Bli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation

Relevanta dokument
Bli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation

Barn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser

Bli inte hopplösa Vardagsstrategier bland barn på flykt i en papperslös situation

Mellan det förflutna och framtiden

Salutogena faktorer. Traumatiserande faktorer. Vanliga barn? Sårbara barn? eller. Vanliga OCH sårbara?? GR Göteborg 11 januari 2011

Bli inte hopplösa SLUTRAPPORT. En studie om vardagsstrategier hos barn på flykt i en papperslös situation

Kan man bli sjuk av ord?

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Framtaget i Projekt Bildsamt - bilder som stöd i samtal om våld, i samarbete med ROKS

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Nyanlända och specialistpsykiatri

Kan man bli sjuk av ord?

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer

Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?

När mamma eller pappa dör

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Det handlar om närhet..

Tidiga och samordnade insatser

Läsnyckel. Stanna, Milo! Åsa Storck Illustratör: Andréa Räder. Innan du läser

Vårdnadshavare i. Huvudsakliga frågeställningar. 1) I vilken utsträckning närvarar vårdnadshavare i ungas rättsprocesser?

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Elevhälsoteam i Göteborg Flyktingbarn i Sverige Flyktingbegreppet. Antal på flykt i världen

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Utbud av stöd och behandling för spelproblem

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Nyanländas hälsa. Nyanländas hälsa. Vad vet vi? Vad kan och bör vi göra? Vi måste prata, Askersund 19 maj, 2017

Läsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Uppdragpsykiskhälsa.se

vad ska jag säga till mitt barn?

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

PSYKOSOCIALT STÖD OCH NÄTVERKSARBETE

Verksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Ensamkommande unga och ANDT. Åsa Domeij, utredare

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga

Modellområde Vänersborg

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Att möta den som inte orkar leva

Trauma och återhämtning

En liten bok om. komplext. trauma

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

LYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Definition av våld. Per Isdal

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga

Barn i familjer med knapp ekonomi Anne Harju 1

Att ställa frågor om våld

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Länsgemensam folkhälsopolicy

Bilaga 1. Redogörelse

Våld i nära relationer

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

BRIS. ØGruppstöd : TRT, familjehem och stöd till barn som förlorat en förälder i suicid. Bris Linköping : Region Öst. 3 Anställda. bris.

Barn med oro och rädsla i skolan

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen


Vårdpersonal. VARFÖR i Sverige 2012? Lagen :344 Rädsla hos de papperslösa Okunskap. Akut vård

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Antagen av Samverkansnämnden

Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG VÄRLDSKULTURMUSEET

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk

Till dig som söker asyl i Sverige

Justerat Åsa Lindhagen (MP) och Andréa Ström (M) Socialnämndens beslut

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

PAPPERSLÖSA I VÅRDEN. Svenska Röda korsets Vårdförmedling

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Transkript:

Bli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation Åsa Wahlström Smith och Henry Ascher

Varför finns det barn på flykt i en papperslös situation? Söker asyl avslag Ärendet hos gränspolisen Utvisad Går under jord

Varför håller man sig kvar?

Photo: Flickr Creative Commons Photo: Flickr Creative Commons Photo: Human Rights Watch

Effekter Omedelbara Kaos Plågsamma minnesbilder Mardrömmar, ångest, depression Kroppsliga besvär Överspändhet, utåtagerande Existentiella Skadad tillit Oförutsägbarhet Avsaknad av tillhörighet Avsaknad av hopp

Effekter Hot mot Hälsa Utveckling Inlärning Anpassning -- integration

Barn på flykt i en papperslös situation barndom utan tillstånd Söker asyl avslag Ärendet hos gränspolisen Utvisad Går under jord Söker asyl

Hur mår barn på flykt? Riskfaktorer Skyddande faktorer Utsatthet Traumatiserande faktorer Sårbarhet Handlingskraft Salutogena faktorer Resurser, styrkor

Hur går det på sikt? Händelser före flykten har stor betydelse för psykisk hälsa den första perioden efter ankomsten Händelser i det nya landet har stor betydelse för senare psykisk hälsa och välbefinnande

Hur kan vi stödja barns resurser, styrkor och handlingskraft? Återskapa trygghet och tillit Återskapa framtidshopp Förutsägbarh et Tillhörighet nya sociala nätverk Delaktighet, möjlighet att påverka sin situation En fungerande och trygg vardag centralt

Barn på flykt i en papperslös situation Mycket hög exposition för riskfaktorer Mycket begränsad tillgång till skyddande faktorer Stor risk för långsiktiga effekter på hälsa och utveckling Antal personer som lever i Sverige med erfarenhet av att som barn ha levt i papperslöshet kan sannolikt räknas i 10.000-tals Både ett individuellt problem och ett folkhälsoproblem Trots det finns det mycket lite forskning om barn i papperslöshet

Mål med studien Att undersöka vardagsstrategier hos barn på flykt som lever i en papperslös situation: hur hanterar olika barn en vardagstillvaro som ständigt innebär stor fara för dem? Få underlag för bättre verktyg för vuxna runt barnen att stödja dem Få underlag för att bättre kunna hjälpa barn som har svårt att hitta egna strategier Få underlag för strukturella förändringar för att stärka hälsa och utveckling för barn på flykt som lever i papperslöshet Få underlag för stöd också till andra barn som lever med en hemlighet, t ex barn med skyddad identitet, med föräldrar med psykisk sjukdom, missbruk eller som sitter i fängelse.

Metod 1. Etiska överväganden En utsatt grupp: att forska eller inte forska? trygghet i och kring forskningssituationen motverka ojämlika maktrelationer inflytande anpassade och flexibla metoder bidra till förändring ge något positivt här och nu

Metod 2. Referensgrupp Före studien: viktiga aspekter för oss som forskare att beakta Efter studien: diskussion kring våra fynd och vår tolkning av dem 3. Pilotstudie Yngre barn i grupp

Vart man kan gå och inte gå, göra och inte göra som papperslös. Fia (11 år), Johanna (9 år) och Katarina (9 år).

Metod 4. Huvudstudien 19 barn mellan 6 och 17 år Varje barn följdes upp till 1 ½ år Deltagarstyrd forskningsmetodik Etnografisk metod Fotografier, teckningar, texter Digitala berättelser Psykometriskt frågeformulär (SDQ) Föräldrasamtal, några Hembesök

Resultat Barn på flykt i papperslöshet är vanliga barn...... och ovanliga

Utsatthet Fattigdom, hemlöshet Några av mina vänner har varit hemma hos mig, men jag skäms över hur det ser ut. Vi brukar gå till dom i stället, men jag kan inte göra det hela tiden. De ger mig saker, men jag vill inte låta dom göra det hela tiden. Jag kommer med ursäkter för varför vi inte kan gå hem till mej. - Mehmed, 15 år Många familjer bodde i tillfälliga, kortvariga och dyrbara boenden för att ha tak över huvudet. Douglas och hans familj flyttade 38 gånger under 1 ½ års tid.

Att leva utan pengar är det svåraste man kan tänka sig -Marianne 13 år

"Mitt rum är en klädgarderob som jag delar med min bror - Mehmed 15 år

Utsatthet Fattigdom, hemlöshet Rädsla som kläder man har på sig hela tiden det är svårt att skaka av sig papperslösheten

Alarmsituationer Akuta hot Kontinuerligt hot

Jag minns när jag var 5 år och gick på dagis och jag såg en polis som kom till förskolan. Då blev jag rädd och gömde mig på toaletten. Där grät jag. Jag tänkte att de kanske skulle komma och ta oss. Robert 7 år.

Utsatthet Fattigdom, hemlöshet Rädsla Föräldrars ohälsa Okunskap, t ex i skola och sjukvård Exklusion

Handlingsförmåga Motstrategier 1. Praktiskt logistiska 2. Psykosociala

Alarmsituationer Total maktlöshet Akuta hot Sekundsnabba beslut Kontinuerligt hot Konstant beredskap

Handlingsförmåga Motstrategier mot hoten Ansvarstagande för familjen

Jag bodde som papperslös flykting i 8 år. Min pappa jobbade hela tiden utan stopp för att vi skulle få mat på bordet Mamma köpte ingenting åt sig själv. Pappa sov på soffan och hon sov på en liten madrass på golvet. Det första vill göra nu (när vi fått uppehållstillstånd) är att köpa en säng till min mamma för det har hon aldrig haft. Det är min största dröm. Ali 17 år.

Handlingsförmåga Motstrategier Ansvarstagande för familjen Strävan till normalitet Jag vill leva ett vanligt liv!

Jag blir glad när jag spelar fotboll. Det är min favoritsport. Jag är bra och jag tränar mycket. Men var 6:e månad måste man betala mycket pengar och det kan vi inte. Johnny 13 år.

Mitt instrument betyder mycket för mig. Johanna 9 år

Jag tänker på fred och bra saker. Jag tar inga bilder på sånt som gör mig ledsen eller arg. Ali 17 år.

Utsatthet Handlingsförmåga Fattigdom, hemlöshet Rädsla Föräldrars ohälsa Okunskap, t ex i skola och sjukvård Motstrategier mot hoten Ansvarstagande för familjen Strävan till normalitet Exklusion Utrymmen av normalitet Tillgång till vissa rättigheter men i praktiken många inskränkningar

Barn på flykt i papperslöshet Vad kan vi göra? Individnivå: Minska utsattheten stärk handlingsförmågan 1. Stöd till strategier för skydd och säkerhet Avlasta ansvar Säkerheten 2. Stöd strävan till normalitet Utrymmen att kunna uttrycka sig själv, sina behov och kunna påverka sin situation: fotboll, simning, gym, kulturskola, dans Undanröj hinder, t ex avgifter, krav på fyra sista

Barn på flykt i papperslöshet Vad kan vi göra? Individnivå: Minska utsattheten stärk handlingsförmågan 3. Uppmärksamma tecken till behov av behandlingsinsatser 4. Stöd för att skapa nätverk runt barn och familj

Barn på flykt i papperslöshet Vad kan vi göra? Organisations och myndighetsnivå: Säkerställ att barnens rättigheter tillgodoses i praktiken 1. Skolan 2. Hälso-, sjuk- och tandvården Centrala vägledningar Trygga lokala rutiner, i skolan gärna i samråd med föräldrarna

Barn på flykt i papperslöshet Vad kan vi göra? Nationell nivå: 1. Motverka fattigdom och hunger Bistånd från socialtjänst vid behov, t ex enligt Malmö kommuns modell 2. Stärk föräldrarna Vård på lika villkor även för föräldrarna, t ex landstingen i Sörmland, Västmanland, Östergötland

Barn på flykt i papperslöshet Vad kan vi göra? Nationell nivå: 3. Barn ska inte jagas

Det jag vill säga till andra människor som är papperslösa: Bli inte hopplösa och var modiga! - Kristin, 14 år

Hur kan vi stödja barns resurser, styrkor och handlingskraft? Återskapa trygghet och tillit Återskapa framtidshopp Förutsägbarh et Tillhörighet nya sociala nätverk Delaktighet, möjlighet att påverka sin situation En fungerande och trygg vardag centralt

Nobody need wait a single moment before starting to improve the world