Lantbruksnytt En tidning för dig på landsbygden Mars 2016 Dina miljöinsatser är viktiga - sök ersättning för ditt arbete
Utveckla Stödmöjligheter på företaget landsbygden med ekologiskt Magnus Andersson i Komleryd utanför Långås driver en mjölkgård tillsammans med sin fru Susanne. Under 20 år har de utvecklat gården i flera steg, byggt ny ladugård och satt in en robot. Nu är det dags för nästa steg. I år planerar de att lägga om växtodlingen till ekologiskt, och hösten 2017 räknar de med att leverera den första ekologiska mjölken. På gården finns i dagsläget 65 mjölkande kor. Tjurkalvarna säljs till en kollega. Gården har nu 80 hektar åker och dessutom en del betesmark. Man odlar vall och ärter/spannmål som skördas till grönfoder. Det finns också plats för en del spannmål. När produktionen läggs om till ekologiskt kommer det att bli ännu större tyngdpunkt på grovfoderodling. Motiven att börja med ekologiskt är flera enligt Magnus. -Vi ligger redan i dag ganska nära det ekologiska. Handelsgödsel använder vi förstås, men vi bekämpar sällan kemiskt. Det är mest en ogräsbekämpning de år då jorden inte ligger i vall. Ladugården är ganska ny och passar bra för ekoproduktion. Markfrågan är förstås avgörande, det kan behövas större areal för att få fodret att räcka till. Vi har nyligen fått tillgång till en del mark, så det är inte något hinder för oss. Ekologiskt känns också som en tryggare marknad. Arla släpper ju inte in fler eko-producenter än att man har avsättning för eko-mjölken till ett rätt så bra pris. I dagsläget är ekotillägget 1,53 kr/kg mjölk. Med våra förutsättningar skulle det kännas dumt att inte ta del av den merbetalning som eko ändå kan ge. Stöd och certifiering Det ekologiska stödet är givetvis också viktigt för att ge en god ekonomi. En förutsättning för att få ut stödet och för att kunna sälja ekologiska produkter, är att produktionen är certifierad. Det är KRAV-certifiering som gäller om man är mjölkproducent. Det finns tre olika certifieringsföretag; SMAK, Kiwa och HS Certifiering. Ta kontakt med ditt kontrollorgan i god tid. Du måste vara ansluten till ett certifieringsorgan senast sista ansökningsdag för SAM, 21 april. Kollegor viktiga Det finns en hel del regler i ekologisk produktion. Magnus säger att han har turen att bo i ett område med många duktiga ekobönder. Det betyder mycket att ha kunniga kollegor att prata med. - Jag har dessutom fått värdefull rådgivning av Växa och deltagit i mjölkerfagruppen, säger Magnus. Det är ett gäng producenter av ekomjölk som träffas regelbundet för att lära av varandra och av olika rådgivare. Hur gör man då, när man ställer om till ekologiskt? -Ja, djuren ska ju äta ekologiskt foder, säger Magnus, så man får börja med att ställa om marken. För marken är det två års karens innan man kan sälja grödan som ekologisk. För djuren gäller att de ska ha hållits ekologiskt i sex månader innan man kan leverera ekologisk mjölk och tolv månader innan köttet blir godkänt som ekologiskt. Jag anmäler marken som ekologisk nu i vår. Djuren räknar jag med att hålla
ekologiskt från och med våren 2017. När det gäller foder till djuren krävs planering. Det foder jag skördar i år räknas som första års-karens. Jag kan använda det till de egna djuren, men de får inte äta enbart det när omställningen av djuren börjat. Så nästa vår, innan djuren kommer ut på bete, måste jag köpa in en del KRAV-godkänt foder. Det foder jag skördar 2017 är godkänt till mina egna djur. Investeringar och bete Maskiner då, behövs det någon nyinvestering? -I dag lejer jag bort gödselkörning, vallskörd och tröskning, säger Magnus, och det kommer jag att fortsätta med. Men det kan bli aktuellt att investera i en ogräsharv, för på våra mullhaltiga jordar finns en hel del ogräs. Betesplanering får man lägga en del jobb på. En hel del av fodret ska utgöras av bete, så det behövs mer areal. Dessutom är det inte tillåtet med förebyggande avmaskning. Därför måste man se till att man varje år har en nysådd vall att släppa kalvarna på. I närheten av gården kommer Magnus att restaurera ett område med gammal betesmark som vuxit igen. Då kan han också söka EU-stöd för restaurering av betesmarker. Det nya betet kommer att blir perfekt för kvigorna. Och dessutom blir det ett vackert landskap att titta på! Det finns plats för fler Finns det utrymme för fler att börja med eko-mjölk? Frågan går till Karina Axelsson på ARLA. Ja absolut, säger Karina. Marknaden ser väldigt bra ut, så vi är absolut på jakt efter fler eko-producenter. Hör av dig om du är intresserad! Ersättning för ekologiskt Ekologiska varor går numera som smör i solsken i butikerna, och efterfrågan ökar hela tiden. Därför behövs fler ekologiska gårdar i Halland, som förutom att möta kundkrav också gynnar natur och landsbygdsutveckling. Reglerna kring ekologisk produktion kan vid första anblicken verka många och krångliga, men låt inte det avskräcka dig om du är intresserad. Vi hjälper gärna till med information. Du kan läsa det viktigaste på Jordbruksverkets hemsida, där du också kan se hur mycket pengar du kan få. Det finns två stöd för ekologisk produktion med nästan samma villkor; omställningsstödet är tvåårigt och produktionsstödet är femårigt. Du ska vara ansluten till ett certifieringsorgan senast sista ansökningsdag för SAM, 21 april, antingen för växtodling eller för både växtodling och djurhållning. Du kan inte få stöd enbart för djurhållning. Stödet innebär att du ska följa EU:s regler för ekologisk produktion och reglerna för stödet från 1 januari det första året i åtagandet. Du ska också vara ansluten till ett kontrollorgan; SMAK, HS Certifiering eller Kiwa. Hur mycket pengar du kan få beror helt på vad du odlar och vilka djur du har. För frukt och bär måste du ha ett visst antal plantor per hektar. För att få stödet krävs relativt mycket dokumentation om markerna och djuren. Brister i dokumentationen är det vanligaste felet i fältkontrollerna. Att ha tagit in nya djur utifrån som inte är ekologiska är också ett vanligt fel. Ersättning för djurvälfärd Det finns fyra stöd för djurvälfärd. Hur du gör för att söka och fler detaljer om villkor finns på Jordbruksverkets hemsida. Tre av stöden är ettåriga åtaganden som söks senast 21 april. För kastrering av grisar söker du ersättning för dina kostnader senast 15 augusti. Ersättning för kastrering av grisar Från 1 januari 2016 finns nya lagkrav för kastrering av hangrisar. Kastreringen hindrar galtlukt/smak på köttet. Vid kastrering finns två alternativ för att få ersättning. Antingen vaccinerar du mot galtlukt eller så använder du bedövning i kombination med smärtlindring. Extra djuromsorg för får Du får ersättning för att förstärka arbetet med god hälsa hos får. Du kan söka om du har minst sju får, är registrerad djurhållare och gör en produktionsplan för skötseln av djuren under året Extra djuromsorg för suggor Här får du ersättning för att förbättra hälsan hos suggor. Även för suggor ska du göra en produktionsplan för årets arbete och vara registrerad djurhållare. Du måste ha minst en sugga eller betäckt gylta under åtagandeperioden. Alla måste ingå om du har flera. Utökad klövhälsovård för mjölkkor Om du verkar klövarna på dina mjölkkor två gånger om året, behandlar klövsjukdomar, har en klövhälsoplan och dokumenterar resultatet kan du få ersättning. De kor du söker stöd för måste du ha kvar hela åtagandeperioden. Hotade husdjursraser Har du fjällkor, linderödsgrisar, gutefår eller kanske göingegetter? Dessa och andra utrotningshotade husdjursraser som finns med på EU:s lista kan du få miljöersättning för. Syftet är att underlätta för dig som satsar på att bevara dessa djur. Det fungerar ungefär som under perioden 2007-2013, men det finns några nyheter som rör produktionsplatsnummer, storlek på åtagandet och anslutning till olika kontrollprogram för får. Ersättningen handläggs av Jordbruksverket. På deras hemsida hittar du fler detaljer om vilka villkor som gäller.
Spara näring och skydda vattnet Värestorps gård ligger vackert i ett böljande landskap en bit söder om Laholm. Jordarna är lätta, växtodlingen intensiv och området har under lång tid varit djurtätt. Frågor om hur man bättre kan ta tillvara växtnäringen och förhindra att den går förlorad ut i vattendragen har varit aktuell under lång tid. På Värestorps gård bor Henrik Olsson och Malin Nermark med dottern Ellen. Henrik driver företaget tillsammans med sin far Hans-Olle. Malin jobbar utanför företaget men rycker in när det behövs. I stallet finns 100 suggor i integrerad produktion. Växtodlingen är minst sagt omväxlande. Förutom fodersäd till grisarna odlar man också potatis, sockerbetor, palsternacka och konservärter. Kanske blir det även raps framöver. På gården finns också en mindre diko-besättning. Fånggrödor fungerar fint Hur gör du för att förhindra växtnäringsläckage? -Fånggrödor tillämpar jag en hel del, säger Henrik. Det är ett bra sätt att bevara näringen till nästa års gröda. Oftast blir det engelskt rajgräs. Sår man in det på våren, brukar det växa till lite långsamt under sommaren och sedan komma i gång ordentligt när spannmålen är skördad. Men det får inte leva kvar till näst- kommande år. Då kan det ställa till besvär speciellt i sockerbetor och andra hackgrödor. Därför sprutas fånggrödan oftast bort efter 20 oktober. -Förra året prövade jag med oljerättika som fånggröda, säger Henrik. Det fungerade utmärkt. Det måste sås tidigt, så det fick bli efter konservärt. Sedan växte det till riktigt ordentligt på hösten och dog helt och hållet av frosten under vintern. Perfekt! Vårbearbetning då, tillämpar du det? -Jodå, jag lämnar oftast stubben orörd på hösten. Sedan sprider vi all stallgödsel på våren och plöjer ner den. Men ofta behöver jag spruta bort fånggrödan redan på hösten, så därför söker vi sällan miljöersättning för vårbearbetning. Miljöersättningar viktiga Söker ni andra miljöersättningar? -Ja, vi har tidigare haft både miljöersättning för minskat kväveläckage och skyddszon och även för skötsel av våtmark och vi tänker söka det igen. Miljöersättningarna betyder mycket. De hjälper upp den totala ekonomin i företaget, och dessutom är det ofta stöden som gör att man genomför en åtgärd man kanske gått och tänkt på länge. Våtmarken hade knappast blivit byggd om vi inte fått stödet. Uthållig skyddszon Redan för 10-15 år sedan började vi med skyddszon, 7-800 meter utmed Utterbäcken, som mynnar i Smedjeån. Vi putsar den en gång om året, efter spannmålskörden, för att hålla tillbaka sly. Skyddszonen är en utmärkt idé, tycker Henrik. Den rätar ut kanten på skiftet och gör det mer lättarbetat. Dessutom växer det inte särskilt bra närmast bäcken. Landskapet är ju ganska kuperat och det är lätta jordar, hur är det med erosionsrisken? Henrik tar fram en karta som visar var på gården det är störst risk för erosion och fosforförluster. Det är en hel del mindre områden här och där på fälten. Här skulle det väl passa med anpassade skyddszoner? -Nja, menar Henrik, anpassade skyddszoner fungerar nog bra mot erosion, men det blir svår-
brukat med mindre områden i fälten som man inte kan bruka. Då är det lättare att så en fånggröda över hela. Våtmarker av flera skäl På gården finns också ett par våtmarker. Den första byggdes redan på 80-talet. De fungerar som bevattningsdammar men tar också emot näringsrikt vatten och fungerar som kvävefällor. För att sköta våtmarkerna har Henrik också ett skötselstöd. -Fast, säger Henrik, i ärlighetens namn är det ju mest dikorna som gör det jobbet. Men bra blir det! Tillsammans för bättre vatten Runt Smedjeån har man bildat en vattendragsgrupp, dit markägare och andra intressenter är välkomna för att diskutera hur man kan arbeta tillsammans för ett bättre vatten. För att förebygga översvämningar har det bland annat byggts flera våtmarker. Minskat kväveläckage Miljöersättningen är till för att minska förlusterna av kväve och fosfor från åkermarken och för att gynna sånglärkor, rapphönor och flera andra fåglar. Ersättningen består av två olika delar; fånggröda och vårbearbetning. Fånggröda är till exempel rajgräs eller olika fröblandningar som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor, som inte får vara vall eller träda. Vårbearbetning innebär att du väntar med att jordbearbeta marken efter en huvudgröda, även vall och träda, till efter nyår. Du kan kombinera båda åtgärderna på samma mark. För fånggröda får du 1100 kr/ha och för vårbearbetning 600 kr/ha. Första året väljer du hur stort åtagande du vill ha. Därefter söker du utbetalning för 80-120 % av arealen du hade första året. För att få ersättning måste marken ligga i ett nitratkänsligt område, karta finns på SAM Internet. För fånggröda finns det villkor om utsädesmängd och såtid. Ett viktigt datum är 20 oktober då fånggrödan får brytas och gödsling och besprutning kan påbörjas. Efter vårbearbetning ska du så en huvudgröda eller vall senast 30 juni. Läs mer om villkoren på Jordbruksverkets hemsida. Största problemen i fältkontroller brukar vara att fånggrödan inte har etablerats ordentligt. Dra tillbaka ansökan så fort du ser att den inte kommer att bli som det var tänkt. Det är också vanligt att marken jordbearbetas innan det är tillåtet. Skyddszoner En skyddszon minskar risken för näringsläckage, erosion och ytavrinning och även att växtskyddsmedel hamnar i vattnet. Olika växter och djur kan också få bättre livsvillkor här. Om du har en åker precis intill ett dike, å, damm, sjö eller vid havet kan du anlägga en skyddszon på den yttersta remsan av åkern. Nytt för i år är att ett vattendrag inte behöver vara vattenförande året om. Du kan också söka stöd för anpassade skyddszoner, som Länsstyrelsen godkänner vid fältbesök. De ska ligga på åkermark som riskerar att erodera, få skador vid översvämningar eller av vägsalt. De kan ligga nära brunnar, i svackor eller vid vägar som saltas. Du ansöker om ett femårigt åtagande i SAM Internet och får 3000 kr/ha varje år du söker utbetalning. Nytt i år är att zonen måste ligga i ett nitratkänsligt område. På SAM Internet ser du om det gäller för din mark. Skyddszon utmed vatten ska vara 6-20 m bred och minst 100 m 2. Den ska bestå av vallgräs eller blandat med högst 15% vallbaljväxter. Fröblandningar som gynnar insekter kan ingå. Så senast 30 juni första året och låt den ligga orörd i fem år, utan besprutning och gödsling. Nytt för i år är att zonen får skördas tidigast 1 juli. Om växtligheten kan ta skada av att skörden ligger kvar ska du ta bort den. Zonen får betas hela säsongen. Sista året får du bryta den tidigast 20 oktober. Ett vanligt problem vid kontroll är att växtligheten på zonen är för dålig. Det är samma krav här som på en vanlig vall. Ett annat vanligt fel är att zoner vid vattendrag inte ligger intill vattnet. Det får inte finnas en bred remsa med skog eller annat mellan zonen och vattnet, och inga tjocka busk- och trädridåer. Enstaka träd och buskar är tillåtet. Skötsel av våtmarker Öppet vatten är en bristvara i odlingslandskapet. Våtmarker hjälper till att ge många arter knutna till vatten mer livsrum och dessutom hjälper de till att minska läckaget av kväve och fosfor. För nyanlagda eller restaurerade våtmarker och dammar, som Länsstyrelsen godkänt, kan du få ersättning för skötsel i ett femårigt åtagande. Har du ingen damm kan du söka miljöinvestering för att skapa en. Börja med att kontakta oss. Våtmarken kan delas in i flera delar, både vatten och invallning runt om. Vill du bara ha stöd för skötsel av våtmarker använder du grödkod 82. Vill du även ha gårdsstöd och miljöersättning för betesmarker och slåtterängar använder du grödkod 52 eller 53. Marken ska då betas eller skötas med slåtter och skörd varje år. Länsstyrelsen fastställer all areal vid en besiktning av din våtmark. Du får inte sätta ut fisk eller kräftor och inte utfodra djur, gödsla, kalka eller sprida kemiska medel i våtmarken. Du ska underhålla rörkonstruktioner så våtmarkens funktion består och hålla borta igenväxning. Ersättningsnivån i våtmarksstödet är högre än tidigare. Grundbeloppet är 4000 kr/ha. Utöver detta får du markersättning med 1000 kr/ha. Om det är åkermark och ligger i Götalands södra slättbygder får du högre markersättning, 3000 kr/ha. Ett vanligt fel vid kontroll är att våtmarken växt igen med sly. Lite buskar får finnas men huvuddelen av stränderna ska vara öppna. Det är också relativt vanligt att man råkar plöja upp en del av området som ingår i åtagandet där det inte är vatten.
Naturvärde och foderresurs med anor Bertil framför nästa restaureringsmark. Bertil Gunnarsson i Bua, Karl Gustav, ville ta fram landskapet som det såg ut förr. Ett äldre flygfoto över Lillegården med omgivningar mot Buasjön visar en annorlunda vy än den Bertil tittar på idag. Fotot visar öppna betesmarker med enstaka buskar och träd som nu växt igen till ung skog. Nu har han börjat restaurera fram öppna betesmarker mot sjön. För råd och ekonomisk stöttning har han använt sig av landsbygdsprogrammets ersättning för restaurering. Naturbetesmarkerna har länge varit viktiga foderresurser samtidigt som de hyser en stor mängd växter, djur och kulturminnen. Antalet betade naturbetesmarker minskar idag liksom tidigare under 1900-talet när ängar och betesmarker växte igen till skog. Då minskar även alla de arter som är beroende av betade gräsmarker och ängar. Naturbetesmarken ger även andra värden som berättelser om hur markerna användes förr eller bevis på en levande bygd. De kan också vara en del i att sälja naturbeteskött till ett högre värde. Miljöersättningarna för olika typer av ängs- och betesmarker är ett sätt att motivera till att hålla markerna fortsatt hävdade på ett sådant sätt att de biologiska och kulturella värdena finns kvar. För marker som redan växt igen finns det också ersättning att söka. I landskap där det mest finns åker och skog kan det vara av stort värde att restaurera fram en betesmark som starkt kan bidra med en ökad variation och ge plats för fler arter i landskapet. Bertils erfarenheter Restaureringen har hittills gått bra men ett orosmoment är allmän tidsbrist. Att avverka och ta bort igenväxning kan gå ganska snabbt men sedan ska röjningsresterna tas omhand och skottuppslag bekämpas. Bertils bästa tips är att röja skott på sommaren, innan de blivit för stora. Då blir det inget arbete med att ta hand om riset. Släpp på djuren så snart som möjligt säger Bertil. Buagård är en mjölkgård och det är kvigorna som går på restaureringsmarken under sommaren. För extra bra avbetning har även fem höglandsboskap köpts in som förstärkning. Avverkning och röjning gör Bertil med hjälp av familjen och en anställd. Virket och röjningsresterna blir ved och flis som används på gården. En del av flisningsarbetet har han hyrt in och då har flisen sålts vidare. Till egen förbrukning har han lånat en flistugg för det som ska gå till den egna uppvärmningen. Restaureringsersättning Nu planerar Bertil att fortsätta med restaureringen norrut. Här finns fossila åkrar, strandäng, en gammal fägata, murar och en byggnadsgrund efter en smedja. Marken ner mot sjön är gammal ängsmark som övergick till betesmark innan den växte igen. Den mark som ska restaureras ska vara så igenvuxen att den inte kan vara med i miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar. Den ska ha höga kulturhistoriska värden eller ha spår av växter eller djur som gynnas av att marken sköts. Om ansökan blir godkänd tar Länsstyrelsen fram en restaureringsplan i samarbete med brukaren. Du får inte börja med restaureringen förrän Länsstyrelsen gett klartecken. Även Skogsstyrelsen kan behöva kontaktas. Efter restaurering kan marken sökas in för gårdsstöd och betesmarksstöd.
Miljöersättning betesmarker En mark kan restaureras till flera klasser av slåtter- eller betesmark, som inte är åker. Betesmark sköts med bete, avslagning eller putsning. Betesmarken ska betas och får inte växa igen. Om du putsar en naturbetesmark ska den vara minst lika välputsad som när djur har betat där. Slåtteräng används på eftersommaren till slåtter eller till slåtter kompletterat med efterbete. På marken ska det växa gräs eller örter som kan användas som foder. Hävdad ljung kan också användas som foder. Skog eller områden där insatser gjorts i syfte att gynna trätillväxten är inte betesmark. När räknas marken som skog? Vid bedömning tittar vi sammanvägt på detta: om träden står tätt och/eller i jämna förband, är likåldriga, har en liten krona och en hög rak stam och om det finns tillräckligt med gräs eller örter på marken. Är det för skuggigt växer gräs och örter glesare. Skogsbete För en viss typ av betad skog kan man få ersättning för skogsbete. Marken ska betas inom ett område som till största delen består av äldre skog. Det ska inte vara igenväxt vanlig betesmark. Det ska finnas inslag av gamla träd och på marken ska det växa gräs, örter och ris som kan användas som foder. I Halland är det inte så lätt att få skogsbete eftersom stora delar tidigare var mycket öppen mark med hedar och ängar. Skogen är därför på många håll förhållandevis ung. Skogsbete fastställs av Länsstyrelsen och ger inte rätt till gårdsstöd. Mosaikbetesmark I Halland har vi vid kusten gott om betesmarker med mycket sten och hällar. Det är exempel på marker som kan sökas som mosaikbetesmark. Sten och klippor ska då täcka 50-90 % av ytan. Det kan också vara ett stort inslag av tätare områden med värdefulla träd, buskar eller landskapselement. För att ge rätt till ersättning ska marken ha höga natur- eller kulturvärden kopplade till odlingslandskapet som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd. Markklassen fastställs av Länsstyrelsen och ger inte rätt till gårdsstöd. Gräsfattig mark En del betesmarker har många värdefulla träd och buskar med höga naturvärden som är beroende av bete eller slåtter för att utvecklas. Om träden står så tätt att marken inte kan sökas som betesmark kan istället Restaureringsersättning Betesmark och slåtteräng- allmän skötsel Betesmark- särskild skötsel Slåtteräng- särskild skötsel Skogsbete Mosaikbetesmarker Gräsfattiga marker Komplement bränning Komplement efterbete Komplement höhantering Komplement lieslåtter Komplement lövtäkt Komplement svårtillgängliga platser Miljöinvestering- engångsröjning Du kan även söka en miljöinvesteiering gående miljöersättningsåtagande. som heter engångsröjning av betesmark. Stödet ska endast användas när det räcker med röjningsarbete under en säsong för att marken ska återställas som betesmark eller slåtteräng. Syftet är att öka naturoch kulturvärden i betesmarker och slåtterängar som delvis har vuxit igen. Marken får inte ingå i ett på- Du får en fast ersättning på 5 000 kronor per hektar. Du söker stödet i Jordbruksverkets e-tjänst för företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar. Ansökan går sedan vidare till Länsstyrelsen för bedömning. Påbörja inte din miljöinvestering innan du fått ett skriftligt besked av Länsstyrelsen. klassen gräsfattig mark användas. På marken ska det växa gräs, örter och ris som kan användas som foder men skuggan gör att det inte finns så mycket foder. I Halland finns det sådana beten i ekhagmark, marker med stort inslag av lind eller i fuktiga marker med gammal al. Markklassen fastställs av Länsstyrelsen och ger inte rätt till gårdsstöd. Särskild skötsel och komplement Om marken är särskilt värdefull kan du söka särskild skötsel. Det är ofta värdefulla naturtyper som är känsliga för näringstillförsel. Tillskottsutfodring eller sambete med näringsrika vallar begränsas därför med villkor. Du kan välja att följa fler villkor, så kallade komplement, och få mer ersättning om marken är klassad till särskild skötsel. Det kan vara när natur- och kulturmiljövärden på din mark kräver särskild skötsel som lövtäkt, lieslåtter, efterbete, höhantering, bränning eller om du har mark på svårtillgängliga platser. 3 800 kr/hektar 1 000 kr/hektar 2 800 kr/hektar 4 500 kr/hektar 2 500 kr/hektar 1 700 kr/hektar 1 700 kr/hektar 800 kr/hektar 700 kr/hektar 1 700 kr/hektar 7 000 kr/hektar 100 kr/styck 1 000 kr/hektar
Kompensationsstöd I områden där det är lite sämre förutsättningar för odling kan du få kompensationsstöd. Stödets syfte är att bidra till att bevara en levande landsbygd, främja hållbara jordbrukssystem och användning av jordbruksmark. I Halland är det i skogsbygden samt på Onsala och öar vid kusten som det går att få stöd. En karta och lista på vilka församlingar som ingår finns på Jordbruksverkets hemsida. Områdesindelningen är ny för 2016 och utgår från beräkningar av hur lång odlingssäsongen är. Stödnivån bestäms av vilket område du har mark i, hur stor grovfoderareal du har och vilken typ av jordbruk det är. Information om hur du räknar ut detta finns på Jordbruksverkets hemsida. Beloppen är från 250 kr/ ha och uppåt. Vanliga fel i fältkontrollerna är obetade betesmarker och fel ägoslag, dvs att marken inte är godkänd jordbruksmark. Vallodling Om du odlar fleråriga vallar på åkermark i slättbygden kan du få stöd för vallodling, i ett femårigt åtagande. Att ha en vall som ligger kvar flera säsonger gynnar miljön i intensivt odlade områden med mycket spannmål. Vallen minskar läckaget av växtnäring och ytavrinningen blir lägre än på bar jord. Du kan också bidra till att gynna insekter och fåglar om du blandar in vissa frösorter, till exempel klöver, och inte skördar alltför tidigt på säsongen. Sånglärkan blir till exempel allt mer ovanlig i landskapet och häckar gärna i vallar. Många djurungar kan också sparas om du skördar fältet inifrån och ut istället för tvärtom. Du kan använda vallen för slåtter, bete eller fröodling. Du behöver inte söka på alla dina vallar, utan väljer första året hur stor areal du vill ha i åtagandet. Efter det kan du söka utbetalning på mellan 80-120 % av den arealen. Vill du ha mer än det får du en ny femårsperiod. Varje vall måste ligga obruten minst tre odlingssäsonger och ligga utanför det område som kan ge kompensationsstöd. Du kan nu styra vilka vallar som ska ingå i åtagandet. För vallodling får du 500 kr/ha. Vallersättning saknar nu djurkoppling. Vallen ska vara anlagd senast 30 juni med vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa. Du får blanda in andra fröblandningar som gynnar insekter eller smakliga örter, upp till 50 % av sådden. Vallgrödan ska dominera. Är det istället andra smalbladiga gräs och örter som tagit över, som det gör på gamla vallar, ska du inte söka utbetalning. Senast 31 oktober ska vallen vara skördad eller betad. Du får inte bekämpa ogräs eller annat på kemisk väg under tiden som vallen ligger obruten. Du får bryta den kemiskt när det är dags att så om eller odla något annat. Ett vanligt fel som ofta ger avdrag i fältkontroller är att de vallar man söker stöd för är för gamla och inte längre har någon godkänd vallgröda. Vallar som brukas passivt och är på väg att få en naturlig flora eller övergå i betesmark, exempelvis om de är så blöta att de inte längre går att plöja, ska du inte ta med i detta stöd. Fuktiga områden med tuvtåtel och veketåg är exempel på sådant som kan ge avdrag på stödet. SAM 2016 Nu är det dags för årets SAM-ansökan! SAM Internet har öppnat och sista ansökningsdag är 21 april 2016. Du kan ändra i din ansökan fram till 15 juni. Ska du ta över delar av ett annat företags ansökan eller åtagande måste detta också göras senast 15 juni. Läs gärna på Jordbruksverkets hemsida om SAM internet, där det finns information om fler viktiga datum att hålla reda på. Vill du ha hjälp med din ansökan är du välkommen att kontakta oss på telefon 0771-67 00 00. Vill du ha hjälp på plats eller saknar dator kan du boka tid på telefon 010-224 32 97, 010-224 33 29 eller 010-224 32 26. OBS! Vissa funktioner i det nya datasystemet är försenade. Det är därför viktigt att du går in på SAM Internet när det närmar sig 15 juni för att se om det finns några förändringar på dina block som påverkar din ansökan. Sista inlämning 21 april Sista ändringsdag 15 juni Ring för telefonhjälp: 0771-67 00 00. För hjälp på plats, med dator: 010-224 32 97 010-224 33 29 010-224 32 26 Lantbruksnytt - Halland Tidskrift för lantbruk och landsbygd i Hallands län Utges av Länsstyrelsen Halland, landsbygdsenheten, 301 86 Halmstad Tel. 010-224 30 00 Hemsida: www.lansstyrelsen.se/halland Ansvarig utgivare: Stefan Samuelsson Redaktör: Barbro Kindt Tryck: Tabergs Tryckeri Lantbruksnytt finansieras av EU och svenska staten Text och foto Kristin Ovik, Barbro Kindt, Susanne Åhrén, Anette Ekendahl