MEDLEMSBREV 1/2006 ORDFÖRANDENS SPALT

MEDLEMSBREV 1/2006 ORDFÖRANDENS SPALT UTMANINGAR FINNS INOM ÄLDRE OMSORGEN Dagens samhällsdebatt om äldre omsorgen präglas mest av diskussioner om resurser, volym och kvalitet. Fokus ligger ofta på brister i vårt nuvarande system och frågor om hur vi skall klara av omsorgen i framtiden. Vem skall sköta de äldre? Den arbetsföra befolkningen kommer att börja minska och det blir ett speciellt problem för vård och omsorg av de äldre. I diskussionen lyfter man också fram der faktum, att arbete med de äldre inte intresserar dagens ungdom. Det är bra att ibland ta sig en funderare över hurudan bild vi själva ger av vård och omsorg av äldre. Är det en positiv bild vi skapar, en bild av ett intressant och utmanande arbete eller är bilden fylld med bekymmer om resursbrist och överbelastade arbetsdagar? Hurudan äldre omsorg tror vi själva att vi i framtiden kommer att få? Det är ju så att vi idag mycket långt lägger grunden till tankar som skall dra upp riktlinjer för morgondagens äldre omsorg. Vi vet, att morgondagens äldre kommer att ha andra krav och förväntningar på hur de skall leva och bo. Det är därför kanske rimligt att fråga sig, skall vi utgå från att samma kärnverksamhet som vi har idag kommer att fortsätta? Eller behöver vi i stället se på framtiden med ett mycket vidare preventivt grepp, där vi också försöker satsa på att utveckla de äldres egen förmåga att hålla sig friska och aktiva i vardagen? Idag används en försvinnande liten del av social- och hälsovården till att stärka de äldres egen förmåga att ta hand om sin hälsa. Anledningen är delvis att kommunernas resurser, vare sig pengar eller personal, räcker till att göra investeringar för morgondagen. Satsningar som ger resultat om 10-20 år blir oftast bortprioriterade. Ändå är det just förbättrad hälsa och större eget ansvar för att klara sitt liv som äldre, som vi hoppas på i framtiden. En samordning av hälsofrämjande insatser, egenvård, samhälls- och bostadsplanering och kultur- och fritidsverksamhet kunde medföra vinster inom både de äldres hälsa och förmåga att klara sig själva. Borde vi kanske satsa mera på generella insatser och inte alltid enbart på vård, som egentligen alltid kommer på efterkälke? Vi talar om att de äldre kommer att kräva mera i framtiden. Redan nu upplever vi det inom social- och hälsovården. Kunderna kräver mera. Borde vi låta de äldres åsikter bättre komma fram i samhällsdebatten? Vilka är deras krav? På samhällsplaneringen? På utbudet av service? På oss? Vi professionella försöker förtvivlat planera nya verksamheter och nya serviceformer för de äldre, men ofta glömmer vi bort att ta de äldre med. Det hjälper inte att utföra enkäter och fråga deras åsikter då och då. Hur skall vi få de äldre med i en kontinuerlig samhällsdebatt så att deras åsikter får den tyngd den borde ha? Socialförbundet kommer hösten 2006 att i samband med sin kongress ha ett seminarium med temat äldre omsorg. Det finns många intressanta synvinklar och temat är så brett, att vi säkert kommer att fylla våra dagar med intressanta inlägg och diskussioner. Jag hoppas att Du redan i detta skede noterar detta seminarium. Kom med och diskutera äldre omsorg på svenska och samtidigt utvidgar Du ditt finlandssvenska nätverk kring dessa frågor! Om Du har tankar eller önskemål om vad Du vill

MEDLEMSBREV 1/2006 2/1 att vi skulle behandla på seminariet, ta gärna kontakt med mig, verksamhetsledaren eller någon från styrelsen. Nådendal, den 19 februari 2006. Märta Marjamäki HEJ IGEN! Fjolåret var det första med Märta Marjamäki som ordförande. Som närmaste medarbetare kan jag ge henne mycket gott betyg för insatsen. Året bjöd på stor turbulens i hennes egentliga arbete och utmaningar i privatlivet, men tankar och energi räckte också till för Socialförbundet. Tack Märta för år 2005! Samma tack kan jag nog också rikta till styrelsens ordinarie medlemmar. De är så pass trogna att jag mera sällan kommer i kontakt med ersättarna. För mig har styrelsen en stor betydelse, den fungerar som bäst som en lots på vägen genom åren och verksamheten. Trots att det alltid tar emot att ändra på invanda mönster måste jag också nu medge, att det ändå visar sig vara hälsosamt. En ny person ger alltid nya infallsvinklar och tvingar en till att fundera igenom handlingsmönster och rutiner. I rutinerna ligger också, förutom kontinuitet, risken att tappa bort grunderna. Man tänker inte mera på varför man gör vissa saker. Mera om verksamheten kan du ta del av lite senare i detta medlemsbrev. När planeringen av förbundets 75-årsjubileum inleddes var beslutet enhälligt gällande en ny historik. Därtill sattes som en målsättning också att kunna göra en matrikel över medlemmarna under årens lopp. Tyvärr saknades resurser, såväl i fråga om ekonomi och utförare, för att kunna verkställa det senare. Hoppet ställs nu till i första hand 80-årsjubileet, eller något annat kommande jubileum. Så pass mycket hann jag dock med utomstående hjälp nosa på medlemsregistren under årens lopp, att jag insåg att det är ett digert arbete som ligger framför vid framställande av en matrikel. Redan det faktum, att register saknas för vissa år, gör det omöjligt att göra det med 100 % exakthet. Av den anledningen känns det viktigt, att för kommande historieskrivning idag ha ett bra medlemsregister. Bra kan betyda tillräckligt korrekta och omfattande uppgifter om vilka som idag är medlemmar i Finlands svenska socialförbund rf. Under arbetet med förbundets 75-årshistorik kunde jag konstatera, att sättet att föra medlemsregister återspeglar utvecklingen inom kontorstekniken under decennierna. Långt in på 1900-talet antecknades medlemmarna med prydlig handstil i bläck. Idag sker det med datorns hjälp med den skrift du väljer. Däremellan hade vi olika typer av skrivmaskiner. Arbetet har blivit mycket lättare i och med att du nu hela tiden kan utgå från tidigare register. I början måste du skriva om registret på nytt varje år för hand. Däremot är det inte säkert, att dagens system är säkrare än år 1928. Under mina år på denna post har jag flera gånger blivit påmind om den mänskliga faktorn såväl som datorns egenheter. Namn har tappats bort, personer har fått fel adress med mera. Dessutom ger dagens teknik möjlighet att glömma kvar medlemmar i registret trots uteblivna medlemsavgifter. I början registrerades inte mycket annat än medlemmarnas namn och hemkommun, möjligtvis också arbetsplats. Idag kan man i princip ta med mycket mera uppgifter som hänför sig till personen i fråga. En annan sak är sedan vad som är viktigt utöver namn, adress och uppgift om medlemsavgiften. Det finns

MEDLEMSBREV 1/2006 3/1 dock, om inte alltid direkt behov så åtminstone intresse för att kunna måla upp en mera nyanserad bild av medlemskåren. Detta kan tjäna i första hand organisationens egna syften, att bedöma medlemmarnas behov och sikta in sig på framtiden. Men också i relation till andra och samhället runt omkring är det av betydelse att kunna beskriva medlemmarna. En uppdatering av medlemsregistret är aktuellt också av andra orsaker. Styrelsen beslöt på fjolårets sista sammanträde, att Socialförbundet skall hyra in sig i Kulturhusets portal. Detta ger bl.a. möjligheter till att sköta hemsida och medlemsregister med dagsaktuell teknik. Därtill kommer jag att få hjälp med att föra samman olika versioner (baserade på olika dataprogram) av medlemsregistret till ett enda. VÅRMÖTET Medlemmarna i Finlands svenska socialförbund kallas till ordinarie vårmöte som hålls måndagen den 27 mars 2006 kl. 15.30 på Länsstyrelsen i Västra Finland, Självständighetsplan 2, Åbo. Vid vårmötet behandlas bl.a. - bokslutet för år 2005 - verksamhetsberättelsen för år 2005 - val av revisorer för 2006 års räkenskaper - eventuella övriga ärenden. Vårmötet hålls i samband med en rådplägningsdag för socialledningen på samma plats (se under kurser). Om du vill delta endast i vårmötet får du föredragningslistan med bilagor på förhand om du anmäler dig senast den 17 mars. Vi hoppas speciellt på ett månghövdat deltagande av våra åboländska medlemmar. Kom och tyck till om Socialförbundets verksamhet! STYRELSEN Årets första sammanträde hölls 2.2 i Åbo. På föredragningslistan fanns, utöver ärenden för vårmötet, - val av representanter i centralorganisationer, -förbund och bolag - diskussion om verksamhetsplanen för detta år - planering av förbundskongressen - utannonsering av årets stipendier - uppdatering av medlemsregistret. Per Lycke fick fortsatt förtroende som viceordförande. Styrelsen beslöt vänta med utannonsering av stipendierna till hösten för att då ha en överblick av förbundets ekonomi. Övriga beslut kan utläsas från utförligare text under olika punkter i detta Medlemsbrev. ÅR 2005 Det synligaste resultatet av år 2005 är nog minskningen i medlemstalet. Som bekant beror ju denna minskning på den städoperation styrelsen beslöt om i början på året. Personer, som inte betalat medlemsavgift efter 2001 och inte gjorde det före utgången av maj månad heller, uteslöts, totalt cirka 90 personer. Därtill flyttades till ett annat register några som inte var medlemmar i egentlig mening, men som önskade finnas på postningslistan för Medlemsbrevet och annan aktuell information. Genom en riktad information till ledamöter i social- och hälsonämnderna försökte vi värva nya medlemmar. Resultatet blev två nya i denna kategori. Under året godkändes 10 nya medlemmar. Ur nedanstående tabell framgår utvecklingen inom medlemskåren från slutet av 1980-talet.

MEDLEMSBREV 1/2006 4/1 600 500 400 300 200 100 0 Personmedlemmar 1988-2005 238 254 258 270 317 349 371 374 387 419 429 451 449 473 479 490 483 388 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Till förbundet hör dessutom sex organisationer, nämligen Finlandssvenska hemvårdare, Finlands Svenska Psykosociala Centralförbund (FSPC), Förbundet Finlands svenska synskadade (FSS), KRAN, Kvinnohusföreningen i Jakobstadsnejden och Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård (USM). Utbildningsverksamheten intar en stor plats, speciellt i fråga om arbetstid. Den har också stor betydelse för bokslutet i vid bemärkelse om den lyckas. Som redan tidigare sagts, så har det blivit en allt större utmaning att lyckas samla människor till kurser som svarar mot förväntningarna. Antalet kurser var lika många som föregående år, men kursdagarnas antal ökade. Detsamma gjorde antalet personer som deltog i kurserna och nådde nivån i början på decenniet. Kongressen blev också denna gång en missräkning i fråga om deltagarantalet, men innehållet hade hög klass. Ur nedanstående tabell kan också utläsas följden av en ökad konkurrens på utbildningssidan. 1000 800 600 400 200 0 450 1992 Deltagare i utbildningen 1992-2005 878 817 1994 407 583 1996 373 386 1998 496 250 2000 202 205 2002 191 140 2004 196 Försäljningen av historiken stagnerade. Lagret minskade med endast drygt 30 böcker, varav hälften gavs bort i olika sammanhang. Information om förbundet och historiken blev sänd, utöver till nämnder och kanslier inom social- och hälsovården, till biblioteken, yrkesutbildande enheter, Luckan kanslier och en del organisationer. Därtill får alla svensk- och tvåspråkiga kommuner ansökan om bidrag. Förbundet är representerat i många olika sammanhang av sammanträdes- eller projektnatur, men också i bestående arbetsgrupper. Verksamhetsledaren ingår bl.a. i styrelsen för Det finlandssvenska kompetenscentret för socialvården (suppleant), samarbetsdelegationen för Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, fullmäktige för FDUV, styrelsen för Finlands Svenska Omsorgsstiftelse och redaktionsrådet för SOS Aktuellt. I slutet på året blev han medlem i den av finansministeriet utsedda samarbetsgruppen mellan de finlandssvenska organisationerna och ministerierna, SAG. Förbundet erbjöds möjlighet att uttala sig om förslaget till ny gemensam lag för handikappvården och omsorgen. Den arbetsgrupp som utsågs att arbeta med frågan kunde dock inte utföra sitt uppdrag då det inte fanns material på svenska att tillgå. Här ses tydligt behovet att samarbete på förvaltningsnivå, typ SAG, för att också de svenska behoven skall tillgodoses. Till årets verklighet hör också, att bokslutet uppvisade ett underskott som är nästan identiskt med föregående års överskott, ca 1 700 euro. Bidraget från RAY var 41 000 euro, vilket täcker verksamhetsledarens lön och

MEDLEMSBREV 1/2006 5/1 administrationskostnaderna. De kommunala bidragen, var lägre än under de två rekordåren, men ändå i nivå med tio tidigare år. 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Kommunala bidrag 1991-2005 (i euro) 1800 1991 1893 1768 1993 1750 2016 1995 1652 2260 1997 2396 2334 1999 2215 2200 2001 3147 3097 2003 2505 1954 2005 Av 19 bidragskommuner var 9 (-4) från Österbotten, 4 (+1) från Nyland och 6 (±0) från Åland, men ingen från Åboland. Den statistiken sammanfaller knappast med kommunernas soliditet. Två kommuner hade glömt (?) betala ut det bidrag de beslutat om. enligt tankarna i styrelsen skall ske på en resa till och i Tallinn med utgångspunkt från Helsingfors. Medlemmar i arbetsgruppen, Kirsti Schoultz, Ekenäs, Åsa Nyberg-Sundqvist, Pedersöre och undertecknad tar gärna emot tips om innehåll och kontakter i Estland. Utöver dessa kurser är under planering ekonomidagar för organisationer med Margita Nylander från Penningautomatföreningen (RAY) och Kerstin Ekman från SLU (beskattningsfrågor). Preliminär tidpunkt är 26-27.4. Om intresse finns kan det också bli aktuellt under första halvåret med en kurs om personligt ombud (kan gälla äldre, psykiskt och fysiskt handikappade m.fl.). Behovet av kurser Ta till tals har också lyfts fram på olika håll, och Socialförbundet är berett att arrangera sådan utbildning. Utbildningen gäller personer och personal som i sitt arbete med barn blir varse missförhållanden som kan äventyra barnens harmoniska utveckling. Det tycks ännu råda okunskap ute i kommunerna om de möjligheter och den beredskap Socialförbundet har att arrangera utbildning enligt behov och önskemål. Därför skall informationen till kommunerna intensifieras. KURSER Rådplägningsdag för socialledningen i Åbo ordnas enligt planerna den 27 mars. Målgruppen är socialdirektörer, -sekreterare, avdelningschefer och andra ledande tjänstemän i små och medelstora kommuner. Inledare är bl.a. kommundirektör Folke Öhman, enhetschef Hanna Liski-Wallentowitz och projektchef Eini Pihlajamäki. Årets kongress skall enligt planerna handla om äldreomsorgen. Närmare inriktning är ännu öppen, liksom också den exakta tidpunkten (september-oktober). För tillfället förhandlas om de praktiska arrangemangen, som MEDLEMSNYTT MEDLEMSREGISTRET Styrelsen diskuterade för ett år sedan alternativa åtgärder för dem som inte under flera års tid betalat någon medlemsavgift. Beslutet blev ju att göra dem, som inte efter år 2001 betalat avgiften, uppmärksamma på situationen och be dem bekräfta önskan att kvarstå som medlem genom att betala in det årets medlemsavgift.

MEDLEMSBREV 1/2006 6/1 Som en uppföljning på fjolårets städoperation tycker jag nu det är dags att sätta lite tid på att också göra innehållet up-todate. För att göra det lättare för mig och Dig bifogar jag en blankett med de uppgifter som styrelsen tyckte kunde ingå i medlemsregistret. Det är inte obligatoriskt att fylla i alla punkter, men så många som möjligt som Du tycker det är OK att uppge. Samtidigt ville styrelsen, med tanke på dagens krav på effektivitet, snabba kommunikationer och inbesparingar, göra en förfrågan om önskemål att få Medlemsbrevet i fortsättningen endast i elektronisk form. Idag har Du ju möjlighet att med viss fördröjning läsa innehållet i Medlemsbrevet under hemsidan, utöver i pappersform. Du kan välja lämpligaste sättet att returnera uppgifterna (brev, telefax eller e-post). Det enklaste sättet att svara för Dig, som har tillgång till dator, är givetvis via e-post. På vår hemsida finns också blanketten för ansökan om medlemskap. Tyvärr kan den inte fyllas i direkt där och postas elektroniskt, men inom kort skall också den tekniken ingå i min kompetens. Jag hoppas Du kan hjälpa mig med att få vårt medlemsregister tidsenligt. Det kräver lite möda från Din sida, men inte över Din förmåga skulle jag tro. TACK på förhand för Din insats! och ordinarie medlem 1972-1978. Under hela denna tid fungerade hon som styrelsens sekreterare. Vid 50-årsjubiléet kallades hon, tillsammans med fem andra, till förbundets första hedersmedlem och var den äldsta av våra nuvarande hedersmedlemmar. Hon bodde på senare år på ett servicehem i Helsingfors, men de sista månaderna hos sin dotter i Sverige. Enligt dottern fick hon behålla sin intellektuella skärpa ända till slutet, liksom också sin positiva livsinställning. Ännu för några år sedan ringde hon mig för att framföra sin hälsning till kongressdeltagarna. MEDLEMSAVGIFTEN Som alltid i början på året är det dags för medlemsavgiften. Den är nu, efter beslut i höstmötet, 10 euro för enskilda och 50 euro för organisationer. Höjningen gör inte ännu avgiften stor i jämförelse med andra organisationer. För summan försöker vi också erbjuda service, bl.a. nedsatt prenumerationspris på SOS Aktuellt (se senare). Liksom tidigare överför jag eventuellt dubbelt betalad avgift från förra året till i år och då får du inget bankgiro. IN MEMORIAN I början på året meddelade dottern till filosofie magister Erla Frangén, att Erla avlidit 8.12.2005. Hon var vid sitt frånfälle 91 år gammal. Erla Frangén var en central gestalt i Socialförbundet under åtminstone två decennier. Hon var suppleant i styrelsen 1957-1971

MEDLEMSBREV 1/2006 7/1 HISTORIKEN Styrelsen diskuterade vid årets första sammanträde vad jag/vi skall satsa på under detta år. Redan tidigare har medlemsvärvning varit ett uttalat tyngdpunktsområde för året. Ett annat är ökad försäljning av 75-årshistoriken, eftersom den kan tillföra förbundet viktiga euron. Nu beslöts, att på sätt och vis koppla ihop dessa två angelägna målsättningar. För det första ansåg styrelsen det nu vara dags att sänka priset på historiken. Från och med nu får medlemmar köpa den för 15 euro medan andra betalar 20 euro. Det är kanske inget regelrätt reapris, men beaktar att det gått några år sedan boken utkom. Innehållet är allt fort lika aktuellt och högklassigt. Jag tror inte det är enbart av artighetsskäl som folk som läst den ger mycket positiva utlåtanden. För det andra beslöts, att alla nya medlemmar får historiken som gåva. På detta sätt får varje ny medlem en järndos historia i sin hand och kan lättare orientera sig i vår finlandssvenska socialpolitiska historia. Och sedan för det tredje får alla som värvar en ny medlem också boken som tack för sin insats. Jag har hittills inte utvecklat några blanketter för detta ändamål, jag antar att det kan räcka att den som ansöker om medlemskap kan och vill berätta vem som gett puffen. Styrelsen gav mig också i uppdrag att försöka skapa fungerande kontakter med de yrkesutbildande enheterna inom social- och hälsovården. I dessa sammanhang kunde historiken ges som en form av stipendium till utexaminerade som enligt lärarkåren utmärkt sig. På dessa sätt vill vi se till att böckerna får ett bra hem överallt i Svenskfinland. Prisnedsättningen gäller också de Luckan - kanslier som tagit historiken till försäljning. Jag skall också försöka finnas på plats under mässor och liknande, t.ex. på föreningsfestivalen Förening 2006 i Vasa 8-10.9, för att bjuda ut den. SOS AKTUELLT Det blev trots allt ett positivt beslut i Penningautomatföreningen (RAY), trots min ganska pessimistiska lägesbedömning i föregående Medlemsbrev. För detta har vi troligtvis att tacka ett par kända men inte nämnda personer, som utfört ett intensivt arbete på det rätta planet. Tidningen fick för detta år 40 000 euro med löfte om 60 000 euro per år för 2007 och 2008. Det känns nu som om arbetet hittills inte varit förgäves. Men bidraget från RAY räcker ändå inte ensamt till för att trygga tidningens existens. Det behövs också andra penningkällor, vilket vi i redaktionsrådet nu arbetar med. Kommande sammanträden skall klargöra vilka möjligheter som finns för andra externa finansieringsstöd. Det krävs också (bl.a. av RAY) vissa åtgärder för att effektivera arbetet och sänka produktionskostnaderna. Nu skall det också bli mera ordning på prenumerationerna, det är ju ändå just prenumeranterna, läsarna, som vi vill nå. Ett år med SOS Aktuellt kostar i princip 14 euro, 12 euro för fortlöpande prenumeration. Men liksom FSSF så har också en del andra organisationer beslutat att subventionera sina medlemmars abonnemang. För vår del är det 4 euro per beställning. För att kunna hålla reda på vem som är berättigad till denna rabatt skall t.ex. FSSF få ett referensnummer som prenumeranten skall ange. På basen av detta faktureras då FSSF 4 euro samtidigt som vi givetvis kontrollerar medlemskapet. Ifall jag inte fått reklambladet och referensnumret före Medlemsbrev 1/2006 postas får du extra post inom kort.

MEDLEMSBREV 1/2006 8/1 För att nå målsättningen med att tidningen skall bli ett forum för information och debatt behövs i högsta grad Din aktivitet. I första hand som prenumerant, men utöver det också genom att delta i diskussionerna, tipsa om personer som kunde uttala sig, ge förslag på teman eller själv bidra med material. Årets första nummer kan dröja en aning förrän vi får alla procedurer klara med det praktiska och ekonomin. Men avsikten är ändå att ge ut 4-6 nummer av SOS Aktuellt 2006. Hoppas det blir till belåtenhet för mig och Dig, det finns ännu rum för utvecklingsarbete med SOS Aktuellt. REKLAM Mia Hanström, fritids- och ungdomsarbetare, utbildningskonsulent, fältarbetare, föreläsare mm., håller nu på med att till det ovanstående också studera vid Luleå universitet för kompetens som grupphandledare. Hon erbjuder redan nu sina tjänster till arbetsgrupper inom skola, fritid, vård, omsorg och andra yrkesområden. Mia medverkade på vår kongress i Tammerfors i höstas. Hon bor på Kumlinge och kan nås via sin hemsida http://www.kumlinge.com eller 018-55 415, 0400-78 48 71 eller mia.hanstrom@aland.net. På hennes hemsida hittar du också en debattartikel om handledning. En som också erbjuder sina tjänster är Med.dr. och leg. psykolog Agneta Grimby från Göteborg. Hon erbjöd förbundet (och säkert också andra) sin nyskrivna bok OM SORG att fritt användas för er hemsida, i utbildning eller information till allmänheten. I stället för detta ger jag Dig möjlighet att ta del av hennes produkt via hemsidan www.agnetagrimby.se. Där hittar Du troligtvis också hennes e-postadress och annat Du behöver vid kontakt med henne. FSKompetenscentret arrangerar det andra Mathilda Wrede seminariet på Mathildadagen den 14 mars. Tema denna gång är Hur kan livsberättelser användas i socialt arbete?. Seminariet går av stapeln i Helsingfors. Elise Renlund på kompetenscentret ger närmare information och tar emot anmälningar, www.fskompetenscentret.fi. För den som är slängd i det andra inhemska finns igen en bok som verkar intressant, speciellt om man har barnperspektivet i förgrunden. Lapsuuden kudelmia är namnet på publikationen, som tydligen är tillägnad forskarprofessorn Marjatta Bardy. Det är många skribenter som medverkat, bland andra kan nämnas Vappu Taipale, Matti Heikkilä Hannele Sauli, Sirpa Taskinen och Tom Erik Arnkil. Boken har sammanställts av Tarja Heino, Päivi Känkänen och Marjatta Kekkonen. Skriften kan beställas från Stakes, raija.rantamaki @stakes.fi för 25 euro + 6 euro i omkostnader. Barnpsykiatriska enheten vid HNS/Västra Nylands sjukvårdsområde, Barnavårdsföreningen i Finland och folkhälsan arrangerar Ekenäs 8 Neuropsykiatridagar 16-17.3, givetvis i Ekenäs. Ungdomar med neuropsykiatriska problem och ADHD diagnos står i fokus. Intresserade kan kontakta Kristina Gröning- Johansson, som också tar emot anmälningar, på kristina.groning-johansson@bvif.fi. Bl.a. Stavanger kommun och universitet där arrangerar en Nordisk familjerådskonferens i Stavanger 4-5.5. Deltagaravgift 1 000 NOK. Om du är intresserad hittar du närmare information under www.uis.no/fgc. Ytterligare en utländsk konferens vill jag tipsa om, nämligen Familjerättssocionomernas

MEDLEMSBREV 1/2006 9/1 Riksförenings (FSR) Jubileumskonferens 2006 14-15.6 i Tylösand, Halmstad, på Sveriges västkust. FSR har verkat i 10 år och bland föreläsarna finns professor Eva Gottberg. Närmare information hittar du på föreningens hemsida www.familjerattssocionomerna.se. SAXAT Ur Velferd 8/05 lånar jag två korta notiser, som på sätt och vis stöder varandra. Under rubriken Skarp angrep på dansk Velferdskommisjon lånas uttalanden som kritiserar de riktlinjer för samhället som kommissionen framfört. En reform av välfärdssamfundet är en så allvarlig sak att den inte bara kan överlåtas till ekonomer säger en alternativ välfärdskommission. Och vidare: Välfärd är något långt mer än det man kan beräkna i en ekonomisk modell. Man måste också se på sambandskraften i samhället. Den andra notisen berättar, att ISO (International Organization for Standardization) har tagit initiativet till att utarbeta en internationell standard för samhällsansvar ISO 26000. Den skall vägleda alla olika typer av organisationer, företag, frivilliga organisationer och offentliga verk hur de kan följa upp sitt samhällsansvar. Något som säkert kan behövas, men vilka värden kommer att gälla här? Jag har flera gånger lånat uttalanden om hur negativa följder det kan bli av sparåtgärder i form av personalnedskärningar. Samfundsekonom Mari Rege har tillsammans med kolleger utgående från (den norska) statistiska centralbyrån undersökt samtliga arbetstagare som hade fast jobb år 1993. Resultatet visar, att dödligheten var 15,7 % högre i företag som minskat på personalen än i sådana som inte gjort det. Arbetsoförmågan var 27,9 % högre och psykiska diagnoser och rehabiliteringsproblem var speciellt vanligt förekommande bland dem som blev arbetslösa efter uppsägningen. Trots att det finns många exempel på arbetstagare som klarat sig bra efter att ha mist sitt jobb på detta sätt, så säger våra data, att det för anmärkningsvärt många är en personlig belastning. I föregående nummer av samma tidning nämns ett nytt ord ute på kontinenten för att beskriva den nordiska välfärdsmodellen, flexicurity. Ordet är sammansatt av flexibility (flexibilitet i arbetslivet) och security (trygghet för befolkningen). Är detta det ideal som våra beslutsfattare har för ögonen, det som ute i Europa ses som ett föredöme? I Sosiaaliturva 17/05 ingår en kort artikel om socialarbetare som privatföretagare i Storbritannien. Speciellt (social)arbetare med lång arbetserfarenhet har fått nog av byråkratin. Av arbetstiden går allt större del till att fylla i blanketter och mäta arbetsinsatsen. Och vidare: En del blir företagare för att de vill utveckla arbetet och arbetsförhållandena inom sin egen sektor. En tredje kategori är de som söker bättre balans mellan sitt arbete och livet i övrigt. Det konstateras också, att det krävs vissa kvalifikationer för att lyckas som privatpraktiserande socialarbetare. Främst av allt måste man vara orädd att föra fram sin kompetens, det går inte att vara tyst och tillbakadragen. Man måste också ha sund självtillit och tilltro till sin kunskap, förmåga att se sitt ekonomiska värde. Detta för att t.ex. kunna ta gängse avgift för sina tjänster. I nummer 2/2006 av samma tidning behandlas svåra begrepp som produktivitet (tuottavuus), lönsamhet (taloudellisuus), effektivitet (tehokkuus), verkningsgrad (vaikuttavuus) och resultat (tuloksellisuus) ur ett socialt per-

MEDLEMSBREV 1/2006 10/1 spektiv. I ledaren säger socialchef Aulikki Kananoja, att verkningsgraden avgör. Målsättningen med kommersiell service är att öka efterfrågan, att få fler konsumenter och via dem större vinster. Socialservicens syften är i många avseenden de motsatta. Och vidare: Socialvården lyckas om den förmår förbättra villkoren för barns uppväxt och utveckling, lätta på sociala bördor, öka människors funktionsförmåga och tryggheten i deras liv. Socialvårdens förmåner, tjänster och åtgärder är redskap, med vilka den förverkligar sitt samhälleliga uppdrag. När man följer upp och mäter produktiviteten, fäster man uppmärksamheten endast på socialvårdens redskap. Inte ens en riklig användning av instrumenten säger något om, huruvida socialvården lyckas i sin uppgift. Att bara stirra på produktionssiffror kan föra hela välfärdspolitiken på villospår. Man måste agera så, att verkningsgraden i kombination med verksamhetens lönsamhet lyfts upp till en central plats då verksamheten utvecklas och utvärderas. Kananoja har enligt min mening i sin ledare träffat mitt i prick i sin tolkning. Också flera andra artiklar är uttalanden från Huoltaja-stiftelsens seminarium Riittääkö tuottavuus sosiaalipalveluiden yhteiskunnallisen merkityksen mittariksi? (ung. Räcker det med att mäta produktivitet för att mäta socialservicens samhällsbetydelse?). Forskarprofessor Sakari Hänninen på Stakes är av annan åsikt. En höjd produktivitet är avgörande för att höja levnadsstandarden. Levnadsstandard är ändå annat än välfärd, som igen är något annat än ett gott liv som i sin tur inte är detsamma som lycka. I sista hand är produktiviteten en fråga om en livsform, den, hur vi vill forma vår samlevnad här i Finland. I grund och botten är det fråga om hur vi organiserar och arrangerar samspelet mellan människor. Och då man organiserar mänskligt samspel, är det alltid fråga om maktstrukturer. I sista hand är det fråga om makt säger Sakari Hänninen. Centralförbundets för Barnskydd tidning Lapsen Maailma lyfter i sitt nummer 2/2006 fram behovet av att skydda barnen från media. I en artikel av Riitta Ahonen konstateras bl.a., att barn tillbringar 20-30 gånger mera tid med media än med sin familj. Att skydda barnen för medias skadliga påverkan borde inte ses som moraliserande sysselsättning. Närmast är det fråga om en nödvändig åtgärd för att skydda den mentala hälsan och sund utveckling. Dåliga nyheter upprör vuxna, får dem att bli betryckta, men barnen blir rädda. Effekten på barn är direkt och tränger igenom barns psykiska försvar. Så säger traumapsykoterapeut Soili Poijula. Med stöd av en amerikansk undersökning anser hon att media utgör en hälsorisk för barnen. Föräldrarna kan begränsa mängden av negativa intryck. Dessutom kan de peka på positiva saker som ingår i det som barnen upplevt eller blivit varse, t.ex. att ambulansens siren betyder att någon får hjälp. På följande sida i samma tidning diskuteras barn och våld. Varför är barn fascinerade av våld? Professorn i barnpsykiatri, Tuula Tamminen, säger att lekar med inslag av skjutande och krig ofta är barns försök att lära sig hantera sina aggressioner. Ilska (viha) är en kraft som finns i varje individ från födseln, människan är enligt forskningen som mest aggressiv i ettårsåldern. Det är den vuxnes uppgift att sätta gränser för leken. En god grundregel är t.ex. den, att man aldrig på riktigt får angripa en annan människa. Enligt Tamminen är datorspelen ett exempel på fritidssysselsättning, som just visar på fel sätt att ge utlopp för aggressioner. I Socius 6/2005 motiveras behovet av kommunreformen genom att räkna upp betydande efterkrigstida förändringar. Förändringarna gäller hela samhället men särskilt kommunernas situation. Förändringarna är: - från landsbygd till städerna - från agrarsamhälle till servicesamhälle - från storfamilj till styvfamiljer

MEDLEMSBREV 1/2006 11/1 - från barnsamhälle till åldringssamhälle (pågår ännu) - från patient till kund - från folkskolutbildning till högskolbildning - från institutionsvård till öppen vård - från öronmärkta till kalkylerade statsandelar - från åldringshemsnormer till kvalitetsrekommendationer - från förbudslagstiftningens tid till marknader - från byn till Europa och - från kassaböcker till Internet. ÖVRIGT En uppmärksam läsare ur den inre kretsen påpekade några fel i mitt föregående Medlemsbrev. Tack för Din uppmärksamhet! Susann Peltonen är givetvis ny ersättare för Per Lycke (och inte för Bo Ginlund). Työterveyslaitos svenskspråkiga namn är Institutet för arbetshygien och inget annat. Rubriken för Jorma Sipiläs artikel i Sosiaaliturva 9/2005 kan hellre översättas med Med vilka institutioners stöd vågar vi bygga vår trygghet?. Socialförbundets aktivitet när det gäller yrkeslitteratur på svenska har varit ganska obetydlig under några år. På vårt andra inhemska språk utkommer i en aldrig sinande ström rapporter och böcker kring aktuella teman, men en mindre språkkunnig har ingen eller liten nytta av dem i praktiken. Nu har det uppenbarat sig nya möjligheter att få stöd för översättning från finska. Eftersom det ändå är fråga om begränsade möjligheter, krävs det noggrann planering och arbete ifall det skall kunna utnyttjas. En viktig ingrediens i frågan är vilka publikationer som borde översättas. I detta avseende behöver vi Din aktivitet och insats. Har Du förslag på och goda motiveringar till sådant som borde finnas tillgängligt på svenska så ber jag Dig höra av Dig på lämpligt sätt. Trots att vi kan förvänta oss denna service av statliga instanser, tycks det ändå inte alltid gälla. Oftast skylls det på penningbrist, så kanske kunde ett tillskott från annat håll hjälpa till om vi gör ansvariga uppmärksamma på behovet. Jag hoppas Du också tar Dig tid att njuta av allt det som vårvintern kan bjuda på; vita orörda drivor, sol över ett vintrigt landskap, nedförbackar i andra människors sällskap eller ensamma stunder i skidspåret, isvidder, kanske framför ett hål i isen, bitande köld eller droppande tak. Vi går mot ljusare tider! Pedersöre den 20 februari 2006 Boris Björklund Verksamhetsledare Tryckt på Offset-Print, Jakobstad