfråga innan det är lika vanligt här i takt med att anställda kräver något meningsfullare än arrangerade lekar och gruppövningar på sina personaldagar. Magnus Ramstrand, Sollentuna EU-kandidat Kristdemokraterna Kryssa.ramstrand.se PETER REHNFELDT EU som världens största biståndsgivare borde inriktas mer på att stödja ideella sektorn. Annons InsamlingsForum 2009 FRII inbjuder leverantörer och företag att delta Den 5-6 maj 2009 är det återigen dags för InsamlingsForum på Wijk Conference Center på Lidingö. Det är i år den 19:e upplagan och här möts stora delar av den svenska och även den norska insamlingsbranschen, till två spännande seminariedagar tillsammans. Vill du och ditt företag vara med och visa upp era produkter och ert kunnande? FRII erbjuder möjligheter att på olika sätt finnas med för att presentera ditt företag och berätta vad ni kan hjälpa de deltagande organisationerna med. Ta vara på denna unika möjlighet att träffa både nya och gamla kunder! FRII hälsar våra tidigare utställare hjärtligt välkomna tillbaka och hoppas samtidigt på fler under 2009 års InsamlingsForum! Kontakta mig på telefon 08 677 30 92 eller e-post claes@frii.se så hittar vi en form för ett passande samarbete. Claes Anckarman, FRII insamling nu 1 2009 15
utblick Samlad inspiration för bättre insamling DEN Nya WEbbPlaTSEN The Showcase of Fundraising Innovation and Inspiration, SOFII, lanserades 2008. Där samlas information om insamlingsmetoder från hela världen. Helt kostnadsfritt går det att ta del av tidningsartiklar, studier, kampanjstrategier, undersökningar, inlägg och kommentarer. Informationen på SOFIIs webbplats ska hjälpa insamlare när strategier och kampanjer tas fram. Svenska organisationer kan registrera sig för att ta del av material från hela världen, men också för att kunna bidra med egna erfarenheter. Registrering sker på hemsidan www.sofii.org CAROlINE EdElStAM MOlIN Globalt nätverk för kyrklig verksamhet Global CoNNECTIoNS är ett brittiskt nätverk med över 280 kyrkliga medlemsorganisationer. Nätverket består av missionsförbund, kyrkor, bibelkollegium och stödtjänster. Tillsammans arbetar man för att hjälpa samfund i England att bli mer effektiva i ett globalt sammanhang. Många medlemsorganisationerna bedriver missionsverksamhet runtom i världen och kan dra nytta av den globala aspekten. Nätverket anordnar konferenser, forum och andra aktiviteter för sina medlemmar, bevakar trender och frågeställningar inom missionsarbete. Det fyller även en rådgivande funktion och finns till för att upplysa om riktlinjer i missionsarbetet. Kanske ett nätverk av detta slag kan vara något för kyrklig verksamhet i Sverige? CAROlINE EdElStAM MOlIN l Sydafrika Svenskt stöd för face-to-face Flera svenska insamlare har de senaste åren varit i Sydafrika för att ge sitt stöd till att fundraising utvecklas i landet. Stefan Bruhn vid Greenpeace har nyligen varit på plats för att bidra med kunskap och se till så att organisationens face-to-face insamling kommer igång. Hur länge har du varit i Sydafrika? Jag har varit där i två månader, från 11 januari till 8 mars. Vad var din uppgift? Jag har startat ett fundraisingprogram, som vi i Greenpeace kallar Direct Dialogue Campaign, DDC, och som ofta kallas för face-to-face i Sverige. Var har du jobbat? Jag har jobbat för Greenpeace Africa som bara har funnits på plats sedan hösten 2008. Huvudkontoret ligger i Johannesburg, men vi har även ett kontor i Kinshasa. Där arbetar vi för att stoppa skövlingen av världens näst största regnskog, Kongobäckenet. Vi har även planer på att öppna ett kontor i Senegal for att stoppa piratfisket utanför Vastafrikas kuster. Eftersom Greenpeace är en oberoende organisation, och inte emot bidrag från stat eller näringsliv, är det avgörande for oss att snabbt skaffa oss så många privata givare som möjligt. Vi börjar närma oss 500 givare i Sydafrika nu. Vad har arbetet inneburit mer i detalj? Jag anställer värvare som jag sedan hjälper till med att utbilda och coacha. Jag har redan ett team på 7 personer som jobbar heltid med insamling på gatorna och i köpcentrum. Precis som i Sverige använder vi månatliga autogiron. En annan del av mitt uppdrag var att finna en efterträdare till mej själv innan jag åkte hem. Det är avgörande för Greenpeace att anställa lokal personal. Hur ser Greenpeace insamling ut i Afrika? Greenpeace insamling i Afrika sker än så länge bara i Sydafrika. Vi jobbar med DDC (faceto-face) och telemarketing. Vilken är den stora skillnaden mot Sverige? Greenpeace är väldigt väl kända i Sverige. I Sydafrika är det bara en liten grupp som känner till oss. Det gör det svårare eftersom vi först måste förklara vilka vi är. Sen är det klart att människor i Sydafrika i allmänhet har mindre pengar än svenskar. Men det finns en stor medvetenhet kring miljöfrågor, så många är intresserade av att hjälpa till. Finns det någon likhet med insamling i Sverige? Ja, all insamling fungerar i stort sett likadant över hela världen. Vilka organisationer har du sett är verksamma i Sydafrika? Läkare Utan Gränser (MSF) och Röda Korset har jag träffat. Sen finns det många lokala och regionala organisationer som jobbar med välgörenhet. Vilka utmaningar finns det för att samla in pengar i Sydafrika? Det finns en utbredd misstro mot allt som har med pengar att göra, eftersom korruption är så vanligt. Människor har svårt att lita på varandra. Men den största utmaningen är all brottslighet i form av bedrägerier, som gör att många vägrar att lämna ut sina kontouppgifter. Bankerna varnar sina kunder för att göra det, samtidigt som de kräver av oss att vi ska samla in kontouppgifter for att kunna starta ett autogiro. Banksystemet i Sydafrika lämnar för övrigt en hel del att önska. PEtER REHNFEldt Stefan Bruhn (längst upp till höger) tillsammans med sina medarbetare på Greenpeace i Kapstaden. Insamling växer sig allt starkare i Sydafrika, främst genom face-to-face. Foto: greenpeace 16 insamling nu 1 009
Barack Obama lyckades skapa ett enormt engagemang bland sina väljare under presidentkampanjen. Hans metoder bygger på delaktighet och närvaro något som kan inspirera vid insamlingskampanjer. l USA Barack Obamas kampanj förebild för insamling Per Grankvist, rådgivare inom CSR, har studerat Barack Obamas framgångsrika valkampanj. Vid ett FRII-seminarium berättade han hur delar av kampanjen kan inspirera frivilligorganisationer. Genom att bygga relationer innan man bad om bidrag samlade Obamas kampanj in över en halv miljard dollar, berättar Per Grankvist. Den välkända devisen ge oss pengar så löser vi problemen är inte alltid den bästa. Barack Obama talar hellre om att engagera sig och vara en del av förändringen. Först måste givaren förstå vad organisationen står för och varför man ska ge. Och vad organisationen faktiskt åstadkommer det är viktigare än att välja den organisation som har lägst overheadkostnad, menar Per Grankvist. När Obama talade grät folk öppet. Han skapade en vision som folk såg framför sig och kände. Det är viktigt för att åstadkomma effekt, säger Per Grankvist. Obamakampanjen visar också det enorma genomslaget för sociala grupper på nätet, till exempel Obamas twitterfeed, där han ständigt visade vad han gjorde. Bilder från kampanjen lades hela tiden upp på sajten Flickr och filmer på YouTube. Det är att möta målgruppen med information, utan uppmaning om att samla in pengar. Obama själv behöver inte hänga på Facebook, andra är där åt honom. Men ändå är han där, säger Per Grankvist. Han uppmanar organisationer att sätta sin organisation i ett relevant sammanhang. Ett exempel är att jämföra en miljöorganisation med en organisation för barn, där barnorganisationen har allt att vinna på att även satsa på miljöfrågor kopplat till barn. För givaren känns det som att bidra med det dubbla. Jäkla tjat om pengar tycker många när de uttalar sig om ideella organisationer. För att undvika att prata om pengar direkt kan man istället börja med att be om tid. I Obamas kampanj fanns många sätt att ge både tid och pengar, du valde helt enkelt det som var enklast för just dig. Anhängarna kunde välja kampanjer som kändes relevanta för dem och fick poäng efter hur aktiva det var. Vissa valde att sprida budskapet Neighbour to Neighbour eller Make calls and report voter contacts, andra körde bussar med folk som annars hade svårt att ta sig till vallokalerna. Att först få folk att engagera sig kan vara ett smart sätt att få dem att ge pengar på sikt. Det är lättare att få någon som redan gett att ge igen, konstaterar Per Grankvist. Obama kommunicerade direkt med väljarna under hela kampanjen via sin handdator. Han mailade dem till och med strax före tacktalet till nationen. Det är att vara äkta, det är demokratiskt och det engagerar ännu mer, säger Per Grankvist. pernilla norström Foto: sage ross Hallå där......jude Bobon Ezidore, 48-årig florist som arbetar med blomsteruppsättningar till bröllop i staden Trivandrum i södra Indien. På fritiden är han aktiv i Lions Club som bland annat samlar in pengar för att stötta barn och sjuka. Vad har ni för insamlingar på gång just nu? Vi ska stötta barn som drabbats av olika ögonsjukdomar. Vi samarbetar med ett sjukhus som gör operationerna gratis, men vi står för alla omkostnader. Kampanjen pågår cirka sex månader. Förra året samlade vi in pengar så att eleverna kunde få datorer till den nybyggda skolan i byn. Hur länge har du själv engagerat dig ideellt i Lions Club? Jag gick med förra året. För att bli medlem måste någon som är aktiv rekommendera att välja in en ny person. Det känns bra och naturligt att ge och att engagera sig ideellt. Är det vanligt att människor skänker pengar i Indien? Ja, alla som kan ger. Det kan både vara fattiga, medelklassen eller de riktigt rika. Men mest vanligt är det nog i medelklassen. I min hemby på 8 000 invånare utanför Trivandrum i Kerala i södra Indien är vi 25 aktiva medlemmar i Lions. Hur samlar ni in pengar? Med bössor, brev eller andra sätt? Mest genom att möta människor. Vi ordnar filmvisningar och andra öppna möten där vi bjuder in folk. Inte minst går vi runt bland de vi känner och ber om stöd. Vi har inga bössor men alla som ger får ett kvitto. Pengarna sätts sedan in på ett speciellt konto och vi för löpande ekonomisk redovisning. Vilka andra organisationer känner du till som samlar in pengar? Där jag bor är det mest kristna organisationer, som Caritas till exempel. Marie von Zeipel insamling nu 1 2009 17
ny medlem l Riksförbundet för Trafik, Olycks-, och Polioskadade Stark röst för den som skadats Opinion, kontakter och kunskap är viktiga delar i RTPs verksamhet. Med nytt medlemskap i FRII tar man organisationen nu ett steg framåt för att ge en röst åt de tusentals människor som drabbas av smärtsamma skador. RIkSFöRbuNDET FöR TRaFIk, Olycks- och Polioskadade, RTP, är nygammal medlem i FRII. Efter tre år som icke medlem, har organisationen bestämt sig för att åter bli en del av FRII. Dock har man hela tiden haft 90-konto. Anna Stannervik tillträdde i augusti förra året som generalsekreterare för RTP och har tidigare erfarenhet som chef för Röda Korsets Ungdomsförbund, rekryteringsgruppen Aktiv Rehabilitering och för Sveriges förenade studentkårer. Vi var tvungna att göra vissa nedskärningar i organisationen på grund av ekonomiska skäl. Vi kände att de knappa resurserna inte räckte till för ett medlemskap. Men nu är vi medlemmar på nytt sedan januari i år och vi känner att det är prioriterat, säger Anna Stannervik. verksamheten FINaNSIERaS främst genom medlemsavgifter, statsbidrag, fondutdelning, projektmedel, bidrag, testamenten och gåvor. Organisationen lägger nu mycket energi på att strukturera arbetet och bygga en plattform. Det är viktigt för oss att nå ut Anna Stannervik är sedan 2008 generalsekreterare för RTP och strävar efter att organisationens budskap ska få större utrymme i samhällsdebatten. med vår verksamhet och att informera om vår existens. De personer som till exempel drabbas i en trafikolycka ska veta att de kan vända sig till oss för att få stöd, säger Anna Stannervik. RTP satsar framöver på att marknadsföra organisationen genom olika kanaler och att vända en tidigare negativ trend. I november startas en informationskampanj som vänder sig till allmänheten. RTP har 60 aktiva lokalföreningar. En stor del av verksamheten består i att arbeta med opinionsbildning. RTP:s vision är ett solidariskt och likvärdigt fakta RTP samhälle. Medlemmarna stödjer varandra och arbetar för att förebygga trafik- och olycksfallsskador. Förbundet erbjuder även juridiskt stöd och vägledning för sina medlemmar. Förbundet anordnar regelbundet seminarier och föreläsningar, sprider information och arbetar mot media genom pressmeddelanden och debattartiklar. Men RTP är även aktiva gentemot andra intresseorganisationer, beslutsfattare och politiker, förbereder motionsunderlag till Riksdagen, svarar på utredningsremisser med mera. organisationen bygger mycket på att de drygt 14 000 medlemmarna engagerar sig ideellt. En fråga som lyfts på organisationens hemsida är till exempel: En man med funktionshinder ville delta i Vasaloppet nekades av tävlingsledningen. Men efter att Diskrimineringsombudsmannen fått kännedom om ärendet ändrade sig tävlingsledningen. På hemsidan finns även förskningsresultat och uppmärksamhet hur rehabilitering kan utvecklas och fungera bra. CAROlINE EdElStAM MOlIN l RtP grundades 1946 för att hjälpa polioskadade. Namnet har ändrats under årens lopp. 1970 välkomnades trafik- och olyckfallskadade som medlemmar. På kongressen 2006 antog organisationen namnet Riksförbundet för trafik, Olycksfalls- och Polioskadade (RtP). I dag har man cirka 14 000 medlemmar. Rättvisa varor hittar du i IM Fair Trade s webbutik www.manniskohjalp.se/butik 1 insamling nu 1 009
namn På nya stolar Nya namn på nya poster i din organisation? Tala om det för insamling nu! Mejla till claes@frii.se och skriv Nya namn till insamling nu i ämnesraden. Svenska Postkodlotteriet har anställt andreas Drufva som ny projektledare. Andreas kommer närmast från Amnesty International och kommer bland annat att utveckla relationerna och samarbetet med Postkodlotteriets förmånstagare. jenny brandt är vikarierande insamlingsansvarig med ansvar för förändringsfaddrar på diakonia. josefine hörnberg tillträder tjänsten som ny direktor för läkarmissionen i april. kjell andersson kommer att arbeta med utveckling av projekt. aurora Carlström är vikarierande informatör och pressansvarig på Plan Sverige när jenny Molin är föräldraledig. Malin Forsgren är ny insamlingsansvarig. Charlotte Moreau är ny löneadministratör och ekonomiassistent. Cajsa Norell är vikarierande projektledare när linda öhlund är föräldraledig. Marika Siegwald är tillbaka som kommunikationschef efter sin föräldraledighet och Åsa Åberg som varit hennes vikarie blir planeringsoch utvecklingschef. Elisabeth hammarberg är ny kommunikationschef för PMU Interlife. det är en ny tjänst för att samordna informations- och insamlingsarbetet. Elisabeth kommer närmast från en tjänst som utvecklingschef i Jokkmokks kommun. annonsera i oskar Peterson är ny insamlingsansvarig på Svenska Helsingforskommittén. Han kommer närmast från Rädda Barnen. Gazal amini är ny förbundsjurist på IOGt-NtO. Gazal kommer senast från Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle. Carina Fabregat blir ny projektledare för kampanjen Vit Jul. Hon har arbetat med företagssamarbeten för Vit Jul 2008. agnetha Dalemark är tf direktor på Sociala Missionen efter att Frank Åkerman börjat sin tjänst som direktor på Hela Människan. Tomas lindroos är ny fundraiser på Ersta diakoni. Han kommer närmast från Svenska Bibelsällskapet. anna Åkesson är ny som medlemsutvecklingschef på Svenska Scoutrådet. Pärnilla zigher arbetar på Cancerfonden med opinionsfrågor sedan den första mars. Emma brossner Skawonius är ny marknadsförare/insamlare på Individuell Människohjälp. Emma kommer närmast från Amnesty i Göteborg där hon jobbat som koordinator för Face to Face. Marie Wallenberg är ny styrelseledamot i Hungerprojektet. Barnfonden har fått en ny ekonomichef som heter kerstin Reimers. Catherine larsson har anställts vid organisationens fadderservice och Martina hibell som är ny handläggare på programavdelningen. insamling nu! Tidningen för professionella fundraisers För information och bokning, ring 0707-38 90 97 anna Mann är vikarie för mammalediga lotta Rapacioli på Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar. Anna kommer att vara ansvarig för marknads- och insamlingsarbetet men ska även arbeta med rbu.se. Caroline Edelstam Molin blir kanslichef på African Medical & Research Foundation, AMREF. Hon kommer närmast från PR-byrån Burson- Marsteller. Nya 90-konton Centrum för rättvisa, en insamlingsstiftelse PG 900153-8 och BG 900-1583. Swedish Sustainability Foundation Insamlingsstiftelse BG 900-1488. Stiftelsen har sedan tidigare 90- konto PG 900148-8. Insamlingsstiftelsen kvinnor och hälsa 1.6 miljoner-kvinna mitt i livet PG 900152-0. unifem Nationell kommitte Sverige, Ideell förening PG 900151-2. anhörigfondens Insamlingsstiftelse PG 900149-6. Swedish Sustainability Foundation Insamlingsstiftelse PG 900148-8. Indragna 90-konton Stiftelsen onkologiska klinikernas i linköping Forksningsfond fråntas rätten att använda PG 901100-8. Stiftelsen har inte inte följt SFIs föreskrifter och anvisningar. Svensk Flyktinghjälp, Swera f råntas rätten att använda PG 900027-4. Föreningen har gått i konkurs. Avslutade 90-konton TCos Internationella Solidaritetsfond har avslutat PG 901977-9 och BG 901-9779. Stiftelsen Mo Gård har avslutat PG 901136-2. Stiftelsen odd Fellow/Positivt ungdomsmiljöalternativ PuMa har avslutat sitt 90-konto PG 900841-8. Göteborgs Minnesfond Insamlingsstiftelse har avslutat PG 908222-3. Insamlingsstiftelsen för Spenshults Reumatikersjukhus har på egen begäran avslutat PG 900582-8 och BG 900-5828. Mölndal Rotaryklubbs Insamlingsstiftelse för barntandvårdsprojekt i arad Rumänien har avslutat PG 900082-9. Föreningen Sveriges Dövblinda har avslutat sitt PG 900016-7. FRIIs styrelse (vald maj 2008) ordinarie: anna hägg-sjöquist, ordförande anna.hagg-sjoquist@ plan-international.org Fredrik Söderhielm, vice ordförande fs@nonsmoking.se jonas Romson, kassör jonas.romson@snf.se Petra lindskog petra.lindskog@redcross.se George olvik g.olvik@raddningsmissionen.se SuPPlEaNTER: Charlotte Enderlein charlotte.enderlein@karolinska.se Dan Tavares dan.tavares@cancerfonden.se Peter Winberg peter.winberg@nhr.se GENERalSEkRETERaRE Erik zachrison tel 08-677 30 90 fax 08-677 30 91 erik@frii.se INFoRMaTIoNS- och utbildningssekreterare Claes anckarman tel 08-677 30 92 claes@frii.se valberedning ursula Tengelin ursula.tengelin@cancerfonden.se (sammankallande) bo Forsberg bo.forsberg@diakonia.se Miriam Isaksson miriam.isaksson@amnesty.se Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Swedish Fundraising Council Box 2054, 103 12 Stockholm, Skeppsbron 28 tel 08-677 30 90 Fax 08-677 30 91 e-post: info@frii.se www.frii.se insamling nu 1 009 19
Avs: FRII, Box 2054, 103 12 Stockholm