Faktorer i framgångsrika talangmiljöer PG Fahlström, Per Gerrevall, Mats Glemne & Susanne Linnér Linnéuniversitetet
Tre viktiga inspirationskällor Kristoffer Henriksen, 2010: Ecology of talent development Studerade friidrott, segling och kanot i Sverige, Norge och Danmark Carsten Larsen, 2013: Made in Denmark Studerade fotboll, Danmark Louise Storm, 2015: Coloured by culture Studerade handboll, Danmark
Framgångsrika talangutvecklingsmiljöer lag eller klubbar (miljöer) som klarar av att ständigt producera elitidrottare på grundval av deras junioridrottare, och ger dem resurser för att klara framtida övergångar. * (Alferman & Stambulova, 2007)
ATDE: Athlete Talent Development Environment (Henriksen, 2010)
ATDE: Athlete Talent Development Environment (Henriksen, 2010)
Goda talangmiljöer syfte..att studera den dynamiska processen inom framgångsrika svenska talangmiljöer Underliggande frågor: Hur beskriver olika aktörer framgångsrika idrottsmiljöer? Är det möjligt att identifiera likheter och skillnader I de framgångsrika miljöer som kontinuerligt utvecklar nya elitidrottsutövare?
Metodik STEP 1 Intervjuer med representanter från 12 Specialidrottsförbund: Badminton, Basket, Fotboll, Friidrott, Handboll, Innebandy, Ishockey, Konståkning, Orientering, Simning, Sportskytte och Tennis. STEP 2 Datainsamlingar på regional/lokal nivå inom sex idrotter: Basket, Fotboll, Friidrott, Ishockey, Simning och Tennis STEP 3 Transkribering, sammanställningar Analys utifrån tidigare forskning och undersökningens teoretiska perspektiv
A. Struktur och kultur Väl utformad organisation och struktur en tydlig röd tråd inga egna race Det a r ju liksom en kontinuitet i organisationen, det tror jag a r en jaẗteviktig grej. Alltså det byts inte ut sa mycket folk fo r ofta och byts det ut folk sa a r det kanske en som byts ut, men kulturen kvarsta r.
Fokus på långsiktig utveckling Det a r den ha r la ngsiktigheten att ba de spelare och hela fo reningen arbetar la ngsiktigt, dvs. att man inte ser bara denna veckan eller att det ska vara den ha r sa songen utan man ska ha la ngsiktighet. Inte heller bara dra alla o ver en kam utan varje spelare har en egen personlig utveckling, Viktigt hur vi jobbar med respektive a ldersniva er och personlig utveckling. Kontinuitet positiv tröghet En kultur som tror på sin egen förmåga att nå framgång
B. Helhetssyn på den idrottande individen Helhetsperspektiv på den idrottande individen: en tjej som simmar Det a r ju liksom bra tra ning och allting, men samtidigt sa ser de ma nniskan eller spelaren och inte ser dem som tennisspelare enbart. De har ett sto rre omfa ng, liksom hur ma r du och vad har du gjort idag och allting runt om. Att inte bara se hur a r din forehand, det a r inte bara det som det handlar om. Det a r ett engagemang som tra naren har.
Möjlighet att fokusera på den idrottsliga utvecklingen skola, familj, vänner etc. är stödjande. Samordning mellan idrotten och den omgivande miljön framför allt skolan under gymnasietiden men också i övergång efter gymnasiet. Starkt skyddsnät vid motgångar Utvecklande av kunskaper/färdigheter som är nyttiga utanför idrotten
Viktigt att äga sin process. Viktigt men en bra helhet Jag har hela tiden känt att det är jag som äger min satsning och min karriär. Jag vet att det funnit de som kände en press från omgivningen, men jag har alltid haft ett bra stöd.. Karriären går alltid upp och ner. Då är det så oerhört betydelsefullt att man haft någon där som orkat hålla ut, men också att det finns konkret stöd.
C. God fysisk träningsmiljö God tillgänglighet till anläggningarna Närhet tillanläggningar Träningsmöjligheterna har haft stor betydelse, att man har kunnat komma och gå. Det har gjort att jag fått ihop mitt liv Bra anläggningar och utrustning Goda möjligheter till kompletterande träning
D. Coachernas kompetens God kompetens i coachgruppen Bra samarbete utan prestige Varierad coaching och träning av utövarna beroende på ålder/nivå Planerad utveckling av coacher/ledare Strategi för rekrytering av coach-/ledartalanger
E. Träningsgruppens sammansättning/arbetssätt Tillgång till en träningsgrupp med god sparring Matchningsstandard Jag valde att stanna i min förening där hemma för där fanns en träningsgrupp. Jag hittade inte det på annat ställe. Vi peppade varandra till framgång och var relativt jämbördiga. Det har betytt jättemycket för min karriär Goda förebilder i gruppen Starka, stödjande relationer, gott samarbete Jag hade träningskamrater som inte alltid hade samma mål men vi hade samma ambition och ett klimat där vi stöttade varandra
Elitförberedande miljöer på RIG Workshop B FRÅGOR! I studien framhålls några faktorer/kvaliteter som lyfts fram kring goda miljöer för talangutveckling. Var står din verksamhet när det gäller de områden vi berört? Är det några faktorer som ni anser viktigare än andra i er verksamhet och i så fall varför? Vad är ni redan bra på? Finns det något som kan utvecklas? I så fall hur? Vi har konstaterat att elitidrottskarriären inrymmer kritiska skeden. Övergången från grundskola till gymnasieskola + övergång från gymnasieskolan till vuxenlivet med högskolestudier och/eller förvärvsarbete. Hur förbereder man för detta? Vilka faktorer blir viktiga för att underlätta dessa övergångar? Hur arbetar ni mer dessa? Goda idrottsmiljöer för talangutveckling
Coachernas idrottsliga och pedagogiska kompetens Finns det en tillräcklig kompetens samt en öppenhet och prestigelöshet i den samlade tränargruppen?