Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 hp

Transkript

1 1 Medicinska fakulteten Institutionen för klinisk mikrobiologi Umeå universitet, Umeå Dnr FS Datum Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 hp Biomedical Laboratory Science Programme, 180 Credits Högskolepoäng: 180 hp Programkod: VYBIA Beslutad av: Medicinska fakultetsnämnden Datum för fastställande: Reviderad att gälla från och med Diarienummer: FS Giltig från: HT15 Ansvarig fakultet: Medicinska fakulteten Examen Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla biomedicinsk analytikerexamen och medicine kandidatexamen, med biomedicinsk laboratorievetenskap som huvudområde i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor. (Bachelor of Science in Biomedical Laboratory Science, Bachelor of Medical Science with a major in Biomedical Laboratory Science) Utbildningen mål Allmänna mål i högskolelagen för utbildning på grundnivå Högskolelagen 1 kap 8 Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Nationella mål för biomedicinsk analytikerexamen För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker. Kunskap och förståelse För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten: - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap om relevanta metoder inom området, och - visa kunskap om relevanta författningar.

2 2 Färdighet och förmåga För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten: - visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar och i samband med dessa samverka med patienten och närstående, - visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, - visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Nationella mål för kandidatexamen Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (Examensarbete) För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

3 3 Lokala mål för aktuell examen Innehåll och uppläggning Allmänt Utbildningen organiseras som ett utbildningsprogram med två inriktningar, Laboratoriemedicin och Klinisk fysiologi, vilka omfattar 180 högskolepoäng. Programmet genomförs som helfartsstudier. Student som följer utbildningsprogrammet är garanterad plats på de kurser som ges inom ramen för programmet. I kursplanerna anges de förkunskaps- och tröskelkrav som gäller för respektive kurs. De naturvetenskapliga, medicinska och biomedicinska kurserna bygger innehållsmässigt på varandra. Huvudområde Huvudområdet biomedicinsk laboratorievetenskap är tvärvetenskapligt och omfattar kunskaper inom medicin, naturvetenskap, tillämpad statistik och teknologi. Inom huvudområdet integreras teori och praktik. Tyngdpunkten ligger på metoder som används för att analysera biologiska prov och fysiologiska förlopp samt kvalitetssäkring av laborativ verksamhet. Biomedicinsk laboratorievetenskap omfattar kunskap och förmågor: om prov- och patientbaserade analys- och undersökningsmetoder, att samla in och bearbeta data samt tolka resultat, om betydelsen av patientmedverkan, metodval, apparatur, utförande, utvärdering och kvalitetssäkring för att säkerställa svarets tillförlitlighet och användbarhet, att vidareutveckla och utveckla metoder. Yrket biomedicinsk analytiker kräver ett vetenskapligt förhållningssätt, ett etiskt förhållningssätt med respekt för patient och prov samt att arbetet utförs i enlighet med förordningar och riktlinjer inom hälso- och sjukvård samt forskning. Biomedicinsk laboratorievetenskap ger underlag för medicinsk diagnostik, forskning och annan laborativ verksamhet. Biomedicinsk laboratorievetenskap ger underlag för diagnostisering, behandling och bedömning av sjukdomsgrad, samt för att följa sjukdomsförlopp och behandlingseffekt. Sambandet mellan huvudområde och yrkesfunktion betonas genom hela utbildningen. Stor vikt läggs vid den professionella utvecklingen och aktuell forskning. Manuell färdighet ingår som moment i utbildningen, men också att teoretiskt förstå och kunna beskriva metoder, välja adekvat metod samt kunna tolka och utvärdera undersöknings-, mät- och analysresultat. Dessutom ingår att kunna bedöma olika metoders validitet och reliabilitet, identifiera problem och formulera hypoteser samt välja och genomföra hypotestest. Genomgående ska ålders-, genus- och mångfaldsaspekter belysas i utbildningen. Pedagogisk grundsyn Studenten i centrum Pedagogiken ska präglas av studerandeaktivt lärande, med ett stort inslag av integrering mellan teori och praktik genom Casearbete, seminarier, laborationer och klinisk utbildning. Studenterna ska vara aktiva och ta ansvar för sitt eget kunskapsuppbyggande. Huvudansvaret för kunskapsinhämtning och redovisning ligger på studenten. En etisk människosyn ska prägla och förmedlas till studenterna av programmet. Studenterna ska själva ta ansvar för hur de behandlar sina medmänniskor. Programmets strävan är att studenterna i samspel med varandra, lärare och personal i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) ska ges möjlighet att växa både yrkesmässigt och personligt. Målet är att studenten utvecklar en professionell kompetens byggd på kunskaper och färdigheter med beaktande av ett etiskt och ett vetenskapligt förhållningssätt. Studenterna ska via utvärderingar och olika typer av mötesfora ges möjlighet att påverka kursupplägg och programmets innehåll.

4 4 Målinriktad undervisning och examination Programmets innehåll och upplägg ska ha en stark koppling till arbetet som legitimerad biomedicinsk analytiker. Lärarna ansvarar för att ge studenterna förutsättningar att uppnå utbildningens mål. Pedagogik och examinationsformer ska präglas av mångfald med inslag av webbaserade moment. Utförlig och kontinuerlig återkoppling på såväl skriftliga som muntliga redovisningsmoment ska ges av lärarna. Undervisningen ska utformas så att studenterna når uppsatta kunskapsmål, vilka ska vara tydligt formulerade i kursplanerna. Examination ska ske i relation till dessa mål för att tillse att examensmålen uppfylls. Vetenskapligt kritiskt förhållningssätt ett genomgående tema Genom att diskutera och reflektera över arbetssätt och erhållna resultat ska studenterna utveckla sin förmåga att på ett vetenskapligt analytiskt sätt se sammanhang såväl inom teoretisk och verksamhetsförlagd utbildning. Studenterna ska också tränas i vetenskaplig dokumentation samt ges utförlig feedback från både lärare och studenter. Undervisningsformer Undervisningsformerna varierar, förutom föreläsningar ingår även omfattande inslag av studerandeaktiv pedagogik med laborationer, seminarier, Case samt klinisk tillämpning. Stor vikt läggs vid att studenten, både individuellt och i grupp, ska beredas tid för självstudier, problemlösning och reflektion. Obligatoriska moment är genomgångar inför laborationer, laborationer, seminarier, caseredovisningar och verksamhetsförlagd utbildning. Den kliniska tillämpningen under VFU förläggs till laboratorier och avdelningar på sjukhus och till andra laboratorier med biomedicinsk verksamhet. Den verksamhetsförlagda utbildningen, eller delar därav, kan förläggas till annan ort. Studenten har möjlighet att förlägga del av utbildningen i annat land. Kvalitetsarbete I samtliga kurser genomförs utvärderingar där studenter tillsammans med kursansvariga lärare bedriver gemensam kvalitetsutveckling. Dessutom genomförs en programutvärdering vid utbildningens slut. Utvärderingarna följs upp med analys och åtgärdsplan som presenteras för studenterna och återkopplas till kommande kurs. Sammanställning av kursutvärderingarna redovisas i programrådet som tar ställning till om och vilka förändringar i kurserna som ska göras för att åtgärda eventuella brister.

5 5 Programöversikt Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 hp Laboratoriemedicin Grundnivå Högskolepoäng Kurser med momentindelning År 1 Introduktion till vetenskaplig metodik 4 Grundläggande laboratorievetenskap 11 Humanbiologi och laboratoriemetodik 15 Medicinsk biokemi med laboratoriemetodik I 8 Medicinsk biokemi med laboratoriemetodik II 9 Fysiologisk metodik och laboratoriediagnostik i primärvården 8 Laborationer 3 hp Teori 8 hp Laborationer 7,5 hp Teori 7,5 hp Laborationer 3 hp Teori 5 hp Laborationer 1,5 hp Teori 7,5 hp Laborationer 3,5 hp Läkemedelsräkning 1,5 hp Teori 3 hp Mikrobiologi 5 År 2 Cell- och molekylärbiologi med laboratoriemetodik 7 Immunologi och hematologi med laboratoriemetodik 7,5 Laboratoriemetodik inom immunologi och hematologi 6,5 Sjukdomslära och genetik 9 Molekylärbiologisk metodik 7,5 Klinisk laboratoriemetodik I 7,5 Laborationerer 1,5 hp Teori 5,5 hp Laborationer 2 hp Teori 5,5 hp Laborationer 3 hp Teori 3,5 hp Laborationer 2,5 hp Teori 5 hp Laborationer 5 hp Teori 2,5 hp Tillämpad laboratoriemetodik I 15 År 3 Klinisk laboratoriemetodik II 7,5 Tillämpad laboratoriemetodik II 15 Laboratoriemedicin I 7,5 Laborationer 5 hp Teori 2,5 hp Laborationer 2 hp Teori 5,5 hp Laboratoriemedicin II 7,5 Vetenskaplig metodik 4,5 Ledarskap i arbetslivet 3 Examensarbete 15

6 6 Programöversikt Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 hp Klinisk fysiologi Grundnivå Högskolepoäng Kurser med momentindelning År 1 Introduktion till vetenskaplig metodik 4 Grundläggande laboratorievetenskap 11 Humanbiologi och laboratoriemetodik 15 Medicinsk biokemi med laboratoriemetodik I 8 Medicinsk biokemi med laboratoriemetodik II 9 Fysiologisk metodik och laboratoriediagnostik i primärvården 8 Laborationer 3 hp Teori 8 hp Laborationer 7,5 hp Teori 7,5 hp Laborationer 3 hp Teori 5 hp Laborationer 1,5 hp Teori 7,5 hp Laborationer 3,5 hp Läkemedelsräkning 1,5 hp Teori 3 hp Mikrobiologi 5 År 2 Cell- och molekylärbiologi med laboratoriemetodik 7 Immunologi och hematologi med laboratoriemetodik 7,5 Omvårdnad med farmakologi och läkemedelshantering 6,5 Laborationer 1,5 hp Teori 5,5 hp Laborationer 2 hp Teori 5,5 hp Laborationer 2 hp Teori 4,5 hp Sjukdomslära och genetik 9 Klinisk fysiologi I 15 Cirkulationsfysiologisk diagnostik 7,5 Fysiologisk diagnostik ultraljud kärl, perifer cirkulation 7,5 År 3 Nuklearmedicin och bildgivande teknik 7,5 Neurofysiologisk diagnostik, 7,5 Fysiologisk diagnostik och behandling 7,5 Ultraljudsdiagnostik hjärta 7,5 Klinisk fysiologi II 7,5 Vetenskaplig metodik 4,5 Ledarskap i arbetslivet 3 Examensarbete 15

7 7 Programöversikt Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 hp Gemensamma kurser Termin 1 Introduktion till vetenskaplig metodik, 4 hp Grundläggande laboratorievetenskap, 11 hp Humanbiologi och laboratoriemetodik, 15 hp Termin 2 Medicinsk biokemi med laboratoriemetodik I, 8 hp Medicinsk biokemi med laboratoriemetodik II, 9 hp Fysiologisk metodik och laboratoriediagnostik i primärvården, 8 hp Mikrobiologi, 5 hp Termin 3 Cell- och molekylärbiologi med laboratoriemetodik, 7 hp Immunologi och hematologi med laboratoriemetodik, 7,5 hp Sjukdomslära och genetik, 9 hp Laboratoriemedicin Klinisk fysiologi Termin 3 Termin 3 Laboratoriemetodik inom immunologi och hematologi, 6,5 hp Omvårdnad med farmakologi och läkemedelshantering, 6,5 hp Termin 4 Termin 4 Molekylärbiologisk metodik, 7,5 hp Klinisk fysiologi I, 15 hp Klinisk laboratoriemetodik I, 7,5 hp Cirkulationsfysiologisk diagnostik, 7,5 hp - Klinisk kemi/transfusionsmedicin Fysiologisk diagnostik, 7,5 hp Tillämpad laboratoriemetodik I, 15 hp Termin 5 Termin 5 Klinisk laboratoriemetodik II, 7,5 hp Nuklearmedicin och bildgivande teknik, 7,5 hp - Mikrobiologi/Histopatologi Neurofysiologisk diagnostik, 7,5 hp Tillämpad laboratoriemetodik II, 15 hp Fysiologisk diagnostik och behandling, 7,5 hp Laboratoriemedicin I, 7,5 hp Ultraljudsdiagnostik hjärta, 7,5 hp Termin 6 Termin 6 Laboratoriemedicin II, 7,5 hp Klinisk fysiologi II, 7,5 hp Gemensamma kurser Termin 6 Ledarskap i arbetslivet, 3 hp Vetenskaplig metodik, 4,5 hp Examensarbete, 15 hp

8 8 Examensarbete I utbildningen ingår ett självständigt examensarbete, omfattande 15 högskolepoäng, som är centralt för att bekräfta att studenten uppnått kraven för examen. Arbetet ska dokumenteras i en uppsats. Studenten ska utifrån samlad kunskap genom experimentella och/eller kliniska studier fördjupa sina kunskaper via vetenskapliga artiklar, faktaböcker och annan litteratur. Studenten ska tillämpa och vidareutveckla inhämtade kunskaper med den grad av självständighet som krävs för att utöva yrket som biomedicinsk analytiker och för att kunna påbörja studier på avancerad nivå. Behörighet och urval Behörighetskrav Grundläggande behörighet samt Bi1, Ke1, Fy1a/1b1+1b2, Ma3b/3c eller BiA, KeA, FyA, MaC (Områdesbehörighet A12/12). Undantag ges för Bi2, Ke2 eller BiB, KeB. Urval Enligt gällande antagningsordning för grundutbildning. Examination och betygssättning Examinationsformer I varje kurs ingår en eller flera examinationer. Examinationsformerna varierar beroende på ämnets karaktär och omfattning, kursens uppläggning, pedagogiska metoder mm. Examinationen, individuellt eller i grupp, kan avse hel kurs eller moment och kan vara muntlig, skriftlig eller praktisk. Även kliniska prov förekommer. Examensarbetet examineras genom muntlig och skriftlig presentation. De examinationsformer som gäller anges i respektive kursplan. Examination av den laborativa undervisningen sker fortlöpande genom bedömning av praktiska färdigheter och laborationsrapporter. Student som underkänts vid ordinarie provtillfälle har rätt till förnyat prov s.k. omprov, tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet från ordinarie prov meddelats och senast tre månader efter ordinarie prov samt ytterligare ett omprov inom ett år, s.k. uppsamlingsprov. Antalet provtillfällen är begränsat till totalt fem. Omtentamen baserad på samma kursplan som vid ordinarie tentamen garanteras under minst två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs har rätt att hos Programrådet begära byte av examinator och har möjlighet att få studievägledning. Efter tre underkända examinationer rekommenderas studenten att gå om kursen när studieplats finns. En och samma kurs får göras om högst en gång. Den som underkänts vid femte tillfället ges inga fler möjligheter. Student har rätt att få betyg omprövat av examinator om det är uppenbart oriktigt och beslutet kan ändras, förutsatt att det kan ske snabbt och enkelt och att betyget inte sänks. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Student som blivit underkänd i VFU erbjuds en ny utbildningsperiod som till längd och innehåll motsvarar den underkända perioden. Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik. Detta kan ske i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten får då avbryta sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen

9 9 uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Betyg Betyg sätts på genomgången kurs av en av Programrådet särskilt utsedd examinator. Betygsättningen sker enligt en tregradig skala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Undantagna är kurser med verksamhetsförlagd utbildning och examensarbete, 15 högskolepoäng, för vilket betyget godkänd och underkänd gäller. Vilket betyg som gäller framgår av respektive kursplan. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet helt eller delvis kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se Högskoleförordningen och Umeå universitets regelsamling. Anhållande om tillgodoräknande görs hos Umeå universitet, Studentcentrum/Examina, Umeå. Information om tillgodoräknande finns på Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut ska även motiveras skriftligt. Skrivelse om överklagande ställd till: Överklagandenämnden för högskola lämnas till registrator för Umeå universitet inom tre veckor från den dag då klaganden fick ta del av beslutet. Övriga föreskrifter Anstånd med studiestart Student som blivit antagen till ett program, men på grund av sjukdom eller annat bärande skäl, inte kan ta sin plats i anspråk den termin programmet startar, har möjlighet att få anstånd med studiestarten. Skälen ska som regel ha uppkommit efter det att anmälan lämnats in. Ansökan om anstånd och intyg som styrker de åberopade skälen ska senast tre veckor efter terminsstart ha kommit in till StudentCentrum/antagningen vid Umeå universitet. Student har rätt att överklaga beslut om anstånd med att få påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll. Skrivelse om överklagande ska ställas till Överklagandenämnden för högskolan och lämnas in till registrator för Umeå universitet inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Överklagandet skall vara skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som begärs. Studieuppehåll Studieuppehåll innebär ett uppehåll i studierna som i förväg anmälts till högskolan av studenten. Om studenten bedöms ha särskilda skäl att få fortsätta studierna efter uppehållet skall beslut om att bevilja platsgaranti vid viss termin efter studieuppehållet tas. Med särskilda skäl avses medicinska, sociala eller andra skäl (t.ex. föräldraledighet) som påverkar den studerandes möjligheter att fullfölja programmet i normal tid. Såväl anmälan som beslut om studieuppehåll ska lämnas skriftligen. Närmare information om eventuella utbildningsspecifika regler lämnas av programvägledare/motsvarande. Ansökan om studieuppehåll med platsgaranti kan inlämnas tidigast tre veckor efter start av termin 1. Platsgaranti efter studieuppehåll beviljas för en begränsad tid, normalt en till tre terminer. Detta innebär att universitet åtar sig att erbjuda studenten plats på utbildningen då studieuppehåll upphör. I beslutet ska anges när studenten kan återuppta studierna och vilka förutsättningar som gäller för att ta platsen i anspråk. Anmälan om återupptagande av studierna ska inkomma senast 15 april respektive 15 oktober. Den som anmält studieuppehåll men ej beviljats platsgaranti vid återkomst (studieavbrott/ studieuppehåll utan platsgaranti) ska ansöka om antagning till senare del på program då han/hon önskar fortsätta studierna och antas i mån av plats. Beslut att avslå en sökandes begäran om studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Skriftlig anmälan om studieuppehåll görs av studenten till programrådet innan uppehållet börjar. Av anmälan skall framgå när studierna beräknas återupptas. Finns detta inte angivet antas studieuppehållet vara en termin. Görs inte anmälan och inte heller registrering till närmast följande termin är uppehållet att betrakta som studieavbrott. Programrådet kan ålägga student studieuppehåll p.g.a.

10 10 bristande studieresultat. Studieuppehåll med platsgaranti. Platsgaranti har student som ansökt om återupptagande av studier efter studieuppehåll föranlett av: sjukdom (egen eller egna barns sjukdom) graviditet, föräldraledighet (motsvarande föräldraförsäkringen) militärtjänst, samt studentfackliga uppdrag Platsgaranti efter studieuppehåll beviljas i normalfallet under högst tre terminer. Skälet till studieuppehållet ska vara styrkt med intyg. Studieavbrott Student som vill avbryta sina studier kan när som helst meddela studieavbrott, vilket studenten ska meddela programmet. Studieavbrott kan även konstateras av universitetet. Studieavbrott innebär att studentens rätt till aktuell utbildningsplats upphör eftersom antagning alltid gäller ett visst kurs- eller programtillfälle. Avrådan Kursresultaten ska fortlöpande nyttjas i studievägledande syfte i samverkan mellan student, lärare och studievägledare. Om tveksamhet föreligger om en students förutsättningar att fullfölja den påbörjade utbildningen, ska det ingående prövas om studenten bör rådas att avbryta utbildningen. Denna avrådan bör göras så tidigt som möjligt av lärare, studievägledare och i samråd med studenten i fråga. Övrigt Tröskelkrav Tröskelkrav finns angivna i respektive kursplan. Dispens från tröskelkrav söks hos Programrådet och ska vara studierektor tillhanda senast två veckor före Programrådets sammanträde. Hälso- och vaccinationsprogram Studenter erbjuds vaccinationer enligt Medicinska fakultetens hälso- och vaccinationsprogram: Plagiatpolicy För information om universitets plagiatpolicy. Regler för grundutbildningen vid Umeå universitet Regler för utbildningen finns i Högskolelagen (1992:1434) och Högskoleförordningen (1993:100) samt i Umeå universitetets regelsamling för grundutbildning.