Kommunstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr. Sida 2016-12-05 KS/2016:229/04 1 (2) KS/2015:238/00 Avdelning: Handläggare: Ekonomi Torstein Tysklind Finanspolicy och riktlinjer för riskhantering Förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslag till kommunfullmäktige 1. Fastställa Finanspolicy för Gagnefs kommun att gälla från 2016-12-31. 2. Upphäva kommunfullmäktiges beslut 2014-03-10 20, beslutspunkt 1. Kommunstyrelsens beslut under förutsättning av erforderligt beslut från kommunfullmäktige 1. Fastställa Riktlinjer för riskhantering i Gagnefs kommuns finansförvaltning att gälla från 2016-12-31. 2. I delegationsordningen ändra punkt 2.1, 2.2, 2.3 och 2.4 samt fastställa en ny punkt 2.4b. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige fastställde 2012 en finanspolicy för Gagnefs kommun som gäller från 2012-07-01. Finanspolicyn reviderades av kommunfullmäktige 2014-03-10. Finanspolicyn föreskriver att denna ska uppdateras årligen. I hanteringen av kommunens låneportfölj har den nuvarande finanspolicyn visat sig förutsätta ett högt risktagande genom att framhäva fördelen av en rörlig ränta genom formuleringen Trots detta är det på lång sikt sannolikt billigare att låna med rörlig ränta än att binda räntan. ge svagt stöd för kommunens tjänstemän i de lånebeslut som ska fattas Utifrån detta har det i arbetet med årets revidering av finanspolicyn varit viktigt att utgå från en analys av vilka risker som finns inom kommunens finansförvaltning. Arbetet med framtagande av förslaget har skett i en arbetsgrupp på ekonomiavdelningen. Förslaget innebär att finanspolicyn som beslutas av kommunfullmäktige kompletteras med ett dokument Riktlinjer för riskhantering i Gagnefs kommuns finansförvaltning som kommunstyrelsen beslutar om. I finanspolicyn finns utifrån de identifierade riskerna övergripande regelverk och målsättningar för kommunens finansförvaltning. I reglementet finns mer detaljerade regler om hur riskerna ska hanteras och följas upp. Detta följer den uppdelning av ansvaret inom finansförvaltningen där ansvar för riskhantering och uppföljning ligger hos kommunstyrelsen.
Gagnefs kommun Datum Dnr. Sida 2016-12-05 KS/2016:229/04 2 (2) KS/2015:238/00 Beslutsunderlag Finanspolicy Gagnefs kommun förslag KS 2016-12-12 (10 sidor) Riktlinjer för riskhantering i Gagnefs kommuns finansförvaltning (4 sidor) Förslag ändringar delegationsordning punkt 2.1 till 2.4 samt ny punkt 2.4b (1 sida) Jämförelse förslag till ny med gällande finanspolicy (13 sidor) Tidigare beslut i ärendet Kf 140310 20, dnr KS/2014:109/04 Protokollsutdrag Kommunchefen Ekonomiavdelningen
Finanspolicy för Gagnefs kommun Förslag KS 2016-12-12 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Vad är en finanspolicy?... 2 1.2. Syfte... 2 1.3. Områden... 2 1.4. Mål... 2 2. Finansorganisation och ansvarsfördelning... 2 2.1. Styrning av den finansiella verksamheten... 2 2.2. Ansvarsfördelning inom finansorganisationen... 3 3. Koncernbank och kapitalförsörjning... 3 3.1. Koncernbank... 3 3.2. Utlåning till andra intressenter... 4 4. Upplåning och riskhantering... 5 4.1 Ramar för upplåning... 5 4.2 Upplåning och amortering... 5 4.3 Upphandling... 5 4.4 Ränterisk... 5 4.5 Kapitaliseringsrisker... 5 4.6 Valutarisker... 6 4.7 Likviditetsrisker... 6 4.8 Betalningsberedskap... 6 4.9 Koncentrationsrisker... 7 4.10 Hanterings- och organisationsrisker... 7 4.11 Leasing... 7 5. Rapportering och uppföljning... 8
1. Inledning 1.1. Vad är en finanspolicy? Kommunens finanspolicy är ett styrdokument som reglerar den finansiella verksamheten inom kommunen. Med finansiella frågor avses i detta fall finansiella risker, finansiell struktur och finansförvaltning. Gagnefs kommuns kommunkoncern omfattar Gagnefs kommun samt de helägda dotterbolagen Gagnefsbostäder AB och Gagnefs Teknik AB. Finanspolicyn är koncernövergripande och ska följas av alla enheter inom kommunkoncernen. 1.2. Syfte Syftet med finanspolicyn är att Ange hur finansverksamheten inom kommunkoncernen ska styras. Klargöra ansvarsfördelningen i finansiella frågor. Ange hur finansiella risker ska begränsas och hanteras Fastställa rapportering, uppföljning och kontroll. 1.3. Områden De områden som omfattas av finanspolicyn är Kapitalförsörjning Räntebindning Kapitalbindning Likviditet Bankfrågor i övrigt 1.4. Mål Investeringar och förvärv ska finansieras, förutom av upparbetade överskott och eget kapital, även genom att ta upp lån. Övergripande mål för finansförvaltningen är att: Säkerställa kommunkoncernens betalningsförmåga på kort och lång sikt. Minimera kostnaden för främmande kapital. Begränsa finansiella risker samtidigt som bästa möjliga räntenetto ska eftersträvas. Detta uppnås genom att riskerna identifieras och hanteras inom givna ramar. Säkerställa tillgång till erforderlig finansiering. Samordna koncernens behov av finansiella tjänster och därigenom minimera finansiella kostnader. Säkerställa att finansverksamheten bedrivs med en tillfredsställande intern kontroll. 2. Finansorganisation och ansvarsfördelning 2.1. Styrning av den finansiella verksamheten Finansverksamheten inom Gagnefs kommunkoncern hanteras av kommunens finansförvaltning. Denna förvaltning är organisatoriskt kopplad till kommunens ekonomiavdelning.
Kommunens finansförvaltning ansvarar för upplåning, placeringar och hantering av finansiella risker i kommunkoncernen. Finansförvaltningen representerar Gagnef på finansmarknaderna. Dotterbolagen får inte själva utföra finansiella transaktioner med externa parter. Dotterbolagen får inte heller ha fordringar eller skulder till andra bolag inom koncernen än Gagnefs kommun såvida dessa inte har godkänts eller initierats av finansförvaltningen. 2.2. Ansvarsfördelning inom finansorganisationen Kommunfullmäktiges ansvar Att besluta om Gagnefs finanspolicy Att minst en gång per år besluta om Ramar för in och utlåning i Gagnefs kommunkoncern. Rambeslutet styr kommunkoncernens upplåning samt utlåning till kommunens dotterbolag och övrig utlåning. Rambeslutet ska även innehålla räntemarginaler för utlåning till dotterbolagen Kommunstyrelsens ansvar Att försäkra sig om att riskhanteringen inom Gagnef hanteras tillfredsställande. Att fastställa ytterligare riktlinjer för riskhanteringen i kommunens finansorganisation. Löpande följa upp finansförvaltningens resultat och riskhantering. Kommunchefens ansvar Kommunchefen har det övergripande ansvaret för finansfrågor. I den rollen ingår följande: Att implementera policyn i kommunkoncernen och tillse att den följs. Att hantera koncernens finansiella risksituation enligt de ramar som anges i finanspolicyn. Att utifrån budget och politiska beslut upphandla nya kreditfaciliteter och ansvara för placeringar Att stödja Gagnefs kommunkoncernen i finansiella frågor. Att erforderlig kompetens och systemstöd finns för att stödja den finansiella riskhanteringen. Att förhandla om bankvillkor för bankkonton, betalningar och koncernkontosystem. Att genomföra affärsavslut med bank avseende lån, placeringar, räntederivat och valutainstrument. Att ha kontakt med penning- och kapitalmarknaderna för att säkerställa att Gagnef har tillgång till väsentlig information som kan bidra till en god finanshantering. Att bedriva likviditetsplanering inom koncernen. Att framställa finansrapporter enligt finanspolicyn och finansinstruktioner. En lämplig form är att löpande redovisa finansiell status i kommunens ekonomiska rapportering i form av månadsrapporter, delårsrapport och årsredovisning. Att initiera årlig uppdatering av finanspolicyn samt kommunstyrelsens riktlinjer för riskhantering. 3. Koncernbank och kapitalförsörjning 3.1. Koncernbank Kommunens finansförvaltning ska löpande se över koncernens lånebehov samt tillgängliga bekräftade låneutrymmen och vid behov upphandla nya kreditfaciliteter inom ramen för vad som
anges i policyn. Upplåningen ska ske med den förmånligaste finansieringskällan inom ramen för gällande regler. Finansiering av dotterbolagen ska ske genom Gagnefs kommun efter samråd med respektive dotterbolag. Räntenivån och marginalen på utlåningen till dotterbolagen fastställs av kommunfullmäktige i samband med fastställande av kommunens årliga budget. Gagnefs Teknik AB Kommunen är koncernbank för Gagnefs Teknik AB. Utlåning sker till genomsnittlig ränta för kommunens låneportfölj, kompletterat med en räntemarginal som fastställs i dokumentet Ramar för in och utlåning i Gagnefs kommunkoncern. Gagnefsbostäder AB Kommunen är koncernbank för Gagnefsbostäder AB. Utlåning sker till genomsnittlig ränta för kommunens låneportfölj, kompletterat med en räntemarginal som fastställs i dokumentet Ramar för in och utlåning i Gagnefs kommunkoncern. Nivåerna för utlåning till dotterbolag regleras genom kommunfullmäktiges beslut om Ramar för in och utlåning i Gagnefs kommunkoncern. 3.2. Utlåning till andra intressenter Räntefria lån Till vägföreningar sker utlåning räntefritt under 10 år. Lånen är avsedda att hjälpa till med finansiering vid vägförbättringar, asfalteringar, etc. Gatuchef har delegation för att hantera dessa lån. Kommunen kan även i speciella fall låna ut pengar utan att debitera ränta. För en sådan utlåning krävs kommunfullmäktiges godkännande.
Övriga lån Utlåning kan ske till samfällighetsföreningar för gemensamt enskilt avlopp. Samfällighetsföreningen skall uppfylla kommunens fastställda regler för gemensamma enskilda avloppsanläggningar. Föreningarna kan få låna 50 % av investeringskostnaderna inklusive moms till en ränta på genomsnittet av Gagnefs kommuns låneränta + 1 procentenhet. Lånetid är maximalt 10 år. Utlåning till övriga intressenter kan ske med kommunfullmäktiges godkännande. För sådan utlåning debiteras en ränta baserad på Stibor 90 dagar + 2 procentenheter. 4. Upplåning och riskhantering 4.1 Ramar för upplåning Kommunfullmäktige fattar beslut om Ramar för in och utlåning i Gagnefs kommunkoncern. Rambeslutet ska definiera en övre gräns för upplåningen i kommunkoncernen. Ramarna ska revideras varje år i budgetarbetet och kan under budgetåret vid behov revideras av kommunfullmäktige. Rambeslutet ska även innehålla räntemarginaler för utlåning till dotterbolagen. 4.2 Upplåning och amortering Inom de gränser som definieras av kommunfullmäktiges beslut om Ramar för in och utlåning i Gagnefs kommunkoncern är det behovet av likviditet som skall styra om upplåning eller amortering ska genomföras. Det är finansförvaltningen som bevakar likviditeten för Gagnefs kommun och ser till att kommunen har en tillräcklig betalningsberedskap. I kommunens dotterbolag Gagnefsbostäder AB och Gagnefs Teknik AB åligger ansvaret för att bolagen har tillräcklig betalningsberedskap bolagens styrelse. Styrelserna kan delegera ansvaret för att bevaka likviditeten och initiera upplåning och amortering till bolagens verkställande direktörer (VD). Bolagen ska normalt avisera lånebehov hos kommunkoncernen två månader innan utbetalning ska ske. 4.3 Upphandling Upplåning ska upphandlas i varje enskilt fall. Kommunen ska begära in offerter från minst 3 långivare. 4.4 Ränterisk Ränterisk uppstår i samband med att skuldportföljens exponeringar i räntebindning blir utsatta för påverkan i takt med förändringar på penning- och obligationsmarknaden. Räntekostnaden ökar normalt sätt med räntebindningstiden. Rörliga lån är billigast, korta lån något dyra, och långa lån dyrast. I kommunens finansförvaltning ska en avvägning göras mellan att ha en låg räntekostnad och att skydda kommunen mot framtida räntekostnadshöjningar. 4.5 Kapitaliseringsrisker Kapitaliseringsrisker uppstår om kapital inte är tillgänglig på lånemarknaden när kommunen behöver nyupplåning eller att omsätta sina lån. Risken ökar kraftigt vid oroliga finansiella marknader och finanskriser. Om kommunen lånar utan kapitalbindning ökar risken, då långivarna på kort varsel kan säga upp krediterna.
En långsiktig kapitaliseringsrisk uppstår när långsiktiga finansieringsbehov täcks upp med kortsiktiga krediter. Kommunen ska ha en rimlig balans i sin kapitalbindningstid som är anpassat till att större delen av kommunens upplåningsbehov är långsiktigt. Finansförvaltningen ska eftersträva att lånens förfallodagar har en rimlig fördelning i framtiden, för att minska risken för att inte kunna omsätta sina lån 4.6 Valutarisker Uppstår om kommunen när kommunen har placeringar, kortfristiga skulder och lån i utländsk valuta. Kommunen ska i möjligaste mån undvika valutarisker. Regler Placering och upplåning i annan valuta än svenska kronor är inte tillåten. Betalningsflöden i utländsk valuta skall kurssäkras om de uppgår till ett motvärde motsvarande minst 0,5 mnkr. 4.7 Likviditetsrisker Uppstår som underlikviditet om kommunen saknar medel att betala sina löpande fordringar Uppstår som överlikviditet om kommunen har stora likvida medel utan möjlighet att amortera långfristig skuld Medlemskapet i Kommuninvest ekonomisk förening er ett steg i kommunens planering för att alltid ha tillgång till långsiktiga krediter. Kommunens hantering av kapitaliseringsrisker är en del av kommunens strategi för att undvika likviditetsrisker. Kommunen ska ha en fortlöpande likviditetsuppföljning och planering Kommunen ska ha en tillräcklig betalningsberedskap Kommunen ska ha en beredskap för att kunna placera eventuell överskottslikviditet till en rimlig avkastning Regler Eventuell överlikviditet ska främst användas till att amortera lån. Vid överlikviditet får kommunen placera medel i: o Insättningar i svenska banker o Obligationer, certifikat eller motsvarande i svenska banker o Statsobligationer o Återstående löptid på placeringar får vara högst sex månader. o Placeringar ska ske utifrån etiskt försvarbara riktlinjer 4.8 Betalningsberedskap Finansförvaltningen ska tillse att Gagnefs kommun har en tillräcklig betalningsberedskap
4.9 Koncentrationsrisker Uppstår om kommunen har stor finansiell exponering genom lån och placeringar hos en eller få finansiella aktörer. Risken ökar om aktörerna har svag finansiell ställning. Det är svårt för kommunen att bedöma finansiella aktörers finansiella ställning I kommunens finansförvaltning räknas Kommuninvest genom sin solidariska borgen mellan alla medlemskommuner som en mycket stark finansiell aktör Kommunen ska i sin planering av finansiell exponering ha en avvägning av risken vid exponering mot enskilda finansiella aktörer. Regler Kommunen får i sin långsiktiga upplåning och i sina finansiella placeringar endast ha finansiell exponering mot Staten, Kommuninvest och svenska affärsbanker. Med undantag för Kommuninvest får kommunen inte ha finansiell exponering mot någon finansiell aktör som omfattar mer än 20 % av kommunens långfristiga skuld. Kommunstyrelsen får vid behov sätta begränsningar i finansiell exponering mot Kommuninvest. 4.10 Hanterings- och organisationsrisker Uppstår när tjänstemän inom finansförvaltningen fattar beslut om upplåning och finansiella placeringar Beslut om upplåning och placering ska i Gagnefs kommunkoncern ske centralt inom kommunens finansförvaltning. Därför tillämpar kommunen en internbank. De tjänstemän som fattar beslut inom finansförvaltningen ska ha tillräcklig kompetens. Regler I sin finansiering har Gagnef möjlighet att använda de i marknaden traditionella upplåningsinstrumenten. Följande upplåningsinstrument är tillåtna för att hantera Gagnefs kommuns finansieringsbehov: o Lån o Checkkredit o Reverser, certifikat och obligationer o Swappar kan användas för att binda räntan på underliggande rörliga lån Utöver det som angetts ovan får kommunen inte använda derivat i sin finansförvaltning. 4.11 Leasing Utöver vanlig upplåning får kommunen finansiera köp av personbilar genom leasing. I övrigt ska leasing som finansieringsform undvikas.
5. Rapportering och uppföljning Kommunens finansförvaltning har att löpande avrapportera efterlevnaden av kommunens finanspolicy. Avrapportering sker till kommunstyrelsen som fastställer ramar för rapporteringen. En gång per år, i samband med årsbokslutet, ska en avrapportering ske till kommunfullmäktige. Avsikten med detta är att säkerställa att finanspolicyn efterlevs, att de finansiella riskerna kontrolleras och att mäta finansnettots utveckling.
Jämförelse förslag till ny med gällande finanspolicy Förslag Ny finanspolicy Gällande finanspolicy 1. Inledning 1.1. Vad är en finanspolicy? Kommunens finanspolicy är ett styrdokument som reglerar den finansiella verksamheten inom kommunen. Med finansiella frågor avses i detta fall finansiella risker, finansiell struktur och finansförvaltning. Gagnefs kommuns kommunkoncern omfattar Gagnefs kommun samt de helägda dotterbolagen Gagnefsbostäder AB och Gagnefs Teknik AB. Finanspolicyn är koncernövergripande och ska följas av alla enheter inom kommunkoncernen. 1.2. Syfte Syftet med finanspolicyn är att Ange hur finansverksamheten inom kommunkoncernen ska styras. Klargöra ansvarsfördelningen i finansiella frågor. Ange hur finansiella risker ska begränsas och hanteras Fastställa rapportering, uppföljning och kontroll. 1.3. Områden De områden som omfattas av finanspolicyn är Kapitalförsörjning Räntebindning Kapitalbindning Likviditet Bankfrågor i övrigt
1.4. Mål Investeringar och förvärv ska finansieras, förutom av upparbetade överskott och eget kapital, även genom att ta upp lån. Övergripande mål för finansförvaltningen är att: Säkerställa kommunkoncernens betalningsförmåga på kort och lång sikt. Minimera kostnaden för främmande kapital. Begränsa finansiella risker samtidigt som bästa möjliga räntenetto ska eftersträvas. Detta uppnås genom att riskerna identifieras och hanteras inom givna ramar. Säkerställa tillgång till erforderlig finansiering. Samordna koncernens behov av finansiella tjänster och därigenom minimera finansiella kostnader. Säkerställa att finansverksamheten bedrivs med en tillfredsställande intern kontroll. 2. Finansorganisation och ansvarsfördelning 2.1. Styrning av den finansiella verksamheten Finansverksamheten inom Gagnefs kommunkoncern hanteras av kommunens finansförvaltning. Denna förvaltning är organisatoriskt kopplad till kommunens ekonomiavdelning. Kommunens finansförvaltning ansvarar för upplåning, placeringar och hantering av finansiella risker i kommunkoncernen. Finansförvaltningen representerar Gagnef på finansmarknaderna. Dotterbolagen får inte själva utföra finansiella transaktioner med externa parter. Dotterbolagen får inte heller ha fordringar eller skulder till andra bolag inom koncernen än Gagnefs kommun såvida dessa inte har godkänts eller initierats av finansförvaltningen. 2.2. Ansvarsfördelning inom finansorganisationen Kommunfullmäktiges ansvar Att besluta om Gagnefs finanspolicy Att minst en gång per år besluta om Ramar för in och utlåning i Gagnefs kommunkoncern. Rambeslutet styr kommunkoncernens upplåning samt utlåning till kommunens dotterbolag och övrig utlåning. Rambeslutet ska även innehålla räntemarginaler för utlåning till dotterbolagen Kommunstyrelsens ansvar Att försäkra sig om att riskhanteringen inom Gagnef hanteras tillfredsställande. Kommunstyrelsens ansvar Att försäkra sig om att riskhanteringen inom Gagnef hanteras tillfredsställande.
Att fastställa ytterligare riktlinjer för riskhanteringen i kommunens finansorganisation. Löpande följa upp finansförvaltningens resultat och riskhantering. Löpande följa resultatutvecklingen i finansförvaltningen. Kommunchefens ansvar Kommunchefen har det övergripande ansvaret för finansfrågor. I den rollen ingår följande: Att implementera policyn i kommunkoncernen och tillse att den följs. Att hantera koncernens finansiella risksituation enligt de ramar som anges i finanspolicyn. Att utifrån budget och politiska beslut upphandla nya kreditfaciliteter och ansvara för placeringar Att stödja Gagnefs kommunkoncernen i finansiella frågor. Att erforderlig kompetens och systemstöd finns för att stödja den finansiella riskhanteringen. Att förhandla om bankvillkor för bankkonton, betalningar och koncernkontosystem. Att genomföra affärsavslut med bank avseende lån, placeringar, räntederivat och valutainstrument. Att ha kontakt med penning- och kapitalmarknaderna för att säkerställa att Gagnef har tillgång till väsentlig information som kan bidra till en god finanshantering. Att bedriva likviditetsplanering inom koncernen. Att framställa finansrapporter enligt finanspolicyn och finansinstruktioner. En lämplig form är att löpande redovisa finansiell status i kommunens ekonomiska rapportering i form av månadsrapporter, delårsrapport och årsredovisning. Att initiera årlig uppdatering av finanspolicyn samt kommunstyrelsens riktlinjer för riskhantering. 3. Koncernbank och kapitalförsörjning 3.1. Koncernbank Kommunens finansförvaltning ska löpande se över koncernens lånebehov samt tillgängliga bekräftade låneutrymmen och vid behov upphandla nya kreditfaciliteter inom ramen för vad som anges i policyn. Upplåningen ska ske med den förmånligaste finansieringskällan inom ramen för gällande regler. Finansiering av dotterbolagen ska ske genom Gagnefs kommun efter samråd med respektive dotterbolag. Räntenivån och marginalen på utlåningen till dotterbolagen fastställs av kommunfullmäktige i samband med fastställande av kommunens årliga budget. Gagnefs Teknik AB Kommunen är koncernbank för Gagnefs Teknik AB.
Utlåning sker till genomsnittlig ränta för kommunens låneportfölj, kompletterat med en räntemarginal som fastställs i dokumentet Ramar för in och utlåning i Gagnefs kommunkoncern. Utlåning sker till genomsnittlig ränta för kommunens låneportfölj, kompletterat med en räntemarginal som fastställs i dokumentet Ramar för in och utlåning i Gagnefs kommunkoncern. För år 2013 är räntemarginalen bestämd till 1,0 % Ränta debiteras två gånger per år. Gagnefsbostäder AB Kommunen är koncernbank för Gagnefsbostäder AB. Utlåning sker till genomsnittlig ränta för kommunens låneportfölj, kompletterat med en räntemarginal som fastställs i dokumentet Ramar för in och utlåning i Gagnefs kommunkoncern. Utlåning sker till genomsnittlig ränta för kommunens låneportfölj, kompletterat med en räntemarginal som fastställs i dokumentet Ramar för in och utlåning i Gagnefs kommunkoncern. För år 2013 är räntemarginalen bestämd till 0,2 % Ränta debiteras två gånger per år. Nivåerna för utlåning till dotterbolag regleras genom kommunfullmäktiges beslut om Ramar för in och utlåning i Gagnefs kommunkoncern.
3.2. Utlåning till andra intressenter Räntefria lån Till vägföreningar sker utlåning räntefritt under 10 år. Lånen är avsedda att hjälpa till med finansiering vid vägförbättringar, asfalteringar, etc. Gatuchef har delegation för att hantera dessa lån. Kommunen kan även i speciella fall låna ut pengar utan att debitera ränta. För en sådan utlåning krävs kommunfullmäktiges godkännande. Övriga lån Utlåning kan ske till samfällighetsföreningar för gemensamt enskilt avlopp. Samfällighetsföreningen skall uppfylla kommunens fastställda regler för gemensamma enskilda avloppsanläggningar. Föreningarna kan få låna 50 % av investeringskostnaderna inklusive moms till en ränta på genomsnittet av Gagnefs kommuns låneränta + 1 procentenhet. Lånetid är maximalt 10 år. Utlåning till övriga intressenter kan ske med kommunfullmäktiges godkännande. För sådan utlåning debiteras en ränta baserad på Stibor 90 dagar + 2 procentenheter 4. Upplåning och riskhantering 4.1 Ramar för upplåning Kommunfullmäktige fattar beslut om Ramar för in och utlåning i Gagnefs kommunkoncern. Rambeslutet ska definiera en övre gräns för upplåningen i kommunkoncernen. Ramarna ska revideras varje år i budgetarbetet och kan under budgetåret vid behov revideras av kommunfullmäktige. Rambeslutet ska även innehålla räntemarginaler för utlåning till dotterbolagen. 4. Upplåning 4.1 Ramar för upplåning Kommunfullmäktige fattar beslut om Ramar för in och utlåning i Gagnefs kommunkoncern. Rambeslutet ska genom att summera de upplåningsbehov som finns i kommun och dotterbolagen definiera en övre gräns för upplåningen i kommunkoncernen. Ramarna ska revideras varje år i budgetarbetet och kan under budgetåret vid behov revideras av kommunfullmäktige. Rambeslutet ska även innehålla räntemarginaler för utlåning till dotterbolagen.
4.2 Upplåning och amortering Inom de gränser som definieras av kommunfullmäktiges beslut om Ramar för in och utlåning i Gagnefs kommunkoncern är det behovet av likviditet som skall styra om upplåning eller amortering ska genomföras. Det är finansförvaltningen som bevakar likviditeten för Gagnefs kommun och ser till att kommunen har en tillräcklig betalningsberedskap. I kommunens dotterbolag Gagnefsbostäder AB och Gagnefs Teknik AB åligger ansvaret för att bolagen har tillräcklig betalningsberedskap bolagens styrelse. Styrelserna kan delegera ansvaret för att bevaka likviditeten och initiera upplåning och amortering till bolagens verkställande direktörer (VD). Bolagen ska normalt avisera lånebehov hos kommunkoncernen två månader innan utbetalning ska ske. 4.3 Upphandling Upplåning ska upphandlas i varje enskilt fall. Kommunen ska begära in offerter från minst 3 långivare. 4.2 Upplåning och amortering Kommunens finansförvaltning ansvarar för att vid behov initiera upplåning inom de av kommunfullmäktige beslutade ramarna. På samma sätt ska finansförvaltningen initiera amortering av lån vid överlikviditet. Motsvarande dessa punkter fanns i den tidigare finanspolicyn under punkten betalningsberedskap, se nedan 4.3 Upphandling Upplåning ska upphandlas i varje enskilt fall. Kommunen begär därvid in offerter från minst 3 långivare.
4.4 Ränterisk Ränterisk uppstår i samband med att skuldportföljens exponeringar i räntebindning blir utsatta för påverkan i takt med förändringar på penning- och obligationsmarknaden. Räntekostnaden ökar normalt sätt med räntebindningstiden. Rörliga lån är billigast, korta lån något dyra, och långa lån dyrast. I kommunens finansförvaltning ska en avvägning göras mellan att ha en låg räntekostnad och att skydda kommunen mot framtida räntekostnadshöjningar. 4.5 Ränterisk Grundläggande syn på kommunkoncernens strategi för ränterisker Följande tankar genomsyrar kommunens finansiella strategi: Ränterisk uppstår i samband med att skuldportföljens exponeringar i räntebindning blir utsatta för påverkan i takt med förändringar på penning- och obligationsmarknaden. Trots detta är det på lång sikt sannolikt billigare att låna med rörlig ränta än att binda räntan. Kommunen har egen beskattningsrätt och bör därmed kunna uppnå bästa möjliga ränta. Därmed har man en låg ränterisk. Kommunen är medlem i Kommuninvest. Detta utgör en grund som medför en minimal risk för att lån ska sägas upp. Kommunkoncernen har stora kommande pensionsutbetalningar och förmodligen stora investeringsbehov. Därmed kan fokus helt läggas på upplåning och amorteringar. Inga placeringar är därför aktuella förutom för tillfälligt överskottskapital.
4.5 Kapitaliseringsrisker Kapitaliseringsrisker uppstår om kapital inte är tillgänglig på lånemarknaden när kommunen behöver nyupplåning eller att omsätta sina lån. Risken ökar kraftigt vid oroliga finansiella marknader och finanskriser. Om kommunen lånar utan kapitalbindning ökar risken, då långivarna på kort varsel kan säga upp krediterna. En långsiktig kapitaliseringsrisk uppstår när långsiktiga finansieringsbehov täcks upp med kortsiktiga krediter. Kommunen ska ha en rimlig balans i sin kapitalbindningstid som är anpassat till att större delen av kommunens upplåningsbehov är långsiktigt. Finansförvaltningen ska eftersträva att lånens förfallodagar har en rimlig fördelning i framtiden, för att minska risken för att inte kunna omsätta sina lån 4.6 Valutarisker Uppstår om kommunen när kommunen har placeringar, kortfristiga skulder och lån i utländsk valuta. Kommunen ska i möjligaste mån undvika valutarisker. Regler Placering och upplåning i annan valuta än svenska kronor är inte tillåten. Betalningsflöden i utländsk valuta skall kurssäkras om de uppgår till ett motvärde motsvarande minst 0,5 mnkr. 4.7 Valutarisker Gagnefs kommun får inte ha någon exponering i annan valuta.
4.7 Likviditetsrisker Uppstår som underlikviditet om kommunen saknar medel att betala sina löpande fordringar Uppstår som överlikviditet om kommunen har stora likvida medel utan möjlighet att amortera långfristig skuld Medlemskapet i Kommuninvest ekonomisk förening er ett steg i kommunens planering för att alltid ha tillgång till långsiktiga krediter. Kommunens hantering av kapitaliseringsrisker är en del av kommunens strategi för att undvika likviditetsrisker. Kommunen ska ha en fortlöpande likviditetsuppföljning och planering Kommunen ska ha en tillräcklig betalningsberedskap Kommunen ska ha en beredskap för att kunna placera eventuell överskottslikviditet till en rimlig avkastning Regler Eventuell överlikviditet ska främst användas till att amortera lån. Vid överlikviditet får kommunen placera medel i: o Insättningar i svenska banker o Obligationer, certifikat eller motsvarande i svenska banker o Statsobligationer o Återstående löptid på placeringar får vara högst sex månader. o Placeringar ska ske utifrån etiskt försvarbara riktlinjer 4.9 Placeringspolicy Följande grunder gäller för kommunens placeringspolicy; Överskottslikviditet ska primärt användas för att amortera på lån Tillfällig överskottslikviditet kan användas för inlåning på bankkonto eller placering i obligationer, certifikat, eller motsvarande. Återstående löptid på placeringar får vara högst sex månader. Placeringar ska ske utifrån etiskt försvarbara riktlinjer.
4.8 Betalningsberedskap Finansförvaltningen ska tillse att Gagnefs kommun har en tillräcklig betalningsberedskap Den text som finns i det gamla förslaget har i detta förslag flyttats till punkt 4.2 ovan. 4.6 Betalningsberedskap / Likviditet Inom de gränser som definieras av kommunfullmäktiges beslut om Ramar för in och utlåning i Gagnefs kommunkoncern är det behovet av likviditet som skall styra om upplåning eller amortering ska genomföras. Det är finansförvaltningen som bevakar likviditeten för Gagnefs kommun och ser till att kommunen har en tillräcklig betalningsberedskap. I kommunens dotterbolag Gagnefsbostäder AB och Gagnefs Teknik AB åligger ansvaret för att bolagen har tillräcklig betalningsberedskap bolagens styrelse. Styrelserna kan delegera ansvaret för att bevaka likviditeten och initiera upplåning och amortering till bolagens verkställande direktörer (VD). Bolagen ska normalt avisera lånebehov hos kommunkoncernen två månader innan utbetalning ska ske. Finansförvaltningen ska tillse att Gagnefs kommun har en betalningsberedskap genom likvida placeringar och/eller kassa eller bekräftade kreditfaciliteter. Betalningsberedskapen utgör en reserv för kommunkoncernens behov av investeringar samt förfallna krediter. Löpande utbetalningar täcks av motsvarande intäkter. Detaljerade regler för betalningsberedskap har flyttats till riktlinjer för riskhantering som beslutas av kommunstyrelsen Kommunen skall ha tillgångar i kassa och bank som motsvarar en betalningsberedskap om minst 30 betalningsdagar. Tillgängliga likvida medel definieras som: Kassa och bank Ej utnyttjade kreditlöften Finansiella tillgångar som kan omsättas inom tre bankdagar
4.9 Koncentrationsrisker Uppstår om kommunen har stor finansiell exponering genom lån och placeringar hos en eller få finansiella aktörer. Risken ökar om aktörerna har svag finansiell ställning. Det är svårt för kommunen att bedöma finansiella aktörers finansiella ställning I kommunens finansförvaltning räknas Kommuninvest genom sin solidariska borgen mellan alla medlemskommuner som en mycket stark finansiell aktör Kommunen ska i sin planering av finansiell exponering ha en avvägning av risken vid exponering mot enskilda finansiella aktörer. Regler Kommunen får i sin långsiktiga upplåning och i sina finansiella placeringar endast ha finansiell exponering mot Staten, Kommuninvest och svenska affärsbanker. Med undantag för Kommuninvest får kommunen inte ha finansiell exponering mot någon finansiell aktör som omfattar mer än 20 % av kommunens långfristiga skuld. Kommunstyrelsen får vid behov sätta begränsningar i finansiell exponering mot Kommuninvest.
4.10 Hanterings- och organisationsrisker Uppstår när tjänstemän inom finansförvaltningen fattar beslut om upplåning och finansiella placeringar Beslut om upplåning och placering ska i Gagnefs kommunkoncern ske centralt inom kommunens finansförvaltning. Därför tillämpar kommunen en internbank. De tjänstemän som fattar beslut inom finansförvaltningen ska ha tillräcklig kompetens. Regler I sin finansiering har Gagnef möjlighet att använda de i marknaden traditionella upplåningsinstrumenten. Följande upplåningsinstrument är tillåtna för att hantera Gagnefs kommuns finansieringsbehov: o Lån o Checkkredit o Reverser, certifikat och obligationer o Swappar kan användas för att binda räntan på underliggande rörliga lån Utöver det som angetts ovan får kommunen inte använda derivat i sin finansförvaltning. 4.4 Tillåtna instrument I sin finansiering har Gagnefs kommun möjlighet att använda de i marknaden traditionella upplåningsinstrumenten. Följande upplåningsinstrument är tillåtna för att hantera Gagnefs kommuns finansieringsbehov: Lån Checkkredit Reverser, certifikat och obligationer 4.11 Leasing Utöver vanlig upplåning får kommunen finansiera köp av personbilar genom leasing. I övrigt ska leasing som finansieringsform undvikas.
5. Rapportering och uppföljning Kommunens finansförvaltning har att löpande avrapportera efterlevnaden av kommunens finanspolicy. Avrapportering sker till kommunstyrelsen som fastställer ramar för rapporteringen. En gång per år, i samband med årsbokslutet, ska en avrapportering ske till kommunfullmäktige. Avsikten med detta är att säkerställa att finanspolicyn efterlevs, att de finansiella riskerna kontrolleras och att mäta finansnettots utveckling. 5. Rapportering och uppföljning Kommunens finansförvaltning har att löpande avrapportera efterlevnaden av kommunens finanspolicy. Avrapportering sker till kommunstyrelsen och består av två delar: I den löpande ekonomiska rapporteringen som sker varannan månad, avrapporteras lånestatus, räntestatus, mm. 6. Giltighetstid och införande Denna policy gäller från 2012-07-01 och tills vidare. Policyn har reviderats 2014-03-10 Policyn bör omprövas varje år av kommunstyrelsen i samband med fastställande av kommunens budget.