Region Skånes analys av Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård 2013 samt handlingsplan för förbättringar

Region Skånes analys av Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård 2013 samt handlingsplan för förbättringar 1

Analyserna som ligger till grund för denna rapport har huvudsakligen gjorts av sakkunniggrupper inom Region Skåne under ledning av följande personer: Sven Montan, expertgruppen mödrahälsovård Gunnar Moustgaard, chefläkare Psykiatri Skåne Magnus Eneroth, kunskapsgruppen rörelseorganens sjukdomar Elisabet Lindqvist, kunskapsgruppen rörelseorganens sjukdomar Agneta Lindberg, expertgruppen diabetes och kunskapsgruppen endokrina sjukdomar Jesper Petersson, kunskapsgruppen nervsystemets sjukdomar Sven-Erik Olsson, kunskapsgruppen hjärt/kärlsjukdomar Per Ekström, terapigruppen gynekologi Lars Ek, Regional processledare RCC Syd Ingemar Petersson, Epidemiologi- och registercentrum syd Maj Carlsson, apotekare Läkemedelsenheten Åsa Berling, Hälso och sjukvårdsstrateg för God vård Rapporten har sammanställts av Ann Christin Andersson ann-christin.i.andersson@skane.se, medicinsk rådgivare vid Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning, Koncernkontoret, Region Skåne 2

Inledning Den första rapporten Öppna jämförelser för hälso- och sjukvård kom 2006 och innehöll då bara ett fåtal indikatorer, men har över åren utökats och 2013 års rapport innehåller 169 indikatorer varav flertalet finns uppdelade på män och kvinnor och en del även på sjukhusnivå. För kunskapsstyrningen inom Region Skåne har Öppna jämförelser kommit att utgöra en viktig och naturlig del. Öppna jämförelser har sin främsta betydelse som underlag för förbättringsarbete på verksamhetsnivå. Då är det de enskilda indikatorerna inom relevanta områden som står i centrum. För att få en övergripande bild av hur vårdens kvalitet och resultat i det egna landstinget förhåller sig i jämförelse med andra landsting har Öppna jämförelserapporten de senaste åren kompletterats med en Indexrapport där beräknade landstingsindex för g rupper av indikatorer visar landstingens position i förhållande till varandra. Jämförelse mellan landstingens indextal måste dock göras med försiktighet och mer ses som en signal om var en djupare analys av skillnader är mest angelägen än som ett slutligt omdöme av kvalitet och resultat. I 2013 års Öppna jämförelserapport uppvisar Region Skåne förbättrade resultat inom flera områden, men inom några områden är resultaten försämrade och inom några områden ligger Region Skåne bland de sämsta landstingen i Sverige. Hälso- och sjukvårdsnämnden gav vid sammanträde 2013-12-05 hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ta fram en handlingsplan specifikt inriktad på de områden där Region Skånes resultat i de Öppna jämförelserna får sämst utfall. Berörda sakkunniggrupper i Region Skåne har därför haft i uppdrag att analysera resultaten i Öppna jämförelser med fokus på de indikatorer där Region Skånes resultat försämrats jämfört med tidigare år eller där Region Skånes resultat avviker negativt i förhållande till andra landsting. Analyserna med identifierade förbättringsområden och genomförda och pågående förbättringsarbeten samt förslag på ytterligare åtgärder framgår av nedanstående sammanställning. Öppna jämförelser 2013 speglar data i första hand från kvalitetsregister 2012, i vissa fall för flera år bakåt i tiden, och de aktuella resultaten kan därmed ha ändrats senaste året. På motsvarande sätt kommer förbättringar som genomförs under 2014 att påverka resultaten i kvalitetsregistren fullt ut först 2015 och kommer därmed att ge full effekt i Öppna jämförelser 2016. Inom många områden är skillnaderna mellan landstingen små och skiljer sig inte signifikant från varandra. ERC (Epidemiologi- och registercentrum Syd) har kopplats in för fördjupade statistiska analyser och kommer att arbeta vidare med ytterligare fördjupningar inklusive skillnader i utfall mellan könen tillsammans med sakkunniggrupperna. Nedanstående sammanställning av analyserna följer Öppna jämförelserapportens kapitelindelning och för fördjupad beskrivning av respektive indikator hänvisas till huvudrapporten som nås via ÖJ-Rapport2013. Parallellt med denna övergripande analys och framtagande av handlingsplan har sjukvårdförvaltningarna Kryh, Sund och SUS samt Psykiatri Skåne gjort motsvarande analys på sjukhusnivå och tagit fram handlingsplaner för att förbättra sina resultat. Dessa handlingsplaner bifogas. 3

Övergripande indikatorer Inom detta område hamnar Region Skåne på 15:e plats i index (samma som år 2012). Region Skåne uppvisar bra resultat i förhållande till övriga landsting för indikatorn Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet medan för indikatorn Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet har Region Skåne legat bland de sämsta landstingen alltsedan första rapporten kom 2006. Indikator Resultat/Analys/Identifierade brister och problem Pågående och planerade arbeten samt ev förslag på ytterligare åtgärder 2. Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet Under åren 2009-2012 var antalet 45 dödsfall per 100 000 invånare i Skåne, vilket är en statistiskt signifikant förbättring jämfört med åren 2005-2009 då motsvarande antal dödsfall var 52 per 100 000. Jämfört med riket var Skånes värden för perioderna 2009-2012 och 2005-2008 13 respektive 17 procent sämre än riksgenomsnittet. Männen ligger avsevärt högre jämfört med kvinnor, men visar en tydlig fallande trend över tid. Motsvarande trend syns inte lika tydligt för kvinnor. Indikatorn innefattar dödlighet som länkas starkt till rökning, riskbruk av alkohol samt motortrafikolyckor. Man bör alltså fokusera på dessa underliggande riskfaktorer som kan påverkas av hälsopolitiska insatser. Skåne har en högre andel rökare (dagligrökning har dock minskat i Skåne sedan år 2000) och högre andel utrikesfödda jämför med riket, vilket kan ha betydelse för antalet dödsfall i lungcancer. Planering pågår för att använda statistik från Folkhälsorapporten, Skånsk Hälsofakta och SCB kopplad till CNI (Care Need Index) för att få en bättre samlad bild av Skånes socioekonomiska profil och se om den skiljer ut sig på något specifikt sätt jämfört med riket/övriga landsting och regioner. Även inventering av satsningar avseende hälsopolitiska insatser (rök- och alkoholavvänjning) som kan vara relaterade till denna indikator planeras. När det gäller hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet är det också viktigt betänka vilken storlek på förändring man kan förvänta sig på kortare och längre sikt samt hur långt tidsspann man kan förvänta sig mellan en insats och effekten av densamma. Läkemedelsbehandling I index för läkemedelsbehandling hamnar de tre stora landstingen Region Skåne, Stockholm och Västra Götaland sämst. För Region Skånes del beror det främst på hög läkemedelsförskrivning. Följsamheten till rekommenderade preparat vid infektioner (luftvägsinfektioner och urinvägsinfektioner) är däremot god. Region Skåne har generellt en ganska god följsamhet till riktlinjer för enskilda sjukdomstillstånd men dessa ingår i index för respektive sjukdomsområde och påverkar inte index för läkemedelsbehandling. 4

Indikator Resultat/Analys/Identifierade brister och problem Pågående och planerade arbeten samt ev förslag på ytterligare åtgärder 15. Tio eller fler läkemedel bland äldre I Skåne har 11,4% av befolkningen 75 år och äldre minst 10 läkemedel samtidigt. Detta är en relativt hög andel jämfört med andra landsting och även en indikator där andelen i Skåne har ökat jämfört med tidigare mätningar. Öppna jämförelsers indikator omfattar samtliga läkemedel som förskrivits och hämtats ut från apotek, dvs både läkemedel för regelbundet och vid behovsbruk, och både läkemedel för invärtes och utvärtes bruk. Metoden att uppskatta aktuell läkemedelsanvändning innebär en viss osäkerhet, främst genom tolkningen av doseringsangivelser. Värt att beakta är att samtliga läkemedelsgrupper ingår i indikatorn, även hudskyddande och uppmjukande medel, medel vid torra ögon, medel vid mun och tandsjukdomar samt medicinska schampon. En patient med flera av dessa läkemedel i sin läkemedelslista får samma dignitet i utfallet som en patient med lika många läkemedel för systemisk behandling. Trots dessa invändningar sätter indikatorn fokus på ett angeläget problem. Många vårdprogram bygger på dokumentation från läkemedelsprövningar där betydligt yngre människor än de mest sjuka äldre inkluderats, och där hänsyn till de äldres förmåga att klara läkemedelsbehandling inte tas. En hög andel läkemedelsbehandlade patienter ses som ett positivt resultat vid mätningar av följsamhet till vårdprogram. Polyfarmaciproblem kan naturligtvis uppstå för multisjuka patienter där ett flertal vårdprogram blir aktuella. Behandlingsvalet bör utgå från en sammanvägd bedömning av den enskilde patientens situation, men det kan finnas ett antal faktorer som försvårar att så blir fallet. För att få en tydligare beskrivning av anledningar till den omfattande polyfarmacin hos äldre i Region Skåne planeras en kvalitativ undersökning i form av ett antal djupintervjuer med primärvårdsläkare. Undersökningen genomförs av extern konsult och urvalet av intervjupersoner görs i samråd med Läkemedelsrådet för att säkerställa att urvalet omfattar representanter för olika verksamhetsformer, olika grad av erfarenhet samt ger en god geografisk täckning inom regionen. Utifrån resultaten kommer inriktningar för det fortsatta arbetet för att minska problemet med polyfarmaci hos äldre patienter i Skåne att fastställas. Målsättningen är att förbättra för de mest sjuka äldre genom att undvika läkemedel som för den äldre patienten inte ger större nytta än risker. Intervjuerna genomförs under försommaren 2014 och en färdig analysrapport kommer att finnas tidig höst 16. Läkemedelsinteraktion hos äldre För denna indikator görs en punktprevalens av Socialstyrelsen med data som landstingen inte har tillgång till. Region Skåne saknar därför möjlighet att reproducera indikatorn. När det gäller validiteten hos indikatorn framstår den som ytterst tveksam. Med syfte att ta fram ett utbildningsmaterial för de skånska förskrivarna beställdes vilka de ogynnsamma kombinationerna var På grund av mycket tveksam validitet och klinisk relevans har beslutats att inte arbeta vidare med denna indikator som inte längre ingår i Öppna jämförelser läkemedelsbehandlingar. 5

18. Förekomst av antibiotikabehandling hos skånska patienter i 2013 års Öppna jämförelser. Vid bearbetningen av dessa data framkom omfattande validitetsproblem, då ett stort antal av de vanligast förekommande D-interaktionerna i Socialstyrelsens material visade sig antingen vara mindre allvarliga interaktioner eller ingen interaktion överhuvudtaget vid kontroll mot aktuell databas för läkemedelsinteraktioner. Enligt Socialstyrelsen hade en föråldrad databas använts vid framtagning av data. Indikatorn beskriver antalet utköpta antibiotikarecept per 1000 invånare. Trots en märkbar minskning av antibiotikaförskrivningen under senare år ligger storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland fortfarande högst i landet. För att samordna och effektivisera arbetet med att skapa en mer rationell antibiotikaanvändning i Skåne har det skapats en styrgrupp med regional chefläkare, Läkemedelsrådets ordförande, chefen för Enheten för Läkemedelsstyrning, Stramas ordförande och Stramas öppenvårdsansvariga läkare. Strama Skåne är Läkemedelrådets samarbetspartner i antibiotikafrågor. Stramas uppdrag är att verka för att bevara antibiotika som effektiva läkemedel mot bakteriella infektioner och att minska risken för resistensutveckling i Region Skåne. Aktiviteter för att påverka antibiotikaförskrivningen: Stramas uppsökande verksamhet på Vårdcentraler. Vårdcentralens och individuell förskrivning diskuteras kopplat till gällande rekommendationer och riktlinjer och i relation till länets och rikets siffror. För 2014 är målsättningen att samtliga hälsovalsenheter ska besökas och att en handlingsplan för varje vårdcentral upprättas. Antibiotikaförskrivning ingår också ofta i den regelbundna uppsökande verksamheten med läkemedelsinformation och uppföljning från Läkemedelsrådet där varje vårdcentral får fyra besök av Enheten för Läkemedelsstyrning årligen. Bonusgrundande kvalitetsindikator inom Hälsoval Skåne. Det totala behandlingstrycket med antibiotika är en bonusgrundande kvalitetsindikator inom Hälsoval Skåne där vårdcentraler som för sin listade befolkning understiger ett specificerat gränsvärde belönas. Fortbildning. Strama erbjuder fortbildning inom områdena rationell antibiotikabehandling, antibiotikariktlinjer och antibiotikaresistens till följande målgrupper: o Distriktsläkare och ST-läkare i allmänmedicin o Sjuksköterskor som arbetar med infektionstriage 6

o AT-läkare o Sjuksköterskor i slutenvård, öppenvård och kommunal vård (i samråd med Läkemedelsrådet) Riktlinjer för antibiotikabehandling. Region Skånes antibiotikariktlinjer publiceras i en app-version. Publikation av data. Antibiotikastatistik publiceras på Stramas hemsida, i Läkemedelsrådets tidskrift. Läkemedelsbulletinen samt i Smittskyddstidningen. Information mot allmänheten. Allmänheten informeras om nytta och baksidor med antibiotika via reklamavsnitt i TV4, Sjuan och på skärmar på Pågatågen. Föräldrautbildning om antibiotika och infektioner. BHV-sköterskor utbildar föräldrar i föräldrautbildning på BHV- enheter om infektioner hos småbarn och nyttan respektive baksidan med antibiotika. Tillgänglighet Region Skåne hamnar på näst sista plats i index för tillgänglighet (oförändrat jämfört med 2012). Till denna placering bidrar i första hand telefontillgänglighet i primärvården där Region Skåne ligger sämst i landet. Indikatorerna i Öppna jämförelser bygger på Vårdgarantin och inte på Kömiljarden där Region Skåne 2013 uppvisade mycket goda resultat. Vårdgarantin ingår i hälso- och sjukvårdslagen och reglerar hur länge en patient maximalt ska behöva vänta på vård i primärvård och planerad specialiserad vård (0 7 90 90). I den nationella uppföljningen av vårdgarantin exkluderas patientvald väntan (PVV) och medicinskt orsakad väntan (MOV). Region Skåne har beslutat att inte exkludera PVV (med undantag för psykiatrin). När det gäller MOV är definitionen på detta begrepp lika med att patienten inte är klar för åtgärd och kan således inte stå på någon väntelista och kan då följaktligen inte heller registreras som väntande. Region Skånes resultat när det gäller vårdgarantin ser således något sämre ut än vad det skulle vara om PVV inte rapporterades. Den positiva effekten av detta för Region Skåne har blivit att istället för fokus på avvikelser har det blivit dialoger om väntande patienter och om vikten av att fatta rätt beslut och att göra detta i samråd med patienten. Verksamheten motiveras också på detta sätt att arbeta för att minska antalet av- och ombokningar. Region Skåne har en välfungerande organisation för samordning av patienter, där det t ex under 2013 samordnades nästan 5 000 patienter med anledning av vårdgarantin och strax över 5 000 patienter till ledig kapacitet i Region Skåne. 7

Kömiljarden för planerad specialiserad vård första besök och operation/åtgärd 60-60 syftar till att genom ekonomiska incitament stärka tillgänglighetsarbetet i landsting och regioner. Den årliga överenskommelsen omfattar förstabesök och operation/åtgärd i den planerade specialiserade vården och utgår ifrån det vårdutbud som representeras i den nationella databasen Väntetider i vården. Kraven i överenskommelsen har successivt skärpts sedan 2009. Indikator Resultat/Analys/Identifierade brister och problem Pågående och planerade arbeten samt ev förslag på ytterligare åtgärder 32. Primärvårdens tillgänglighet per telefon Region Skåne uppvisar sämst resultat i landet med 78 % besvarade samtal i mars 2013. Resultatet för bästa landstinget är över 99 %. En liten förbättring ses jämfört med föregående mätning i oktober 2012. Uppföljning av telefontillgängligheten i primärvården: - Uppföljning via nationella databasen Väntetider i vården, två ggr per år under mars och oktober, där målet är 100 procent besvarade samtal samma dag. Trenden är en successiv förbättring. Sommaren 2011 genomfördes en förbättring av statistikunderlaget för primärvården i egen regi som innebar att resultatet sjönk rejält, men därefter ses en stadig uppåtgående trend och i okt 2013 redovisades 82 procent besvarade samtal. - Regional månatlig uppföljning av primärvård i egen drift där målet baseras på den nationella mätningen 100 procent besvarade samtal samma dag. Möjlighet till ytterligare uppföljningsvariabler finns. Trenden är att telefontillgängligheten successivt förbättras. Inom Hälosvalet har det de senaste åren varit stort fokus på att förbättra telefontillgängligheten. Sedan hösten 2013 används ytterligare en uppföljning som har annat upplägg. Två kontrollsamtal per vårdcentral och vecka till 85 offentliga och 65 privata vårdcentraler. Totalt för perioden ringdes 34 kontrollsamtal per vårdcentral. Samtalen kodades godkända eller inte godkända och sammantaget ringdes 5 094 kontrollsamtal och av dessa var 4 411 eller 87 procent godkända. Graviditet, förlossning och nyföddhetsvård Inom detta område hamnar Region Skåne på plats 13 i index (plats 12 år 2012). Region Skånes resultat avviker inte påtagligt negativt från rikssnittet för någon av indikatorerna inom detta område, men det finns geografiska skillnader som kräver insatser för nedanstående indikatorer. 8

Indikator Resultat/Analys/Identifierade brister och problem Pågående och planerade arbeten samt ev förslag på ytterligare åtgärder 39. Tobaksvanor under graviditet För Region Skåne redovisas tobaksbruk vid graviditetsvecka 30-32 till 5,55 %. Detta är en minskning från 5,8 under 2008-2009. Siffrorna skiljer mycket mellan olika kommuner i Skåne. De siffror som redovisas på andel som slutar röka/snusa graviditetsvecka 30-32 jämfört med vid inskrivningen utgör 29,6 %. Det finns landsting som uppvisar minskning i över 50 %. Åtta landsting redovisar minskning med över 30 % och nio redovisar mindre andel än Region Skåne. Expertgruppen för MHV tar fram statistik på kommunnivå och riktade satsningar kommer att göras vid barnmorskemottagningar inom kommuner där andelen med tobaksbruk är högt och där andelen som slutat röka är lågt. I övrigt skall insatser inriktas på att öka samverkan med stödfunktioner inom primärvården och med andra samarbetspartners. 40. Screening för riskbruk av alkohol vid graviditet Region Skåne ligger på 83%, rikssnittet på 84 % och det landstinget som lyckas bäst på 95%. Region Skåne har förhållandesvis låg täckningsgrad beträffande andel av förlossningar som registrerats i Mödrahälsovårdsregistret. Specifika årgärder är vidtagna för att öka andelen som registreras i Mödrahälsovårdsregistret och i ackrediteringsvillkoren anges ett måltal på minst 90 %, en siffra som uppnås 2012 av 12 landsting. Fortsatt fokus kommer att riktas mot andel kvinnor som screenas med AUDIT på motsvarande sätt som för indikator 39. Även inom detta område skall insatserna riktas på att öka samverkan med stödfunktioner och samarbetspartner. Man kan förvänta att Region Skånes satsningar på hälsofrämjande insatser mot bruk av tobak och riskbruk av alkohol till unga preventivmedelspatienter och i samband med första gynekologiska cellprovskontrollen kommer att ge effekter på hälsofrämjande insatser också för gravida. Kvinnosjukvård Inom detta område hamnar Region Skåne på plats 13 i index (samma som 2012). Inte för någon indikator avviker Region Skåne nämnvärt negativt i förhållande till rikssnittet, men för andelen dagkirurgiska framfallsoperationer finns en förbättringspotential. Indikator Resultat/Analys/Identifierade brister och problem Pågående och planerade arbeten samt ev förslag på ytterligare åtgärder 55. I Skåne ligger andelen något lägre jämfört med landet som helhet. Vid SUS pågår arbete med att inrätta en dagkirurgisk enhet, vilket kommer 9

Dagkirurgis ka operationer vid livmoderfra mfall. I Skåne har det inte funnits operationsenheter utanför sjukhusen eller på annat sätt dedicerade dagkirurgiska enheter. Detta är en stor fördel för att kunna utarbeta fungerande vårdkedjor för effektiv dagkirurgi. att höja andelen dagkirurgiska framfallsoperationer. Rörelseorganens sjukdomar Inom detta område hamnar Region Skåne på plats 4 i index (samma som 2012). I analysen nedan har enbart Skånes resultat som helhet bedömts och jämförts med rikssnittet. Den skånska sjukvårdens uppdelning i två elektiva ortopediska sjukhus och fyra akutsjukhus med olika patientselektion medför att det inte går att analysera resultat ner på sjukhusnivå. Resultaten är generellt sett bra jämfört med rikssnittet inom samtliga indikatorer. Inom några områden finns dock en förbättringspotential ur ett samhälls- och patientperspektiv. Detta gäller framför allt andelen patienter som får läkemedel mot benskörhet efter fraktur. Indikator Resultat/Analys/Identifierade brister och problem Pågående och planerade arbeten samt ev förslag på ytterligare åtgärder 67. Läkemedel För bästa resultat för att minska risken för framtida fraktur krävs en koordinerad systematisk riskvärdering av patienter med fragilitetsfraktur. mot Baserat på riskvärdering, ev kompletterande utredning och patientens totala benskörhet hälsotillstånd görs valet av intervention (livsstil + läkemedel + andra efter bidragande orsaker + fallprevention eller livsstil + andra bidragande fraktur orsaker). Indikatorn visar andelen frakturdrabbade kvinnor som efter sjukhusvård behandlades med läkemedel mot benskörhet. Skånes resultat; 14%, jmf rikssnitt 14,1% med skillnader mellan landstingen (8-24 %). Mycket dåligt resultat i Skåne, såväl som i Sverige i övrigt. SBU och Läkemedelsverket har i flera genomgångar under senaste åren konstaterat att läkemedelsbehandling av äldre med osteoporos och frakturer är väl dokumenterad och att behandling minskar risken att få fler frakturer. De flesta vetenskapliga studier i sammanhanget anger att 60 70 procent av dessa patienter bör ha någon form av osteoporosförebyggande behandling. För denna indikator finns således en stor förbättringspotential för alla landsting, inklusive Skåne. Ett regionalt vårdprogram för Osteoporos togs fram 2013. Tillsättning av frakturkoordinatorer pågår inom de ortopediska akutverksamheterna på alla förvaltningar. Utbildningsinsatser och insatser för implementering av vårdprogrammet pågår. Rutiner för uppföljning håller på att tas fram. Ett särskilt uppföljningsprojekt har startat med syfte att följa hur väl det nya vårdprogrammet för osteoporos implementeras och vilken effekt det får på kortare och längre sikt. 10

Diabetesvård Region Skåne hamnar på plats fyra i index för diabetessjukvården. Region Skånes utfall är inte dåligt för någon indikator, men ständiga förbättringsarbeten pågår för att ytterligare förbättra resultaten för diabetespatienterna i Skåne. Täckningsgraden i Nationella diabetesregistret (NDR) är ca 90 % i Skåne totalt. Specialistklinikerna har generellt en hög täckningsgrad, medan det i primärvården skiljer sig från drygt 70 % till nära 100 %. Inom primärvården har ett arbete med att öka registreringsfrekvensen varit prioriterat under 2012 och 2013. Tekniken för att mäta blodsockret kontinuerligt och tillföra insulin via pump utvecklas ständigt och denna utrustning kommer att höja livskvaliteten för många patienter med diabetes, anhöriga och familjer samt på sikt bidra till lägre HbA1c. Gemensamma skåneregionala riktlinjer för dessa utrustningar är under bearbetning i Skåne för både barn och vuxna. Kostnaderna för dessa utrustningar kommer med all sannolikhet att öka de närmsta åren för enskilda kliniker. Under 2014 kommer Nationella kunskapsrådets Behandlingsstrategier för patienter med HbA1c >70 mmol/mol, Grupputbildning vid typ 2 diabetes samt vårdprogram för diabetes och äldre att implementeras via regionala kunskapsgruppen för endokrinologi och expertgruppen för diabetes i Region Skåne. I Sverige är de Nationella riktlinjerna för diabetesvård under revidering och kommer i en preliminär version till sommaren 2014. Därefter kommer arbetet med ett regionalt vårdprogram för diabetes att påbörjas i expertgruppen. Vidare har NDR nyligen lanserat en webbtjänst ( Knappen ) där regioner och enskilda vårdcentraler kan få omedelbar tillgång till sammanställningar över sina mätvärden, något bör kunna vara en god hjälp för vårdcentraler och klinker för att övervaka sina framsteg. Hjärtsjukvård Inom hjärtsjukvården hamnar Region Skåne på 9:e plats i index (8:e plats 2011). För endast ett fåtal indikatorer uppvisar Region Skåne resultat som negativt avviker från riket. Indikator Resultat/Analys/Identifierade brister och problem Pågående och planerade arbeten samt ev förslag på ytterligare åtgärder 94. Återförträngning av hjärtats kärl efter PCI. Skåne ligger 63 % över riksgenomsnittet vad gäller återförträngning efter PCI inom ett år. Data från SWEDEHEART-registrets årsrapport 2013 (data från 2012) visar att PCI centra i Skåne: SUS, Helsingborg och Kristianstad ligger markant under genomsnittet i användande av Drug Eluting stent (DES) vid PCI behandling jfr övriga Sverige. Trots osäkerheten i de relativa siffrorna ger talen en indikation på att det oftare förekommer återförträngning i Skåne. Den faktiska användningen av DES är hämtat från SWEDEHEART vars data från 2013 ej är sammanställd ännu. Ett ökat användande av DES (trots kostnad) är den faktor som i studier har visat minskad återförträngning. Genom Skåne gemensam upphandling av bl a stentar har Regionen under 2013 kunnat inhandla DES 11

Bakgrunden har varit ekonomiskt samt att det tidigare har funnits en viss skepticism till läkemedels-stent. till ett lägre pris jfr tidigare vilket förväntas öka användningen. 96. Läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt Återförträngning förekommer i låg frekvens varför små/måttliga förändringar i de absoluta siffrorna ger stora utslag i relativa tal vilket återspeglas i en hög variationsvidd för variabeln. Indikatorn visar andel patienter med sjukhusvårdad hjärtsvikt som under påföljande halvår behandlas med både RAAS-hämmare och betablockerare. Data hämtas från patientregistret och läkemedelsregistret. Region Skåne har fått en förbättring vad gäller hjärtsviktsbehandling över tid men inte i samma takt som övriga landet varför det har skett en försämring relativt riksgenomsnittet. Det föreligger inga könsskillnader. Region Skåne 2013: 61,6% Riksgenomsnitt 2013:69,4% Tidigare värde för Region Skåne: 57,8% Trots att det sker en förbättring i Skåne så är förbättringstakten tom 2013 långsammare än riksgenomsnittet. Under 2014 har i Region Skåne fattats beslut om tilläggsackreditering för hjärtsvikt till vårdcentralerna. Implementering pågår men kommer att införas fullt ut under 2015. Utbildningsinsatser pågår liksom projekt för förbättrade hjärtsviktsprocesser. För att nå de patienter som skrivs ut från slutenvården och ska följas i primärvården efter nydebuterad hjärtsvikt måste det finns dokumenterade rutiner för övertagande och uppföljning av patienter som skrivs ut från slutenvården samt att det finns en tydlig vård och behandlingsplan upprättad då patienten lämnar slutenvården. Primärvården ska snabbt kunna ta hand om och följa upp patienterna med fortsatt upptitrering av hjärtsviktsbehandlingen. I Södra Regionens kunskapsgrupp för hjärta/kärl är en grupp avdelad för att ta fram ett vårdprogram för hjärtsviktsbehandling inom södra sjukvårdsregionen. Strokesjukvård och MS För dessa områden hamnar Region Skåne på 5:e plats i index (plats 4 år 2012). För såväl stroke som MS är Region Skånes resultat bättre eller i nivå med rikssnittet för samtliga indikatorer utom nedanstående, som redan är åtgärdad. Indikator Resultat/Analys/Identifierade brister och problem Pågående och planerade arbeten samt ev förslag på ytterligare åtgärder 103. Test av sväljförmåga vid akut stroke I Öppna jämförelser 2013 var Region Skånes resultat sämre än rikets, men trender från Riks-stroke visar på att sväljningstest nu är så gott som i 100 % genomfört och kvalitetsmålet därmed uppnått. Målet uppnått. 12

Cancersjukvård Region Skåne placerar sig på 7:e plats i index avseende cancervården (plats 8 år 2012). Resultatet för samtliga indikatorer är bättre eller i nivå med rikssnittet utom för nedanstående. Indikator Resultat/Analys/Identifierade brister och problem Pågående och planerade arbeten samt ev förslag på ytterligare åtgärder 123. Multidisciplinär konferens vid lungcancer En tydlig definition av multidisciplinär konferens och av vilka discipliner som ska delta saknas och det är tveksamt om alla landsting menar samma sak vilket gör indikatorn osäker för jämförelse. Som första steg har beslutats om ett kvalitetsmått att patienter i Stadium III (dvs locoregionalt avancerad lungcancer) som är de mest komplexa ska diskuteras på regional konferens i minst 80 % av fallen. Lokala konferenser (på de ställen lungcancer utreds och handläggs) för stadium IV skall byggas ut. Se även Kryh handlingsplan ÖJ. Psykiatrisk sjukvård För den psykiatriska vården placerar sig Region Skåne på 19:e plats i index (samma som 2012). Större delen av indikatorerna inom psykiatrin behöver hanteras övergripande av hela sjukvården i Skåne för att uppnå förbättringar. Stora delar av sjukvården i Regionen Skåne bedrivs i privat regi med behov av gemensamma regionövergripande riktlinjer till följd. En övergripande expertgrupp för psykisk ohälsa är under bildande inom Skåne. Denna kommer att ha representanter från Psykiatri Skåne, privata psykiatriska vårdgivare, primärvård, kommuner och patienter. För arbete med läkemedelsrelaterade indikatorer är Läkemedelsrådet/enheten och Terapigrupp psykiatri viktiga. Uppföljning av förskrivning bör göras av informationsapotekare, där individuell förskrivningsstatistik är ett bra redskap för uppföljning och stöd för förskrivaren. 13

Indikator Resultat/Analys/Identifierade brister och problem Pågående och planerade arbeten samt ev förslag på ytterligare åtgärder 128. Regelbunden Dessa är processindikatorer som bygger på läkemedelsregistret med de begränsningar det innebär. Dessa indikatorer måste hanteras övergripande i sjukvården. behand- Förskrivning av sömnmedel sker i alla delar av sjukvården Expertgrupp för psykisk ohälsa planeras få i uppdrag att ytterligare ling med dock till största delen inom primärvården och av privata analysera och att ge rekommendationer. sömnmedel aktörer. Psykiatri Skåne stod 2013 för 18 % av förskrivningen i Terapigrupp psykiatri och Läkemedelsrådet intensifierar utbildnings- och eller DDD (definierade dygnsdoser). uppföljningsinsatser för läkare och sjuksköterskor, i första hand inom lugnande Skåne ligger 8 % över rikssnittet 2012. primärvård och privata vårdgivare. Detta genom bland annat medel informationsapotekares återföring av förskrivningsstatistik och 129. Psykofarmaka till äldre skrivs ut i alla delar av sjukvården dock föreläsningar. Tre eller till allra största delen inom offentlig primärvård, 57 %, och Psykiatri Skåne följer upp förskrivning på verksamhetsnivå genom LALorganisationen (läkemedelsansvariga läkare). Individuell fler psykofarmaka dessa läkemedel till personer över 75 år. förskrivningsstatistik följs årligt. privata vårdgivare, 31 %. Psykiatri Skåne skriver ut 4 % av bland Skåne ligger 11 % över rikssnittet i förskrivning av tre eller fler Struktur för läkemedelsgenomgångar inom psykiatri har beslutats och äldre psykofarmaka till personer över 75 år. kommer att implementeras. Läkemedelsgenomgångar som genomförs enligt riktlinjer bör kunna identifiera och hantera olämplig förskrivning av psykofarmaka och sömnmedel till äldre. 132. Återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för schizofreni Detta är en resultatindikator som bygger på Socialstyrelsens patientregister. Till största delen styrs denna indikator av strukturen i den specialiserade psykosvården och insatserna därifrån. Även primärkommunala insatser spelar stor roll. Tillgång till mellanvård och god kontinuitet i vårdkedjan kan underlätta smidiga övergångar mellan vårdnivåer och möjliggöra korta avlastande slutenvårdsepisoder som kan vara positiva för patienten. I öppna jämförelser 2013 har Region Skåne högst andel patienter med återinläggning, 28 % över rikssnittet. Även med hänsyn tagen till att det i stora delar av Skånes psykosvård finns möjlighet för korta, avlastande slutenvårdsepisoder enligt patientens önskemål och behov är denna siffra förbryllande. Vid en omfattande egenkontroll av siffrorna för återinläggning av patienter slutenvårdade 2012 framkommer delvis andra och Det finns sannolikt ett systemfel för Skånes del vid framtagande av siffror. Psykiatri Skånes psykosmottagningar kommer att få underlag för att kunna följa upp och analysera verksamhetsbundna siffror. Samordnad individuell plan ska genomföras i de fall där kommunala insatser behövs. Målrelaterad ersättning finns för detta i Psykiatri Skåne. 14

134. Följsamhet till litiumbehandling vid bipolär sjukdom 139. ECT vid slutenvårdad svår depression lägre siffror. Teori är att organisationsförändringen 2009 då alla patienter utskrevs och återinskrevs under samma dag har haft en kvardröjande effekt på öppna jämförelsers siffror. En processindikator som bygger på Socialstyrelsens läkemedelsregister. Litium har en god återfallsförebyggande effekt vid bipolär sjukdom och minskar överdödligheten i suicid och hjärt- och kärlsjukdom. Indikatorn påverkas till största delen av specialistpsykiatriska insatser. Skåne ligger 1,7 % under rikssnittet. En processindikator som bygger på kvalitetsregister ECT och Socialstyrelsens patientregister. Utfallet styrs av specialistpsykiatrin. Skåne ligger 5 % över rikssnittet. Anmärkningsvärt är att Skåne ligger 17 % över snittet för kvinnor men 21 % under snittet för män. Expertgruppen för psykisk ohälsa planeras få i uppdrag att ta fram riktlinjer för återfallsförebyggande behandling vid bipolär sjukdom. Informationsapotekare har informationsträffar med läkare inom och utanför Psykiatri Skåne i riktlinjer för farmakologisk behandling av bipolär sjukdom. Följsamhet till Psykiatri Skånes delmål att öka litiumförskrivningen kommer att följas upp i månadsrapporter på divisions- och verksamhetsnivå. Under hösten 2014 kommer Psykiatri Skåne att ta fram riktlinjer för vårdprocessen ECT. Skillnaden mellan kvinnor och män ska uppmärksammas i samband med detta arbete. Kirurgisk vård Region Skåne hamnar på 11:e plats i index (plats 9 år 2012). Inte för någon indikator avviker Region Skåne nämnvärt negativt från rikssnittet. Intensivvård Region Skåne placerar sig på 12:e plats i index (plats 10 år 2012). Området omfattar endast tre indikatorer och för samtliga har Region Skånes resultat förbättrats jämfört med föregående år. 15

Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Kryh handlingsplan ÖJ Sund handlingsplan ÖJ SUS handlingsplan ÖJ Psykiatri Skåne handlingsplan ÖJ 16