nette VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING 3/2009 Bollar i skyn Nette besökte Onkamo Lövblåsare i test
KUNDTJÄNSTEN INFORMERAR Öppethållningstiderna i kundbetjäningen ändras Kundbetjäningen på Kyrkoesplanaden 4 är öppen vardagar kl. 8 16 fr.o.m 1.6.2009. Härutöver betjänar vi kunderna per telefon (06) 324 5750 ända fram till kl. 17 på måndagar. Arbetsplatscentral INNEHÅLLSFÖRTECKNING 414 Fåglar: Se upp för elledningarna! 16 Korsordet tar form på rutigt papper. Sätt fart på löven. Du kan hyra en tillfällig mätarcentral till arbetsplatsen medan du bygger. Det finns eluttag för arbetsmaskinerna i mätarcentralen. En tillfällig anslutning planeras alltid individuellt ta alltså kontakt. Beställning av mätarcentraler: - www.vaasansahko.fi - blanketter - besök Kyrkoesplanaden 4 (vard. 10-15.30) Förfrågningar (06) 324 5244 eller 324 5254 Kom ihåg att kontrollera brevet om mätarbyte De fjärravlästa mätarna installeras av Eltel Networks Oy, som sänder ut ett informationsbrev om mätarbytet till egnahemshus. I hög- och radhus förmedlas informationen via allmänna meddelanden, exempelvis på anslagstavlor. Om mätaren finns på insidan av huset och montören därmed inte kommer åt mätaren, föreslås i brevet ett två- eller tre-timmar långt tidsintervall inom vilket mätarbytet ska ske. ALLA KUNDER MÅSTE BEKRÄFTA DEN FÖRESLAGNA TIDPUNKTEN så att montören inte behöver vänta i onödan. Brevet innehåller instruktioner för hur man bekräftar tidpunkten och hur den föreslagna tiden vid behov kan ändras. Meddela även om informationen innehåller felaktigheter beträffande adress eller mätarens placering. Om mätaren är fritt tillgänglig behöver kunden inte göra någonting. Mätare byts även ut under veckosluten. ette 3 4 8 11 12 14 16 18 19 20 Ledaren Bollar i skyn Östligaste företagskunden från Onkamo Höstens gäst: Rami Vuola, verkställande direktör vid EPV Energi Ab Ljudlös åkning med elskoter De tomma rutornas män Nette testar elektriska lövblåsare I korthet Korsord Bra att komma ihåg vid strömavbrott KONCERNEN VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING Följande Nette utkommer i december 2009. Nummer: 3/2009 Utgivare: Vasa Elektriska Ab Postadress: PB 26, 65101 Vasa Besöksadress: Kyrkoesplanaden 4, 65100 Vasa, Finland Telefonväxel: (06) 324 5111 Kundbetjäning: öppen kl. 8.00-16.00 Felanmälningar: (06) 324 5710 (24 h) Fax: (06) 324 5350 Internet: www.vaasansahko.fi ISSN: 1458-7297 Chefredaktör: Redaktionskommitté: Redaktion: Svensk text: Layout: Tryckning: Pärmbild: Hannu Rintala hannu.rintala@vaasansahko.fi Olli Arola Hannu Linna Juha Rintamäki Arja Rosing Ossi Suortti Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä Kustmedia/Björn Håkans Reklambyrå, Bock s Office Ab Waasa Graphics Ab Mikko Lehtimäki
LEDAREN Hannu Linna verkställande direktör Övergången till fjärravlästa mätare Övergången till automatisk mätaravläsning i Finland sker under de närmaste åren, i den takt som varje enskilt eldistributionsbolag gått in för. Inom Vasa Elnät Ab:s område finns över 60 000 mätare, varav över hälften hade bytts ut i slutet av augusti. Projektet går för närvarande framåt i rask takt. De sista mätarna kommer att bytas ut i början av nästa år. Övergången till fjärravlästa elmätare gör att Vasa Elektriskas kundbetjäning för närvarande arbetar för högtryck. I samband med mätarbytet avläses den gamla elmätaren och kunden faktureras enligt den mängd som förbrukats fram till mätarbytet. Efter att mätaren bytts ut baserar sig alla räkningar på den nya mätarens uppgifter och kunden faktureras då enligt faktisk förbrukning. I övergångsskedet kan kunden på en och samma räkning faktureras på basis av både den gamla mätarställningen och på de nya mätaruppgifterna. Faktureringstakten förändras inte i och med den nya mätaren. Om man tidigare fick en elräkning var tredje månad kommer man att få det även i fortsättningen. På fakturan specificeras emellertid förbrukningen separat, för var och en av de tre månaderna. Bytet till avläsningsfaktura gör det lättare att tolka elräkningen och att hålla reda på den egna elkonsumtionen. Den utjämningsfaktura som använts i tiotals år förpassas därmed till historien för samtliga kunders del. Vasa Elektriskas kundtjänst får för närvarande svara på en enorm mängd frågor om faktureringen i samband med mätarbytet. Speciellt när det gäller de mätare som lästs av sällan har övergångsperiodens utjämningsfakturor väckt många frågor, ofta grundade på misstankar om räkningens riktighet. För att kunna kontrollera oklarheter och för att undvika faktureringsfel har varje gammal mätare fotograferats i samma skede som den byttes ut. Montören som utförde bytet har även dokumenterat den nya mätarens startställning i en databas. Startställningen är vanligtvis noll, men på grund av de test som görs när den tas i bruk kan den också vara någonting annat. I vilket fall som helst har både den gamla mätarens slutställning och den nya mätarens startställning dokumenterats, så att fakturans uppgifter vid behov kan kontrolleras i efterhand. Ett av målen med övergången till fjärravläsning är att varje enskild kund ska kunna följa med sin egen elförbrukning antingen via internet eller enligt specifikationen på fakturan. Målet är att kunden kan kontrollera sin elförbrukning med ända ned till en timmes noggrannhet. De flesta telefonsamtal gällande elförbrukningens riktighet blir då överflödiga. Kundernas erfarenheter av de nya mätarna är i huvudsak positiva. Det trots att elräkningen för eluppvärmda hus flerdubblas under de kalla månaderna, för att sedan minska på sommaren då mindre el går åt till uppvärmning. Övergångsskedet mellan uppskattnings- och avläsningsfaktura orsakar många frågor och kan kännas komplicerat. Elräkning enligt förbrukning är dock någonting som både förenklar faktureringsförfarandet och förbättrar kundens medvetenhet om sin egen elkonsumtion. nette 3/2009 3
Bollar i skyn Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Markku Torkko och Magnus Nylund skruvade ett tjugotal bollar på plats. 4 nette 3/2009
När fåglar krockar med elledningar orsakar de strömavbrott. En orange boll varnar fåglarna för faran och tryggar elleveransen. Folk har ofta svårt att tro att elavbrotten skulle vara orsakade av fåglar, men ofta är fallet så, suckar Vasa Elnäts underhållschef Petter Södergran. Å andra sidan förstår han dem som tvivlar. På vårar och höstar är elkablarna fulla av sittande fåglar, men elen fungerar ändå helt normalt. Fåglarna är inget problem så länge de sitter nätt på en ledning. Problemen uppstår då en stor fågel vidrör två ledningar samtidigt. Fågeln mister så gott som alltid livet i kollisionen och elen bryts i cirka en halv sekund. Före datorernas era märkte man knappt av dessa korta elavbrott. Eftersom avbrotten inte orsakade något större huvudbry gjorde man heller inget för att förhindra dem vid byggande av ellinjerna. Efter att datorer och annan elektronik blev vanliga har bekämpningen av elavbrott orsakade av fåglar hört till nätbolagens vardag. Plastbollar hängs upp längs de större fåglarnas kända flygrutter. Transformatorskydd Peter Finne och Mikael Långkvist utför arbete vid fiskehamnen i Bergö. Ovanpå transformatorstationen har redan tidigare installerats en stång, på vilken rovfåglar kan sitta och spana efter byte utan att orsaka skada. Männen installerar nya överspänningsskydd och förser isolatorerna med svarta skydd för djur. Fågelbesöken medför inga problem framöver. Att skydda en transformatorstation är i princip enkelt. Svårigheten ligger i att strömmen måste brytas under arbetet. Kunderna måste informeras på förhand om elavbrottet. Och om strömavbrottet varar en längre tid nette 3/2009 5
Bollarna eliminerar inte elavbrotten helt och hållet, men minskar enligt studier antalet kollisioner med 30-60 procent. Bollarna är cirka 20 centimeter i diameter. måste man dessutom temporärt förse exempelvis fabriker och butiker med ström med hjälp av en generator. Petter Södergran berättar att Vasa Elnät förbättrar elkvaliteten på en rad olika sätt. I slutet av år 2008 påbörjades arbetet med att utrusta elstationerna med släckningssystem för jordfel. Nu installeras automatiska bortkopplingssystem som gör att elavbrotten kan begränsas till mindre områden. När elnätet förnyas strävar man till att ersätta kablar som hänger i luften med jordkablar. Det är dock inte alltid möjligt och blir ibland för dyrt. Till exempel här på Bergö är terrängen så stenig att jordkabel är helt otänkbar. Inom Vasa Elnät finns cirka 1 800 kilometer högspänningsledningar. Jordkablarnas andel stiger hela tiden och är för närvarande cirka 20 procent. Dokumenterad effekt Magnus Nylund och Markku Torkko hjälps åt att sätta fast orange bollar på elledningen bredvid vägen som leder ut till fiskehamnen. Magnus kliver fram på vägen och ritar ut streck. Med hjälp av strecken kan Markku och Magnus fästa bollarna med jämna avstånd på ledningen. Bollarna är cirka 20 centimeter i diameter. Uppe i lyftkorgen skruvar Markku isär bollen, trycker in ledningen i den skåra som finns i mitten och spänner till skruven som håller hela bollen på plats. En svanfamilj betraktar männens arbete på avstånd. Petter Södergran rekommenderar att man skaffar en UPS-anordning för att skydda sin dator, för bollarna eliminerar inte fågelproblemet helt och hållet. Enligt undersökningar minskar de dock antalet kollisioner med 30 60 procent. 6 nette 3/2009
Peter Finne och Mikael Långkvist installerade fågelskydd på transformatorstationen vid Bergö fiskehamn. Birdlife: Rätt riktning Birdlife Finlands fågelskyddschef, Teemu Lehtinen, berättar att elledningar kan vara förödande framför allt för stora fåglar. På basen av ringmärkning har man konstaterat att kollision med elledningar är den överlägset vanligaste dödsorsaken exempelvis för vår nationalfågel svanen. Många ringmärkta ugglor kolliderar också ofta med elledningar, med förödande konsekvenser. Lehtinen anser att elbolagens fågelskydd är ett steg i rätt riktning. Vår rekommendation är dock att man i något skede skulle dra jordkablar, även om det är dyrare. Lehtinen förordar jordkabel speciellt för trakter där många stora fåglar samlas. Vasa Elnäts underhållschef Petter Södergran önskar å sin sida att folk tipsar Vasa Elnät om ställen där många fåglar omkommer på grund av elledningar. På detta sätt kan bolaget ta detta i beaktande då elnätet underhålls och förnyas. Teemu Lehtiniemi, fågelskydds- och forskningschef BirdLife Finland är en fågelskyddsorganisation som befrämjar skyddet av naturens mångfald. BirdLife Finland är en del av BirdLife International som är en världsomspännande organisation. Se www.birdlife.fi nette 3/2009 7
Östligaste företagskunden från Onkamo Text och foto Hannu Rintala 8 nette 3/2009
Nette har under årens lopp besökt elkunderna längst norr- och söderifrån. Den här gången stod den östligaste företagskunden Suur- Onkamon Loma Ky på tur. Onkamo ligger i Tohmajärvi kommun, från vars centrum det är 20 kilometer till gränsövergångsorten Niirala. Till den närmsta staden Kides är det lika långt, till Joensuu är det 55 kilometer och till Sordavala på ryska sidan är det 80 kilometer. Att ta sig från Vasa till Tohmajärvi tog en hel arbetsdag i anspråk. Byn Onkamo är 170 kvadratkilometer stor och har 500 fasta innevånare. Före detta Onkamobor återvänder till sina hemtrakter om somrarna och det ökade antalet sommarstugor bidrar också till att byn sommartid fylls med folk. Byn omnämns redan i en skattelängd av svensk härkomst från slutet av 1500-talet. De första innevånarna var ortodoxa, som på grund av Karl X Gustavs ryska krig (1656 1658) var tvungna att fly till Ryssland. De ersattes så småningom av bönder från Savolax. Byn hade sin storhetstid efter krigen då det i Onkamotrakten fanns fyra folkskolor och fem butiker. Numera besöker butiksbilen byn en gång i veckan, på tisdagar. Barnen i Onkamo går i byns egen trelärarskola upp till sjätte klass. Högstadiet finns i Tohmajärvi kyrkby. när Tohmajärvis kommundirektör fick höra om stugaffären tog han kontakt och övertalade Leevi att köpa den gamla skolan vid sjön Suuri-Onkamos strand. Vid samma tidpunkt fick jag höra om en turismföretagare som nyligen avvecklat sin verksamhet. Eftersom jag nu förfogade över en stor skola och en strandtomt kom jag på den briljanta idén att starta en stugby. Bolaget grundades år 1982. Man röjde stränderna och byggde fyra timmerstugor i karelsk stil. Leevis barndomsdröm om en egen strandbastu gick i uppfyllelse för fem år sedan. Jag fick vänta i över 20 år. Till en början gick vi i samma bastu som kunderna och fick därmed ofta vänta på badet till mitt i natten då kunderna sov, säger Levi skrattande. Lärde sig ryska I Tohmajärvi kan man inte undgå att höra ryska, för tre procent av kommuninnevånarna har nämligen språket som modersmål. På butikernas parkeringar ser man i stort sett lika många ryska som finska registerplåtar. Turismen från Ryssland kom igång i början av 1990-talet och tilltog när gränsövergången i Niirala öppnades 1995. Till en början kom ryssarna i gamla Lada bilar, och ibland var man av rent medlidande tvungen att låta dem stanna en natt gratis. I Suur-Onkamon lomakylä föddes ur Leevi Karvinens barndomsdröm om en egen strandbastu. dag kör ryssarna i fina bilar och betalar med sedlar av större valörer än jag någonsin skådat, berättar Leevi. Största delen av kunderna är dock finländare. Ryssarnas andel är ungefär 40 procent och det kommer även besökare från andra länder. I mitt arbete som idrottssekreterare i Tohmajärvi färdades jag mycket i Ryssland och fick en intensivkurs i språket då jag i ett par veckors tid bodde hos en familj som talade enbart ryska. Kvällskurser och ryska dataprogram har ytterligare förbättrat språkkunskaperna och nuförtiden får de ryska turisterna i stugbyn fullständig betjäning på sitt modersmål. Företagare av en slump Pirkko och Leevi Karvinens företag Suur- Onkamon lomakylä uppstod ur en barndomsdröm. Som barn var jag och pappa några gånger vid min farbrors strandbastu och jag beslöt redan då att den här pojken en dag ska ha en alldeles egen strandbastu, berättar Leevi vid kaffebordet. Det tog många år att hitta en stuga men till sist hittades en i grannkommunen. Men Stugbyns sandstränder är flacka och barnvänliga. nette 3/2009 9
Den över 20 personer stora gruppen hade även en egen kock med sig. Han står tredje från vänster i bild. I Moskva finns cirka 11 miljoner innevånare så vi uppskattar lugnet i Onkamo, säger Moskvaborna Danila Knokhlov och Mihael Nikolajev. På fisketur till Finland På intervjudagen i mitten av augusti var det fullsatt i stugbyn. I en stuga bodde en finländsk familj och i alla de andra fanns gäster från Moskva. Danila Knokhlov och Mihael Nikolajev hade spenderat två veckor i Onkamo. De hade med sig två båtar med tillhörande utombordsmotorer och en förfärlig massa andra grejer. Nästa år tänker vi inte dra så här många ägodelar med oss eftersom allting vi behöver på semestern finns här, funderar Mihael och Danila medan de packar ihop sina saker. De sex ryska familjer som firat semestern i Finland känner varandra sedan studietiden vid universitetet i Moskva. Den över 20 personer stora gruppen har till och med en egen kock med sig. Moskvaborna hade blivit tipsade om Suur-Onkamo av en bekant familj. Danila och Mihael har besökt Finland över 20 gånger, vid olika årstider. Vi har ingen egentlig semestersäsong, för vi tycker att man kan vila upp sig när som helst. Nästa sommar kommer vi hit igen, för vi uppskattar naturen och det verkliga lugnet som finns här. Vi vill fiska och plocka bär och svampar. För det är Onkamo en förträfflig plats. Då Nette kom på besök höll de ryska gästerna som bäst på att packa för hemfärden. 10 nette 3/2009
Höstens gäst: Rami Vuola, verkställande direktör vid EPV Energi Ab Så kommer elen att produceras år 2050 Text Rami Vuola Foto Rita Lukkarinen EPV Energi Ab - ett finländskt kraftbolag specialiserat på produktion och anskaffning av el och värme. - satsar på utsläppsfri energiproduktion och har startat betydande bio-, vind- och kärnkraftsprogram. - införskaffade år 2008 cirka 1 200 000 MWh värme och cirka 4 000 000 MWh el åt sina ägare. - koncernens omsättning var 166,4 miljoner euro år 2008. - med sin andel på 40,90 procent är Vasa Elektriska EPV Energis största ägare Källa: EPV Energi Ab:s årsberättelse 2008 EPV Energi har redan siktet inställt på 2050-talets energiproduktion. Målet är att över hälften av den el som levereras till kunderna vid det laget skall produceras vid Industrins Kraft Abp:s kraftverk i Olkiluoto. Vindkraft och inhemsk bioenergi planeras att stå för en fjärdedel av produktionen. Investeringarna under de kommande årtiondena inriktas således på kärn- och vindkraft samt på att öka användningen av biobränslen. EPV Energis andel av elleveranserna i Finland är cirka fem procent och företaget möter framtidens utmaningar med hjälp av tre hörnstenar. Kärnkraftens andel av elanskaffningen ska ökas ytterligare. Bioenergiprogrammet stärks av delägarskapet i Vapo Oy och vindkraftsprojekten fortskrider i samarbete med olika aktörer. EPV ligger i täten när det gäller att övergå till utsläppsfria elproduktionsformer i Finland. I enlighet med bolagets strategi är målet för EPV att gradvis ersätta kolet med företagets egna kraftverk. Fossila bränslen byts stegvis ut mot inhemska biobränslen. Det finns tre alternativ att välja mellan: att bygga en helt ny anläggning i stället för den gamla, att förnya pannan, eller så genomförs förändringen i form av en förgasningsanläggning. Eftersom ett nytt kraftverk kostar tio gånger så mycket som att investera i förgasning, är planen att bland annat vid kraftverket på Vasklot installera en förgasningsanläggning. Det av EPV Energi och Pohjolan Voima gemensamt ägda kraftverket kan därmed i första skedet öka det inhemska biobränslets andel till runt 20 procent, för att slutligen komma upp till så mycket som hälften. Det här skulle markant förbättra vår självförsörjningsgrad och skulle skapa många nya arbetsplatser kring bränsleanskaffningen. Kärnkraft och vindkraft Från Olkiluoto har det via EPV levererats kärnkraftsel med en effekt på 141 megawatt till privat- och företagskunder, vilket motsvarar över hundratusen människors hela årsförbrukning. När Olkiluoto 3 startas mer än fördubblas den kärnkraftsproducerade elen till 300 megawatt. Samtliga delägare i EPV visar sitt förtroende för Industrins Krafts erfarenhet genom att delta i planerna för Olkiluoto 4. Industrins Kraft besitter mera sakkunskap än de övriga sökande när det gäller 2000-talets kärnkraftsprojekt. Via byggandet av det tredje kraftverket vid Olkiluoto har företaget skaffat sig erfarenheter som de andra saknar. I samband med politiska beslut måste man ta decennier av erfarenhet i beaktande, så väl som en färdig infrastruktur och planerad slutförvaring av kärnbränslet. Den vindkraft som utvecklas vid sidan av kärnkraften har sina produktionsbegränsningar. Endast ett begränsat antal kraftverk kan resas på grund av bristen på lämpliga platser. EPV är delaktigt i vindkraftens utveckling även av den orsaken att vindelens produktionskostnader minskar år för år, i takt med att tekniken utvecklas. Bolagets vindkraftsprogram omfattar i sin helhet redan närmare 1 500 megawatt. Kärn- och vindkraften har gemensamma drag, även om användningsgraden för deras kapacitet är fullständigt olika. Båda alternativen är väldigt kapitalintensiva. Kostnaderna för kärn- och vindel är dessutom förutsebara. Priset på bioenergi varierar däremot i takt med världsmarknadspriserna för fossila bränslen. nette 3/2009 11
Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Ljudlös resa med elskoter 12 nette 3/2009
Ackumulatorerna laddas på cirka tre timmar. Den portabla laddaren kan vid behov förvaras under sitsen. Elskoterns motor sitter i bakhjulet. Ackumulatorerna är antingen av silikongel- eller litium typ. Slå på strömmen, gasa och så i väg. Den gula skotern rullar igång helt utan knattrande och bensinlukt. Den tysta och luktfria elskoterns egenskaper testas av kommissarie Markku Mäntymaa. Han är själv ägare till ett par tvåhjulingar: en vispgrötsfärgad Vespa från 1974 och en Yamaha motorcykel för mer fartfylld körning. Moderna skotrar är något nytt för Mäntymaa. Han har aldrig kört elskoter tidigare och även den bensindrivna varianten bekantade han sig med för endast ett par dagar sedan genom att låna grannens skoter. Fågelsång genom hjälmen Att starta elskotern är enkelt. Det enda man behöver göra är att koppla på strömmen och vrida på gashandtaget. Vips är man redan på väg. Om man vill ha bättre acceleration kan man använda Boostknappen som ger ökad effekt under en minut. Den var rolig att köra. Med den här kan man verkligen njuta av färden och lyssna till fåglarna, så gott de nu hörs genom hjälmen, är Mäntymaas spontana kommentarer efter att ha kört några varv runt kartingbanan. Det är märkligt skönt att röra sig ljudlöst. Stabilt med stora hjul Testskotern är stor, men Mäntymaa tycker att dimensionerna är passliga för en välväxt karl som honom. Den strax under 170 centimeter långa redaktörens ben når också ned till marken, men för en kortare förare kan skotern kännas för stor. Det är en viktig säkerhetsfaktor att båda benen når marken ordentligt. Det räcker inte att kunna balansera på endast ena foten, säger Mäntymaa. De stora 13 tums hjulen får beröm av Mäntymaa. Ju mindre hjul desto instabilare cykel. Förmånliga kilometrar En elskoter är ett ganska dyrt fordon att köpa. De tyska e-max skotrarna som Tage Nordlund importerar kostar ungefär tretusen. Men att köra är förmånligt. Produktbroschyren utlovar att man kör hundra kilometer för 20 cent. Skotern har fyra ackumulatorer, som det tar runt tre timmar att ladda. På en laddning kör man cirka 50 kilometer, den exakta räckvidden varierar med förarens vikt, vägtypen och körsättet. Ackumulatorernas laddningsnivå indikeras av en grafisk stapel på instrumentpanelen och precis som på en mobiltelefon blir den kortare när strömmen minskar. Batterierna laddas även på samma sätt som en mobiltelefon, genom att helt enkelt sätta kontakten i väggen. Skotern stannar inte mitt i trafiken utan förvarning. När det finns ström kvar för sex kilometer sänks hastigheten automatiskt till 25 kilometer i timmen. Skoterns toppfart är den tillåtna, 45 kilometer i timmen. Spänn fast hjälmen ordentligt Mäntymaa satt för några år sedan i en utredningsnämnd, som undersökte alla dödsolyckor i Österbotten. Han kommer speciellt ihåg en mopedist som krockade med en personbil. Mopedisten hade kunnat överleva om han bara hade använt spännet på hjälmen. Hjälmen får inte vara för stor, man får inte skjuta den bakåt i nacken och remmen ska vara ordentligt spänd, säger Mäntymaa om grunderna i säker körning. I trafiken lönar det sig inte att åka omkring med en Jag har alltid rätt attityd. Livhanken klaras bäst genom att hela tiden vara beredd på att bromsa och väja, oavsett om de andra kommer från höger eller vänster. Det är vad som avses med förutseende körning, säger Mäntymaa och berättar att de flesta trafikolyckor orsakas av ouppmärksamhet hos föraren. nette 3/2009 13
Nettes korsord skapas i dessa huvuden: Alf Simberg, Erkki Vuokila och Reima Mäkinen. Text Anne Kytölä Foto Jenni-Justiina Niemi De tomma rutornas män Statyn tre smeder i Helsingfors utgör en idealisk mötesplats för de tre ordsmeder i vars hjärnor gåtorna till Nettes korsord kommer till. 14 nette 3/2009
Erkki Vuokila är ett namn som torde vara bekant för alla korsordslösare. Denne, de luriga ledtrådarnas man, utformar även korsordet i Nettes finskspråkiga version. För den svenskspråkiga hjärngympan står Alf Simberg, och bilderna till bägge kryssen ritas av grafikern Reima Mäkinen. Från lösare till skapare Erkki och Alf blev intresserade av korsord redan som barn. Alfs farmor och Erkkis pappa var hänförda korsordslösare och intresset smittade av sig. Snart räckte det inte med att lösa korsord utan de ville göra sina egna. Både Erkki och Alf publicerade sina första korsord som 13-åringar. Sedan rullade det på ganska fort, fast jag till en början inte såg på korsordsproduktion som ett yrke, berättar Erkki. Han utbildade sig till forstmästare, men grundade genast efter sin examen 1986 ett företag som tillverkade korsord, krypton och andra slags ordgåtor. Sanaris är ett familjeföretag: Förutom Erkki arbetar även hans fru Eeva, sonen Sakari och några andra släktingar med korsorden. Erkkis far arbetade inom företaget fram till sin död, år 2000. Företaget sysselsätter dessutom fyra personer på heltid och har cirka 30 medarbetare. Alf är artesan; ritare till yrket och skapar själv bilderna till många av sina korsord. Konstnärligheten går i släkten: Alfs farfars far var Hugo Simberg. Finska korsord på svenska Erkki tillverkade till en början även svenskspråkiga korsord. Jag blev mycket lättad när jag hittade Alf. Han är för övrigt förmodligen den enda personen i världen som tillverkar svenskspråkiga korsord enligt finländska regler, berättar Erkki. I Finland består orden i krysset vanligtvis av minst fyra bokstäver. I Sverige kan ett ord utgöras av en enda bokstav. I grannlandet kan även korsordens kanter vara irreguljära - orden börjar inte nödvändigtvis från samma ställe längs kanten, som de gör i exempelvis Nettes korsord. Blyertspenna och suddgummi Både Erkki och Alf konstruerar sina korsord med blyertspenna på ett rutigt papper. Speciellt sommartid hittar Erkki den bästa inspirationen under bar himmel. Suddgummit är oumbärligt, även om ett proffs snabbt ser var i korsordet man kan sätta in ledtrådar och hur långa ord som är lämpliga för helheten. Ju längre ord desto bättre. Men det är inte bra om man på grund av ett bra ord blir tvungen att använda tre dåliga ord, påpekar Erkki. Enligt korsordstillverkarna är ett bra ord inte för lätt men heller inte för svårt. Ett dåligt ord är ett sådant som, om vi frågade folk på gatan, nästan ingen skulle komma på. Ett bra ord skulle däremot de flesta klara av, preciserar Erkki. Nya ord platsar i Erkkis och Alfs korsord när de återfinns i ordböckernas senaste versioner. Korsordet intresserar Nettes läsare tycker om korsord. Chefredaktör Hannu Rintala berättar att han får in hundratals lösta korsord efter att varje tidning utkommit. I läsarresponsen får korsordet mestadels beröm. Hannu Rintala fotograferar huvudbilden till alla korsord. Den avbildar oftast de anställdas arbete inom koncernen Vasa Elektriska. Erkki och Alf börjar gnugga geniknölarna när de får bilden per e-post. Att planera orden är det roligaste och mest krävande arbetsmomentet i korsordstillverkningen. Med rätt inspiration går det ganska fort. Erkki har till exempel, på skoj i samband med tävlingar, skapat korsord på en timme. Hela processen tar dock flera dagar i anspråk. Efter att själva orden är färdiga görs ledtrådarna, man kontrollerar, ritar, kontrollerar igen och renskriver till sist alltihop. Erkkis företag levererar varje vardag ett tiotal färdiga arbeten till kunderna. Erkki Vuokila publicerade sitt första korsord som 13-åring. Reima kommer med i arbetsprocessen kring Nettes korsord då Erkkis och Alfs ord med tillhörande ledtrådar är färdiga. Han illustrerar ledtrådarna enligt sina egen tolkningar. Bilder är ännu mer tolkningsbara än ord, påpekar Reima. Han ritar bilderna på dator, med program från 1990-talet eftersom han tycker att dessa fortfarande är bäst. I de programmen finns allt man behöver, men inga överflödiga funktioner. Det ser ut som att Erkki får så lov att för en tid hitta en annan illustratör till Nettes korsord. Reima, som även producerar och lär ut hur man tecknar serier, åker nämligen i slutet av augusti till Nairobi för att njuta av solen i Afrika under ett par år. Innan resan hann han utkomma med boken Mangan värit, en guide om hur man färglägger japanska serieteckningar. Det tog två år och tre resor till Japan att åstadkomma boken. nette 3/2009 15
Ingen av de anställda från RAVERA som deltar i testgruppen har tidigare använt elektriska lövblåsare. Johan Sten har erfarenheter av apparater med förbränningsmotor, men Tarja Vehkamäki-Nokka och Stefan Holm får känna på en lövblåsare för första gången i livet. Lövblåsaren är en mojäng som delar åsikterna. Tidningen Suomen Luontos läsare valde den till årets mest överflödiga pryl år 2000. Många städer har förbjudit att lövblåsare används till att avlägsna sand på vårarna, eftersom dammet försämrar luftkvaliteten. Många anser dock att lövblåsaren är ett behändigt redskap för att snygga till gårdsplanen. Den är behändigare än krattan till exempel på grus- och stenunderlag. Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Tarja Vehkamäki-Nokka, Johan Sten och Stefan Holm städade undan höstens första löv. Sätt fart på löven Det blev fart på för de första höstlöven, då Nette testade lövblåsare. Blåsaren suger också Moderna lövblåsare har ofta även en sugfunktion. Så är fallet med alla testets apparater: Black & Decker GW 2600, Einhell Royal REL 2500 E och Park DT-2400 GB. Sugfunktionen är ämnad för att avlägsna löv från exempelvis asfalt- eller betongytor. Kvistar, stenar och andra hårda föremål får man dock inte suga upp. Testarna suger upp löven som landat på ett biltak. Samtliga apparater klarar uppdraget men Black & Decker är till och med överdrivet effektiv, tycker testarna. Park och Royal är försedda med hjul som rullar längs marken och det underlättar arbetet. Back & Decker saknar hjul och måste därför bäras omkring. Apparaten är för tung åtminstone för mig, och reglaget är svåranvänt. Det glider inte lätt utan kräver kraft, kritiserar Tarja. Testarna tycker att Black & Deckers separata rör för blåsning och sugning är en dålig idé. Att byta delarna tar tid, fast de i sig är lätta att sätta fast. Lövsugningen på biltaket orsakar ett obehagligt stort dammoln, men det är testgruppens eget fel. Ingen har läst bruksanvisningarna tillräckligt väl, där rådet är att fukta ytan innan sugningen. Samtliga blåsare finfördelar löven och det är enkelt att tömma påsen. På Park och Royal är påsarna försedda med dragkedja, så de kan tömmas utan att ta loss dem från apparaten. Black & Decker har ingen dragkedja, men påsen är enklare att ta loss och sätta fast än på de andra modellerna. Det lönar sig att tömma ofta, eftersom sugeffekten blir sämre vartefter påsen fylls. 16 nette 3/2009
Lövblåsare är ofta försedda med sugfunktion och en hackanordning som finfördelar löven. Behändigt steglöst reglage På Royal kan blåshastigheten och sugkapaciteten regleras steglöst med hjälp av det elektroniska varvtalsreglaget en egenskap som uppskattas av testarna. Samtliga tycker även att apparaten är enkel och behaglig att använda. Tarja tycker att Royal är snyggast och skulle därmed välja den, om hon skulle köpa en lövblåsare. Jag skulle ha användning för den på grusplanen och på plattbeläggningen, men på gräsmattan föredrar jag att använda kratta. Johan och Stefan tycker bättre om Black & Deckers blåsare. De gillar den orangeröda På grusunderlag tycker testgruppen att lövblåsaren är bättre än krattan. färgen och tilltalas även av formgivningen. För lövblåsning skulle jag ta Black & Decker, men för lövsugning skulle jag välja Royal, säger Stefan. Testet har inte övertygat Johan om lövblåsarnas förträfflighet. Krattan är bättre, speciellt när frugan använder den. Park är enligt testarna en kompetent maskin, men ingen av dem vill välja den som favorit på grund av dess utseende. Juryn anser att apparaten har ful färg och att dess tjocka rör gör att den ser klumpig ut. Använd en 2,5 mm² skarvsladd vid utomhusarbete. Använd inte i regn Det är ingen större skillnad på apparaternas elledningar, men på Black & Decker sitter den stadigast fast. Royals bruksanvisning uppmanar att använda en skarvsladd på minst 1,5 mm², men på grund av elsäkerheten rekommenderar testgruppen en sladd på 2,5 mm². En eldriven blåsare får inte blötas ned och kan därmed inte användas i regn. Om man använder en skarvsladd på rulle måste sladden rullas ut helt och hållet så att den inte blir för varm, råder testgruppen. Säkringsstorleken måste vara 16 ampere. Tekniska uppgifter Bedömming utmärkt bra tillfredsställande försvarlig svag Poäng Märke och modell Black & Decker GW 2600 Einhell Royal REL 2500 E Park DT-2400 GB Pris 99 Starkki 55 Prisma 39 Starkki (erbjudande) Ineffekt 2600 W 2500 W 2400 W Blåshastighet 210-290 km/h 250 km/h 270 km/h Uppsamlingspåse 35 l 45 l 40 l Vikt 6 kg 4 kg 5,5 kg Hjulförsett sugrör Nej Ja Ja Dragkedja på påsen Nej Ja Ja Ljud - uppgiven (ljudeffekt) 105 101 103 Ljud - uppmätt (blås/sug) 90-91 87-88 88-90 Utseende 3 3 2 Användbarhet 3 5 4 Blåsning på betong 4 4 4 Blåsning på gräs 4 3 3 Blåsning på grus 3 4 3 Sugning på betong 3 4 3 Tömning av påse 5 4 4 TESTRESULTAT 3,5 4 3 Priser augusti 2009 nette 3/2009 17
I KORTHET Priset på elenergi 7 % billigare t.o.m. 31.12.2009. Kunden behöver inte vidta några åtgärder utan rabatten avdras automatiskt från elfakturan. Den 1 april sänktes energipriserna i Vasa Elektriskas elavtal som är i kraft tillsvidare med i genomsnitt 7 %. De rabatterade priserna gäller t.o.m. 31.12.2009. Priset på elenergi och rabatterade priser (högst 63 A huvudsäkring). Rabatten gäller inte grundavgifterna. Normanpriset på elenergi cent/kwh Priset på elenergi cent/kwh 1.4 31.12.2009 Allmän el 5,65 5,25 Nattel dagenergi 5,57 5,18 nattenergi 4,65 4,32 Säsongel vinterdag 6,22 5,78 övrig tid 4,75 4,41 Över hälften av elnätets kunder har fjärravlästa mätare Energiskt ledarskap I Vasa med omnejd finns ett starkt energikluster där högklassig utbildning inom branschen utgör en viktig del. Vasa universitet startar i samarbete med Aberdeen Business School ett internationellt utbildningsprogram i företagsledning, riktat till folk i energibranschen. Energy Business MBA är ett två och ett halvt år långt, engelskspråkigt MBA-program som utförs vid sidan av arbetet. Utbildningen ger energibolagens anställda ökade insikter i affärsverksamhet och fokuserar även på ledarskap och processutveckling, som är viktiga även ur kundernas synvinkel. Om du är verksam i ett företag med anknytning till energibranschen utgör Energy Business MBA en energisk möjlighet för din karriärutveckling och för ditt företags framgång. Energy Business MBA-programmet startar i januari och ansökningstiden har redan börjat. Mer information på webben: www.uwasa.fi/ebmba. I början av september har sammanlagt 34 500 nya mätare installerats i Vasa, Laihela, Korsholm och i skärgården. Installationer pågår som bäst i Sundom, Solf och Petalax. Arbetet i Gerby, Replot och Köklot skärgårdsområden blir färdigt i mitten av oktober. Fram till årsskiftet byts totalt 60 000 mätare ut. En preliminär tidtabell och en karta över installationsområdena finns på vår webbplats www.vaasansahko.fi. Nette söker familj för artikelserie Känns det som er elräkning är högre än vanligt? Misstänker du att energin försvinner i tomma intet? Önskar du dig mindre elräkningar i framtiden? Låt oss hjälpa dig! Anmäl din familj till Nettes elslukarjakt. Vi tar reda på var skon klämmer. Kanske finner vi den största elslukaren i familjealbumet? Vi mäter och kartlägger eventuella problemområden och ger tips för hur man lever ett energieffektivt liv. Efter ett års tid kontrollerar vi hur det gick. Kunde man spara på elen utan att pruta på livskvaliteten? Om du vill delta ska du sända oss ett fritt formulerat brev där du kort presenterar din familj och funderar över de möjliga orsakerna bakom er stora elförbrukning. Skicka in din ansökan till Nettes elslukarjakt senast 31.10.2009 per e-post till hannu.rintala@vaasansahko.fi, eller per post till Vasa Elektriska Ab, Hannu Rintala, PB 26, 65101 Vasa. 18 nette 3/2009
Korsord Namn Näradress Postnummer och -ort Telefon Skicka ditt svar före 30.10.2009 under adressen: NetteKorsord Vasa Elektriska Ab PB 26, 65101 Vasa Bland korsordlösarna lottas 2 st inne-/utetermometrar med klocka. Vinnare av föregående Nette-korsord: Karl-Erik Westberg, Vörå Gurli Nygrund, Molpe Rätt lösning på föregående korsord. nette 3/2009 19
Bra att komma ihåg vid strömavbrott! Kontrollera om hela huset är mörkt. Om det är mörkt även i grannhusen, ring felanmälningsnumret. Om det lyser hos grannen, kontrollera säkringarna. Placera en ficklampa och annan utrustning på ett ställe där du lätt hittar dem även i mörkret. Öppna inte frysen. En stängd frys står sig ett dygn utan att tina. En välisolerad, välfylld frysbox håller maten frusen i upp till två dygn. I kylskåp hålls maten kall i ett par timmar efter att strömmen gått. Kom ihåg att även vattentillförseln upphör antingen genast eller inom de närmaste timmarna vid strömavbrott. Toaletten kan bara spolas en gång efter att vattentillförseln avbrutits. Du kan ändå spola toaletten genom att hälla i minst en halv hink vatten. Du kan även använda smält snö eller regnvatten för ändamålet. Du vet väl att alla uppvärmningsformer utom en öppen spis eller annan eldstad fungerar med el? Till exempel i ett småhus drivs pannan och brännarna samt vatten- och luftcirkulationspumparna med el. El behövs även i jordvärmesystem. Till och med fjärrvärme kräver elektricitet. Den största delen av affärerna stänger vid strömavbrott. Via radio kan information och myndigheternas instruktioner förmedlas även under strömavbrott. Du kan lyssna på radiosändningar ur en batteridriven radio eller bilradion. Radion hörs dessutom i många mobiltelefoner och bärbara musikspelare.