Agenda 21 - riskbedömning

Relevanta dokument
Agenda 21 - riskbedömning

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Temagruppernas ansvarsområde

Sveriges miljömål.

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

God bebyggd miljö - miljömål.se

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN


Sveriges miljömål.

Bilaga 5 Miljöbedömning

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning


Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Miljöcertifiering av byggnader

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundläggande Miljökunskap

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Miljömålen i Västerbottens län

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Undersökning av planens miljöpåverkan

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Sweden Green Building Council

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Trollhättan & miljön

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

Behovsbedömning för planer och program

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Underlag till tillsynsplan 2015

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige

ANTAGANDEHANDLING (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Behovsbedömning för MKB

Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Socialstyrelsens arbete len

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete

God bebyggd miljö skiljer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Samhällsutveckling- och kommunikation Diarienummer 2018:315 Plan och bygglov

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Transkript:

Verktygslådan SMART Titel Utgåva Agenda 21 - riskbedömning 2012-04-25 Riskbedömning Riskbedömningen är inte heltäckande, men de viktigaste frågeställningarna med koppling till Agenda 21-kraven på verksamheten har formulerats för att möjliggöra en effektiv uppföljning av arbetet utifrån riktlinjerna i Verktygslådan SAM. De 16 nationella miljökvalitetsmålen: 1. Begränsad klimatpåverkan Uppvärmning - elförbrukning Transporter Samverkan, kommunikation och uppföljning 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö Källsortering Buller Trygghet, demokrati och jämställdhet Kulturhistoriskt värdefulla miljöer 16. Ett rikt växt- och djurliv Brister Identifierade brister skall dokumenteras i checklistan för att utgöra ett bra underlag för sammanställning av Agenda 21-arbetet och det vidare SAM-arbetet. Organisation Organisatorisk del: Äldreboende - Blåklockan Tidpunkt Datum: 2014-02-18 Deltagare Utförare: Övriga deltagare: Tyresö kommun

1. Begränsad klimatpåverkan - uppvärmning/elförbruk ning 1.1 Arbetar vi för att minimera förbrukningen av fossila bränslen? 1.2 Ökar vi mängden förnyelsebara bränslen? 1.3 Samverkar vi med övriga inblandade kommuner? 1.4 Ansluter vi eget byggande till fjärrvärme (kommunen ska föregå med gott exempel)? 2. Begränsad klimatpåverkan - transporter 2.1 Arbetar vi för att minimera förbrukningen av fossila bränslen? 2.2 Har vi stabiliserat utsläppen av CO2 från vägtrafiken? 2.3 Förbättrar vi vägvisningar på gångoch cykelbanor samt förbättrar cykelparkeringar? 2.4 Ökar vi andelen miljöfordon i verksamheten? 2.5 Upphandlar vi samhällsbetalda transporter med krav på mindre miljöpåverkan? 2.6 Har vi gratis parkering för miljöfordon?

3. Begränsad klimatpåverkan - samverkan, kommunikation och uppföljning 3.1 Genomför vi utbildningar i skolan (för att nå ut med information och skapa dialog kring exempelvis växthuseffekten)? 3.2 Genomförs regelbundna mätningar (trafik- och cykelmätningar)? 3.3 Kommuniceras utvecklingen inom klimatområdet (i miljöbokslut eller på hemsidan)? 3.4 Arbetar vi med tips till hem och bilister (t.ex. att byta till lågenergilampor eller samåka till jobbet)? 4. Frisk luft 4.1 Har vi uppnått målen för partiklar i luften, kväveoxider och marknära ozon (mätt som års-, dygns- och timmedelvärden)? 4.2 Mäter vi utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC)? 4.3 Har detaljplaner utformats så att exponering av trafikavgaser minimeras (enligt plan- och bygglagen)? 4.4 Informerar vi kommuninvånarna om hälsoskyddsföreskriftern a för vedeldning (elda rätt)?

5. Bara naturlig försurning 5.1 Mäter vi utsläppen av kväveoxider? 5.2 Mäter vi utsläppen av svaveldioxid? 5.3 Har vi lyckats minska den försurning som orsakas av människan i kommunens skogsmark och/eller sjöar? 6. Giftfri miljö 6.1 Fasar vi ut farliga ämnen? 6.2 Har vi metoder/arbetssätt för att inventera och efterbehandla områden med stor risk för spridning av farliga ämnen till den omgivande miljön (beakta föroreningarnas farlighet, spridningsrisk och områdets känslighet)? 6.3 Finns drift- och underhållsplaner (för att uppnå renare gatudagvatten)? 6.4 Har vi miljöanpassat byggande? 6.5 Har vi inventerat förekomsten av PCBhaltiga fogar och oljor? 6.6 Är våra upphandlingar miljöanpassade (använder vi de riktlinjer som finns framtagna)?

7. Skyddande ozonskikt 7.1 Är alla stationära anläggningar med HCFC eller CFC identifierade och köldmediet ersatt med ämnen som inte påverkar ozonskiktet negativt? 7.2 Arbetar vi aktivt med att ersätta traditionell komfortkyla med fjärrkyla eller annan mindre miljöpåverkande teknik i det egna fastighetsbeståndet? 7.3 Har vi en effektiv kartläggning av förekomst och användning av ozonnedbrytande ämnen? 7.4 Finns planer för inventering och utfasning av skumplast innehållande HCFC/CFC (gäller för ombyggnad, renovering, reparation och rivning)?

8. Säker strålmiljö 8.1 Har vi radonsäkra grundkonstruktioner i alla högriskområden? 8.2 Följer vi upp mätningar och inventeringar och informerar berörda fastighetsägare (radon)? 8.3 Genomför vi regelbundna mätningar (elektromagnetisk strålning)? 8.4 Skyddar vi i tillräcklig omfattning områden som är lämpliga för bebyggelse från ökad strålning (genom detaljplan eller områdesbestämmelser)? 8.5 Prövas lokalisering av master för mobiltelefoni utifrån behovet av orörda områden med låg elektromagnetisk strålning?

9. Ingen övergödning 9.1 Har vi uppnått prioriterade gemensamma lösningar för vatten och avlopp (t.ex. kommunal anslutning eller lokala samfällda reningsverk)? 9.2 Återför vi näring från enskilda och större avloppsanläggningar (till jordbruksmark eller liknande)? 9.3 Har vi utarbetat kontrollprogram för att följa upp tillståndet i kommunens vattendrag (ytterligare rening av förorenat dagvatten)? 9.4 Har vi lyckats sänka kväve- och fosforvärdena?

10. Levande sjöar och vattendrag 10.1 Har vi ett sprogram och förvaltningsplaner för avrinningsområden inom kommunen (tillsammans med berörda kommuner, myndigheter och andra)? 10.2 Tar vi hänsyn till den samlade bebyggelsens påverkan inom särskilt känsliga avrinningsområden (gäller vid detaljplanering, översiktsplanering och bygglovsprövning)? 10.3 Undviker vi detaljplanering inom strandskyddade områden (om särskilda skäl inte föreligger)? 10.4 Har vi vidtagit er för att skydda mynningsvikar och utmynnande vattendrag (naturvärdet i allmänhet och som uppväxtområde för fisk och andra organismer)?

11. Grundvatten av god kvalitet 11.1 Har vi identifierat grundvattenförande områden? 11.2 Har de grundvattenförande områdena givits det skydd som krävs för att säkerställa vattnets kvalitet (skydd mot föroreningar)? 11.3 Har vi prioriterat tillsynen av verksamheter i vattenskyddsområdena (kommunala vattenskyddsområden)? 12. Hav i balans samt levande kust och skärgård 12.1 Har vi ett fungerande samarbete med myndigheter, organisationer etc. (för att höja medvetandet om havet och skärgårdsmiljön)? 12.2 Har vi tillräckligt skydd för känsliga kustområden inom kommunen (t.ex. naturreservat och fågelskyddsområden)?

13. Myllrande våtmarker 13.1 Har vi undvikit att exploatera på ett sådant sätt att vi negativt påverkar våtmarker med höga natur- eller kulturvärden? 13.2 Har vi uppmärksammat och värnat om befintliga våtmarker vid detaljplanering? 13.3 Har vi lyckats bevara eller återskapa våtmarker och småvatten i anslutning till tätorter och i odlingslandskapet? 14. Levande skogar 14.1 Tar samhällsplaneringen hänsyn till gröna kilar i tätorterna (spridningsmöjligheter för djur och växter samt rekreation)? 14.2 Har vi en fungerande och aktiv skogspolicy och en skogsbruksplan (antagen av rätt instans)? 14.3 Arbetar vi för miljöhänsyn i skogsbruket (överenskommelser med markägare)? 14.4 För vi en dialog med kommuninvånarna kring gröna rekreationsområden (värde och behov av att skapa nya)?

15. Ett rikt odlingslandskap 15.1 Arbetar vi med att begränsa exploateringen av produktiv jordbruksmark (påverkan på odlingslandskap, mångfald och naturvärden ska beaktas)? 15.2 Har vi utrett vilka er som kan underlätta och stimulera lantbrukarna (ekologisk/biodynamisk odling, hållning av betesdjur)? 15.3 Har vi ett bra samarbete med lokala landbrukare och kommunens skolor? 15.4 Har vi inventerat värdefulla naturbetesoch slåttermarker (bevaka hävden av naturbeten och slåttermarker)? 16. Storslagen fjällmiljö 16.1 Har vi inventerat fjällområden med höga natur- och kulturvärden (med behov av ett långsiktigt skydd)? 16.2 Följer vi sprogrammet för hotade arter? 16.3 Har vi ett bra samarbete med lokala verksamhetsutövare (för att säkerställa att skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig aktivitet minimeras)?

17. God bebyggd miljö - källsortering 17.1 Förordar vi avfallshantering som underlättar källsortering (detaljplanering, bygglovsprövning och tillsyn)? 17.2 Arbetar vi aktivt med att bygga ut nätet av återvinningsstationer (tillsammans med förpackningsinsamlinge n och entreprenörer)? 17.3 Har vi en fungerande källsortering i skolorna och på kommunens övriga arbetsplatser? 17.4 Har vi en fungerande informationsspridning om källsortering och avfallshantering (synliggörande av insatser från kommuninnevånare och flerspråkig information)? 17.5 Har vi fungerande system för omhändertagande av farligt avfall (företrädesvis för mindre företag i kommunen)?

18. God bebyggd miljö - buller 18.1 Har vi upprättat en handlingsplan för sk tysta områden i tätorternas närhet och i naturområden (hur områdena ska förbli tysta)? 18.2 Har vi kontroll på att riktlinjerna för ljudnivån i vissa områden innehålls (utomhus, nyetablering av bostäder, friluftsområden och orörda områden)? 18.3 Har vi en splan mot trafikbuller? 19. God bebyggd miljö - trygghet, demokrati och jämställdhet 19.1 Har vi utrett hur vi kan hämta in synpunkter från berörda vid samhällsplaneringen (angreppssätt och metoder)? 19.2 Har vi utarbetat en belysningsplan utifrån behovet av trygghet och säkerhet (gäller både barns, kvinnors och mäns behov av säkerhet)? 19.3 Har den fysiska planeringen ökat tryggheten i tätorterna (finns riktlinjer)?

20. God bebyggd miljö - kulturhistoriskt värdefulla miljöer 20.1 Har vi program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas (har en bebyggelseinventering genomförts)? 20.2 Finns ett informationsmaterial framtaget (gäller kulturhistoriskt värdefulla objekt såsom byggnader, fornminnen etc.)? 21. Ett rikt växt- och djurliv 21.1 Har vi arbetat med att skydda värdefulla nyckelbiotoper på kommunens mark? 21.2 Samarbetar vi med Skogsstyrelsen och markägare kring konkreta er för att återskapa värdefulla nyckelbiotoper (kommunens markägare)?