2. ANSVARSFRÅGOR VID DRIFTEN EN GOLFKLUBB De flesta golfklubbar är i grund och botten ideella föreningar, de flesta drivs också genom den ideella föreningen. Klubben kan dock givetvis lägga ut olika uppgifter på driftbolag osv. I sammanhanget är det även av intresse att det i dagsläget finns ca 40 stycken golfbanor som drivs genom golfbolag, det vill säga klubben drivs främst via ett eller flera aktiebolag. Denna framställning avseende ansvarsfrågorna utgår utifrån ett föreningsperspektiv. Specifika ansvarsfrågor för aktiebolag behandlas emellertid i ett särskilt avsnitt. Det är föreningens medlemmar som utgör golfklubben (det vill säga föreningen), medlemmarna antar stadgar som ska gälla internt inom klubben. Stadgarna har störst betydelse för det praktiska arbetet inom klubben. För en golfklubb är det viktigt att stadgarna reglerar tre grundläggande funktioner; Den beslutande funktionen (föreningsstämman); Den verkställande funktionen (styrelsen); och Den kontrollerande funktionen. Det är klubben och inte dess medlemmar som ansvarar för klubbens åtaganden. Eftersom styrelsen innehar den verkställande funktionen för en golfklubb intar styrelsen en särställning gentemot medlemmarna vad gäller ansvarsfrågor inom en golfklubb. Huvudregeln något förenklat är att styrelsen i ett distrikt eller i en golfklubb beviljas ansvarsfrihet om styrelsen fullgör sitt förvaltningsuppdrag och verksamheten sköts på ett korrekt och riktigt sätt. Detta innebär att styrelsen i sådana fall inte riskerar något skadeståndsanspråk för sitt utförda styrelsearbete. Frågan uppkommer när någon, i den egna föreningen eller utomstående aktör, utkräver ansvar för visst handlande eller underlåtenhet. Styrelsen ansvarar också ytterst för övriga förtroendevalda funktionärers och ledares befattningsbeskrivningar och uppdrag förutsatt att den enskilde företrädaren inte kan hållas ansvarig (förutsättningarna för detta utvecklas mera nedan). Som nämnts ovan bedrivs golfklubbar vanligtvis som ideella föreningar varför nedanstående utredning koncentreras kring föreningsstyrelsens och enskilda ledamöters ansvar. Det bör även inledningsvis påpekas att en golfklubbs konkurs inte utsläcker ett eventuellt personligt betalningsansvar för klubbens ledning. Aktuella ansvarsfrågor och deras bedömning är oftast svårbedömda. Huruvida ansvarsförutsättningarna i ett enskilt fall är uppfyllda är sällan något som klubbarna kan avgöra själva. Rekommendationen är att anlita juridisk rådgivning för det fall det riktas ansvarskrav gentemot klubben och dess ansvariga. Fråga om styrelseansvar aktualiseras oftast när golfklubben inte längre kan betala sina skulder och riskerar att hamna på obestånd. 2.1 Ansvar för företrädare inom en golfklubb Företrädare för en golfklubb är normalt antingen förtroendevalda styrelseledamöter eller anställda/uppdragstagare (exempelvis en klubbdirektör, kanslist, kassör m.fl.). När en person blir vald till styrelseledamot av golfklubbens (det vill säga föreningens) årsmöte inträder självfallet ett ansvars. Styrelseledamoten har genom valet fått övriga medlemmars förtroende att sköta klubbens förvaltning och förväntas göra det inom angivna ramar på ett aktivt sätt. Det ankommer på varje enskild styrelseledamot att utföra sitt uppdrag på ett korrekt, lojalt och omsorgsfullt sätt. Skulle en styrelseledamot inte leva upp till detta finns risk för att han eller hon kan bli ansvarig för den skada som därigenom förorsakas klubben eller någon annan. Styrelsens uppgifter är centrerat kring golfklubbens verksamhet och omfattar bland annat bokföring, administration, planering av verksamhet, personalfrågor, finansieringsfrågor m.m. Styrelsen ska kontinuerligt kontrollera klubbens ekonomiska ställning eftersom styrelsen vid årsstämman ska redovisa sitt uppdrag genom ett årligt bokslut. 5
För ideella föreningar, liksom för andra juridiska personer, gäller dock som huvudregel att det är den juridiska personen som med sina tillgångar svarar för föreningens åtaganden. Styrelsen och medlemmarna går fria från ansvar så länge som verksamheten har skötts på ett korrekt och riktigt sätt och styrelseledamöterna inte varit oaktsamma. Styrelsen och eventuella andra föreningsföreträdare kan under vissa förutsättningar ställas till ansvar på grund av att det är dessa personer som anförtrotts uppdraget att sköta föreningens angelägenheter. Ansvarigheten kan förenklat indelas i skadeståndsansvar, straffrättsligt ansvar respektive personligt betalningsansvar. 2.1.1 Skadeståndsansvar Den som har fått medlemmarnas förtroende att sköta golfklubbens angelägenheter, eller den som av styrelsen har fått rätt att företräda klubben, och som uppsåtligen eller av vårdslöshet vid fullgörande av uppdraget orsakar klubben skada kan bli skadeståndsansvarig. Skadeståndsskyldighet kan föreligga både gentemot golfklubben och mot utomstående. Fråga om ansvar för golfklubbens företrädare gentemot klubben självt behandlas vid årsmötet. Under den obligatoriska punkten fråga om ansvarsfrihet vid årsstämman kan medlemmarna ifrågasätta styrelsens sätt att sköta golfklubben. Anser man att hela styrelsen eller enskilda ledamöter har varit oaktsamma och härigenom orsakat klubben skada, kan föreningsstämman besluta att inte bevilja styrelsen eller de enskilda styrelseledamöterna ansvarsfrihet. Om ansvarsfrihet inte beviljas har föreningen möjlighet att inom ett år väcka skadeståndstalan mot ledamöterna. För att styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet krävs enligt Svenska Golfförbundets mallstadgar att åtminstone femtio procent av föreningsstämmans röster för att beslutet ska vara giltigt. För det fall golfklubbens stadgar inte medger att en minoritet av klubbens medlemmar får motsätta sig att ansvarsfrihet beviljas (och därigenom öppna upp för en skadeståndstalan mot exempelvis styrelsen) finns det inte en heller någon sådan möjlighet. Här skiljer sig en golfklubb som drivs genom en ideell förening från ett golfbolag där en minoritet av aktieägare (motsvarande medlemmar i en förening) kan motsätta sig att ansvarsfrihet beviljas. Ett eventuellt skadeståndsansvar för styrelsen eller en enskild företrädare omfattar skyldigheten att ersätta person- och sakskador men även rena ekonomiska skador (ren förmögenhetsskada). Styrelseledamöternas ansvar är solidariskt, vilket innebär att ledamöterna bär ett ansvar tillsammans. Detta innebär att den skadedrabbade kan kräva full betalning av vem som helst av styrelseledamöterna. Skadeståndsbeloppet kan sättas ned om domstolen anser att det är oskäligt betungande för de inblandade. En revisor som felaktiget har avgett en s.k. ren revisionsberättelse riskerar också att bli skadeståndsskyldig om klubben väljer att väcka en skadeståndstalan mot revisorn. 2.1.1.1 Skadeståndsansvar gentemot golfklubben Skadeståndsskyldighet gentemot golfklubben kan aktualiseras för både styrelseledamöter, funktionärer, kanslister, revisorer m.fl. (var och en företrädare nedan). Om företrädaren uppsåtligen eller av oaktsamhet agerar i strid med golfklubbens stadgar eller på annat sätt agerar i strid de skyldigheter som företrädaren har gentemot klubben, och därigenom orsakar klubben skada är utgångspunkten att företrädaren också ska ersätta klubben för den skada som klubben lidit. Det åligger dock klubben att visa att företrädaren agerat uppsåtligt eller varit oaktsam och att det är företrädarens agerande som har orsakat den skada som klubben drabbats av. Det är vanligt förekommande att klubbens medlemmar genom medlemslån lånar ut pengar till golfklubben. När medlemmen väl träder ur klubben har denne rätt att få tillbaka sitt lån (vanligtvis inom ett år). Om klubben hamnar på obestånd innan medlem fått tillbaka sitt lån kan medlem väcka talan mot klubbens styrelse. Medlemmen måste i sådant fall visa att styrelsen agerat oaktsamt och att styrelsens oaktsamma handlande orsakat den skada som medlemmen vill ha ersatt (även kallat adekvat kausalitet). Eftersom det är medlemmen som måste bevisa att styrelsen varit oaktsam har medlemmen en uppförsbacke för att nå framgång med en sådan 6
skadeståndstalan. Om styrelseledamot även skulle dömas för brott gäller vad som framgår av punkt 1.1.2 nedan. 2.1.1.2 Skadeståndsansvar gentemot utomstående (tredje man) Styrelsens och revisorers skadeståndsansvar gentemot utomstående avtalsparter, enskilda medlemmar m.fl. aktualiseras då person- och sakskador vållats utomstående uppsåtligen eller av oaktsamhet. Rena ekonomiska skador omfattas endast om talan grundar sig på en brottslig handling (exempelvis bokföringsbrott). Utomstående omfattas inte av den ettårsfrist som benämns ovan, de kan väcka talan inom de allmänna preskriptionsfrister som råder inom skadeståndsrätten det vill säga vanligtvis inom tio år. 2.1.2 Straffrättsligt ansvar Golfklubbens styrelse är skyldig att se till att brott inte begås i klubbens verksamhet. Klubben som sådan är givetvis skyldig att följa gällande lagstiftning. En juridisk person kan dock inte åläggas straffansvar (det vill säga golfklubben kan inte begå brott) men kan dock åläggas betala så kallad företagsbot (detta sker dock sällan). Istället är det ofta klubbens företrädare som får stå till svars om de varit oaktsamma alternativt haft uppsåt till ett genomfört brott. Inom idrotten har det förekommit fall där ordföranden och kassörer har dömts till fängelse för skattebrott begångna inom föreningen. Det har även förekommit att adjungerad styrelseledamot, som har varit närmast ansvarig för redovisning av skatter och avgifter, har fällts till ansvar. 2.1.2.1 Exempel på brott Det är inte brottsligt att agera slösaktigt eller att göra dåliga affärer, men om klubbens styrelse under svåra ekonomiska tider fortsätter klubbens verksamhet utan att några som helst åtgärder vidtas för att komma tillrätta med problemen kan ett straffansvar för styrelsen inte uteslutas. Klubbens ledning kan dock inte hållas ansvarig för det fall klubbens anställda begår brott på egen hand. De brott som kan tänkas aktualiseras är bland annat olika borgenärsbrott såsom förskingring, mutbrott, bokföringsbrott m.m. Om en enskild styrelseledamot begått ett brott på egen hand kan övriga styrelseledamöter inte hållas ansvariga för brottet. Underlåter exempelvis styrelsen skyldigheten att föra räkenskaper riskerar styrelsen att hållas ansvarig för bokföringsbrott enligt brottsbalken. 2.1.3 Personligt betalningsansvar Det man främst förknippar med personligt betalningsansvar avser skatter och avgifter. I Skatteförfarandelagen (2011:1244) finns bestämmelser som bland annat reglerar ansvaret för företrädare för juridisk person. Som företrädare för en golfklubb kan man bli personligt betalningsansvarig för i princip alla obetalda skatter och avgifter på golfklubbens skattekonto. Utan eget särskilt åtagande kan en styrelseledamot dock inte göras betalningsansvarig för klubbens förpliktelser i form av lån, leverantörsskulder m.m. Om styrelsen eller annan företrädare för föreningen inte i rätt tid har gjort föreskrivet skatteavdrag, eller i övrigt har underlåtit att betala skatt, är företrädaren tillsammans med föreningen skyldig att betala skatten. Det förstnämnda gäller inte, om det innan skatten skulle ha betalats har vidtagits sådana åtgärder (till exempel ackord eller konkurs) som krävs för att få tillstånd en samlad avveckling av föreningens skulder med hänsyn till samtliga borgenärers intressen. Om golfklubbens företrädare har lämnat oriktiga uppgifter som har lett till att föreningen tillgodoräknats överskjutande ingående moms med ett för stort belopp, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala beloppet och räntan på detta. Om det finns särskilda skäl, får dock företrädare helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten. För att ett personligt betalningsansvar på grund av utebliven betalning ska kunna utdömas mot klubbens företrädare, krävs att företrädaren agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. En betalningsunderlåtelse anses inte som uppsåtlig eller grovt oaktsam om man på förfallodagen 7
(eller i nära anslutning därtill) vidtagit åtgärder för att hantera golfklubbens skatteskulder. Sådana åtgärder är ansökan om konkurs, ansökan om företagsrekonstruktion eller en betalningsinställelse som följs av ansökan om exempelvis konkurs (se mer under Obestånd och företagsrekonstruktion). Styrelseledamöter har alltid möjlighet att reservera sig mot ett beslut som fattas vid ett styrelsemöte. En aktiv anmälan om avvikande mening befriar ledamoten från eventuellt ansvar som kan tänkas uppstå ur det specifika beslutet. Enbart passivitet från styrelseledamoten (det vill säga att ledamoten valt att inte rösta i frågan) befriar inte den enskilde ledamoten från ett personligt ansvar. Man kan alltså som företrädare för en golfklubb gå fri från ansvar under förutsättning att man sköter föreningens verksamhet inom ramen för gällande lagar. Om man som företrädare för en golfklubb är osäker på sina kunskaper ombeds man kontakta SISU (idrottsrörelsens utbildningsorgan) och efterfråga efter deras kursutbud i föreningskunskap. Är situationen så illa att föreningen är på obestånd (det vill säga att föreningen inte längre kan betala sina skulder i den takt de förfaller till betalning och oförmågan inte är tillfällig) har styrelsen ett ansvar om att begära föreningen i konkurs eller ansöka om företagsrekonstruktion. För en styrelseledamot att i ett sådant läge förhålla sig passiv och förlita sig på att situationen kommer att lösa sig, kan vara förödande för golfklubben och dessutom resultera i ett personligt ansvar för styrelseledamoten. Styrelsen måste alltså vara aktiv för att undgå ett personligt betalningsansvar i en sådan situation. 2.1.3.1 Ärenden från tidigare styrelse Vad gäller situationer då en tidigare styrelse lämnar handlingar efter sig som exempelvis visar att golfklubben går med förlust om 5 miljoner kronor men det i ett senare skede dyker upp handlingar som visar att det fattas ytterligare tio miljoner kronor, kan ledamöterna i den nyvalda styrelsen som huvudregel inte hållas personligt ansvariga. Den nya styrelsen kan varken internt inom golfklubben eller externt mot klubbens borgenärer hållas ansvarig för något som inträffat under tid då man inte varit styrelseledamot. Däremot ärver den nya styrelsen ett eventuellt ansvar att försöka få ordning på ekonomi i klubben. Däremot är det ytterst viktigt att poängtera att konsekvenser av beslut taget av en tidigare styrelse kan ärvas av en nyvald styrelse. För det fall en nyvald styrelse upptäcker att klubbens räkenskaper inte är korrekta måste de nyvalda ledamöterna agera och inte förhålla sig passiva, det vill säga ett passivt ledarskap kan leda till att även om ärendet hänför sig till ett beslut från en tidigare styrelse, kan den nya styrelsen hållas ansvarig om den inte agerar och söker lösa den upptäckta situationen. Om den nya styrelsen förhåller sig passiv riskerar även de nyvalda styrelseledamöterna att de riktas ett skadeståndskrav gentemot dem. Om en nyvald styrelseledamot upptäcker allvarliga brister bör extern hjälp sökas omgående. 2.1.3.2 Undertecknande av klubbens årsredovisning Det är vanligt förekommande att en nyvald styrelse, som inte hunnit bilda sig en fullständig uppfattning om klubbens räkenskaper, undertecknar klubbens årsredovisning vars räkenskaper speglar ett räkenskapsår då en tidigare styrelse varit ansvarig. Den nyvalda styrelsens vidimerande av årsredovisningen baseras i sådant fall endast på räkenskaperna det vill säga om det i ett senare skede framkommer att klubbens räkenskaper är felaktiga kan den nyvalda styrelsens vidimering av årsredovisningen inte leda till ett personligt ansvar för de nya ledamöterna förutsatt att det inte gått att utläsa felaktigheterna i årsredovisningen. Det är emellertid viktigt att påpeka att den nya styrelsen har ett ansvar att noga granska räkenskaperna och sätta sig in i materialet om felaktigheterna hade kunnat upptäckas vid den nya styrelsens granskning av räkenskaperna, riskerar också den nya styrelsen att hållas ansvarigt för de felaktiga räkenskaperna. 2.1.3.3 Arbetsfördelning inom styrelsen Även om det inom golfklubbens ledning införs en intern arbetsfördelning är det viktigt att påpeka att samtliga styrelseledamöter har en allmän skyldighet att vara väl insatt styrelsens övergripande arbete oavsett arbetsfördelning inom styrelsen. Samtliga ledamöter måste alltså 8
hålla sig uppdaterade vad gäller klubbens ekonomi och övriga förhållanden. Det är en rekommendation att styrelsen tar fram en skriftlig arbetsfördelning som preciserar styrelsens löpande arbete och sammanträden. En sådan arbetsinstruktion ska i sådant fall fastställas av styrelsen. Det bör även påpekas att styrelsen bör ta fram en arbetsinstruktion för klubbens anställda. En sådan instruktion kan tänkas gälla för greenkeepers, banarbetare m.fl. Tanken är att instruktionen ska innehålla uppföranderegler (säkerhet m.m.) som klubbens anställda har att förhålla sig till. Vid en eventuell ansvarsbedömning kan en sådan arbetsinstruktion vara avgörande för huruvida styrelsen kan hållas ansvarig för en eventuell händelse som skett på eller i anslutning till golfbanan. 2.1.3.4 Andra företrädare för golfklubben Även om det självfallet är ledamöterna klubbens styrelse som är dem som främst kan komma i fråga vad gäller eventuella ansvarsfrågor inom en golfklubb, kan även andra representanter träffas av ansvaret. Anställd kanslipersonal, kassörer (som inte nödvändigtvis är medlemmar i klubben) är representanter som teoretiskt sett kan hållas ansvariga. Här krävs det dock att den anställde har agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. Det bör i sammanhanget påpekas att sådana situationer är relativt ovanliga och för det fall exempelvis en kassör (som inte sitter i styrelsen) agerat uppsåtligt är det snarare ett personligt straffansvar eller ett skadeståndsansvar gentemot klubben som aktualiseras (se ovan). 2.1.3.5 Kommunicerade policys I syfte att säkra upp arbetet som sker i anslutning till golfklubben (markarbete, banarbete, proverksamhet m.m.) är det en rekommendation att klubbens ledning tar fram motsvarande arbetsinstruktioner i enlighet med vad som nämnts ovan eller tar fram och kommunicerar policys som anger de uppföranderegler som klubbens anställda har att förhålla sig till. En policy behöver inte på något sätt vara ett komplext dokument ett dokument med klara riktlinjer om hur man ska agera i förhållande till golfare, hantering av farligt material och stora maskiner osv. kan vara en väl så bra policy. 2.1.4 Avslutande kommentarer avseende ansvar för företrädare Devisen att folk inte vågar gå in i föreningslivet på grund av risken att bli åtalad för exempelvis skattebrott som tidigare styrelseledamot medverkat till, ska alltså inte överdrivas. Motsvarande gäller för person som varit styrelseledamot under tid som sådan brottslighet begåtts förutsatt att denne inte kände till eller borde känt till att sådan brottslighet pågick inom ramen för golfklubbens verksamhet. En styrelseledamot kan alltså inte ärva ett eventuellt personligt ansvar varken straff- eller skadeståndsrättsligt, eller ett personligt betalningsansvar för skatter och avgifter för vad som tidigare skett i klubben och som den nye styrelseledamoten inte kunnat råda över förutsatt att den nya styrelsen inte kunnat upptäcka de felaktigheter som upptäckts. Om styrelsen har agerat sunt och inte förhållit sig passiv samt att ledamöterna beviljats ansvarsfrihet av årsstämman, ska det i regel handla om grova fel för att ett ansvar ska bli aktuellt. Ärendet har behandlat av Juridiska Nämndens. Se beslutet här http://www.golf.se/global/sgf/om%20sgf/jurn%c3%a4mnd/2.pdf. Rådet för samtliga golfklubbars ledningar är att vid en ekonomisk krissituation se till att betala klubbens skatter och avgifter efter bästa möjliga förmåga. Risken för att en enskild styrelseledamoten ska bli skadeståndsskyldig är relativt liten så länge styrelseledamoten fullföljer sitt uppdrag på ett korrekt sätt en styrelseledamot är inte per automatik (långt därifrån) personligt ansvarig för att en golfklubb hamnat i en ekonomisk kris. Däremot är det viktigt att varje styrelseledamot är medveten om vilka åtaganden man har och vilka risker som finns för det fall man missköter sitt uppdrag. Avslutningsvis måste det även poängteras att ett borgensåtagande som exempelvis en styrelseledamot ingått för ett lån som beviljats klubben som regel är personligt och solidariskt. 9
Ett borgensåtagande upphör alltså inte den dag styrelseledamoten lämnar sitt uppdrag som ledamot i klubben. 2.2 Enskilda medlemmars skadeståndsskyldighet i förhållande till klubbens drift Medlemmar i en golfklubb är inte ansvariga för klubbens åtaganden eller förbindelser. En medlem kan endast bli skadeståndsskyldig gentemot golfklubben utomstående enligt vad som följer enligt Skadeståndslagen (1972:207). För att en medlem ska kunna hållas skadeståndsansvarig mot golfklubben alternativt mot utomstående part på grund av händelse som skett i anslutning till golfklubben, krävs det att medlemmen handlat uppsåtligt eller grovt oaktsamt och därigenom överträtt antingen klubbens stadgar, tillämpliga golfregler eller tillämplig lagstiftning. Som regel är det enbart extraordinära situationer som aktualiserar en enskild medlems skadeståndsskyldighet. En ansvarssituation som dock bör lyftas fram och som kan tänkas bli aktuell är då en medlem företrätt golfklubben och ingått avtal med utomstående part men inte haft befogenhet (genom fullmakt exempelvis) därtill. En sådan situation kan aktualisera ett skadeståndsansvar för den enskilda medlemmen. 2.3 Skiljer sig ansvarsfrågorna i en ideell förening från samma frågor i ett aktiebolag? I ett aktiebolag är reglerna om ansvar mer utförliga än vad de är för en ideell förening. Ansvarsregleringen i Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) fokuserar huvudsakligen på ledningens ansvar, det vill säga personer som har särskilda roller i bolagets förvaltning. Olika typer av ansvar gäller beroende på vilken roll man har i bolaget. Reglerna är indelade i två olika delar, skadeståndsansvar respektive straffansvar. Huvuddragen i dessa regler ska kort redogöras för här nedan sett i relation till det ansvar som kan uppkomma för företrädare samt medlemmar inom en ideell förening. För aktiebolag, liksom för ideella föreningar, gäller som huvudregel att det är den juridiska personen som med sina tillgångar svarar för bolagets/föreningens åtaganden. Så länge verksamheten har skötts på ett korrekt sätt och ledningen inte har varit oaktsam föreligger inget personligt ansvar utan risken är begränsad till den insatta kapitalinsatsen. 2.3.1 Skadeståndsansvar För det fall att verksamheten inte har skötts på ett korrekt sätt kan en företrädare (styrelseledamot, verkställande direktör, revisor eller aktieägare) bli skadeståndsansvarig genom såväl aktivt handlande som genom passivitet. För att en styrelseledamot eller verkställande direktör ska vara skadeståndsansvarig är det tillräckligt att denne vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakat bolaget skada. Personerna i en företagsledning har en allmän plikt att vårda bolaget och dess egendom. Utgångspunkten för bedömningen av om ansvar föreligger är således huruvida företrädaren har iakttagit den omsorg och lojalitet som krävs för att tillvarata bolagets intressen. Om reglerna i aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller föreskrifterna i bolagsordningen överträtts ska även skada som tillfogats en aktieägare eller annan som berörs av bolagets verksamhet ersättas. Liksom medlemmarna i en ideell förening kan aktieägarna i ett golfbolag i regel inte bli personligt betalningsansvariga. Däremot finns vissa undantag. En aktieägare blir skadeståndsskyldig om denne uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bolaget, aktieägare eller annan person skada genom att medverka till en överträdelse av aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 2.3.2 Straffansvar Aktiebolagslagen innehåller förutom regler om skadestånd även regler om straff och vite. Reglerna har som främsta uppgift att tillvarata borgenärsintresset och aktiemarknadens 10
funktion i situationer då alternativa påföljder, såsom skadestånd, fungerar dåligt. Exempel på åtgärder som kan leda till straffansvar är förbjuden spridning av aktie i privat bolag, vägran att föra aktiebok och ingivande av oriktiga uppgifter till Bolagsverket (förutsatt att dessa skulle innebära en fara i bevishänseende, det vill säga en risk för att de oriktiga uppgifterna skulle användas vid utredning av en viss fråga). I övrigt gäller att straffrättsligt ansvar kan uppstå för ett aktiebolag i liknande avseende som för en ideell förening. Aktiebolaget kan åläggas att betala en företagsbot och företrädarna kan få stå till svars för en brottslig handling i enlighet med de straffrättsliga reglerna om de varit grovt oaktsamma eller haft uppsåt. 11