Budget 2014 med flerårsplan 2015-2016 Vänsterpartiets förslag: Trygg och tillgänglig vård med folkhälsan i centrum
Innehållsförteckning 1 Vision och målbild 2 1.1 Landstinget Kronobergs vision 2 1.2 Målbild - 3 2 Kvalitetsstyrt landsting 4 3 Strategisk utvecklingsplan 5 4 Ett gott liv i ett livskraftigt län 6 4.1 Miljö 6 5 Arbets- och driftformer samt entreprenörskap 7 5.1 Vårdval Kronoberg 7 6 Strategisk kompetens- och personalutveckling 9 7 God vård 10 7.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 10 FoU - Forskning och Utveckling 11 Folkhälsa 12 Barns och ungas psykiska hälsa 13 Psykisk ohälsa/sjukdom hos vuxna 13 Cancervård 14 De mest sjuka äldre 15 Läkemedel 15 Strokevård 16 7.2 Säker hälso- och sjukvård 16 7.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård 17 7.4 Hälso- och sjukvård i rimlig tid 18 7.5 Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård 18 7.6 Effektiv hälso- och sjukvård 19 8 Regional utveckling 20 8.1 Kollektivtrafik 20 8.2 Kultur 21 8.3 Grimslövs folkhögskola 21 9 Ekonomiska förutsättningar 22 9.1 Verksamheternas driftram 22 9.2 Investeringar 26 Investeringsram 26 9.2.1 Hög investeringsnivå ger höga avskrivningar 28 9.2.2 Finansieringsstrategi 29 9.3 Ökat finansieringsbehov 30 9.3.1 Balanskrav och återställandekrav 33 Uppföljningsplan till Budget 2014 34
1 Vision och målbild 1.1 Landstinget Kronobergs vision Budget 2014 med flerårsplan för åren 2015 2016 ger medborgarna rätt till en god hälso- och sjukvård. Vision Ett gott liv i ett livskraftigt län med folkhälsan i centrum Mål Styra med kvalitet för att uppnå en god vård Uppdrag Alla ska kunna leva mer, bättre och längre Värdegrund Respekt för människan Landstinget har en gemensam policy för att stödja en hållbar utveckling. Ett gott liv - handlar om hälsa att må bra. Vi vill ge människor möjlighet till en god livskvalitet utifrån sina förutsättningar. En god vård som är tillgänglig för alla till en låg kostnad. När Kronobergarna behöver uppsöka hälso- och sjukvården är landstingets hälsocentraler det naturliga förstahandsvalet. Det goda mötet - varje människa ska bemötas med respekt och behandlas på lika villkor. Det goda mötet är grunden i all kommunikation. Vården ges efter behov och kroniskt sjuka har en god vårdsituation. Ett välfungerande kösystem! En hållbar utveckling - landstinget ska verka för ekonomisk, ekologisk och social utveckling. I det fortsatta arbetet påbörjas och utvecklas den sociala investeringsfonden för att undvika utanförskap, arbetslöshet, drogberoende, kriminalitet och sjukdomar. Kunskap, kreativitet och utveckling - landstinget arbetar aktivt med att säkra den framtida personalförsörjningen och erbjuder sina medarbetare utbildningsmöjligheter inom ramen för sina yrken för att höja kvaliteten och skapa stolta medarbetare. Steg för steg lite bättre -att vara ett kvalitetsstyrt landsting handlar om hur väl vi uppfyller nationella krav och riktlinjer. Vi arbetar med ett systematiskt förbättringsarbete där vi följer upp, analyserar, utvecklar och säkrar kvaliteten så att vi stegvis blir lite bättre. 34
1.2 Målbild - Kronobergarna har en god hälsa, är friska och trivs med att leva i ett livskraftigt län. Kronobergarna har stort förtroende för hälso- och sjukvården och känner sig trygga med att få ett gott bemötande och möta den bästa kompetensen i alla kontakter med hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården i Landstinget Kronoberg, som även omfattar tandvården, är en hälsoresurs för kronobergarna. All hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det innebär att utöver att bota och lindra vid sjukdom så arbetar all personal för att förebygga sjukdom och stärka patienternas hälsa. E-hälsotjänster har öppnat möjligheter för kronobergarna att kommunicera med hälso- och sjukvården när de passar dem bäst. De kan boka tider för besök och behandling, läsa sin patientjournal och följa hur långt eventuella remisser har kommit. Patienterna är trygga med IT-säkerheten och de kan själva se vilka som har läst i journalen. Landstinget kan erbjuda kronobergarna telefonkontakt med sin vårdcentral samma dag och besök hos läkaren på vårdcentralen inom 5 dagar. De patienter som har behov av besök inom den specialiserade vården kan få tid inom 30 dagar och behandling inom ytterligare 30 dagar. Ett välfungerande kösystem. Patienterna formar sin vård tillsammans med landstingets kompetenta medarbetare. Det har, tillsammans med ett patientsäkerhetsarbete som genomsyrar hela organisationen, medfört att vårdskadorna har minskat med 75 procent sedan 2011. Landstingets nollvision för undvikbara vårdskador kan bli en verklighet inom några år. Förebyggande insatser som stärker och stödjer barn och ungdomars hälsa och uppväxtvillkor är i fokus. Länets barn och ungdomar erbjuds hälso- och sjukvård på rätt vårdnivå, där samordningen av tillgängliga resurser inom landstinget och tillsammans med länets kommuner fungerar väl. Barnkonventionens principer och krav följs inom alla verksamhetsområden där barn är berörda. Vården för de mest sjuka äldre är välfungerande, de äldre och deras närstående känner sig trygga med vård, omsorg och kompetens. Det finns trygghetsteam i länets samtliga kommuner vilket möjliggör att de mest sjuka äldre kan få kvalificerad vård i sitt hem. Personal från landsting och kommun arbetar sida vid sida, för patienten och de närstående märks inga huvudmannagränser. Landstinget Kronoberg är ett kvalitetsstyrt landsting som placerar sig som ett av de främsta i de flesta jämförelser. De goda utvecklingsmöjligheterna för medarbetarna, det utvecklade samarbetet med högskolor, universitet och andra utbildningsinstanser är vida känt. Det bidrar till att det finns ett stort intresse från såväl nyutbildad som erfaren personal att arbeta i landstinget. - 3 -
2 Kvalitetsstyrt landsting Kronobergarna har förtroende för hälso- och sjukvården Vision och mål ska ligga till grund för all ledning och styrning i Landstinget Kronoberg. De viktigaste styrdokumenten är budget med flerårsplan och den strategiska utvecklingsplanen. En öppen dialog med medborgarna och en engagerad personal är verktyg för att utveckla, förbättra och forma arbets- och driftformer i en offentlig omsorg och sjukvård, som är trygg, tillgänglig och offensiv i arbetet för folkhälsan. Landstinget Kronoberg ska ha en tydlig kvalitetsstyrning som utgår från hälsoläget i befolkningen och medborgarnas/patienternas behov. Landstinget ska genom ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete säkerställa att medborgarna/patienterna erbjuds en God vård (SOSFS 2005:12), vilket innebär att hälso- och sjukvården, som även omfattar tandvården, ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, ges i rimlig tid, vara jämlik, jämställd och effektiv. Utgångspunkten för all verksamhet i landstinget är God vård och de gemensamma grundläggande värderingarna. Patientorientering Långsiktighet Samverkan Faktabaserade beslut Engagerat ledarskap Allas delaktighet Kompetensutveckling Samhällsansvar Processorientering Förebyggande åtgärder Ständiga förbättringar Lära av andra Snabba reaktioner I Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården i Sverige visar landstinget mycket goda resultat när det gäller medicinsk kvalitet, tillgänglighet och patienternas förtroende för vården. Landstingets samlade resurser ska användas för att skapa mervärde för länets medborgare och stärka Landstinget Kronobergs varumärke som kännetecknas av ett gott bemötande, god tillgänglighet, hög kvalitet och jämlik vård. Varumärket ska stärka bilden av landstinget som en demokratiskt styrd organisation, som ansvarig för länets hälso- och sjukvård och som en attraktiv arbetsgivare. 34
3 Strategisk utvecklingsplan Den strategiska utvecklingsplanen för 2009 2015 syftar till att säkerställa en planerad utveckling av framtidens vård för kronobergarna och en långsiktig ekonomi i balans. Arbetet med en ny utvecklingsplan 2015 2018 påbörjas. Den strategiska utvecklingsplanen består av fyra samverkande områden: vardagsrationaliseringar - systematiska förbättringsarbeten för att frigöra resurser. För att klara en ekonomi i balans ska vardagsrationaliseringar motsvarande 20 miljoner kronor genomföras under 2014. strukturförändringar - säkerställa att det finns rätt kompetens, tillräcklig omfattning och tillräckliga volymer inom olika patientgrupper för att kunna erbjuda kronobergarna en kostnadseffektiv vård av hög kvalitet. Länsgemensamma multiprofessionella team ska utveckla vårdprocesser och vårdriktlinjer inom respektive kompetensområde. För att öka möjligheten till vård i enkel- och tvåbäddsrum, skapa jämnare belastning på vårdplatserna och ge patienten vård på rätt enhet avsätts 3 miljoner kronor. Genom ett strukturerat arbetssätt ska möjligheten för akut omhändertagande utanför sjukhuset och i hemmet ökas. Fördelningen av operationer mellan de bägge sjukhusen ska ses över för ett effektivt utnyttjande av landstingets operationsresurser. finansiering uppnå en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Landstinget Kronoberg står inför omfattande investeringar för att möta de framtida kraven på hälso- och sjukvården. Investeringarna avser nya lokaler, ombyggnad av befintliga lokaler och ny medicinteknisk utrustning. Det krävs såväl intern som extern finansiering för att klara investeringbehovet på drygt 2,5 miljarder kronor under 2014-2020. En höjning av intäkterna är nödvändig och fördelningspolitiskt är höjda statsbidrag att föredra. prioriteringar - genom ett systematiskt och processorienterat arbete ska oprioriterade åtgärder avvecklas för att frigöra resurser till nya angelägna områden. Arbetet med prioriteringar påverkas i stor utsträckning av den nationella utvecklingen. Nya effektiva läkemedel och behandlingsmetoder ska finansieras och införas. 34
4 Ett gott liv i ett livskraftigt län I samverkan med länets kommuner och regionala aktörer ska landstinget medverka till regionens utveckling för att kronobergarna ska leva ett gott liv i ett livskraftigt län. Den politiska målsättningen är att till 2015 bilda en region Södra Småland med direktvalt fullmäktige med ansvar för den regionala utvecklingen, kulturen, kommunikationerna och sjukvården. På sikt kan en region Småland växa fram. Landstinget Kronoberg stimulerar regional utveckling genom stöd till projekt och organisationer som bidrar till länets tillväxt och en bättre folkhälsa. Utvecklingen ska vara bra för ekonomin, människorna och miljön på både kort och lång sikt. Samverkan mellan landstingets verksamheter, med länets kommuner och andra landsting/regioner samt andra aktörer ska utvecklas för att främja en god hälsa och för att erbjuda en God vård till kronobergarna. Landstinget Kronoberg ska medverka till att skapa mötesplatser på olika nivåer såväl inom organisationen som med länets kommuner. Målet är att skapa en kontinuerlig samverkan med patienten i centrum, så att patienten och dennes närstående inte märker några huvudmannagränser. 4.1 Miljö 1. Samtliga medarbetare ska ha kännedom om hur miljöpåverkan kan minimeras och aktivt bidra Landstinget Kronoberg ska medverka till en hållbar utveckling så att både nuvarande och kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. Landstinget ska genom ett aktivt miljöarbete, som utgår från landstingets miljöprogram 2014-2018, bedriva verksamheten så att klimat- och miljöpåverkan minimeras samt bidra till att nationella, regionala och lokala miljömål uppnås. Miljöhänsyn ska vägas in på alla nivåer i organisationen. För att lyckas med detta krävs motiverade, kunniga och delaktiga medarbetare. Utbilda medarbetare om miljöpåverkan Miljökrav i all upphandling - 6 -
5 Arbets- och driftformer samt entreprenörskap En arbetsgivare som stimulerar och tillvaratar kreativt tänkande och innovativt ledarskap Entreprenörskap är en viktig drivkraft för utveckling både inom och utom landstinget. Det ger ett viktigt bidrag till landstingets samlade arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling. Den offentliga sektorns traditionella organisation måste utvecklas. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig och flexibel och samtidigt ge utrymme för patienternas delaktighet. Personalens kompetens ansvar och möjligheter att utveckla och forma verksamheten för att möta krav på säkerhet, effektivitet och en god vård gör det nödvändigt att forma nya arbetsmetoder och varierande organisationsstrukturer. Kreativitet och entreprenörskap är därför ett prioriterat utvecklingsområde som ingår i den strategiska utvecklingsplanen. Den tidigare beslutade utmaningsrätten avskaffas, då den inte fyller någon vettig funktion. Öka medarbetarnas kunskap och delaktighet i kreativt tänkande Utmaningsrätten avskaffas 5.1 Vårdval Kronoberg Landstingets vårdcentraler är det naturliga förstahandsvalet Vårdval Kronoberg infördes 2009 för att stärka patienternas ställning, öka kvaliteten och stimulera utvecklingen av primärvården. Det är nu nödvändigt att utveckla en strategi för de landstingsdrivna vårdcentralerna. Organisation och arbetsform för de egna vårdcentralerna ska analyseras, utvärderas och därefter ska en strategiplan tas fram. Den nya strukturen ska ha en politiskt vald ledning för landstingets vårdcentraler. Regelverk och juridik för ekonomi, självstyre och samverkan med andra landsting tas fram. Det finns bland annat behov av personalpool för att garantera kompetent personal och ge utrymme för kompetensutveckling. Detta för att möta konkurrensen från de privata vårdgivarna. Målsättningen är att landstingets vårdcentraler ska vara bäst år 2015. Med början 2014 ska Vårdval Kronoberg i sin helhet analyseras och utvärderas. Detta arbete bör ske i samverkan med Linnéuniversitetet. Ersättningen till vårdcentralerna ges utifrån vårdtyngd och socioekonomisk bakgrund hos patienterna (90 % vårdtyngd - 7 -
och 10 % socioekonomi) sedan maj 2011. Ersättningen ska skiftas till 80 % vårdtyngd och 20 % socioekonomi. Analysen ska samordnas med motsvarande utvärderingar av vårdvalen i Skåne, Blekinge, Halland, Jönköping och Kalmar läns landsting. Detta för att få fram hur de olika vårdvalsmodellerna fungerar. En gemensam modell öppnar för en gränslös primärvård över regions- och länsgränser. Kronobergarnas möjlighet att ta del av kvalitetsuppföljningar av Vårdval Kronoberg ska utvecklas för att ge underlag för förbättringar och underlätta det aktiva valet. Kvalitetsuppföljningen av länets vårdcentraler görs enligt fastställda kvalitetsindikatorer. Fördjupade granskningar genomförs årligen vid sex vårdcentraler. Ett utvecklingsarbete är att vidga uppdraget inom Vårdval Kronoberg för att säkra kvalitet och vårdkedja särskilt för barn och ungdomar och de äldre. Fördjupad samverkan med kommunerna är nödvändig. Länets beräknade befolkningsutveckling medför att resurserna till Vårdval Kronoberg utökas med 4,3 miljoner kronor. Ny organisation för landstingets vårdcentraler Ersättningen till vårdcentralerna ska utgå från 80 procent vårdtyngd och 20 procent socioekonomi. Utveckling av den förebyggande vården med vidgat uppdrag i Vårdval Kronoberg Utvärdering av Vårdval Kronoberg i samverkan med Linnéuniversitetet Utveckling av kvalitetsredovisning för att få underlag för förbättringar och underlätta kronobergarnas aktiva val Förarbeta en vårdvalsmodell som öppnar för gränslös primärvård över regions- och länsgränser - 8 -
6 Strategisk kompetens- och personalutveckling En attraktiv arbetsgivare som lyckas rekrytera rätt kompetens och bedriver ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete Landstinget Kronoberg är en attraktiv arbetsgivare där det finns goda utvecklingsmöjligheter för såväl nya som redan anställda medarbetare. Fokus ska ligga på att behålla, rekrytera, introducera, motivera och utveckla medarbetare. Landstinget är en jämställd arbetsplats där samverkan genom delaktighet och en levande dialog är en självklarhet. Landstinget ska verka för en jämnare könsfördelning och större mångfald inom landstingets arbetsplatser. Ytterligare 1 miljon kronor avsätts för fler arbetsplatser för personer med funktionsnedsättning. De medarbetare som vill arbeta heltid ska ges den möjligheten. Arbetsklimatet ska präglas av respekt, delaktighet, personligt ansvar och gott ledarskap. Landstingets bemanningsstruktur ska kartläggas för att möta hälso- och sjukvårdsutvecklingen och för att klara det framtida kompetensbehovet. Den viktigaste framgångsfaktorn i arbetet är medarbetare som trivs med att arbeta i Landstinget Kronoberg. Det förutsätter en organisation, som ger utrymme för utveckling och lön efter kompetens så väl som breda möjligheter för kompetensutveckling. Landstinget Kronoberg behöver många nya medarbetare för att säkerställa bemanningen i framtiden. I Vård och Omsorgscollege samverkar landstinget med länets kommuner, fackliga organisationer, Linnéuniversitetet och andra utbildningssamordnare för att skapa intresse för utbildning och arbete inom vård och omsorg. Det pågår även ett utvecklingsarbete av yrkeshögskoleutbildningar (YH) för undersköterskor och skötare. Samverkan sker med Linnéuniversitetet, Hälsouniversitetet i Linköping samt övriga landsting och regioner i utbildnings- och kompetensförsörjningsfrågor. Den långsiktiga satsningen för att säkerställa behovet av specialistläkare (ST) i landstinget fortsätter. AT-läkare ska stimuleras till fortsatt ST-utbildning. Sen tidigare har 20 miljoner kronor avsatts för landstingets behov av specialistläkare. Behovet är fortfarande stort och ytterligare 5 miljoner kronor avsätts för ST-läkartjänster. ST-läkare med intresse för fortsatt forskning ska stimuleras genom särskilda ST-block med forskningsinriktning. För en strategisk kompetens- och personalutveckling avsätts 5 miljoner i ett kompetenskonto. Den påbörjade arbetet för att öka andelen specialistutbildade sjuksköterskor och andelen sjuksköterskor med magisterkompetens fortgår. Landstinget fortsätter stödja utvecklingsarbetet av psykologutbildningen och en översyn av PTP (särskilda tjänster för nyutbildade psykologer) ska genomföras. Arbetet med att utöka och utveckla specialistundersköterskeutbildningarna fortgår. Landstingets chefer har en viktig roll att tillsammans med medarbetarna utveckla verksamhetens innehåll, medverka till god arbetsmiljö och därmed skapa en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats. Utbildningsinsatser - 9 -
genomförs för att utveckla såväl befintliga som framtida chefer/ledare men också för att stärka medarbetarskapet. Lönebildningsprocessen ska utvecklas vidare för att främja goda arbetsresultat och förhindra osakliga löneskillnader. Kartlägga bemanningsstruktur Säkerställa behovet av specialistläkare, specialistutbildade sjuksköterskor, specialistundersköterskor och andra bristyrken Kompetenskonto för personalutveckling Utveckla plan för anställning av personer med funktionsnedsättning 7 God vård 7.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Placering 1-5 i Öppna jämförelser Hälso- och sjukvården i Landstinget Kronoberg ska utformas för att möta kronobergarnas behov. De åtgärder som tillämpas ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Patienterna ska ses som en viktig resurs och involveras i kunskapsbildning och kunskapsspridning. Medborgare, föreningar och arbetsgivare ska mobiliseras i ett aktivt folkhälsooch vårdarbete. Hälso- och sjukvården utgår ifrån den socioekonomiska bakgrunden med klasskillnader, utbildning, social trygghet och arbetsmiljö, som betyder ojämnlika förutsättningar för hälsa och livslängd. Det är detta som är grunden för förebyggande insatser och långsiktigt arbete för att ge alla bättre möjligheter till ett friskare och längre liv. Social investeringsfond inrättas för att ge möjlighet att bedriva ett offensivt arbete för att komma till rätta med den ohälsa, som är klassmässigt och socioekonomiskt grundad. - 10 -
FoU - Forskning och Utveckling Bedriver ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete som skapar värde för vården och tillsammans med Landstinget Kalmar finns en strategi för ett universitetssjukhus. I Landstinget Kronoberg ska forsknings-, utvecklings- och ett kontinuerligt förbättringsarbete vara en naturlig del av verksamheten. Medarbetarna ska stimuleras till att bedriva forskning och utveckling. Införandet av ny kunskap och nya metoder ska ske strukturerat i hela organisationen så att det omsätts i praktisk handling och kommer patienterna till godo. Den medicinska kommittén har en viktig roll i det arbetet. Landstingets FoU enhet, FoU Kronoberg, ska bedriva forskning, vara råd och stöd i forsknings- och utvecklingsarbetet inom välfärds- och hälso- och sjukvårdsområdet i landsting och kommuner. För att kunna bearbeta och tillvarata data från landstingets verksamhet ska enheten förstärkas med statistisk/metodologisk kompetens. Kompetensen hos akademiskt meriterade medarbetare ska tas tillvara så att kunskap omsätts i den kliniska vardagen. Det ska finnas nätverk/mötesplatser och möjlighet till klinisk forskning inom tjänsten för dessa grupper. Landstinget har en fördjupad samverkan med Linnéuniversitetet kring verksamhetsförlagd utbildning, kliniska tränings- och simuleringscentrum, psykologprogrammet och utveckling av ett framtida centrum för palliativ vård. Landstinget arbetar för att i samverkan med Linnéuniversitet inrätta kliniska lektorat och inom centrum för palliativ vård en adjungerad professur. Linnéuniversitetet är den nära och naturliga samarbetspartnern. I samverkan med universitetet och den resurs i form av Kamprads stiftelse utvecklas forskning och utbildning. För en utökad och långsiktig satsning på Linnéuniversitetet avsätts 10 miljoner kronor. I denna satsning ingår 1 miljon kronor för medverkan i nationell klinisk behandlingsforskning. Landstingets samverkan med andra universitet, högskolor och landsting/regioner ska vidareutvecklas. Deltagande i relevanta nationella kvalitetsregister ska prioriteras. Registren utgör underlag för uppföljning, utvärdering, förbättrings- och vårdprogramarbete på såväl lokal, regional som nationell nivå. Systematisk och säker uppföljning av vårdresultat är en viktig utgångspunkt för kvalitetssäkring, verksamhetsutveckling samt för forskning och utveckling. Långsiktiga satsningen på Linnéuniversitetet fortsätter Stimulera medarbetarna till att bedriva forskning och utveckling Öka täckningsgraden i prioriterade kvalitetsregister - 11 -
Folkhälsa Kronoberg har lägst ohälsotal i landet Kronobergarna har högst självskattad hälsa i landet Övergripande målsättning är att med ett målstyrt arbete i förebyggande syfte förbättra folkhälsan. Detta ska genomsyra verksamheten och syftar till att medvetandegöra och engagera medborgarna och inspirera andra aktörer. Barn och ungdomars hälsa ska prioriteras särskilt barn som är omhändertagna. Barnfattigdom och samband med ohälsa ska särskilt analyseras. Arbetet med folkhälsan ska inte begränsas till kampanjer och information. Att vårdpersonalen medvetandegör patienterna om beroendeproblem och hälsofaror är viktigt, men måste kompletteras. Det kräver att man tar itu med hälsans sociala och könsmässiga bestämningsfaktorer. En jämlik och jämställd folkhälsa kräver ett samhälle med mindre sociala klyftor och bättre arbetsförhållanden. Människors utbildning, tillgång till kultur, aktiv fritid, möjligheter till fysisk aktivitet och bra kost, arbete och social trygghet utgör den samhälleliga infrastruktur som är nödvändig. Folkhälsoarbetet måste bedrivas brett och med medborgarnas aktiva medverkan. Det förutsätter delaktighet, inflytande och långsiktighet. Arbetet med att den sociala investeringsfonden tillsammans med kommunerna påbörjas och till detta avsätts 2 miljoner. Landstinget Kronoberg ska medverka till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för befolkningen i Kronoberg. Folkhälsoarbetet ska vara långsiktigt, hållbart och utgå från den länsgemensamma folkhälsopolicyn och landstingets folkhälspolitiska program. Jämlikhetsaspekter i hälsa ska ges ökat fokus och beaktas i landstingets folkhälsoarbete. Särskild vikt ska läggas vid de socioekonomiska faktorer, som utgör grunden för bristen på jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Landstinget ska utvecklas som hälsofrämjande hälso- och sjukvårdsorganisation och ska aktivt delta i det länsgemensamma folkhälsoarbetet i samverkan med länets kommuner och övriga aktörer. Hälsoorienteringen i hälso- och sjukvården ska utvecklas och stärkas. Landstinget ska utveckla strategier och strukturer för långsiktigt hållbart arbete med levnadsvanor enligt nationella riktlinjer. Under 2014 inriktas arbetet med de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder på riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor. Landstinget har i samverkan med tre kommuner genomfört hälsobesök för äldre. Utvärderingen är ett underlag för det fortsatta arbetet för att stärka ett hälsosamt åldrande och för utveckling av kultur i vården. Social investeringsfond och social ekonomi utvecklas - 12 -
Barns och ungas psykiska hälsa Ökad psykisk hälsa hos barn och unga i Kronoberg Landstinget Kronoberg ska arbeta för att stärka god psykisk hälsa hos barn och unga. Det behövs hälsofrämjande och preventiva insatser men också tidiga insatser till riskgrupper, tidigt stöd och behandling vid tecken på psykisk ohälsa. I samverkan med skola och socialtjänst i länets kommuner ska landstinget utveckla samordnade insatser som ska främja psykisk hälsa hos barn och unga samt stärka och stödja föräldrar i deras föräldraskap. Barn och unga med psykisk ohälsa ska erbjudas god tillgänglighet till rätt insatser på rätt vårdnivå. Detta förutsätter ökad samordning av tillgängliga resurser och kompetenser inom landstinget. Barn- och ungdomshälsan ska erbjuda vård och behandling vid lättare psykisk ohälsa. Vid behov av specialistkompetens ska utredning och behandling erbjudas inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). BUP ska även vara ett stöd för första linjen. Utveckla processer för god tillgänglighet till utredning och behandling inom BUP Utveckla samverkan med skola och socialtjänst i länets kommuner Psykisk ohälsa/sjukdom hos vuxna Vården vid psykisk ohälsa ska vara lättillgänglig och gränsöverskridande Den nära vården vid psykisk ohälsa och okomplicerade psykiatriska tillstånd ska ske vid länets vårdcentraler. Vården ska vara lättillgänglig och det ska vara tydligt för patienterna vart de ska vända sig. Utbudet av behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa ska utökas för att öka valmöjligheten för den enskilde patienten. Som ett komplement till traditionell behandling ska kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet införas. Den länsgemensamma vuxenpsykiatrin ansvarar för den psykiatriska specialistvården där öppen och slutenvård integreras. Genom ökade öppenvårdsinsatser, förbättrad tillgänglighet och utvecklad samverkan med kommunerna ska patienter erbjudas evidensbaserad vård med tidiga, kvalificerade och varaktiga insatser i närmiljön. - 13 -
Arbetet för att skapa en välfungerande vårdkedja med god tillgänglighet för patienter med neuropsykiatrisk problematik fortsätter. Den rättspsykiatriska kliniken arbetar för att vara ett kunskapscentrum inom högspecialiserad vård och behandling. Budget förstärks med 10 miljoner kronor för köpt rättspsykiatrisk vård. Öka andel öppenvård inom den psykiatriska specialistvården Cancervård En utvecklad cancervård enligt nationella cancerstrategin i nära samverkan med Regionalt cancercentrum syd Arbetet med att utveckla cancervården pågår enligt landstingets cancerplan som baseras på den nationella och regionala cancerstrategin i samverkan med Regionalt cancercentrum syd (RCC syd). RCC syd innefattar landstingen i Kronoberg och Blekinge samt region Skåne och Halland. RCC syds arbete inriktas bland annat på förebyggande insatser, vårdprocesser, rehabilitering och palliativ vård, patientens ställning, utbildning och kompetensbehov, kunskapsstyrning, klinisk cancerforskning och nivåstrukturering. Landstinget ska i enlighet med cancerplanen utveckla organisation, struktur och effektiva vårdprocesser som stödjer en jämlik och kvalitetsstyrd cancervård. I cancerplanen ingår investeringar i medicinteknisk utrustning som kan bidra till effektivare diagnostik och behandling. För en säkrare cancerdiagnostik införs PET-CT. Landstinget har även investerat i acceleratorer för att erbjuda avancerad strålbehandling med hög tillgänglighet. Verksamheten förstärks med sjukhusfysiker. Minst 10 procent av alla cancerpatienter i Kronoberg ska få möjlighet att delta i kliniska studier. I arbetet för tidig upptäckt av cancer avsätts 0,65 miljoner kronor för landstingets medverkan i den nationella studien för tjocktarmsscreening. Under 2013 förstärktes cancervården i Landstinget Kronoberg med 11,5 miljoner kronor. För den fortsatta utvecklingen av cancervården avsätts 1,58 miljoner kronor. Arbeta med förebyggande insatser för att minska risken att få cancer Arbeta med insatser för tidig upptäckt av cancer Införa cancerrehabilitering enligt vårdprogram - 14 -
De mest sjuka äldre En samordnad och välfungerande vård för de mest sjuka äldre med trygghetsteam i länets alla kommuner Med stigande ålder ökar sannolikheten att äldre drabbas av flera sjukdomar samtidigt. I samverkan med länets kommuner ska landstinget erbjuda en sammanhållen vård så att de mest sjuka äldre ska känna sig trygga. Den äldre ska kunna få vård och omsorg i hemmet och därmed kan akutbesök/ inläggningar på sjukhus som inte är nödvändiga undvikas. Landstinget har avsatt resurser för mobila läkare i länet. Mobil läkare finns i Ljungby kommun och under 2013 har ett pilotprojekt genomförts i Växjö kommun. Utvärderingen av projektet ska ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av en ökad mobilitet med fler hembesök och utökad uppföljning av äldre med hög vårdkonsumtion. Mobila läkare i alla kommuner och till detta avsätts 2 miljoner. Den vanligaste orsaken till återinläggning vid sjukhus är hjärtsvikt. Genom en bättre uppföljning kan återinläggningar minskas. 3,25 miljoner kronor avsätts för att starta hjärtsviktsteam och hjärtsviktsrehabilitering. Ambulansuppdraget ska utvecklas så att patienter som inte bedöms vara i behov av vård vid sjukhus kan färdigbehandlas hemma med läkarstöd eller vid vårdcentral. Högkostnadsskyddet återställs se punkt 7.5. Minska undvikbar slutenvård Minska återinläggningar Mobila läkare i alla kommuner Högkostnadsskyddet återställs Läkemedel En god läkemedelsanvändning med rätt läkemedel till rätt patient vid varje enskilt tillfälle Läkemedelskommittén och läkemedelsenheten arbetar för att utveckla säker läkemedelsförskrivning, effektiv läkemedelsförsörjning och uppföljning av hög kvalitet. Läkemedelshanteringen och läkemedelsförskrivningen ska ske på ett sådant sätt att påverkan på klimat och miljö minimeras. Landstingets arbetar aktivt för att minska förskrivningen av antibiotika. - 15 -
Äldres läkemedelsanvändning är ett förbättringsområde. All läkemedelsbehandling ska vara individanpassad med stöd av bästa möjliga kunskap. Läkemedelsgenomgångar ska genomföras på särskilda boenden. Modellen ska utvecklas för att kunna omfatta patienter inom hemsjukvården som bor i eget boende. Inom slutenvården ska läkemedelsberättelse och läkemedelsgenomgångar vara infört. Läkemedelsgenomgångar ska även finnas inom den landstingsfinansierade öppenvården. 25 miljoner kronor avsätts för ökade läkemedelskostnader samt införandet av nya läkemedel och andra behandlingar. Öka andelen upphandlade läkemedel Samordna journalsystem (Cambio Cosmic) och ordinationsdatabaser (NOD, Pascal) Strokevård En välfungerande strokevårdkedja utan onödig väntetid och med en helhetssyn på patienten Ett sjukdomsförebyggande arbete ska bedrivas för att förhindra en ökning av antalet strokepatienter i Kronoberg. Det är av största vikt att den som drabbas av stroke söker akut vård och får ett tidigt omhändertagande. Landstinget deltar i den nationella strokekampanjen för att öka kronobergarnas kunskap om stroke, så att de ska känna igen symptomen och därmed söka akut vård. De som har drabbats av stroke och kommer till akutmottagningen och som kan behandlas med propplösande läkemedel, ska få behandling inom 1 timme efter ankomst till akuten. Genom den satsning på 3 miljoner kronor som genomförs inom ramen för vårdplatsöversynen ska andelen strokepatienter, som får vård vid strokeenhet öka. Snabbt omhändertagande vid akut stroke 7.2 Säker hälso- och sjukvård Inga patienter ska drabbas av undvikbara vårdskador Patientsäkerhetsarbetet i Landstinget Kronoberg ska i enlighet med patientsäkerhetslagen bedrivas med ett systemperspektiv, vara långsiktigt och ha ett uttalat patientfokus där patienter och närstående ska göras delaktiga. - 16 -
Patientsäkerhetsarbetet omfattar följande strategiska områden: säkerhetskultur förebyggande arbete risk- och avvikelsehantering identifiering och utredning av vårdskador Landstinget Kronoberg bedriver ett aktivt patientsäkerhetsarbete för att minska antalet vårdskador. Användningen av infektionsverktyget ska utvecklas för en säker uppföljning av vårdrelaterade infektioner. Rapportering av avvikelser utgör ett viktigt underlag för det förebyggande riskhanteringsarbetet i samtliga verksamheter. Alla medarbetare ska ha kännedom om skyldigheten att rapportera avvikelser. Avvikelserapporter ska analyseras och återföras till medarbetarna på arbetsplatsen. Åtgärder ska identifieras och genomföras för att minska risker för upprepning. Patientnämnden har en viktig roll och ska genom sitt arbete bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i landstingets verksamheter. 2 miljoner kronor avsätts för att starta ett kliniskt träningscentrum för utbildningar, övningar och teambaserat arbetssätt. Erfarenheter från det multiprofessionella teamarbetet för ett förbättrat omhändertagande av patienter som har många besök på akuten, mångbesökare, ska användas i det fortsatta utvecklingsarbetet för en patientsäker vård. Minska vårdrelaterade infektioner Starta ett kliniskt träningscentrum 7.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Bäst helhetsbetyg i nationella patientenkäten Varje människa ska bemötas med respekt och behandlas på lika villkor. Det goda bemötandet ska prägla såväl möten med patienter, närstående, samarbetspartners som möten mellan medarbetare inom organisationen. Grunden i patientmötet är ett förhållningssätt som stärker patientens delaktighet och förmåga att förbättra sin hälsa. Information i rätt tid, på rätt sätt och med ändamålsenligt innehåll är en förutsättning för patienternas och de närståendes möjligheter att vara delaktiga och utöva inflytande. Vård och behandling ska utformas utifrån patienters behov och önskemål i dialog mellan patienten, hälso- och sjukvårdspersonal och närstående. För - 17 -
patienter med omfattande och komplexa vårdbehov är det av särskild vikt att vård och behandling har ett patientfokuserat helhetsperspektiv. Landstinget Kronoberg ingår i den nationella satsningen ehälsa i samverkan som arbetar för att stärka invånarnas möjlighet att medverka i den egna vården. Medborgaren ska ha tillgång till sin egen hälsodata och på ett enkelt och säkert sätt kunna kommunicera med sin vårdgivare. Landstinget ska aktivt arbeta för att öka medborgarnas kännedom om och användande av 1177.se och Mina Vårdkontakter (MVK). Landstinget ska tillhöra topp 3 när det gäller helhetsbetyg i den nationella patientenkäten Öka medborgarnas användande av Mina Vårdkontakter 7.4 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Ett väl fungerande kösystem Kronobergarna ska erbjudas en god och tillgänglig hälso- och sjukvård. Genom effektiv produktionsplanering och processutveckling ska landstinget skapa en långsiktigt god tillgänglighet till såväl akut som planerad vård en vård med ett välfungerande kösystem. Tillgängligheten för patienter med kroniska sjukdomar ska säkerställas genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Tillgänglighetsarbetet ska vara ett prioriterat område på alla ledningsnivåer. Patienterna i Landstinget Kronoberg ska erbjudas en högre tillgänglighet till den specialiserade vården än vad den lagstadgade nationella vård- och behandlingsgarantin kräver. Effektiv produktionsplanering Säkerställa att patienter inte drabbas av undanträngningseffekter 7.5 Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård Alla patienter ska få en individanpassad vård på lika villkor Landstinget Kronoberg ska erbjuda kronobergarna en god vård på lika villkor. Bemötande, prevention, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, - 18 -
utbildning, social ställning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk eller religiös tillhörighet. Utgångspunkten i arbetet med en jämlik hälsa och vård är ett patientfokuserat förhållningssätt där varje person får vård och behandling utifrån sina behov. Arbetet med jämlik vård ska vara långsiktigt och systematiskt i samtliga verksamheter och utgå från landstingets likabehandlingsprogram. Barnkonventionen ska följas inom alla verksamhetsområden där barn blir berörda. För att verksamheten ska bli bättre på att upptäcka och vidta åtgärder när barn far illa och vid våld i nära relationer ska utbildningsinsatser genomföras enligt handlingsplan. Glasögonbidraget utökas till 0-19 år och till detta avsätts 3 miljoner. Klimatresor för de patienter, som har sjukdomar, där man får bättre rehabilitering och effekt vid vistelse i varmare klimat. Avsätts 0,5 miljoner kronor för att ge utrymme för denna satsning. Högkostnadsskyddet försämrades för patienterna efter beslut av fullmäktige i november 2011. Det drabbar framför allt multisjuka och äldre med låg pension. Skyddet återställs och ger en försämrad intäkt på 6 miljoner kronor. Från 2014 avsätts 0,55 miljoner kronor för införandet av flermikrofonsystem som hjälpmedel för skolbarn med hörselnedsättningar Det pågående arbetet med att säkerställa att asylsökande och flyktingar får hälso- och sjukvård i enlighet med de nationella direktiven fortsätter. Införa likabehandlingsplan Införa barnbokslut Återställa högkostnadsskyddet Bidrag till glasögon upp till 19 års ålder Klimatresor 7.6 Effektiv hälso- och sjukvård Placering 1-5 i alla indikatorer i Öppna jämförelser. God hushållning med resurserna Det övergripande målet för hälso- och sjukvården är att bidra till en god hälsa för hela befolkningen. Landstinget Kronoberg ska använda befintliga resurser för att i högsta möjliga utsträckning bidra till en god hälsa för kronobergarna. För att hälso- och sjukvården ska vara effektiv ska den baseras på kunskap och vara ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, jämlik, ges i rimlig tid och resurserna ska användas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. - 19 -
Det krävs såväl ett systematiskt utvecklings- och förbättringsarbete som ett systematiskt uppföljningsarbete i hela organisationen för att uppnå en effektiv vård. Patienter ska ges vård på rätt vårdnivå. Verksamheterna ska ha en effektiv produktions- och bemanningsplanering. År 2015 har denna planering minimerat den traditionella neddragningen av sjukvården sommartid. IT-strategiska satsningar inom landstinget ska vidareutvecklas. Utvecklingen ska fokusera på möjligheterna att ta tillvara på utdata i det fortsatta arbetet med att leda, styra och följa upp verksamheten utifrån uppsatta mål. Minst 3-månaders produktionsplanering Minst 3-månaders bemanningsplanering Vård på rätt vårdnivå 8 Regional utveckling En regions attraktionskraft handlar om förmågan att locka och behålla invånare, besökare och företag genom att erbjuda och skapa attraktiva miljöer för bland annat arbete, utbildning, boende, fritid, näringsverksamhet, forskning, kultur och konst. Det handlar om att ha ett konkurrenskraftigt näringsliv, en välfungerande arbetsmarknad, möjlighet till utbildning och kompetensutveckling och en hållbar infrastruktur med pendlingsmöjligheter. Den regionala utvecklingen är en förutsättning för att uppnå ett gott liv i ett livskraftigt län. För att samordna och stärka det regionala tillväxtarbetet har Landstinget Kronoberg ansökt om att från och med 1 januari 2015 överta det regionala utvecklingsansvaret i Kronobergs län och därmed få status som regionkommun i enlighet med Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). Genom ett direktvalt regionfullmäktige med egen beskattningsrätt kan medborgarnas inflytande och därmed demokratin stärkas. 8.1 Kollektivtrafik Landstinget Kronoberg år 2025 Väl utvecklad infrastruktur för kommunikation på räls, väg,, mobiltelefoni och bredband Kronobergarna ska erbjudas en kostnadseffektiv kollektivtrafik. Kollektivtrafiken i Kronobergs län utförs av Regionförbundet Södra Småland. Landstinget Kronobergs medlemsbidrag till länstrafiken förväntas 2014 uppgå till drygt 124 miljoner kronor. Jämfört med 2013 innebär det en kostnadsökning på 12,3 miljoner kronor. Bidraget har utökats i syfte att - 20 -
genomföra, den med kommunerna överenskomna, planen för att öka resande med kollektivtrafiken i länet. Bidraget förväntas öka ytterligare de närmaste åren. Efter överenskommelse mellan ägarna till Smaland Airport AB utdelas sedan 2012 ett årligt driftbidrag på 5,5 miljoner kronor. Bidragets syfte är att i första hand tillförsäkra länets invånare en tillfredsställande reguljär inrikes- och utrikestrafik och bidra till regionens utveckling. öka antal resenärer i kollektivtrafiken 8.2 Kultur Genomfört kulturplan enligt samverkansmodellen Landstinget Kronoberg och Regionförbundet Södra Småland ingår i statens kultursamverkansmodell. Arbetet fortsätter enligt den Regionala kulturplanen som gäller till och med 2014. Utöver de mål landstinget har satt upp för 2014 är följande områden prioriterade i kulturplanen. Utveckla och fördjupa scenkonstsamarbetet Utveckla metoder för deltagarkultur Stärka arrangörsledet Stärka strukturerna för kulturella och kreativa näringar Utveckla samarbetet mellan kulturarv och besöksnäring Utveckla en plattform för det fria ordet stärka bild och formområdet utveckla förutsättningar för vårt kulturarv öka tillgänglighet till kultur för barn och unga utveckla samarbetsmodeller kring kultur och hälsa 8.3 Grimslövs folkhögskola Grimslövs folkhögskola ska bedriva utbildning med inriktning på Hälsa och friskvård. Styrelsen för Grimslövs folkhögskola har kommit med förslag till budget 2014. Förslaget bygger på i stort sett samma antal deltagare på långa kurser som för läsåret 2012/2013, inklusive en fortsatt distanskurs på halvfart. Driftramen räknas upp till 2014 års prisnivå och reduceras med mot- - 21 -
svarande generellt krav på 0,5 procent i kostnadsreducering. Prliminär driftram uppgår därmed till 7,8 miljoner kronor. När det gäller Grimslövs folkhögskolas fastighetsinvesteringar hanteras de av landstingets fastighetsavdelning. Ram för investeringar i inventarier uppgår 2014 till 0,43 miljoner kronor. 9 Ekonomiska förutsättningar 9.1 Verksamheternas driftram Landstingsfullmäktige beslutar i juni 2013 om landstingsstyrelsens driftram för år 2014. Driftramen är ramen för verksamheternas intäkter och kostnader, det vill säga nettokostnaden. I juni fattas också beslut om kapiteringsersättningar, som ska gälla 2014. I november fastställer fullmäktige finansieringen och därmed skattesatsen. Nettokostnadens uppräkning utgår ifrån SKL:s, Sveriges Kommuner och Landsting, sammanvägda landstingsprisindex (LPI) enligt uppgifter i slutet av april 2013 1. I bilaga 2 finns en känslighetsanalys som visar effekten vid förändringar av prognosantaganden. För att ta hänsyn till effekt av löneavtal 2013 som är utöver budget, har lönekostnaderna räknats upp med motsvarande 3,0 procent 2014, istället för SKL:s angivna LPI: Enligt SKL är uppräkningsfaktorn 2014 för läkemedel totalt -0,3 procent. I landstinget Kronoberg är uppräkningsfaktorn för läkemedelsförmånen 0 procent och övriga läkemedel 1,6 procent. Med hänsyn till 2013 års förväntade negativa budgetavvikelse och behov av nya dyra läkemedel och behandlingsmetoder, finns en ramökning på 25 miljoner kronor, se kommande avsnitt. 1 Enligt SKL:s Ekonominytt nr 9 2013, 2013-04-24. - 22 -
Med hänsyn till 2013 års förväntade negativa budgetavvikelse för köpt vård, finns utöver generell uppräkning, en ramökning på 40 miljoner kronor, se kommande avsnitt. Avtal om regionala priser och ersättningar för Södra sjukvårdregionen 2014 har ännu inte träffats. Region- och utomlänsvård räknas därför tillfälligt upp enligt sammanvägt landstingsprisindex inklusive läkemedel. Avvikelser från det sammanvägda kostnadsindexet kommer att behandlas i samband med tilläggsbudget 2014, vilket sker under första kvartalet 2014. Ekonomisk bakgrund Den redovisade ekonomiska resultatutvecklingen under 2012, kräver omfattande åtgärder för att anpassa kostnaderna till de ekonomiska förutsättningar som budget 2013 innebär. Totalt sett krävs åtgärder motsvarande drygt 220 miljoner kronor för att kunna genomföra prioriterade satsningar och uppnå budgeterat resultat för 2013 på 20 miljoner kronor. Respektive centrum utför omfattande kostnadssänkningar som beskrivs i verksamhetsplaner för 2013, samt åtgärder enligt landstingsgemensam handlingsplan. Av behovet i kostnadssänkning på 220 miljoner kronor, är en tidig bedömning per mars att cirka 110 miljoner kronor kommer att infrias i kostnadssänkning och cirka 30 miljoner kronor i förbättrad finansiering. En tidig bedömning för helåret 2013 är ett resultat på minus 26 miljoner kronor. I detta resultat ingår realisationsvinsten för planerad fastighetsförsäljning med 34 miljoner kronor. Exkluderas denna engångsintäkt, är prognosen för 2013 minus 60 miljoner kronor. Det motsvarar en budgetavvikelse på minus 80 miljoner kronor. I huvudsak består avvikelsen av köpt högspecialiserad vård cirka 50 miljoner kronor och köpt rättspsykiatrisk vård cirka 20 miljoner kronor. För att klara dessa stora behov krävs ett tillskott i finansieringen. På helårsbasis och med erfarenhet av utfallet av tidigare års besparingar och effektiviseringar är en realistisk och försiktig bedömning att inte ta ut något i förskott. Sjukvården måste ställa upp, när patienterna behöver undersökningar, diagnoser och behandlingar. Landstinget Kronoberg har en klar vision och målsättning att erbjuda trygg och tillgänglig vård med folkhälsan i centrum. Det är inte utan kostnader, men ger en hälso- och sjukvård av högsta klass. I budget för 2014 och plan för 2015 2016 krävs resurstillskott. Riksdag och regering har inte aviserat några höjda statliga bidrag, som täcker kommande kostnader. Det betyder att förutom effektiv verksamhet måste landstingsskatten höjas. En höjning med minst 64 öre är nödvändig 2014. På sikt med nu kända förutsättningar är behovet för Landstinget Kronoberg ytterligare 40 50 öre. Det betyder en skattehöjning på 1 krona. Volymökningen (utöver uppräkningar) omfattar både resurstillskott för ofinansierade kostnader 2013 och nya satsningar. Bland annat tillförs 50 miljoner kronor som resurstillskott för den köpta högspecialiserade vården och den köpta rättspsykiatriska vården. Resurstillskott på 25 miljoner kronor för läkemedel avser både ökade kostnader och resursbehov för nya läkemedel - 23 -
och behandlingsmetoder. Ökade pensionskostnader innebär resurstillskott på 54 miljoner kronor. Ökningen beror framför allt på att fler arbetstagare blir berättigade till förmånsbestämd ålderspension (FÅP), i och med att nivån på inkomstbeloppet för 2014 har en mycket låg höjning. Resurstillskott behövs även för att täcka underskott från 2013 samt att kostnaden 2014 beräknas öka för förtida uttag (för de som tar ut pension innan 65 år). För 2013 tillförs även drygt 12 miljoner kronor till kollektivtrafiken som ökar ytterligare åren därpå. Som en följd av stora investeringsvolymer, blir resurstillskott 2014 på 11 miljoner kronor nödvändig beroende på ökade avskrivningskostnader. Nivån på avskrivningar ökar ytterligare inom planperioden, se mer i avsnittet om investeringar. I tabell på nästa sida redovisas volymförändringar jämfört med 2013 års budgetram. - 24 -
Förslag till ramförändringar i budget 2014, utifrån nivå 2013. Område (tusentals kronor) 2014 2015 2016 Resurstillskott ofinansierade kostnader Köpt högspecialiserad vård 40 000 40 000 40 000 Vård psykisk ohälsa vuxna Ökade resurser för den köpta rättspsykiatriska vården 10 000 10 000 10 000 Läkemedel Ökade kostnader och volymer samt nya läkemedel och behandlingsmetoder 25 000 35 000 45 000 Ökade pensionskostnader, enligt prognos KPA 54 000 54 000 67 000 Ortopediska implantat med mera och tjänster operation Knä- respektive höftledsproteser, hörapparater, steriltekniker, operationskoordinator 4 500 4 500 4 500 Vissa hjälpmedel, personaltvätt 3 800 3 800 3 800 Vårdval Befolkningsökning effekt vårdersättning Vårdval Kronoberg 4 300 8 300 12 000 Nytt larmtjänstavtal 2 000 2 000 2 000 Summa resurstillskott ofinansierade kostnader 143 600 157 600 184 300 Prioriterade områden 2014 Regional utveckling Kollektivtrafik Länstrafiken, ökat bidrag för att på sikt öka resandet med kollektivtrafiken preliminärt 2014. Nivå 2015-2016 preliminära. 12 300 26 900 33 400 Investeringar Högre investeringsnivå ger ökade avskrivningar 11 000 33 000 56 000 Forskning och utveckling Samverkan med Linnéuniversitetet och satsning på 10 000 10 000 10 000 forskning, utveckling samt klinisk behandlingsforskning De mest sjuka äldre Förhindra återinläggning genom hjärtsviktteam och 3 250 3 250 3 250 hjärtsviktrehabilitering Mobila läkare i alla kommuner 2 000 2 000 2 000 Cancervård Bemanning fysiker accelerator 1 000 1 000 1 000 Deltagande RCC 580 580 580 Cancerscreening tjocktarm, en studie under tre år 650 650 650 Säker hälso- och sjukvård Kliniskt träningscentrum och patientsäkerhet 2 000 2 000 2 000 Jämlik vård Flermikrofonsystem, hjälpmedel för elever med hörselnedsättning 550 350 350 Högkostnadsskyddet återställs 6 000 6 000 6 000 Utökad åldersgräns glasögon till 19 år 3 000 3 000 3 000 Klimatresor 500 500 500 Kompetens- och personalutveckling ST-läkartjänster 5 000 5 000 5 000 Kompetenskonto 5 000 5 000 5 000 Plan för arbetsplatser för funktionshindrade 1 000 1 000 1 000 Vårdplatsöversyn Enkel- tvåbäddsrum och jämnare belastning på vårdplatserna 3 000 3 000 3 000 Folkhälsoarbete och rehabilitering Social investeringsfond och social ekonomi 2 000 3 000 4 000 Återinföring av kortbetalning 1 400 1 400 1 400 Summa prioriterade områden 70 230 107 630 138 130 Effektiviseringskrav Kostnadsreducering, generellt besparingskrav -20 000-20 000-20 000 Riktade besparingsåtgärder -17 000-17 000-17 000 Ytterligare besparingskrav -37 500-63 500 Summa effektiviseringskrav -37 000-74 500-100 500 TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 176 830 190 730 221 930-25 -