BILAGA 5 Förtydligande med exempel på hur målen i miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting 2012 2016 ska mätas
2 Landstingsstyrelsens förvaltning Miljöavdelningen Tillväxt, miljö och regionplanering BILAGA 5 FÖRTYDLIGANDE MED EXEMPEL TILL MÅLEN 2011-09-20 1 Inledning Uppföljning och mätning av Stockholms läns landstings nuvarande miljöprogram Miljö Steg 5 tydliggörs i ett specifikationsdokument. Dokumentet fastställer mätmetoder för uppföljningen och fastställer vilka uppgifter som förvaltningar och bolag ska redovisa, samt beskriver hur dessa uppgifter ska vägas samman för att avgöra huruvida Stockholms läns landsting (SLL) har nått målen eller ej. Specifikationsdokumentet togs fram efter att Miljö Steg 5 började gälla. I arbetet med det kommande miljöprogrammet landstingets sjätte har funnits önskemål att ett motsvarande dokument ska arbetas fram samtidigt som programmet utformas. Inför att remissutgåvan av förslag till det kommande miljöprogrammet går ut till landstingets nämnder och styrelser bifogas ett förtydligande med exempel på hur målen ska mätas. Det är inte ett specifikationsdokument och därför ingår inte alla detaljer kring mätning och uppföljning. Men det ger ett stöd till hur målen är tänkta att följas upp, vilka avgränsningar och nyckeltal som troligtvis kommer att användas. Miljöavdelningen kommer att under hösten 2011 fortsätta att arbeta med dokumentet och stämma av med de arbetsgrupper som har deltagit i projektet att ta fram förslag till nytt miljöprogram. Planen är att ta fram ett en beta-version under 2012 för att i slutet av 2012 besluta om den slutliga versionen. 1.1 Redovisning av målen Miljöprogrammet gäller för alla de i programmet angivna verksamheterna. Detta dokument förtydligar hur uppföljningen ska gå till och hur måluppfyllelsen ska mätas. Dokumentet reglerar inte i detalj hur uppgifter ska tas fram eller exakt vilka avgränsningar som gäller. Förvaltningar och bolag fattar inom ramen för det angivna egna beslut baserade på vad som är rimligt utifrån respektive verksamhet. Vid behov kan man samråda med till exempel granskande revisorer och Miljöavdelningen. Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) bör, utöver vad som anges här, redovisa vad som har gjorts för att målen i det sjätte miljöprogrammet ska nås, inom ramen för den roll att leda, styra och samordna som förvaltningen har. Likaså bör basfakta relevanta för landstingets miljöarbete redovisas.
3 2 Uppföljning av målen Nedan anges först, för varje mål, vilken enhet målet ska mätas i och vilka förvaltningar och bolag som ska redovisa och vad redovisningen omfattar (vilka transporter, vilken energianvändning o s v). 2.1 KLIMATEFFEKTIVT 2.1.1 Övergripande klimatmål 2.1.1.1 År 2020 ska landstingets totala utsläpp av växthusgaser vara minst 75 procent lägre jämfört med basåret 1990.* och År 2016 ska landstingets totala utsläpp av växthusgaser vara minst 30 procent lägre jämfört med basåret 2011. * *(räknat i koldioxidekvivalenter) % koldioxidekvivalenter All landstingsfinansierad verksamhet
4 2.1.2 Effektivisera energianvändningen 2.1.2.1 År 2016 ska energianvändningen för värme, el och transporter i landstingsfinansierad verksamhet ha minskat med 10 procent jämfört med år 2011. kwh/m2 Atemp /per år värme kwh/m2 /per år el kwh/personkm el för transporter - kollektivtrafik kwh/angöring energi för transporter - varutransport SL, Locum, WÅAB, SLL Transport, alla landstingsfinansierade verksamheter med förbrukning >x MWh /per m2 alt personkm, alt angöring. Spårtrafik är undantagen målet. Det är summan av effektiviseringar i fastigheter och transporter som ska vara 10%. Detta innebär till exempel att en större andel kan sparas inom fastigheter och en mindre inom busstransporter. 2.1.3 Energieffektivisera transporter 2.1.3.1 År 2016 ska resandet med SL (allmän kollektivtrafik) ha ökat med minst behållen marknadsandel jämfört med 2011. Antal påstigande en vanlig vinterdag
5 2.1.3.2 År 2016 ska samtliga bilar som landstinget nyttjar vara miljöbilar och landstingets tjänsteresor ska vara klimatneutrala. %-andel miljöbilar av total andel bilar Klimatkompensering baserat på antal flugna eller med bil åkta kilometer. Landstingets egna verksamheter. er Definitionen på miljöbil är den som gäller för den statliga miljöbilspremien. Den säger att miljöbilar kan vara snåla bensin- eller dieseldrivna bilar med maxmalt utsläpp på 120 g CO2/km (för närvarande), el-hybrider, bilar som kan drivas med alternativbränslen såsom etanol (E 85) eller biogas (så kallade bränsleflexibla bilar) samt elbilar. Kollektivtrafik räknas som klimatneutralt (för att undvika omfattande administration och registrering av anställdas tjänsteresor med kollektivtrafik som ej registreras normalt), klimatkompensering sker för flyg och biltransporter med fossila bränslen. er Resor och bränsle som landstinget bekostar. Rapportering sker redan idag i reseräkningar och reseersättningssystem, bränsleinköp och beställning av biljetter, till det behöver en beräkningsfunktion för koldioxidekvivalenter kopplas.
6 Öka andelen förnyelsebar energi 2.1.3.3 År 2016 ska andelen förnyelsebart bränsle till transporter i landstingsfinansierad verksamhet vara minst 75 procent. % volym Allmän kollektivtrafik, spårtrafik och leasingbilar ska ingå i målet. AB Storstockholms lokaltrafik (SL) Färdtjänsten Waxholms Ångfartyg AB (WÅAB) HSN-förvaltningen MediCarrier AB, inklusive SLL Transport Locum AB LSF Samtliga förvaltningar och bolag inom SLL-koncernen följande rapporter Bussar (exklusive ersättningstrafik) Taxi, specialfordon, närtrafik Egna och upphandlade entreprenörers fartyg Ambulans, liggande transport av patient, akutbilar samt transport av avlidna Transporter av förrådsartiklar, lab-prover, internpost, apoteksvaror, hjälpmedel m m Transporter av konventionellt avfall, förutom hushållsavfall, från verksamheter i Locums lokaler Transporter inom ramen för centrala avtal avseende omhändertagande av specialavfall samt textilservice (distribution av textilier och omhändertagande av tvättgods) Fordon som förvaltningar och bolag äger eller leasar och som används i verksamheten, exkl. förmånsbilar och exkl. transporter som redovisas på annat sätt enl. ovan.
2.1.3.4 År 2016 ska andelen förnyelsebar energi för uppvärmning, kylning och el till lokaler där landstingsfinansierad verksamhet bedrivs vara minst 95 procent. 7 % av MWh verksamheter med förbrukning < x MWh behöver inte redovisa sin energikälla. Locum SL Vad ska mätas? Energi till värme, elektricitet och kyla för samtliga så kallade strategiska fastigheter som förvaltas av Locum Energi till värme, elektricitet och kyla för samtliga fastigheter som ägs av SL. All övrig landstingsfinansierad verksamhet med förbrukning > x MWh 2.1.4 Minskade utsläppen av klimatpåverkande medicinska gaser 2.1.4.1 År 2016 finns effektiv utrustning vid alla landstingsfinansierade förlossningsavdelningar för minimering av utsläppen av lustgas. Utsläppen från all lustgasanvändning ska ha minskat med 75 procent jämfört med 2002. % minskning i kg enligt modell alt. koldioxidekvivalenter Alla landstingsfinansierad vård som har förlossningsverksamhet ska ha reningsanläggning. Alla verksamheter som använder lustgas ska minska sina utsläpp. Enligt modell i specifikationsdok för Miljö Steg 5 Ett bevarandemål från förra miljöprogrammet Nytt att alla verksamheter även de som inte har förlossningsvård ska arbeta med sina lustgasutsläpp.
2.1.4.2 År 2016 har all landstingsfinansierad verksamhet vidtagit relevanta åtgärder för att minimera utsläppen av övriga klimatpåverkande medicinska gaser. Utsläppen ska ha minskat med 50 procent jämfört med 2011. 8 % minskning i GWP för utsläpp Ex. Sevofluran och Isofluran. Landstingsfinansierad verksamhet 2.1.5 Ökad andelen livsmedel med låg klimatpåverkan 2.1.5.1 År 2016 har klimatpåverkan från livsmedel minskat med 20 procent jämfört med 2011. % koldioxidekvivalenter Avser livsmedel som används till patientmat på de stora sjukhusen. Exempelvis säsongsanpassat, närodlat och minskat spill. Centralt samordnande matinköp samt patientmat på sjukhusen. Frivillig redovisning av personalmat. 2.1.6 Regionalplanera för lägre klimatpåverkan per invånare 2.1.6.1 Landstinget ska via den regionala planeringen verka för att mängden CO2-ekvivalenter per länsinvånare och år har minskat till 3,7 ton 2016. Genom energieffektivisering, omställning av energisystemet och planering av trafik, infrastruktur och bebyggelse i ett klimatperspektiv minskar CO2-utsläppen. ton koldioxidekvivalenter / länsinvånare/år Ett mål som beslutats och följs upp inom ramen för RUFS. 2005: 4,6 ton/invånare/år enligt RUFS Prognos för 2030 är 2,8 ton. Nationellt utsläpp 2008 är: 6.9 ton /invånare
9 2.2 RESURSEFFEKTIVT 2.2.1 Använda kretsloppstänkande vid användning av varor och tjänster 2.2.1.1 Landstinget ska ställa relevanta och mätbara miljökrav vid alla upphandlingar av varor och tjänster. Under programperioden ska kraven i de mest miljöprioriterade upphandlingarna följas upp minst en gång per avtalsperiod. Andel uppföljda miljöprioriterade upphandlingar. Verksamheterna listar sina mest miljöprioriterade upphandlingar. Landstingets egna verksamheter. 2.2.1.2 2016 ska landstingets nyinköp av några utvalda produktgrupper ha minskat betydligt jämfört med 2011. Under programperioden genomförs projekt inom SLL med syfte att öka återanvändningen av vissa utvalda produkter. % styck Nytt mål. Landstingets egna verksamheter. 2.2.1.3 2016 ska användningen av utvalda engångsmaterial ha minskat betydligt i all landstingsfinansierad verksamhet jämfört med 2011. Initialt under programperioden genomförs ett projekt inom SLL för att identifiera dessa engångsmaterial. % kronor Projekt som genomförs av Miljöavdelningen och Vårdhygien tillsammans. Landstingets egna verksamheter som använder de utvalda engångsmaterialen.
10 2.2.1.4 Under perioden 2012-2016 ska landstinget genomföra minst ett projekt inom Grön IT och energianvändningen för IT ska ha minskat med 50 procent till 2016. Mängden avfall och kemikalier ska ha minskat med 20 procent fram till 2016. kwh kg elektronikavfall Nytt mål. Energiåtgång i inköpt utrustning % andel IT-utrustning med kemikaliekrav ställda Landstingets egna verksamheter. 2.2.2 Effektivisera vårdkedjorna säkrare för patienten och bättre för miljön 2.2.2.1 Landstingsfinansierad verksamhet ska bedriva resurseffektiv vård som skapar säkerhet för patienterna och minskar miljöbelastningen. Det ska ske bland annat genom att arbeta för att minska antalet vårdrelaterade infektioner i enlighet med den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet. Landstinget ska även arbeta förebyggande samt erbjuda patienterna icke farmakologiska behandlingsmetoder där det är tillämpligt. % vårdrelaterade infektioner Följs upp inom ramen för patiensäkerhetsarbetet. Antal FaR Landstingets egna verksamheter. Följs upp inom ramen för folkhälsoarbetet. Verksamheterna rapporterar sitt förebyggande arbete och arbete med alternativa behandlingsmetoder som minskar behovet av t.ex. medicinering. Exempel kan vara, icke farmakologiska behandlingar och förebyggande åtgärder för att förbättra tandhälsan hos patienter.
11 2.2.3 Planera kretsloppsanpassat och resurssnålt vid byggande 2.2.3.1 Vid nyproduktion av landstingets byggnader ska de ligga 30 procent lägre än Boverkets byggregler avseende energihushållning. % -andel lägre än Boverkets byggregler avseende energihushållning Gällande krav energihushållning: byggnadens specifika energianvändning 110 (kwh per m2 Atemp och år) Byggentreprenader som landstingets egna verksamheter ansvarar för/beställer Ombyggnationer omfattas inte av målet. De omfattas istället av energieffektiviseringsmålet. Målet gället fristående byggnader med traditionell kontors- och affärsverksamhet. De av SL:s byggnader som inte omfattas av Boverkets byggregler avseende energihushållning (avsnitt 9) omfattas inte heller av målet. 2.2.3.2 Andelen sorterat avfall från landstingets byggentreprenader ska uppgå till minst 90 procent. % - andel sorterat avfall Byggentreprenader som landstingets egna verksamheter ansvarar för/beställer
12 Minskade mängderna avfall och förbättra avfallshanteringen 2.2.3.3 År 2016 ska materialåtervinningsgraden i landstingsfinansierad verksamhet vara minst 25 procent och matavfall ska samlas in för att möjliggöra biogasproduktion. Under 2012 ska landstinget ta fram en gemensam avfallsminimeringsplan och ett gemensamt redovisningssystem för avfall. Materialåtervinning % av totalmängden avfall Mäts enligt nuvarande nyckeltal som Locum använder. All landstingsfinansierad verksamhet som genererar avfall. Matavfall Vårdverksamheter som bedrivs i Locums lokaler ska använda Locums nyckeltal som är källsorterat avfall dividerat med (totalmängden konventionellt avfall + grovavfall). I de fall sjukhusen själva ombesörjer egen transport av govavfall får själva räkna om sin grad. Landstingets avfallsråd kommer att definiera återvinningsgrad / nyckeltal som kommer att skriva in i specifikationsdokumentet. Gräns för när man behöver rapportera är antal anställda och en maxproduktion per år i kombination. Kg matavfall till produktion av biogas. Nytt mål. Gäller matavfall från sjukhusen. Matavfall kan gå till jordförbättring i de fall som det är geografiskt och praktiskt fördelaktigt.
13 2.2.4 Verka för resurseffektiv och tillgänglig bebyggelsestruktur 2.2.4.1 Landstinget ska via den regionala planeringen verka för att bebyggelsestrukturen blir mer ytsnål, energieffektiv och bättre anpassad till kollektivtrafiken. 2016 ska andelen av bebyggelsetillskott i goda kollektivtrafiklägen ha ökat jämfört med 2010. %-andel skyddad mark Ett mål som beslutats och följs upp inom ramen för RUFS 2010. 2.3 HÄLSOFRÄMJANDE MILJÖARBETE 2.3.1 Minska miljö- och hälsorisker med kemiska produkter och varor 2.3.1.1 År 2016 ska alla kemikalier och kemiska produkter som är avvecklingsämnen enligt landstingets utfasningslista bort från alla landstingsfinansierad verksamhet. Totalt ska alla utfasningsämnen ha minskat med 80 procent jämfört med 2006. Antal avvecklingsämnen och förbrukning i liter/kg Vårdverksamheter inom SLL Mäts på samma sätt om i Miljö Steg 5. Utfasningsämnen som förvaltningar och bolag använder för vård och laboratorieverksamhet HSN-förvaltningen Utfasningsämnen som används i delar av den landstingsfinansierade privata vården. Locum Nya Karolinska Solnaförvaltningen (NKS) Avvecklingsämnen som används för landstingsfinansierad bygg- och fastighetsverksamhet Avvecklingsämnen som används för landstingsfinansierad bygg- och fastighetsverksamhet
14 SL WÅAB Avvecklingsämnen som används för landstingsfinansierad bygg- och fastighetsverksamhet samt kollektivtrafik (ej bränsle), inklusive underhåll av fordon och infrastruktur Avvecklingsämnen som används för landstingsfinansierad kollektivtrafik till sjöss (ej bränsle), inklusive underhåll av fordon och infrastruktur. 2.3.1.2 År 2016 ska inga varor köpas in eller upphandlas i landstingsfinansierad verksamhet som innehåller avvecklingsämnen enligt landstingets utfasninglista. Krav ställs i upphandlingar (ja/nej) Målet omfattar varor och tjänster som förvaltningar och bolag upphandlar. I uppföljningen anger verksamheterna om krav enligt målet har ställts (ja/nej) All landstingsfinansierad verksamhet. 2.3.1.3 År 2016 ska endast material och produkter, som uppfyller Byggvarubedömningens kriterier för rekommenderat eller accepterat material, användas vid landstingets ny- eller ombyggnad. Krav ställs i upphandlingar (ja/nej). Ny- och ombyggnader som beställs av landstingets egna verksamheter. Ett mål som enbart rör landstingets egna verksamheter. Locum ligger idag på 80-85% godkända material. Detta beror på att ej bedömda ämnen i BVB räknas som ej godkända. Utrymme ska finnas för en stegvis ökning av bedömda produkter.
15 2.3.2 Minska miljörisker med läkemedel 2.3.2.1 Landstinget ska verka för att utsläppen från produktion av läkemedel minskar. Under programperioden ska miljökrav ställas och landstingets uppförandekod tillämpas vid upphandling av läkemedel. Krav ställs i upphandlingar (ja/nej). Nytt mål. Landstingets egna verksamheter. 2.3.2.2 År 2016 är halterna i miljön av de mest miljöbelastande läkemedelssubstanserna lägre än 2011. Massflöden av läkemedel i utsläppsvatten från reningsverk Miljöutbildade förskrivare. Åtgärder för minskad miljöpåverkan av läkemedel. LSF redovisar. Vårdverksamheter redovisar totalt antal förskrivare som under året gått utbildning om läkemedel och miljö. Vårdverksamheter inom SLL redovisar om t ex kommunikation, följsamhet Kloka Listan, förskrivning av startförpackningar/små förpackningar. Handlingsplan för målet kommer att utarbetas och följas upp av LSF. Vårdverksamheter
16 2.3.2.3 Under programperioden ska landstinget arbeta för en säkrare och mer kostnadseffektiv läkemedelshantering som bidrar till ökad säkerhet för personal och patienter samt minskar mängden läkemedelsavfall. Exempel på arbetsområden är arbete med slutenvårddos, färdigberedda standarddoser och läkemedelsautomat och delade läkemedelsförråd. Nytt mål. Vårdgivare 2.3.2.4 År 2016 ska antalet uthämtade antibiotikarecept i Stockholms läns landsting inte överstiga 250 per 1000 invånare och år. Detta överensstämmer med Stramas och regeringens mål för en rationell antibiotikaanvändning.. Antal uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare. Nytt mål. Målet överensstämmer med nationella Stramas och Svensk förening för allmänmedicins mål för en rationell antibiotikaanvändning. Alla recept som förskrivs i av landstinget upphandlade verksamheter inom öppenvården. Detta avser alla antibiotikarecept utskrivna inom öppenvård (vårdcentraler, sjukhus tandläkare m.fl. ).
17 2.3.3 Minska utsläpp av luftföroreningar 2.3.3.1 År 2016 är utsläppen av partiklar och andra luftföroreningar till miljön från Stockholms lokaltrafik minskade med 10 procent jämfört med år 2011. Partiklar anges i ton Utsläppen beräknas per personkilometer. Kväveoxider anges i ton Utsläppen beräknas per personkilometer Personkilometer Utsläppen beräknas per personkilometer SL, Färdtjänsten Waxholms Ångfartyg AB Bussar, exklusive ersättningstrafik Taxi, specialfordon, närtrafik Egna och externa fartyg 2.3.4 Ökad mängd ekologiska livsmedel 2.3.4.1 År 2016 är 30 procent av livsmedlen som serveras i all landstingsfinansierad verksamhet baserade på ekologiskt framställda produkter. % - andel ekologiskt av totalkostnaden för livsmedel Landstingsfinansierade verksamheter med patientmat och matproduktion. Gäller livsmedel som används till patientmat på de stora sjukhusen + matproducerande enheter. Personarmat/fika får gärna tilläggsredovisas. Som ekologiskt räknas mat som producerats enligt KRAV:s regler eller enligt (EG) nr 834/2007, och kommissionens förordning (EG) nr 889/2008. Som ekologiskt räknas även fisk som uppfyller MSC märkningens kriterier.
18 2.3.5 En god livsmiljö 2.3.5.1 Landstinget ska via den regionala planeringen verka för att år 2016 har andelen av befolkningen med god tillgång till tätortsnära natur och grönområden med god kvalité ökat jämfört med 2010. Landstinget ska ha en folkhälsopolicy med syfte att arbeta för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt samverka kring hälsa med andra aktörer i länet. % Målet följs upp inom ramen för RUFS 2010 och landstingets Folkhälsopolicy.