1 Struktur för produktions- och saluföringsplaner Allmänna uppgifter om producentorganisationen Namn: Hallandsfiskarnas Producentorganisation Ek. För. Typ: Fiske Identifieringskod: SWE 716442-2375 Säte: Varberg Verksamhetsområde NUTS: SE22, SE23 Antal medlemmar 1 januari 2015: 40 fartyg Total omsättning kronor År POs medlemmar PO egen omsättning 2012 32 miljoner kr 2013 30 miljoner kr 2014 32 miljoner kr Fångstvolym för väsentliga arter (minst 5 ton fångst eller stort värde) Fångstvolym - kilo Värde av fångst - kronor Arter 2012 2013 2014 2012 2013 2014 Torsk 1146688 710258 665211 12000000 9000000 7529000 Havskräfta 204328 182370 205000 17000000 16000000 19500000 Vitling 5009 4839 11600 70000 60000 170000 Rödspotta 17755 27041 33100 160000 210000 550000 Äkta tunga 14925 25393 5950 1000000 1700000 600000 Makrill 20386 21640 14720 400000 450000 380000 Värde av fångst/art 2012-2013 är uppskattade siffror. Värdena för 2014 kan komma att förändras något lite, då vi har upptäckt fel i redovisningen från auktionsförsäljningen och ännu inte fått detta till fullo utrett.
2 1. Inledning av produktions- och saluföringsplanen Den absolut viktigaste uppgifterna för HFPO under 2015 blir att hantera frågorna kring arbetet för ett nytt fiskesystem och följderna av landningsskyldigheten, vilken i år har införts i Östersjön och successivt kommer att införas i Västerhavet med början 2016. Några av de problem som måste få en lösning är en alarmerande brist på kvoter i Kattegatt, särskilt för torsk, där det idag endast existerar en mindre bifångstkvot. Tillgången av fisk i Kattegatt har ökat märkbart de senaste åren och även om vi har mycket väl selekterande redskap (och utvecklar bättre) så ökar automatiskt risken för mer bifångst i takt med en ökad förekomst av fisk. I Skagerrak höjdes torskkvoten med 5%, något som sannolikt även hade rekommenderats i Kattegatt om kvoten inte varit 0. Här för vi samtal med SLU och tänker ta upp frågan med HaV så snart vi fått på pränt resultaten från provfiskena i Kattegatt. Landingsskyldigheten är en stor utmaning för fisket. Det finns behov av att skyndsamt ta fram bättre selekterande redskap, särskilt aktuellt inom torskfisket. Det är hög tid för EU och våra myndigheter att släppa på tyglarna i regelverket, så att fiskaren får mer frihet till att utforma redskap som kan minska på den oönskade fångsten. I dag går det inte att ens öka på maskstorleken utan att begå ett regelbrott. Den nya flerårsplanen avser att ge regionerna ett större självbestämmande, men frågan är likväl, hur lång tid kommer det att ta innan nya bestämmelser finns på plats. EU har till medlemsstaterna anbefallt pragmatism vid införandet av de nya reglerna (hela regelverket finns inte på plats till den 1 januari 2015). Vi vill gärna tro att de också börjar få en insikt om problemets vidd. Att gå ifrån en skyldighet till att kasta tillbaka otillåten fångst, till att istället föra iland den, och inte först förse fiskaren med en verktygslåda som gör det möjligt att ta itu med problemen, det visar på en otillräckligt utarbetad fiskerireform. Under året har i olika sammanhang samtal förts med HaV om vikten av undantag i landningsskyldigheten för fiske efter havskräfta med rist, samt för arter med hög överlevnad, såsom plattfiskar och småkräfta. Vi vill helst inte av tvång minska på minimimåttet av kräfta från nuvarande 13 cm. Det är bättre att de som överlever får en chans att växa till och reproducera sig. I Danmark finns dock i vissa segment ett starkt intresse av ett sänkt minimimått. Frågan har särskilt förts fram av skaldjursindustrin där. Under 2015 kommer dessa frågor tillsammans med andra av fiskets organisationer att diskuteras med HaV för vidare behandling i
3 Scheveningen Group. Frågorna kommer även att ventileras i NSAC arbetsgrupp för Kattegatt/Skagerrak. Vi begärde via SLU sekretariat att få till stånd två pilotprojekt i Kattegatt. Ett helt nytt som syftade till en förbättrad sektering av seltratrålen, samt ett trålfiske med rist efter havskräfta. Det senare ett provfiske som av och till pågått under några år med hjälp av egna idéer och en stor arbetsinsats av skepparen på VG350 Althea. I och med EU:s nya fiskeripolitik blev det nu extra viktigt att slutföra projektet. SLU har utlovat en slutrapport från provfisket med Althea. I väntan på denna beräknar vi arbetsinsatsen till sjöss till cirka 300 timmar, och iland till cirka 100 timmar. Selektering av fisk har gentemot den gamla risten förbättras med mellan 50% för plattfisk, 60-80% för annan fisk upp till 100% för vitling, samt för den mindre kräftan cirka 60-70%. Ett strålande resultat. HFPO ansökte även om att få igång ett pilotprojekt för att utröna hur införande av landningsskyldigheten i Östersjön skulle komma att påverka hanteringen, arbetsinsatsen ombord och till lands. Dessvärre kunde inte projektet genomföras. HFPO tog upp planerna i olika sammanhang med HaV och försökte till en början få till det som ett pilotprojekt genom det nyinrättade sekretariatet. Dock utan framgång (vår avsikt var att försöken då kunde jämföras med det provfiske som HFPO:s medlem Almy West redan bedrev i Östersjön). Under hösten fick vi till sist napp. HaV ville nu att HFPO samt STPO skulle genomföra pilotprojekten och tog fram ett ambitiöst arbetsdokument, där dock ändå några delar saknades, såsom hur kostnader och försäljningen av fångsten skulle hanteras. Under senhösten fanns det inte många båtar som bedrev fiske i Östersjön. Av de två båtar som för oss var möjliga att använda, drabbades dessvärre en av att en besättningsmedlem hastigt avled, och den andre båten hade på grund av sviktande lönsamhet självmant minskat på besättningen, från 3 till 2 man. Resultatet blev till sist att inget pilotprojekt genomfördes av någon PO. Saken hade ändå det goda med sig att fiskare och näring fick anledning till att fundera igenom problematiken. I december månad 2014 kom en remiss från HaV angående räkfisket. Myndigheten avsåg att under 2014 införa överförbara kvoter i räkfisket. Som skäl angavs bl a den dåliga lönsamheten i räkfisket för båtar över 24 meter. HFPO menade att förslaget skulle skrotas, framför allt p.g.a. två skäl, diskussioner om system och fördelningar som skall ske 2015 mellan näring och HaV, samt att överförbarheten påverkar även kräftfisket. En räkbåt kan hyra ut sin räkkvot och blir fri till att bedriva annat fiske,
4 såsom kräftfiske. Stark kritik kom även från kustfiskarna i norra Bohuslän som befarade att överförbarheten var inledningen på införande av ett ITQsystem. Ytterligare en faktor av avgörande vikt för de mindre räkbåtarna, i likhet med våra kräftfiskare, är att priserna på färskmarknaden håller sig på en hög nivå. Priset på räka och kräfta sjunker i takt med att tillförseln ökas, något som den föreslagna överförbarheten av räka vill medverka till. Ordföranden i HFPO har deltagit i ett projekt som HaV driver gällande spårbarhet av fisk från förstahandsmottagare till grossist. Avsikten är att förhindra att orapporterad fångst kommer in handelskedjan. Näringens input under projektets gång har prioriterats av myndigheten och de menar att den har varit till en stor nytta i arbetet. Projektet kommer att pågå även i år och beräknas vara klart till oktober 2015. HFPO har 2014 upptagits som medlem i NSAC, en organisation i EU som blivit allt mer viktigt för oss att delta i. Många frågor som handlar om fisket i Kattegatt avhandlas i detta forum och i arbetsgrupper. För Sveriges del är det tänkt att en samarbetsorganisation för PO:ar skall komma till stånd genom en ombildning av SFR. Om samorganisationen lyckas med att få till ett arbetssätt som attraherar PO:s och därtill en rimlig kostnadsnivå för deltagandet, återstår ännu att finna svaren på. HFPO för även samtal med andra fiskare och föreningar i syfte att bättra på samarbetet inom näringen. Även Fiskeområde Halland och Leader Halland skall omorganiseras som en anpassning till EU:s nya program 2014-2020. En interimsstyrelse är bildad för att genomföra detta. HFPO är medlem i Fiskeområde Halland. Föreningen har kört igång en hemsida på internet, hfpo.se. Vi hoppas den skall bli till ett bra redskap för information och feedback till och från våra medlemmar.
5 2. Produktionsprogram för fångade arter eller odlade arter för fiskeåret Planerad total fångst fiskeåret 2015 Art Tilldelade kvoter/rättigheter (ransoner) Planerad produktion Torsk 1300 ton 1100 ton Kräfta 300 ton (uppskattad möjlig tillgång) 210 ton Planerad fångst år 2015 i ton Art jan feb mars apr maj juni Juli aug sep okt nov dec Torsk 130 130 130 130 100 40 40 40 100 100 100 60 Kräfta 10 5 5 10 20 25 35 40 30 10 10 10 2.1 Beskrivning av planerad fångst fiskeåret 2015 per art Torsk Kvottilldelningen för vårt fiske efter torsk i Östersjön beräknar vi i dagsläget till c:a 1300 ton (efter HaV:s initiala tilldelning). Fisket kommer för helårs östersjöbåtar att pågå under hela året (undantag för planerade fiskestopp under sommarmånaderna). För kombibåtar kommer torskfisket att äga rum i perioden februari till april, då de därefter återgår till fiske efter havskräfta på västkusten. Då landningsskyldigheten i Östersjön har införts 2015 och minimimåttet på torsk har minskats, är det svårt att bedöma i vilken utsträckning detta kommer att inverka på den landade kvantiteten. Havskräfta Vi räknar med att disponera vårt fiske efter havskräfta i likhet med tidigare år. Fördelningen bygger på tillgängliga ransoner samt de fiskedagar som varje enskild fiskare har att disponera. Maj till september, med en topp i slutet av juli till början av september, är priserna bra och efterfrågan god, vilket medför en strävan till att förlägga fisket under den
6 perioden. Fångsterna 2014 i juli-augusti var dock en besvikelse på grund av mycket blåst som förhindrade fisket, samt en sämre tillgång än vad som är normalt för perioden. Februari till april befinner sig en del kräftbåtar i Östersjön för ett fiske efter torsk. 3. Saluföringsstrategi Vi befarar att de nya mindre konsumtionsstorlekarna av torsken (minskat minimimått 2105) kommer att generera fler marknadsstörningar än tidigare. Det är den dåliga kapaciteten i torskindustrin och konkurrensen från omvärlden som gör att produktionen snabbare slår i taket. Den nya småtorsken kommer vi att sortera särskilt av två skäl, dels för att inte sänka priset i onödan på den tidigare sorteringen av torsk 5, dels för att vid försäljningsproblem kunna ta bort den från utbudet på färskmarknaden och avyttra på annat sätt. Östersjötorsken säljs till ett fåtal uppköpare i Sverige, Danmark och Polen. Vi försöker ständigt utöka kretsen av köpare, men det har snarast gått i andra riktningen. Möjligen kan kronans försvagning gentemot Euron hjälpa till att öka intresset. Animalisk bifångst kommer att säljas till minkfoder. Vi har inte haft några avsättningsproblem när det gäller kräfta, och räknar heller inte med några problem inför 2015. Genomsnittspriset (månad) fluktuerade mellan 80-180 kr/kg på auktionen i Göteborg, beroende av tillförsel, säsong och storlekssortering. Enstaka försäljningar kunde nå betydligt högre än så. Cirka 70% såldes via auktion, 18% genom förstahandsmottagare och 12% i egen regi. Avsikten är saluföringen kommer att ske på samma sätt även under 2015. Skulle det fattas beslut om ett förändrat minimimått på kräfta inför landningsskyldighetens införande 2016, avser HFPO att ta fram en plan för en separat avyttring av den mindre kräftan, annars riskerar vi en sänkt prisnivå på våra traditionella marknader. MSC-märkningen är viktig vid saluföring av östersjötorsk och detsamma kan komma att gälla havskräftan när den certifieringen är klar. Tyvärr har märkningen utnyttjats i den fortfarande pågående organisationsprocessen inom fisket. HFPO har mycket aktivt arbetat för att sprida budskapet att dessa certifieringar från början tillhört fisket och inte nu kan begränsas till krav på medlemskap i en viss organisation.
7 4. Åtgärder för att anpassa utbudet av vissa arter Beträffande östersjötorsk är vi oroliga för att den nedåtgående trenden fortsätter, med sviktande avsättning och låga priser. 2014 under februari och fram till försommaren var det stora marknadsstörningar, med ofta väldigt låga priser som följd. Vi stoppade fisket tillfälligtvis några gånger när möjligheten för avsättning var som sämst. Önskvärt hade varit att kunna minska på fisket efter östersjötorsk på föråret och öka det under hösten, då konkurrensen från bl a norskfångad torsk är mindre. Men det låter sig inte enkelt göras eftersom fångsterna är begränsade och de båtar som enbart bedriver torskfiske måste för sin överlevnad fiska så frekvent de kan. Kombibåtarnas andra fisken är som mest lönsamt under sommar och höst, så där finns heller inget intresse av att vända på säsongerna. Produktionsplanerna bygger på våra medlemmars faktiska verksamhet och inom de ramar som är tillåtna och möjliga. Om det inte händer något exceptionellt inom fisket eller uppstår påtvingande åtgärder utifrån, så bör planerna fungera ganska väl. Våra medlemmars fiske är till stor del styrt av myndigheternas regelverk. Några större förändringar under året är helt enkelt inte möjliga. De flesta fisken är i dag också inlåsta, genom krav på s k särskilda tillstånd för att bedriva ett fiske. 5. Påföljder och kontrollåtgärder HFPO tillåter ingen annan försäljning än att det sker genom godkända förstahandsmottagare, fiskeauktioner eller genom egen rapporterad försäljning. Detta framgår av stadgarna. Medlem som flagrant bryter mot av producentorganisationen fattade beslut och stadgar kan uteslutas. Styrelsen har fattat beslut i ett fall om uteslutning av en medlem som inte betalat avgifterna till föreningen för 2014. Träslövsläge den 2 februari 2015 Hallandsfiskarnas Producentorganisation Ek. För.