Examensstadga. Polisyrkeshögskolan Godkänd av Polisyrkeshögskolans styrelse och i kraft än så länge.

Relevanta dokument
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

1 kap. (2002:81) normalt målen. kvalitet. för utbildningsprogrammen.

POLIS (högre YH) Urvalsgrunder

EXAMENSSTADGA FÖR GRUNDEXAMINA VID TEATERHÖGSKOLAN

AALTO-UNIVERSITETETS ALLMÄNNA REGLER FÖR UNDERVISNING OCH STUDIER

Riktlinjer som gäller examina och studier vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

Aalto-universitetets allmänna anvisningar för tillgodoräknande av studier.

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning

2 Studierätt: Studierätt som leder till examen, såvida inte annat anges.

Instruktion om studier och examination vid Hanken, Svenska handelshögskolan

YRKESHÖGSKOLAN NOVIA EXAMENSSTADGA

Val av nya studerande

Handbok för erkännande av kunnande för läroplansbaserad grundexamen

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH

Lag. RIKSDAGENS SVAR 236/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. samt lagar om ändring av polisförvaltningslagen.

Lagen om yrkesutbildning L 531/2017

Examensstadga för Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

Examens- och rättssäkerhetsinstruktion för Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

Bedömningen ska på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt.

Blankett för ansökan om tillgodoräknande av kunnande

Lag. om yrkesutbildning. 1 kap. Allmänna bestämmelser. Tillämpningsområde

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

Kandidat- och magisterexamina som kan avläggas vid fakulteten

YRKESHÖGSKOLAN NOVIA EXAMENSSTADGA

Tillämpningsanvisningar för tillgodoräknande av studier vid Aalto-universitetets högskola för kemiteknik

Examens- och rättssäkerhetsinstruktion för Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

EXAMENSINRIKTAD VUXENUTBILDNING OCH UTBILDNING SOM LEDER TILL HÖGRE YRKESHÖGSKOLEEXAMEN VÅREN 2014

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

ANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN

Examensstadga för Aalto-universitetets högskola för kemiteknik

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Studentexamen

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

STARTENKÄT Enkäten görs senast inom en månad från det att den personliga utvecklingsplanen för kunnandet har godkänts.

SIBELIUS- AKADEMIN URVALSGUIDE BYTE AV HUVUDÄMNE OCH STUDIERÄTT

Yrkesutbildningsreformen

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket Monica Nerdrum

Examensstadga för Aaltouniversitetets högskola för elektroteknik

Statsrådets förordning

YRKESHÖGSKOLAN NOVIA EXAMENSSTADGA

SIBELIUS- AKADEMIN URVALSGUIDE BYTE AV HUVUDÄMNE OCH STUDIERÄTT

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017

TENTAMENSSTADGA FÖR HÖGSKOLAN FÖR TEKNIKVETENSKAPER

YRKESHÖGSKOLAN NOVIA EXAMENSSTADGA

Yrkeskompetens för förare, anvisningar för verksamheten fr.o.m Timo Repo överingenjör

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Avläggande av studentexamen ger allmän behörighet för fortsatta studier vid högskolor på det sätt som föreskrivs i lagstiftningen om högskolor.

REFORMORDLISTA FÖR YRKESUTBILDNINGEN

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Ändringar i antagningsgrunderna för yrkesinriktade grundexamina (4/2013)

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

B) TEOLOGIE MAGISTEREXAMEN. 1. Allmänt

Individuell studieplanering och utvecklingssamtal Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt

Pedagogiska studier för lärare svenskspråkig utbildning

Ansökan och antagningsgrunder till svenskspråkiga ämnesdidaktiska studierna (70 sp)

Statsrådets förordning

Examensstadga för Aalto-universitetets högskola för ingenjörsvetenskaper

III AVLÄGGANDE AV MEDICINE LICENTIATEXAMEN OCH ODONTOLOGIE LICENTIATEXAMEN

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE

Examensstadga för Aalto-universitetets tekniska högskola Godkänd av Tekniska högskolans styrelse den 13 december 2004 (uppdaterad t.o.m

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar

Aktuellt om högskolornas ansökningar och antagningar

Beslut Undervisnings- och kulturministeriets förslag , OKM/76/531/2017 och Fria Kristliga Folkhögskolan i Vasas svaromål 11.8.

Innehåll INSTRUKTION 1(15) Examens- och rättssäkerhetsinstruktion för Helsingfors universitet

Ålands lagting BESLUT LTB 51/2015

Pedagogiska studier för lärare svenskspråkig utbildning

Examensstadga för Åbo Akademi. Godkänd av styrelsen

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

Reformen av yrkesutbildningen Informationspaket för handledare

GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci

3 ANNAN UNDERVISNING OCH UTBILDNING VID UNIVERSITETET Öppen universitetsundervisning Fristående studier... 7

PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE TVÅSPRÅKIG UTBILDNING

Beslut Undervisnings- och kulturministeriets förslag , OKM/75/531/2017 och Kvarnen samkommuns svaromål

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Val och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner

Examens- och rättssäkerhetsinstruktion för Helsingfors universitet

REKOMMENDATION ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER FÖR DELTAGANDE I YRKESUTBILDNING FRÅN OCH MED

ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET 2014

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande

Statsrådets förordning

Ansökan till högskolor i Studieinfo. planerare Kaarlo Öhman sakkunnig Ulrika Sundelin

Ny utbildningsstruktur och nya antagningskriterier

PERMANENTA FÖRESKRIFTER FÖR EXAMINA VID AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTE- TEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET Godkända av fakultetsrådet 12.6.

Turun ammatti-instituutin nuorisoasteen opiskelija-arvioinnin toteuttamissuunnitelma

INFORMATION TILL DEN SOM BLIVIT ANTAGEN TILL DEN TVÅSPRÅKIGA ÄMNESLÄRARUTBILDNINGEN I HELSINGFORS 2017

Statsrådets förordning

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

Tidpunkt för utbildningen examensinriktade studier för polis (YH) januari 2018 december 2019 polis (högre YH)

Transkript:

Examensstadga Polisyrkeshögskolan 24.6.2015 Godkänd av Polisyrkeshögskolans styrelse och i kraft än så länge.

INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 POLISYRKESHÖGSKOLANS EXAMENSSTADGA... 3 EXAMENSSTADGANS SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 POLISYRKESHÖGSKOLANS UPPGIFT OCH UNDERVISNINGEN SOM GES PÅ POLISYRKESHÖGSKOLAN... 4 1 Polisyrkeshögskolans utbildningsuppgift... 4 2 Examina som avläggs på Polisyrkeshögskolan... 4 3 Yrkesinriktade specialiseringsstudier och övrig fortbildning... 4 4 Examensstruktur... 4 5 Examensmål... 5 6 Examensspråk... 5 7 Examinas läroplaner... 5 8 Personlig studieplan (HOPS)... 5 9 Valfria studier... 6 10 Praktik... 6 11 Lärdomsprov och mognadsprov... 6 12 Lärdomsprovets offentlighet... 6 13 Genomförande och dimensionering av undervisningen... 7 STUDIERÄTT... 8 14 Antagning av studerande... 8 15 Mottagande av studieplats... 8 16 Anmälning som närvarande eller frånvarande... 8 17 Studierättstid... 9 STUDIER FÖR YRKESHÖGSKOLEEXAMEN OCH HÖGRE YRKESHÖGSKOLEEXAMEN... 9 18 Internationalitet... 9 19 Studiehandledning... 10 20 Studiernas tillgänglighet... 10 21 Att delta i studierna och avlägga studieperioder... 10 22 Sekretessbelagda uppgifter och polisregister... 11 23 Utveckling av undervisningsverksamheten... 11

BEDÖMNING AV STUDIER OCH KOMPETENS... 11 24 Bedömningsprinciper och bedömningsskala... 11 25 Bedömning av praktiken... 12 26 Bedömning av lärdomsprov... 12 27 Frånvaro och kompensationsuppgifter... 12 28 Omtagning av studieprestation eller delprestation... 13 29 Att spara vitsord och bevara bedömningsuppgifter... 13 30 Upplysningar gällande bedömningen... 13 31 Vitsordens offentlighet... 14 32 Fusk i studierna... 14 TILLGODORÄKNANDE AV STUDIER... 14 33 Tillgodoräknande av studier och kompetens... 14 34 Tillgodoräknande av språkstudier... 15 35 Tillgodoräknande av det andra inhemska språket... 15 BETYG SOM GES STUDERANDEN... 16 36 Betyg som ges studeranden... 16

POLISYRKESHÖGSKOLANS EXAMENSSTADGA Godkännande och giltighetstid Enligt 7 i lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013) har Polisyrkeshögskolans styrelse som uppgift att godkänna yrkeshögskolans examensstadga. Denna examensstadga godkändes på styrelsemötet 24.6.2015 och är i kraft tillsvidare från och med samma tidpunkt. Eventuella senare ändringar av examensstadgan införs i det aktuella avsnittet genom att lägga till datumet för det styrelsemöte under vilket ändringen har godkänts. EXAMENSSTADGANS SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE Examensstadgan baseras på lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013) och statsrådets förordning om Polisyrkeshögskolan (282/2014). På grund av den egna lagstiftningen tillämpas inte yrkeshögskolelagen (351/2003) på Polisyrkeshögskolan. Examensstadgan fastställer de YH- och högre YH-examina samt övriga studier som ordnas på Polisyrkeshögskolan på basis av ovannämnda lag och förordning, samt styr ordnandet av undervisningen och studierna. Examensstadgan tillämpas på tidigare examina som ordnas på läroanstalten till tillämpliga delar. I examensstadgan beskrivs de bestämmelser som definierar polisutbildningen endast i behövlig utsträckning och görs de preciseringar och tillägg som verksamheten förutsätter. I examensstadgan ges specificerande bestämmelser och anvisningar om examina, läroplanerna, studierna, studiehandledningen, deltagande i undervisningen, tillgodoräknande av övriga studier, praktik, lärdomsprov, bedömning och betyg. De specifika målen, förhållningsreglerna och verksamhetssätten som gäller Polisyrkeshögskolans undervisning och övriga utbildningsverksamhet har skrivits in i examinas läroplaner, Polisyrkeshögskolans verksamhetshandbok samt i Polisyrkeshögskolans övriga anvisningar och rekommendationer. I Polisyrkeshögskolans reglemente ges bestämmelser om ärenden som gäller organisationen, styrelsens beslutsförfarande och vilka ärenden som ska beslutas av styrelsen samt att överföra ärenden som ska beslutas av rektorn till någon annan tjänsteman, inklusive att avbryta studierna, återkalla studierätten, relegera en studerande på viss tid eller ge en studerande en skriftlig varning. I Polisyrkeshögskolans ordningsstadga ges bestämmelser om praktiska arrangemang, lämpligt uppförande, maktmedelsredskap, hantering av Polisyrkeshögskolans egendom samt att vistas och röra sig i Polisyrkeshögskolans utrymmen och på dess område. 3

POLISYRKESHÖGSKOLANS UPPGIFT OCH UNDERVISNINGEN SOM GES PÅ POLISYR- KESHÖGSKOLAN 1 Polisyrkeshögskolans utbildningsuppgift Polisyrkeshögskolan är en läroanstalt som står under Polisstyrelsen och som hör till inrikesministeriets förvaltningsområde. Polisyrkeshögskolan har ett utbildningsområde och är den enda läroanstalten i Finland som erbjuder examensutbildning för polis. Enligt 2 i lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013) är Polisyrkeshögskolans uppgift att inom området för inre säkerhet ge en på forskning och kulturella utgångspunkter baserad högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter och ledningsuppgifter, att stödja individens yrkesutveckling och främja livslångt lärande samt att bedriva tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar planeringen och utvecklingen av polisverksamheten och den inre säkerheten samt undervisningen vid Polisyrkeshögskolan. Vid skötseln av sina uppgifter samarbetar Polisyrkeshögskolan med polisens nationella och internationella intressentgrupper. 2 Examina som avläggs på Polisyrkeshögskolan Följande examina avläggs på Polisyrkeshögskolan: 1) yrkeshögskoleexamen för polis: poliisi (AMK) / polis (YH), Bachelor of Police Services. 2) högre yrkeshögskoleexamen för polis: poliisi (YAMK) / polis (HYH), Master of Police Services. Under övergångstiden avläggs även grundexamen för polis (t.o.m. 31.12.2016), polisunderbefälsexamen (t.o.m. 30.6.2015) och examen för polisbefäl (t.o.m. 31.12.2017). 3 Yrkesinriktade specialiseringsstudier och övrig fortbildning På Polisyrkeshögskolan ordnas förutom utbildning som leder till högskoleexamen inom området för inre säkerhet även yrkesinriktade specialiseringsstudier om 30 60 studiepoäng samt övriga fortbildningar som upprätthåller och ökar yrkesfärdigheten. Specialiseringsstudierna är helheter som grundar sig på yrkeshögskoleexamina för polis, tidigare tjänsteexamina för polis eller övrig utbildning som lämpar sig för ifrågavarande studier, och de behandlar yrkesinriktade teman i enlighet med läroplanerna som godkänts av Polisyrkeshögskolans styrelse. Övrig fortbildning som upprätthåller och ökar yrkesfärdigheten fastställs i den årliga utbildningskalendern. 4 Examensstruktur Examen Polis (YH) omfattar 180 studiepoäng och består av följande studier: grund- och yrkesstudier valfria studier praktik som främjar yrkesfärdigheten och lärdomsprov 4

Examen Polis (HYH) omfattar 120 studiepoäng och består av följande studier: fördjupade yrkesstudier valfria studier och lärdomsprov 5 Examensmål De allmänna målen för studier som leder till yrkeshögskoleexamen har fastställts i 5 i förordningen om Polisyrkeshögskolan (282/2014), och målen för högre yrkeshögskoleexamen har fastställts i 6 i förordningen. Närmare särskilda och yrkesmässiga mål fastställs i de examensspecifika läroplanerna som godkänns av Polisyrkeshögskolans styrelse. 6 Examensspråk Undervisnings- och examensspråket vid Polisyrkeshögskolan är finska eller svenska. Examensutbildningar ordnas på båda språken i den omfattning som krävs av utbildningsbehovet. Polisyrkeshögskolan beslutar om användning av annat undervisnings- och examensspråk i undervisning och studieprestationer. 7 Examinas läroplaner Polisyrkeshögskolans läroplaner är kompetensbaserade. I dem framhävs ett inlärnings- och kompetensbaserat tankesätt med studeranden i fokus. Faktorer som styr undervisningen och studerandet är utvecklandet av ett målinriktat kunnande, stärkandet av inlärandets perspektiv och uppbyggandet av arbetslivsorienterade studiehelheter. Polisyrkeshögskolans styrelse godkänner examinas läroplaner för ett läsår i taget. En studerande som beviljats studierätt har rätt att avlägga examen inom utsatt tid. Läroinrättningen ska ordna undervisningen så att det som nämns ovan är möjligt inom de gällande begränsningarna. Ändringar i läroplanen är sannolika, eftersom det tar flera år att avlägga examen. Den läroplan som gäller när studierna inleds kommer med mycket stor sannolikhet att ändras under studiernas gång. Enligt huvudregeln ordnas undervisningen under varje läsår endast i enlighet med den senaste gällande läroplanen. Om en studerandes läroplan ändras löser man de situationer som uppstår enligt beslut av utbildningschefen. I lösningarna strävar man alltid efter en tolkning som gynnar studeranden. 8 Personlig studieplan (HOPS) Studerande som avlägger polis (YH)-examen och polis (HYH)-examen gör upp en personlig studieplan. I den personliga studieplanen införs tidigare avlagda studier och övriga kompetenser för vilka studeranden överväger att ansöka om tillgodoräknande eller att inkludera tidigare prestationer i examen. Dessutom fastställer man i planen vilka valfria studier studeranden planerar att inkludera i examen samt studerandens personliga kompetens- och utvecklingsmål. Den personliga studieplanen och tillgodoräknande av tidigare förvärvad kompetens görs enligt närmare anvisningar som getts om detta. 5

9 Valfria studier Minst 10 studiepoäng av valfria studier som ingår i polis (YH)-examen bör inkluderas i examen. De 15 studiepoäng som avlagts under studentutbyte införs i examen i sin helhet. Valfria studier kan väljas ur Polisyrkeshögskolans utbud av valfria studier eller någon annan utbildning på högskolenivå. Studerandena kan välja studieperioderna ur de studier som de tycker att bäst kommer att utveckla deras sakkunskap, så att de kan fördjupa och utvidga sin kompetens. Valfria studier som avläggs någon annanstans ska minst motsvara nivån på den examen som avläggs och stöda utvecklingen av den egna yrkeskunnigheten och sakkunnigheten. I polis (YH)-examen är antalet valfria studier 5 studiepoäng. Under dessa har studerandena möjlighet att fördjupa och utvidga sin kompetens med valfria studier som ingår i Polisyrkeshögskolans studieperiodsutbud eller med studier på högskolenivå som avläggs någon annanstans. Att välja valfria studier ingår i utarbetandet av studerandens personliga studieplan (HOPS). 10 Praktik Inom polis (YH)-examen är praktikens omfattning 55 studiepoäng. Målet för praktiken som ingår i yrkeshögskoleexamen är att under handledning göra studeranden förtrogen med sådana praktiska arbetsuppgifter som är av central betydelse, i synnerhet med tanke på yrkesstudierna, samt med att tillämpa kunskaper och färdigheter i arbetslivet. Under tiden för praktiken utnämns studeranden till ett tidsbundet tjänsteförhållande som yngre konstapel vid en polisinrättning som utses av Polisyrkeshögskolan. Före man kan inleda praktiken som ingår i polis (YH)-examen krävs det att studeranden har fått godkänt i alla yrkesstudier och yrkeskompetensrelaterade studiers studieprestationer som fastställs skilt i genomförandeplanen som föregår praktiken. 11 Lärdomsprov och mognadsprov Målet för lärdomsprovet (15 sp) som ingår i polis (YH)-examen är att utveckla och visa studerandens förmåga att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i praktiska expertuppgifter i anslutning till yrkesstudierna. Målet för lärdomsprovet (30 sp) som ingår i polis (HYH)-examen är att utveckla och visa studerandens förmåga att tillämpa forskningsinformation och använda valda metoder för att analysera och lösa problem i arbetslivet samt färdigheter för krävande, självständigt expertarbete. Lärdomsprovet skrivs på examensspråket. För examen ska studeranden inom området för sitt lärdomsprov avlägga ett skriftligt mognadsprov som visar förtrogenheten med området och kunskaperna i finska eller svenska. Mognadsprovet avläggs enligt studerandens önskemål antingen på examensspråket eller på skolbildningsspråket. 12 Lärdomsprovets offentlighet Offentligheten hos lärdomsprovet som ingår i yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen fastställs enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Lärdomsprovet som studeranden skriver för examen blir offentligt då studeranden överlämnat det till Polisyrkeshögskolan för be- 6

dömning och Polisyrkeshögskolan har godkänt det. Ett rättelseyrkande som berör studerandens vitsord påverkar inte ett godkänt lärdomsprovs offentlighet. Ett godkänt lärdomsprov publiceras i första hand elektroniskt i nätbiblioteket Theseus. Om studeranden eller arbetets uppdragsgivare inte vill publicera lärdomsprovet på nätet skickas det i tryckt format till biblioteket. Enligt Arkivverkets beslut av den 18.9.2014 ska de lärdomsprov som ingår i den examensinriktade utbildningen i yrkeshögskolorna bevaras i bestående form. Därför arkiveras lärdomsproven i Polisens system för ärendehantering, beslutsfattande och arkivering. Lärdomsprovet får inte innehålla sekretessbelagd information (se 24 i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet). Om det har uppkommit sekretessbelagd information som resultat av lärdomsprovet bör den sekretessbelagda informationen införas i en promemoria skilt från det egentliga lärdomsprovet. Om man använt sekretessbelagd information som forskningsmaterial i lärdomsprovet (se även 22 i examensstadgan) bör studeranden skaffa tillstånd till att använda forskningsmaterialet och följa de villkor som anges i tillståndet då han/hon behandlar forskningsmaterialet. De som arbetar på Polisyrkeshögskolan med lärdomsprovens godkännande, bedömning och fuskmisstankar får behandla de sekretessbelagda uppgifter som uppkommit som resultat av lärdomsprovet eller som använts som forskningsmaterial. Då studeranden ansöker om det användningstillstånd som avses i 5 mom. bör det beaktas vad som sägs i 6 mom. 13 Genomförande och dimensionering av undervisningen Polisyrkeshögskolan ska ordna studierna som leder till examen på ett sådant sätt att en heltidsstuderande kan avlägga yrkeshögskoleexamen för polis på tre år och högre yrkeshögskoleexamen för polis på två år. Polisyrkeshögskolans läsår börjar 1.8 och slutar 31.7. Undervisningen genomförs i två perioder per termin och totalt fyra perioder per läsår. Beslutet om periodernas närmare placering fattas på läsårsnivå på Polisyrkeshögskolan. Genomförandeplanerna, som utarbetas på basis av läroplanerna, görs upp så att studerandena får en uppfattning om hur undervisningen ordnas och studierna framskrider under varje period. På Polisyrkeshögskolan har man utarbetat en skild dimensioneringsrekommendation för förberedandet av läroplaner. Grunden för dimensioneringen av studierna är ett studiepoäng. Studieperioderna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. Ett studiepoäng motsvarar ca 27 timmars arbete för studeranden. Studerandenas arbetsvecka är ca 40 timmar, d.v.s. 1,5 studiepoäng. Omfattningen av varje period är 15 studiepoäng (400 h), varje termin 30 studiepoäng (800 h) och varje läsår 60 studiepoäng (1600 h). 7

STUDIERÄTT 14 Antagning av studerande Polis (YH)-examen är inte med i den gemensamma ansökan och högskolornas regel om en enda studieplats gäller inte Polamk. Därför tas inte tidigare avlagd högskoleexamen eller en mottagen studieplats som leder till sådan i beaktande i Polamks antagning av studerande. Polisstyrelsen fastställer det antal studerande som kan godkännas att avlägga examen på basis av utbildningsbehovet. Under ett läsår inleds i regel fyra finskspråkiga och en svenskspråkig utbildning som leder till polis (YH)-examen. Antagningen av studerande regleras i 4 kap. i lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013)och 15 och 16 i förordningen om Polisyrkeshögskolan (282/2014). Närmare anvisningar om urvalsprocessen ges i urvalskriterierna för polis (YH)-examen, som Polisyrkeshögskolans styrelse godkänner i enlighet med läroanstaltens reglemente. 15 Mottagande av studieplats De som har antagits som studerande ska inom den tid som anges i Polisyrkeshögskolans antagningsmeddelande, d.v.s. inom fjorton (14) dygn, meddela Polisyrkeshögskolan att de tar emot studieplatsen. 16 Anmälning som närvarande eller frånvarande Polisyrkeshögskolans läsår börjar varje kalenderår 1.8 och slutar 31.7 följande år. Höstterminen börjar 1.8 och slutar 31.12 och vårterminen börjar 1.1 och slutar 31.7. Under läsåret ordnas undervisningen i fyra perioder. Studerande som avlägger polis (YH)-examen inleder i regel sina studier vid fyra tidpunkter per år, i början av varje period. För att garantera att studerandena behandlas jämlikt uppfattas ordnandet av undervisningen och framskridandet av YH-examina på Polisyrkeshögskolan även som studieår och studieterminer. Ett studieår innehåller fyra perioder, och det börjar för varje studerande då han/hon inleder sina studier. På motsvarande sätt innehåller en studietermin två perioder, och delar studieåret i två halvor. Då studerandena har tagit emot sin studieplats bör de anmäla sig som närvarande eller frånvarande under det första studieåret. En studerande kan anmäla sig som frånvarande under sammanlagt två studieår. Efter detta, från och med tidpunkten då studierna inleds, ska studeranden anmäla sig som närvarande eller frånvarande en gång per studieår. En studerande kan dock göra sin anmälan för en studietermin (en tidsperiod som omfattar två perioder) åt gången. Anmälan görs i Wilma enligt följande tidtabell: studerande som inlett studierna i januari anmäler sig i november samma år, studerande som inlett studierna i april anmäler sig i februari året därpå, studerande som inlett studierna i augusti anmäler sig i maj året därpå och studerande som inlett studierna i oktober anmäler sig i augusti året därpå. Anmälan görs under de tre första veckorna av månaden i fråga. Anmälan till praktik görs enligt samma tidtabell. Under praktiken ska studeranden vara närvaroanmäld och praktiken kan inte avbrytas genom att frånvaroanmäla sig. 8

Av motiverade skäl kan Polisyrkeshögskolan godkänna ändringar gällande närvaro- eller frånvaroanmälan. Endast en studerande som anmält sig som närvarande kan avlägga studier. Om en studerande inte anmäler sig inom utsatt tid förlorar han eller hon sin studierätt enligt 32 1 mom. i lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013). På studerande som anmält sig som frånvarande tillämpas de examenskrav som är i kraft då studeranden fortsätter sina studier efter frånvaron. Den personliga studieplanen för en studerande som fortsätter sina studier efter en frånvaro eller ett avbrott uppdateras vid behov. 17 Studierättstid Enligt 31 i lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013) ska heltidsstuderande avlägga studierna för yrkeshögskoleexamen och övre yrkeshögskoleexamen inom en tid som är högst ett år längre än studiernas omfattning. Med i denna maximitid räknas inte den tid då studeranden varit frånvarande på grund av en frånvaroanmälan, avbrutna studier eller tidsbunden relegering. Den statistiska definitionen av högskolestudier på heltid och deltid på Polisyrkeshögskolan baserar sig på avlagda studiepoäng. Studerande som avlagt 30 studiepoäng eller fler under ett studieår klassas som heltidsstuderande, och studerande som avlagt färre än 30 studiepoäng klassas som deltidsstuderande. Alla studerande som anmält sig som frånvarande klassas som deltidsstuderande. Förstaårsstuderande har inte ännu några studiepoängsuppgifter, så de anses vara heltidsstuderande under det första studieåret. I enlighet med studiehandledningens helhetsplan följs det regelbundet med hur studerandenas studier framskrider. STUDIER FÖR YRKESHÖGSKOLEEXAMEN OCH HÖGRE YRKESHÖGSKOLEEXAMEN 18 Internationalitet Polis (YH)-examens internationella mål är att studerandena då de avlagt examen: har nödvändiga språkkunskaper för att klara sig i sitt arbete och för att kunna utvecklas inom sin bransch har förmåga till multikulturellt samarbete känner till effekterna av internationaliseringen och dess möjligheter inom det egna yrkesområdet Polis (HYH)-examens internationella mål är att studerandena uppnår de färdigheter som krävs för internationell interaktion och yrkesmässig verksamhet, och att dessa stärks i studierna. Man främjar examensstudiernas internationalitet med studentutbyte, internationella studieperioder och övriga former av internationellt samarbete. För enskilda studerande fastställs internationaliseringen närmare i den personliga studieplanen. 9

De internationella studierna som införts i studerandens personliga studieplan tas i beaktande i avläggandet av examen antingen genom AHOT-processen eller med hjälp av internationellt studentutbyte. Internationella studier införs i regel som en prestation i polis (YH)-examens valfria studier, men även övriga studier och lärdomsprovet samt praktiken kan avläggas internationellt. 19 Studiehandledning Målen för Polisyrkeshögskolans studiehandledning är att säkerställa att studierna löper smidigt, att utveckla sakkunskaper och att stöda ett yrkesmässigt växande. Närmare genomförande av studiehandledningen fastställs i studiehandledningens helhetsplan. På Polisyrkeshögskolan koordineras studiehandledningen av en utnämnd studiehandledare. I början av varje studieperiod är det på lärarens ansvar att förklara för studerandena studieperiodens innehåll och kunskapsmål och hur studieperioden stöder studerandens sakkunskap och professionella utveckling. Efter polis (YH)-examens antagningsbeslut skickas den allmänna studiehandboken till alla som valts in. Under de orienterande studierna i början av studietiden får studerandena bekanta sig med studierna och studiemiljön. Under studietiden får studeranden stöd av bland annat lärartutorerna, studiehandledaren, studieperiodernas ansvariga lärare samt studerandetjänsterna. Praktikhandledningen är en väsentlig del av studiehandledningen. Praktikhandledare gör studerande bekanta med polisarbetet och fördjupar studiernas överensstämmelse med arbetslivet samt stöder studerandenas yrkesmässiga utveckling. I studiernas slutskede koncentreras handledningen på slutarbetet och avläggandet av examen samt på att fördjupa helhetsbilden av polisarbetet. Dessutom ges studerandena vid behov handledning i övergången till arbetslivet och sysselsättning. 20 Studiernas tillgänglighet I sin verksamhet tar Polisyrkeshögskolan i beaktande studerandenas konstaterade inlärningssvårigheter. På Polisyrkeshögskolan har man gett närmare anvisningar för hur man ska beakta inlärningssvårigheter för både lärare och studerande. Anvisningarna innehåller information om olika typer av inlärningssvårigheter och hur man kan stöda dem i allmänhet och i synnerhet på Polisyrkeshögskolan. Studeranden och läraren kommer tillsammans överens om eventuella specialarrangemang för studierna. 21 Att delta i studierna och avlägga studieperioder Examensstuderande framskrider i sina studier enligt genomförandeplanen och den personliga studieplanen. För att kunna delta i undervisningen krävs det att man har anmält sig som närvarande. Studerandenas rättighet och skyldighet att delta i undervisningen fastställs skilt för varje studieperiod i genomförandeplanen. Om det krävs att man anmäler sig till en studieperiod bör detta framgå ur genomförandeplanen. Beslut om godkännande av delprestationer för en studieperiod som inte slutförts fattas av studieperiodens ansvariga lärare. 10

22 Sekretessbelagda uppgifter och polisregister Det är lärarens uppgift att meddela studerandena när man i samband med undervisningen behandlar uppgifter som är sekretessbelagda med stöd av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller någon annan lag. Polisyrkeshögskolans studerande får inte under studierna eller efter dem röja eller olagligt utnyttja sekretessbelagd information. Polisens personregister får användas i polisens utbildningsverksamhet om uppgifterna är nödvändiga för att genomföra undervisningen (se 16 och 18 i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet). För att övervaka användningen av registren bör läraren emellertid efteråt kunna utreda vilka uppgifter som använts i utbildningen eller för att göra de givna uppgifterna. Det är förbjudet att utan särskilt lov använda uppgifter ur polisens personregister som forskningsmaterial för lärdomsprov som ingår i studierna som leder till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen. Forskningsmaterial får inte samlas in i samband med det utbildningsbruk som avses i 2 mom. Närmare bestämmelser om att ansöka om användningstillstånd anges skilt. 23 Utveckling av undervisningsverksamheten I Polisyrkeshögskolan samlas allmän respons in från studerandena för alla examensutbildningar på läsårs-, termins- och periodnivå samt särskilt för studieperioder och praktikperioden. Responssystemet beskrivs närmare i Polisyrkeshögskolans verksamhetshandbok. Studerandena ger respons anonymt genom ett elektroniskt responssystem, och därmed kan man inte identifiera enskilda svar. Lärarna svarar på responsen de fått genom att ge studerandegrupperna svarsrespons. För varje studieperiod görs en sammanfattning på studerandenas respons som skickas till läraren som genomförde undervisningen för svarsrespons, samt till ifrågavarande lärares närförman, utbildningschefen och utbildningsplaneraren för kännedom. Kompetensområdena och utbildningscheferna behandlar responsen regelbundet under sina möten. Dessutom gör utbildningsplaneraren en sammanfattning på hela årets responssammanfattningar som behandlas i undervisningsverksamhetens styrgrupp och i Polisyrkeshögskolans styrelse på det sätt som fastställs närmare i läroplanernas godkännandeprocess. BEDÖMNING AV STUDIER OCH KOMPETENS 24 Bedömningsprinciper och bedömningsskala En godkänd studieprestation förutsätter att studeranden uppnått de kompetensmål som fastställs i studieperiodens läroplan. Den krävda kompetensnivån fastställs i samband med varje studieperiod. Bedömningen fokuserar på inlärningsresultaten och grundar sig på kompetensmålen. Bedömningsmetoden väljs så att den kan användas för att bedöma de eftersträvade kompetenserna. Bedömningsmetoden fastställs i läroplanen, och de lärare som utnämnts till att genomföra ifrågavarande studieperiod ansvarar för bedömning- 11

en. På basis av kompetensmålen fastställer läraren kriterier för bedömning av kompetensen som beskriver uppfyllandet av kompetensmålen som kompetens hos studeranden. I bedömning av studierna används i regel bedömningsskalan 0 5. I den numeriska bedömningen betyder vitsord 0 underkänt. Av motiverade skäl kan man använda vitsorden godkänd/underkänd som bedömningsskala. Skilda instruktioner har getts på Polisyrkeshögskolan för bedömning av studierna. Bedömningsskalan som används i studieperioden meddelas i läroplanen. Bedömningen kan göras på en studieperiod eller vid behov en del av en studieperiod. För vitsorden 1, 3 och 5 finns fastställda bedömningskriterier. För varje studieperiod fastställs bedömningskriterierna för ett godkänt och underkänt vitsord. De särskilda bestämmelserna som gäller bedömningen av språkstudier och bedömningsskalorna som ska användas beskrivs närmare i guiden Kompetensbaserat läroplansarbete som används på Polisyrkeshögskolan. 25 Bedömning av praktiken I polis (YH)-examen bedöms övervaknings- och alarmverksamhetsperioden samt brottsbekämpnings- och brottsutredningsperioden på skalan 0 5. Polisenhetens stödfunktioner, kundservice- och tillståndsförvaltningsperioden samt inlärningsuppgifterna bedöms på skalan godkänd/underkänd. Praktiken bedöms i sin helhet på skalan godkänd/underkänd. För en godkänd praktik krävs att alla praktikperioder ges godkänt vitsord samt att studeranden fyller i inlärningsdagboken, kompetenskortet och självutvärdering. 26 Bedömning av lärdomsprov I bedömningen av lärdomsprov följs en bedömningsmatris där verbala bedömningskriterier fastställs för vitsorden 1, 3 och 5. Lärdomsprovet för polis (YH)-examen bedöms på skalan 0 5. För att få godkänt krävs att studeranden deltar i seminariet, gör de inlärningsuppgifter som ingår i seminariet samt skriver lärdomsprovet och mognadsprovet. Lärdomsprovet för polis (HYH)-examen bedöms på skalan 0 5. För att få godkänt krävs att studeranden deltar i seminariet, gör de inlärningsuppgifter som ingår i seminariet samt skriver lärdomsprovet och mognadsprovet. 27 Frånvaro och kompensationsuppgifter I bedömningen av de kompensationsuppgifter som getts studeranden på grund av frånvaro används den bedömningsskala som finns i läroplanen. 12

28 Omtagning av studieprestation eller delprestation Studieperioder kan innefatta en eller flera prestationer som bedöms, så som fastställts närmare i genomförandeplanen. Vid behov ordnas två omtagningstillfällen för tentamina som hör till en studieperiod. Studeranden har rätt att göra om en underkänd tentamensprestation under de två följande omtentamensdagarna och höja ett godkänt vitsord en gång under samma omtentamensdagar. Att inte komma till tenttillfället räknas som en omtagningsgång. Om någon annan metod än skriftlig tentamen används för att bedöma studieprestationen meddelar den behöriga läraren hur prestationen kan göras om. Omtagna och kompenserande prestationer bedöms på samma sätt som den ursprungliga prestationen. Det bästa vitsordet är det som gäller. Om en studerande inte genomför en studieperiod på godkänt sätt enligt det som beskrivs ovan ska studeranden delta på nytt i undervisningen som ingår i studieperioden enligt separat överenskommelse med den ansvariga läraren, om detta är möjligt inom ramarna för den återstående studierättstiden. Därefter återstår ett normalt antal prestationsomgångar som ska bedömas. Det är i princip inte möjligt att göra om en underkänd praktik, eftersom genomförandet av praktiken kräver att studeranden utnämns till en tjänst vid en polisinrättning. Praktikperioden kan förlängas p.g.a. sjukfall eller skada eller något annat vägande skäl på det sätt och i den omfattning som fastställs av Polisyrkeshögskolan. 29 Att spara vitsord och bevara bedömningsuppgifter Lärarna sparar vitsorden de gett i studieprestationsregistret inom tre (3) veckor efter den sista del- eller helhetsprestation som ingår i studieperioden. I studieprestationsregistret sparas helhetsvitsord och delprestationer efter varje studieprestation. Efter omtagningar och höjningar uppdateras alltid det nya vitsordet och datumet för prestationen i studieprestationsregistret. Vid vitsordshöjning gäller det bästa vitsordet. Läraren ansvarar för att spara studieprestationer i studieprestationsregistret och sparar bedömda prestationer i sex (6) månader. Resultaten på studieprestationerna (bedömningarna) sparas i två (2) år och examensbetygen permanent hos studerandetjänsterna. Bedömningsmaterialet för studerande som avbrutit sina studier sparas tills de fortsätter med sina studier. 30 Upplysningar gällande bedömningen Studerandena har rätt att få reda på vilka bedömningsgrunder som tillämpats på deras studieprestationer. Studerandena bereds också möjligheten att titta på sina bedömda skriftliga eller på annat sätt lagrade studieprestationer. 13

Studerandena kan med sina användaruppgifter själva gå in i studieregistret och granska sina studieprestationer och skriva ut ett studieprestationsutdrag. Godkända vitsord som införts i studieprestationsregistret kan inte tas bort i efterhand. Bedömningen av studieprestationer och offentliggörande av resultaten bör tidsplaneras så att studerandenas möjlighet att få fullt studiestöd kan garanteras. Dessutom bör man innan praktiken vara säker på godkännande av de studieprestationer som krävs för att praktiken ska kunna inledas. 31 Vitsordens offentlighet Vitsordens offentlighet fastställs av offentlighets- och dataskyddslagstiftningen. Sifferbedömningen är offentlig. Verbala bedömningar om studerandenas studier får inte offentliggöras. Examinas lärdomsprovs bedömningsutlåtande är offentligt. Namnen på de som underkänts och detaljerade resultat offentliggörs inte. 32 Fusk i studierna Om en studerande gjort sig skyldig till plagiat eller någon annan typ av fusk då han/hon gjort sin studieprestation underkänns prestationen. Med fusk menas bland annat användning av otillåtet material eller otillåtet samarbete med en annan studerande. Polis (YH) och polis (HYH)-examinas lärdomsprov som skrivs av Polisyrkeshögskolans studerande granskas med ett plagieringskontrollprogram. Om studerandens lärdomsprov innehåller sekretessbelagda delar analyseras endast den offentliga rapporten med programmet. I samband med att studieperiodernas beskrivningar bekräftas fastställs det vilka studieperiodsspecifika skriftliga inlärnings- och utvecklingsuppgifter som kontrolleras med plagieringskontrollprogrammet. Plagieringskontrollprogrammet kan dessutom användas för att utreda övriga plagiatmisstankar. Misstänkta fall av fusk behandlas på Polisyrkeshögskolan enligt närmare förfaranderegler som getts i ärendet. TILLGODORÄKNANDE AV STUDIER 33 Tillgodoräknande av studier och kompetens Former av tillgodoräknande är ersättning, inkludering samt identifiering och erkännande av tidigare förvärvade kompetenser. Med ersättning menas att en studieperiod eller studiehelhet ersätts med högskolestudier med motsvarande innehåll som avlagts innan eller under studietiden. Inkludering betyder att man inkluderar högskolestudier som avlagts någon annanstans i polis (YH) eller polis (HYH)-examen. Om en person som deltagit i ansöknings- och urvalsförfarandet för polis(yh)-examen och därigenom beviljats studierätt tidigare har avlagt grundexamen för polis, sker tillgodoräknandet genom inkludering. Om 14

den aktuella grundexamen för polis har avlagts efter 1.1.2008 genomförs tillgodoräknandet så att studeranden ännu ska avlägga studier omfattande 45 studiepoäng i enlighet med läroplanen för examensinriktade studier för polis (YH). Studier inom ramen för grundexamina för polis som avlagts före 1.1.2008 kan utifrån prov, betyg och arbetserfarenhet tillgodoräknas enligt övervägande. Studeranden ansöker om inkludering av en examen eller examensdel hos den utbildningschef som ansvarar för den examensinriktade utbildningen. Utbildningschefen avgör även i den senare nämnda situationen vilka studieperioder enligt läroplanen som ännu ska avläggas. Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens (AHOT) är en process där studeranden utvärderar sin egen kompetens i förhållande till kunskapsmålen och gör en presentation som behandlas i förfarandet för identifiering och erkännande av kompetens. Läroanstalten utvärderar för sin del den tidigare förvärvade kompetensen som studeranden presenterar i förhållande till de kunskapsmål och inlärningsresultat som fastställs i läroplanen. Om studerandens bevisning godkänns kan studieperioden eller - helheten tillgodoräknas. Studierna kan tillgodoräknas antingen i sin helhet eller delvis. Om studeranden får tillgodoräkna sig studierna behöver han eller hon inte delta i de delar av studierna som har tillgodoräknats. Om endast en del av studieperioden tillgodoräknats ska studeranden komplettera sina studier på det sätt som anges av den ansvariga läraren. Högst tio år gamla studier kan tillgodoräknas. Lärdomsprovet och praktiken kan inte tillgodoräknas. 34 Tillgodoräknande av språkstudier En studerande kan ansöka om att tillgodoräkna studieperioderna i främmande språk på basis av tidigare studieprestationer. Om studeranden har avlagt språkstudier för ett motsvarande yrkesområde i en annan yrkeshögskola eller ett universitet kan studierna tillgodoräknas som sådana. Om studeranden har avlagt språkstudier i samma omfattning och på samma nivå för ett annat yrkesområde i en annan yrkeshögskola eller ett universitet; eller allmän språkexamen med nivå fyra (4) eller högre; eller språkexamina för statsförvaltningen, kompletterar studeranden ovannämnda studier enligt yrkesområdet, så att de yrkesrelaterade språkkunskaperna som författningarna kräver uppnås. 35 Tillgodoräknande av det andra inhemska språket Studerande kan ansöka om att tillgodoräkna språkprovet och/eller en del av det andra inhemska språkets kontaktstudier med språkexamina för statsförvaltningen, allmän språkexamen (nivå 3) eller med språkstudier som avlagts i samband med tidigare studier på det sätt som anges i statsrådets förordning (481/2003) om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen. Man ansöker om tillgodoräknande av studierna i det andra inhemska språket med en skild ansökan i början av studierna, senast innan undervisningen i det ifrågavarande språket börjar. Till behörighetsvillkoren i fråga om språkkunskaper för tjänst som polis hör att kunna båda inhemska språken på ett sådant sätt som föreskrivs genom förordning. På grund av detta kan befrielse från fullgörande av 15

studier i det andra inhemska språket endast göras av särskilda och motiverade skäl (till exempel studerande med invandrarbakgrund som fått sin skolutbildning på ett annat språk än finska eller svenska). Studierna i det andra inhemska språket kan då kompenseras av andra språkkunskaper. Helhetsomfattningen av examen får inte ändras. Utbildningschefen fattar beslut om tillgodoräknande av andra språkstudier. BETYG SOM GES STUDERANDEN 36 Betyg som ges studeranden Polisyrkeshögskolan beviljar studeranden examensbetyg på ansökan. Förutom examensbetyget och studieprestationsutdraget får studeranden Diploma Supplement, som är en bilaga till högskolans examensbetyg för internationellt bruk. Under studietiden kan studeranden skriva ut sitt studieregisterutdrag genom Wilma-systemet. Vid behov ges studeranden ett intyg som beviljats av Polisyrkeshögskolan som bevis på studierätt och närvaro. 16