Rättelse från förra föreläsningen. Kardashev-skalan. Upplägg. Davies: kapitel 7-8. Kardashev typ I. Kardashev typ II

Relevanta dokument
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Kardashev typ I. Upplägg. Kardashev typ II. Davies: kapitel 7-8. Kardashev-skalan. Kardashev typ III

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Upplägg. Davies: kapitel 7 8. Kardashev typ III. Kardashev skalan

Upplägg. Davies: kapitel 7 8. Kardashev typ III. Kardashev skalan

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Kursinfo I. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012.

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten 2015

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Formalhaut b

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013.

Kvasarer och aktiva galaxer

Upplägg. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Repetition: Lösningskategorier

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Solen i dag.

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 8: Interstellära resor och tidsresor

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Upplägg. Övergripande problem. Hur lång tid tar det? Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 8: Interstellära resor och tidsresor

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 5: Fermis paradox I

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan

Upplägg. Övergripande problem. Astronomisk enhet. Hur lång tid tar det? Hur lång tid tar det?

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

ÖVNING: Träna läsförståelse!

Vår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån

Universums uppkomst: Big Bang teorin

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Upplägg

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

Upplägg. Översiktskurs i astronomi Lektion 11: Galaxer och kosmologi. Vår lokala galaxgrupp. Virgohopen. Kannibalgalaxer i galaxhopars centrum

Kosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Fråga från förra gången. Upplägg

Upplägg. Övergripande problem. Hur lång tid tar det? Hur lång tid tar det?

Översiktskurs i astronomi Hösten 2009

Lokal pedagogisk plan

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor. Viktig schemaändring: Kurstillfället 21 november ställs in!

Är vi ensamma i Universum?

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Tentamen Relativitetsteori , 27/7 2019

Stjärnors födslar och död

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2014.

Solen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper

En rundvandring i rymden

Grundläggande fakta om stjärnor

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 6: Fermis paradox II

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Upplägg

Min bok om Rymden. Börja läsa

Räkneövning 5 hösten 2014

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4%

Tentamen Relativitetsteori

LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad,

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s )

Min bok om Rymden. Börja läsa

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Min bok om Rymden. Börja läsa

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2011

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott

Min bok om Rymden. Börja läsa

Introduktion till Kosmologi

Upptäckten av gravitationsvågor

Transkript:

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi Rättelse från förra föreläsningen Voyager 1 och 2 (uppskjutna 1977) är de rymdsonder som nått längst från jorden Voyager 1 har nått mer än 16 ljustimmar bort (113 astronomiska enheter) Voyager 1:s hastighet är ca 62 000 km/h (0.00006c) Med denna hastighet skulle det ta ca 17000 år att nå ett avstånd som motsvarar vår närmaste grannstjärna (4.4 ljusår) Om restiden mellan stjärnorna ska bli mer rimlig måste man färdas mycket snabbt! Upplägg Kardashev-skalan Kardashev-skalan Post-biologisk och artificiell intelligens Teknologisk singularitet Superteknologi Metoder för att söka efter supercivilisationer Davies: kapitel 7-8 Mäter en civilisations nivå av teknologisk utveckling Baserad på den mängd energi civilisationen förfogar över Kardashev(1964): Typ I, II & III Nicolai Kardashev(1932-) Kardashev typ I Olika definitioner förekommer: Kardashev:Civilisation med energiförbrukning motsvarande mänskligheten (ca 4 10 12 W år 1964) Davies:Använder alla energitillgångar på sin hemplanet Vanligast (tror jag):utnyttjar energi motsvarande solinstrålningen (insolationen) till hemplaneten ( 1.5 10 17 W i jordens fall) Kardashev typ II Civilisation som utnyttjar den totala strålningsenergin från sin moderstjärna Ca 4 10 26 W i solens fall Observera att det finns stjärnor som kan alstra 10 6 mer än vår sol (under miljontals år) Moderstjärnan kanske inte bästa energikällan 1

Kardashev typ III Civilisation som förfogar över den energi som utstrålas från sin hemgalax Ca 4 10 37 W i Vintergatans fall Carl Sagans version K = log 10 MW 10 K: Civilisationens Kardashev-grad MW: Civilisationens energiförbrukning i megawatt För mänskligheten: 1.5 10 7 MegaWatt K 0.7 Enligt denna definition är vi alltså en Kardashev typ 0.7-civilisation Utvidgad Kardashev-skala Olika definitioner av Kardashev typ IV: Utnyttjar ljusenergin hos hela det observerbara universumet Utnyttjar ljusenergin hos den lokala superhopen av galaxer (största gravitationellt bundna strukturen i Universum idag) Utnyttjar energi utanför hemgalaxen, ex. mörk energi Alternativa skalor Inte uppenbart att totala energiförbrukningen är det bästa måttet. Alternativa skalor baseras på: Den informationsmängden civilisationen förfogar över (Carl Sagans skala A-Z) Hur utspridd civilisationen är (Zubrins skala) Typ I: Spridd över hemplaneten Typ II: Koloniserat sitt solsystem Typ III: Koloniserat hemgalaxen Hur små föremål civilisationen kan manipulera (Barrows skala) Utomjordingar avbildas ofta som humanioidermed stora huvuden (hjärnor), men är det verkligen dit utvecklingen leder? Postbiologisk intelligens Utveckling inom bioteknologi, nanoteknologi och informationsteknologi Undviker (nuvarande) biologiska systems begränsningar Högre intelligens? Längre livstid? Inga sjukdomar? Biologiska fasen i civilisationers utveckling kortvarig? 2

Mänskliga hjärnan: 10 14-10 20 operationer/s (omtvistat) Världens snabbaste dator (november 2012): Cray Titan, 1.8 10 16 operationer/s Moores lag: Datorkapaciteten fördubblas vartannat år Datorer når hjärnans beräkningskapacitet inom ca 20 år Artificiell intelligens HAL från 2001 Ett rymdäventyr Obs! Beräkningskapacitet Intelligens eller medvetande Inte säkert att vi kommer att kunna skapa en AI med mänsklig intelligens under överskådlig tid Den teknologiska singulariteten Framtida tidpunkt då utvecklingen plötsligt börjar gå extremt snabbt ( mot oändligheten ) till följd av exempelvis skapandet av en AI med förmåga att göra sig själv smartare Anses ofta omöjligt att förutspå vad som händer efter singulariteten (om vi alls överlever den) Den teknologiska singulariteten Transcendens? Har föreslagits att avancerade civilisationer kan vilja driva sin teknologi mot inre rymden istället för den yttre Ökad miniatyrisering och täthet tills tillstånd som liknar neutronstjärna eller svart hål uppnås Transcendens: Lämnar yttre rymden och kryper in i sitt svarta hål (och möjligen ut i ett nytt universum) Barrow-skalan Skala som beskriver civilisations förmåga att manipulera småskaliga föremål: Typ I minus: Manipulering på ungefär samma längdskala som varelserna själva Typ II minus: Manipulering av gener Typ III minus: Manipulering av molekyler Typ IV minus: Manipulering av atomer Typ V minus: Manipulering av atomkärnor Typ VI minus: Manipulering av kvarkar och leptoner Typ Omega minus: Manipulera rum- och tidsstruktur Allt högre teknologitäthet Svart hål och transcendens till annat universum? 3

Superteknologi Von Neumann-sonder Von Neumann-sonder Dysonsfärer Matrioshka/Jupiter brains Självreplikerande robotsonder som skickas ut för att utforska/kolonisera rymden Tar material de hittar längs vägen och bygger nya sonder En Bracewell-sond(se föreläsning 7) kan även vara en von Neumann-sond John von Neumann (1903-1957) Små sonder Dyson-sfär I Lättare att accelerera ett föremål med låg massa till hastigheter nära ljusets Strategi: Skicka ut i stora svärmar av mikroeller nanorobotar för att säkra överlevnad för ett fåtal Hypotetisk, artificiell struktur av satelliter (eller fast skal) kring stjärna som fångar upp andel av stjärnans utstrålade energi Möjlig teknologi för Kardashev typ II-civilisation Värmeenergi måste strålas bort för att inte smälta sfären Sfären kan inte långsiktigt göra stjärnan helt osynlig, bara ändra dess spektrum Sfär med temperatur av några hundra grader (eller lägre) infraröd glöd Freeman Dyson, 1923- Dyson-sfär II: Varianter på temat Dyson-sfär III: Dyson-skal Dyson-ring Dyson-svärm Dyson-bubbla Dyson-skal av fast material från nedmonterade planeter 4

Tänkbara signaturer från Kardashev typ II Luminositet Hertzsprung-Russel-diagrammet Stjärna helt omsluten av Dyson-sfär förväntas dyka upp ungefär här (hög luminositet, men extremt låg temperatur) Stjärna där bara andel av strålningen fångas in uppvisar troligen ett spektrum som är en blandning av en vanlig stjärnas och ett dominerat av infraröd strålning Hög yttemperatur Låg yttemperatur Dyson-sfärer och Kardashev typ II-III Rotationskurvor hos skivgalaxer Civilisation som kapslar in stjärnor i sin närhet i Dysonsfärer Bubblor av låg UV/optisk ljusstyrka jämfört med omgivningen Bubblorna kan dock ha högre infraröd ljusstyrka än omgivnignen v rot v max Dyson-signaturer Radie Vätets emissionslinjeprofil Ljusstyrka Linjebredd v max vsys Våglängd eller hastighet Halva linjebredden ger mått på maxhastigheten, vilket också säger något om galaxens totalmassa Dyson-sfärer och Kardashev typ III Tully-Fisher-relationen: Empirisk relation mellan skivgalaxers luminositet och vätets linjebredd (mått på massan) Relationen har mycket låg spridning Ljusstyrka Stort antal skivgalaxer Linjebredd (massa) 5

Dyson-sfärer och Kardashev typ III Galax med Kardashev typ III-civilisation som klär in stjärnor i Dyson-sfärer Oförändrad massa men sänkt UV/optisk luminositet Aktiva galaxkärnor som energikälla Jet Supermassivt svart hål Ljusstyrka Linjebredd (massa) Ytterst få skivgalaxer avviker kraftigt från Tully-Fisher Kardashev typ III måste vara mycket sällsynta (förutsatt att de använder Dyson-sfärer) Ackretionsskiva (ungefärsolsystemetsstorlek) Galaxer med aktiv kärna producerar extremt hög ljusstyrka i liten region i centrum Bättre att kapsla in den aktiva kärnan istället för stjärnor? Exempel på aktiva galaxkärnor Den nya skolans SETI Davies: Sök efter de effekter som en utomjordisk civilisations teknologi har på den omgivande rymden! Kvasarer Seyfert-galax Svarta hål som energikälla I princip möjligt att utvinna stora mängder energi från roterande svarta hål Davies: Hissmekansim där avfall dumpas i det svarta hålet och containern återvänder i hög hastighet Inga sökningar ännu baserade på detta p.g.a. oklar signatur och svårigheten med att lokalisera svarta hål Fig11 (sid 143) i Davies Matrioshka-hjärna Hypotetisk dator (ev. AI) som drivs av koncentriska Dyson-skal kring stjärna Olika skal verkar vid olika temperaturer Skulle kunna driva trovärdig simulering av vår verklighet? 6

Jupiter-hjärna Hypotetisk dator av planets storlek Lägre beräkningskapacitet än Matrioshka-hjärna, men snabbare förmedling av signaler mellan datorns delar Boltzmann-hjärna Hypotetisk, självmedveten hjärna som uppstår spontant mitt ute i rymden p.g.a. slumpmässiga partikelsammansättningar Mycket osannolik sammansättning men rymden är stor, kanske oändlig Boltzmann brain paradox I vissa kosmologiska modeller blir Boltzmann brainsmer sannolika än hjärnor av vår typ Problem: Är jag verkligen en människa i ett kollektiv bland sju miljarder andra, eller bara en ensam Boltzmann-hjärnai tomma rymden som inbillar mig? Fiktiva minnen av mångårigt liv, trots faktisk livstid på några få sekunder 7