Medicinska fakulteten /Institutionen för klinisk mikrobiologi Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 00 00 www.umu.se Dnr 513-463-11 Datum 2011-02-22 Biomedicinsk analytikerprogrammet 180 högskolepoäng Biomedical Laboratory Science Omfattning yrkesexamen: Biomedicinsk analytikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Omfattning kandidatexamen: Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Examen: Biomedicinsk analytikerexamen Bachelor of Science in Biomedical Laboratory Science och Kandidatexamen Bachelor of Medical Science with a major in Biomedical Laboratory Science Nivåtillhörighet: Grundnivå För behörighet att utöva yrket biomedicinsk analytiker krävs legitimation som efter ansökan utfärdas av Socialstyrelsen. Programkod: VYBIA Fastställande: Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Medicinska fakulteten 2011-04-15 Ikraftträdande: Denna utbildningsplan träder i kraft fr.o.m.2011-09-05 Övergångsbestämmelser Denna utbildningsplan gäller från och med höstterminen 2011 för de studenter som antas till utbildningen. Programrådet för biomedicinska analytikerprogrammet beslutar om individuella studieplaner och former för examination för studenter som antagits och följt tidigare utbildningsplan och efter studieuppehåll återupptar studierna enligt denna utbildningsplan. Övergångsbestämmelserna gäller under en period av två år fr.o.m. första registreringstillfället. Ansvarig instans: Programrådet för biomedicinska analytikerprogrammet, Medicinska fakulteten, Umeå Universitet. 1 (11)
Utbildningens mål Allmänna mål i högskolelagen för utbildning på grundnivå Högskolelagen 1 kap 8 Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Nationella mål för biomedicinsk analytikerexamen För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker. Kunskap och förståelse För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten: - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap om relevanta metoder inom området, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten: - visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar och i samband med dessa samverka med patienten och närstående, - visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, - visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. 2 (11)
Värderingsförmåga och förhållningssätt För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Lokala mål för Biomedicinsk analytikerexamen För utbildningen vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet gäller dessutom att studenten skall nå följande lokala mål: Kunskap och förståelse Studenten skall - visa bred kunskap inom yrkets kliniska verksamhet. Färdighet och förmåga Studenten skall - ha förmåga att ansvara för provtagning, självständigt identifiera lämplig analysundersökningsmetod och tillämpa denna samt tolka och utvärdera resultat. Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall - kunna förhålla sig till säkerhets- och skyddsföreskrifter som reglerar biomedicinsk laboratorieverksamhet och användning av medicinsk-teknisk utrustning, - visa ett kritiskt förhållningssätt i informationssökning. Nationella mål för kandidatexamen Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. 3 (11)
Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Självständigt arbete För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Innehåll och uppläggning Allmänt Utbildningen organiseras som ett utbildningsprogram med två inriktningar och omfattar 180 högskolepoäng, där verksamhetsförlagda kurser ingår. Programmet genomförs som helfartsstudier. Student som följer utbildningsprogrammet är garanterad plats på de kurser som ges inom ramen för programmet. I kursplanerna anges de förkunskapskrav som gäller för respektive kurs. De naturvetenskapliga, medicinska och biomedicinska kurserna bygger innehållsmässigt på varandra. I kursplanerna anges det innehåll som respektive kurs bygger på. Huvudområdet i biomedicinsk analytikerprogrammet är Biomedicinsk laboratorievetenskap, vilket kan ses som de metodiker som tillämpas på såväl kliniska laboratorier/avdelningar som forskningslaboratorier där man studerar biologiskt material samt biologiska funktioner och processer. I huvudområdet knyts medicinska ämnen, naturvetenskap, teknik och statistik samman till en helhet. Genom hela utbildningen betonas sambandet mellan huvudområde och yrkesfunktion där vikt läggs på den professionella utvecklingen. Manuell färdighet ingår som moment i utbildningen men också att teoretiskt förstå och kunna beskriva metoder, välja adekvat metod samt kunna tolka och utvärdera undersöknings-, mät- och analysresultat. Dessutom ingår att kunna bedöma olika metoders validitet och reliabilitet, identifiera problem och formulera hypoteser samt genomföra hypotesprövning. Undervisningsformerna varierar och består av föreläsningar men även omfattande inslag av studerandeaktiv pedagogik med laborationer, seminarier, case samt klinisk tillämpning. Stor vikt läggs vid att studenten skall beredas tid för självstudier, egen reflektion samt problemlösning, både individuellt och i grupp. Den kliniska tillämpningen, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) förläggs till laboratorier och avdelningar på sjukhus och till andra laboratorier med biomedicinsk verksamhet. Den verksamhetsförlagda utbildningen eller delar därav kan förläggas till annan ort. Laborationer, seminarier och verksamhetsförlagd utbildning är obligatoriska moment. Genomgående skall ålders-, genus- och mångfaldsaspekter belysas i utbildningen. I samtliga kurser genomförs utvärderingar där studenter tillsammans med kursansvariga lärare bedriver gemensam kvalitetsutveckling. Studenten har möjlighet att förlägga del av utbildningen i annat land. 4 (11)
Baskurser Laboratoriemedicin Nivå Högskolepoäng År 1 Introduktion till vetenskaplig metodik Grund 4 Grundläggande laboratorievetenskap Grund 11 Humanbiologi och laboratoriemetodik Grund 15 Medicinsk biokemi med laboratoriemetodik I Grund 8 Medicinsk biokemi med laboratoriemetodik II Grund 9 Fysiologisk metodik och laboratoriediagnostik i primärvården Grund 8 Mikrobiologi Grund 5 År 2 Cell- och molekylärbiologi med laboratoriemetodik Grund 7 Hematologi och immunologi med laboratoriemetodik Grund 6,5 Sjukdomslära och genetik Grund 9 Laboratoriemetodik inom hematologi och immunologi Grund 7,5 Molekylärbiologisk metodik Grund 7,5 Klinisk laboratoriemetodik I Grund 7,5 Tillämpad laboratoriemetodik I Grund 15 År 3 Klinisk laboratoriemetodik II Grund 7,5 Tillämpad laboratoriemetodik II Grund 15 Laboratoriemedicin I Grund 7,5 Laboratoriemedicin II Grund 7,5 Vetenskaplig metodik Grund 4,5 Ledarskap i arbetslivet Grund 3 Självständigt arbete/examensarbete Grund 15 5 (11)
Baskurser inriktning Klinisk fysiologi Nivå Högskolepoäng År 1 Introduktion till vetenskaplig metodik Grund 4 Grundläggande laboratorievetenskap Grund 11 Humanbiologi och laboratoriemetodik Grund 15 Medicinsk biokemi med laboratoriemetodik I Grund 8 Medicinsk biokemi med laboratoriemetodik II Grund 9 Fysiologisk metodik och laboratoriediagnostik i primärvården Grund 8 Mikrobiologi Grund 5 År 2 Cell- och molekylärbiologi med laboratoriemetodik Grund 7 Hematologi och immunologi med laboratoriemetodik Grund 6,5 Sjukdomslära och genetik Grund 9 Omvårdnad med farmakologi och läkemedelshantering Grund 7,5 Klinisk fysiologi I Grund 15 Cirkulationsfysiologisk diagnostik Grund 7,5 Fysiologisk diagnostik ultraljud kärl, perifer cirkulation Grund 7,5 År 3 Nuklearmedicin och bildgivande teknik Grund 7,5 Neurofysiologisk diagnostik, Grund 7,5 Fysiologisk diagnostik och behandling Grund 7,5 Ultraljudsdiagnostik hjärta Grund 7,5 Klinisk fysiologi II Grund 7,5 Vetenskaplig metodik Grund 4,5 Ledarskap i arbetslivet Grund 3 Självständigt arbete/examensarbete Grund 15 6 (11)
Programöversikt Biomedicinsk laboratorievetenskap 180 högskolepoäng Termin 1 Introduktion till vetenskaplig metodik, 4 hp Grundläggande laboratorievetenskap, 11 hp Humanbiologi och laboratoriemetodik, 15 hp Termin 2 Medicinsk biokemi med laboratoriemetodik I, 8 hp Medicinsk biokemi med laboratoriemetodik II, 9 hp Fysiologisk metodik och laboratoriediagnostik i primärvården, 8 hp Mikrobiologi, 5 hp Termin 3 Cell- och molekylärbiologi med laboratoriemetodik, 7 hp Hematologi och immunologi med laboratoriemetodik, 6,5 hp Sjukdomslära och genetik, 9 hp Laboratoriemedicin Klinisk fysiologi Termin 3 Termin 3 Laboratoriemetodik inom hematologi och immunologi, 7,5 hp Omvårdnad med farmakologi och läkemedelshantering, 7,5 hp Termin 4 Termin 4 Molekylärbiologisk metodik, 7,5 hp Klinisk fysiologi I, 15 hp Klinisk laboratoriemetodik I, 7,5 hp (Klinisk fysiologi/neurofysiologi/radiofysik) - Klinisk kemi/transfusionsmedicin Cirkulationsfysiologisk diagnostik, 7,5 hp Tillämpad laboratoriemetodik I, 15 hp - EKG, LTER - lungfunktionsdiagnostik Fysiologisk diagnostik, 7,5hp - ultraljud kärl, perifer cirkulation Termin 5 Termin 5 Klinisk laboratoriemetodik II, 7,5 hp Nuklearmedicin och bildgivande teknik, 7,5 hp - Mikrobiologi/Histopatologi Neurofysiologisk diagnostik, 7,5 hp Tillämpad laboratoriemetodik II, 15 hp Fysiologisk diagnostik och behandling, 7,5 hp Laboratoriemedicin I, 7,5 hp - invasiv diagnostik och behandling - diagnostik njurar samt digestionskanalen Ultraljudsdiagnostik hjärta, 7,5 hp Termin 6 Termin 6 Laboratoriemedicin II, 7,5 hp Klinisk fysiologi II, 7,5 hp Termin 6 Ledarskap i arbetslivet, 3 hp Vetenskaplig metodik, 4,5 hp Examensarbete, 15 hp 7 (11)
Examensarbete/självständigt arbete I utbildningen ingår ett självständigt arbete omfattande 15 högskolepoäng. Det självständiga arbetet är centralt för att bekräfta att studenten uppnått kraven för examen. Studenten skall utifrån samlad kunskap via experimentella och/eller kliniska studier, fördjupa sina kunskaper via vetenskapliga artiklar, faktaböcker och annan litteratur. Studenten skall tillämpa och vidareutveckla inhämtade kunskaper med den grad av självständighet som krävs för att utöva yrket som biomedicinsk analytiker och för att påbörja studier på avancerad nivå. Arbetet skall dokumenteras i en uppsats. Behörighet och urval Behörighetskrav Antagning kan avse kurs eller helt utbildningsprogram. För att bli antagen till biomedicinsk analytikerprogrammet i Umeå krävs: Grundläggande behörighet för högskolan samt KeA, BiA, FyA, MaC. (Områdesbehörighet 12 med generell dispens från KeB och BiB) Saknas formell behörighet kan andra betydelsefulla kunskaper och erfarenheter, den s.k. reella kompetensen prövas. Urval Enligt gällande antagningsordning för grundutbildningen. www.umu.se/studentcentrum Examination och betygssättning Examinationsformer I varje kurs ingår en eller flera examinationer. Examinationsformerna varierar beroende på ämnets karaktär och omfattning, kursens uppläggning, pedagogiska metoder mm. Även kliniska prov förekommer. Examinationen kan avse hel kurs eller moment och vara muntlig, skriftlig eller praktisk, individuell eller i grupp. De examinationsformer som gäller anges i respektive kursplan. Examensarbetet examineras genom muntlig och skriftlig presentation. Examination av den laborativa undervisningen sker fortlöpande genom bedömning av praktiska färdigheter och laborationsrapporter. Dessa övningar i att dokumentera laborativa moment är också ett led i förberedelsen för den kommande yrkesfunktionen. För varje kurs anordnas ett ordinarie och fyra omtentamenstillfällen. Omtentamen baserad på samma kursplan som vid ordinarie tentamen garanteras under minst två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Efter två underkända tentamina kan den studerande erbjudas möjlighet till komplettering till betyget godkänt med individuell uppgift. Examinator beslutar om kompletteringens omfattning och utformning. Kompletteringen skall bygga på samma litteratur och kursplan som vid ordinarie examinationstillfälle och om den inte är avklarad inom den utsatta tiden erhåller studenten betyget underkänt. Vid underkänd komplettering erbjuds studenten tentera vid nästa tentamenstillfälle. Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs har rätt att hos Programrådet begära byte av examinator. Student har rätt att få betyg omprövat av examinator och beslutet kan ändras, förutsatt att det kan ske snabbt och enkelt och att betyget inte sänks. Student som blivit underkänd har möjlighet att få studievägledning. Verksamhetsförlagd utbildning Student som blivit underkänd i verksamhetsförlagd utbildning erbjuds en ny utbildningsperiod som till sin längd och innehåll motsvarar den underkända perioden. 8 (11)
Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Betyg Betyg sätts på genomgången kurs av en av Programrådet särskilt utsedd examinator. Betygsättningen sker enligt en tregradig skala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Undantagna är kurser med verksamhetsförlagd utbildning och examensarbete, 15 högskolepoäng, för vilket betyget godkänd och underkänd gäller. Vilket betyg som gäller framgår av respektive kursplan. Tillgodoräknande Studenten kan hos Programrådet begära att få tillgodoräkna viss utbildning eller praktisk erfarenhet med godkänt resultat, inom eller utom landet. När fråga om tillgodoräknande prövas tas skälig hänsyn till utbildningens allmänna karaktär och huvudsakliga innehåll. Någon fullständig överensstämmelse mellan utbildningar som skall jämföras är därför inte nödvändig. Student har rätt att överklaga negativt beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet. Övriga föreskrifter Anstånd med studiestart Student som blivit antagen till ett program men på grund av sjukdom eller annat bärande skäl inte kan ta sin plats i anspråk just den termin programmet startar har möjlighet att få anstånd med studiestarten. Skälen ska som regel ha uppkommit efter det att anmälan lämnats in. Ansökan om anstånd och intyg som styrker de åberopade skälen skall senast tre veckor efter terminsstart ha kommit in till StudentCentrum/antagningen vid Umeå universitet. Student har rätt att överklaga beslut om anstånd med att få påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll. Studieuppehåll Student som antagits till utbildning kan beviljas studieuppehåll med platsgaranti av följande skäl: graviditet, sjukdom, militärtjänstgöring, studerandefackliga uppdrag eller andra skäl som prövas individuellt. Skriftlig anmälan om studieuppehåll skall göras till Programrådet innan uppehållet påbörjas. Av anmälan skall framgå när studierna beräknas återupptas. Anmälan om studieuppehåll/återupptagande av studier ska inlämnas före 15 april inför höstterminen och före 15 oktober inför vårterminen. Studieuppehåll under termin 1 beviljas normalt inte om studenten inte uppnått minst 15 högskolepoäng inom programmet. Studenten uppmanas i sådana fall att på nytt söka till programmet. Studieuppehåll kan medges under ett år med möjlighet till förlängning. Övriga kan göra studieuppehåll utan platsgaranti. Student som inte har platsgaranti skall skriftligen ansöka om att få återuppta studierna och kursplats erhålls i mån av tillgång. Om utbildningsinnehållet har förändrats under uppehållstiden ska studenten inhämta motsvarande 9 (11)
kunskaper innan studierna återupptas. När studenten som efter ett längre studieuppehåll (två terminer eller mer) önskar återinträde prövas formerna av Programrådet. Student har rätt att överklaga avslag på beslut. Studieavbrott En student som vill avbryta sina studier kan när som helst meddela studieavbrott. Student som gör studieavbrott skall meddela detta till programmet. Studieavbrott kan även konstateras av universitetet. Studieavbrott innebär att studentens rätt till aktuell utbildningsplats upphör eftersom antagning alltid gäller ett visst kurs- eller programtillfälle. Avrådan Kursresultaten skall fortlöpande nyttjas i studievägledande syfte i samverkan mellan student, lärare och studievägledare. Om tveksamhet föreligger om en students förutsättningar att fullfölja den påbörjade utbildningen, ska det ingående prövas om studenten bör rådas att avbryta utbildningen. Denna avrådan bör göras så tidigt som möjligt av lärare, studievägledare och i samråd med studenten i fråga. Överklagande Om beslut angående tillgodoräknande, anstånd med studiestart eller studieuppehåll, helt eller delvis, går sökande emot finns möjlighet att överklaga beslutet. Överklagan skall ställas till Överklagandenämnden men skickas till Umeå universitet, Registrator, 901 87 Umeå inom tre veckor från den dag studenten fick del av beslutet. I skrivelsen till Överklagandenämnden skall anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring av beslutet som begärs. Överklagan skall vara undertecknad med adress och telefonnummer angivna. Övrigt Tröskelkrav Dispens från nedanstående söks hos Programrådet senast vid terminens första sammanträde. Tröskelkrav för tillträde till respektive termin för inriktningen laboratoriemedicin Kursernas innehåll bygger på varandra. Följande tröskelbestämmelser gäller för behörighet till fortsatta studier i utbildningen. Termin 3 För tillträde till termin 3 krävs godkända kurser från termin 1 och termin 2. Undantag Mikrobiologi 5 högskolepoäng. Termin 5 För tillträde till kurserna i termin 5 krävs att samtliga kurser fr.o.m. termin 1 t.o.m. termin 4 är godkända. Termin 6 För tillträde till kurserna i termin 6 krävs att samtliga kurser fr.o.m. termin 1 t.o.m. termin 5 är godkända. Undantag Laboratoriemedicin I. Tröskelkrav för tillträde till respektive termin för inriktningen klinisk fysiologi Kursernas innehåll bygger på varandra. Följande tröskelbestämmelser gäller för behörighet till fortsatta studier i utbildningen. Termin 3 För tillträde till termin 3 krävs godkända kurser från termin 1 och termin 2. Undantag Mikrobiologi 5 högskolepoäng. Termin 5 För tillträde till kurserna i termin 5 krävs att samtliga kurser fr.o.m. termin 1 t.o.m. termin 4 är godkända. Termin 6 För tillträde till kurserna i termin 6 krävs att samtliga kurser fr.o.m. termin 1 t.o.m. termin 5 är godkända. 10 (11)
Hälso- och vaccinationsprogram Vaccinationer tillhandahålls enligt Medicinska fakultetens hälso- och vaccinationsprogram, som återfinns på följande adress, http://www.medfak.umu.se/digitalassets/5/5630_vaccinationsprogram_dec07.pdf Plagiatpolicy För information om universitets plagiatpolicy för den medicinska fakulteten, se http://www.medfak.umu.se/digitalassets/9/9054_plagiatpolicy_medfak_04.pdf Regler för grundutbildningen vid Umeå universitet Regler för utbildningen finns i Högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i universitetets regelsamling som återfinns på följande adress: http://www.student.umu.se/regelsamlingen 11 (11)