MINNESANTECKNINGAR FRÅN SKÄRGÅRDSFORUM 3-4 JUNI 2004

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SKÄRGÅRDSFORUM 3-4 JUNI 2004 Deltagare: Anna Adholmer, Mål 2 Öarna, Anneli Wirtén, Mål 2 Öarna, Nicklas Liss-Larsson, Näringsdepartementet, Magnus Sundström, Sjöfartsverket, Gun Brantäng, Fiskeriverket, Per- Olof Remmare, Riksantikvarieämbetet, Ebbe Adolfsson, Naturvårdsverket, Agneta Sjöberg, Länsstyrelsen Uppsala, Gunilla Björkman, Länsstyrelsen Stockholm, Kjell Schaerling, Länsstyrelsen Östergötland, Göran Wallin, Luleå kommun, Bengt Almkvist, SRF, Anne Forslund, SRF, Mats Ohlsson, SRF, Inger Normark, Glesbygdsverket, Birgitta Rhodin, Glesbygdsverket, Kerstin Wallin, Glesbygdsverket, Karl-Axel Molinder, Östsam. TORSDAG 3 JUNI Kerstin Wallin hälsade välkommen till Skärgårdsforum. Roger Larsson hälsade välkommen till Arkö och Sjöfartsverkets kursgård, som är en f.d. lotsplats. Fram till 1968 fanns det lotsar på Arkö. SJÖFARTSVERKET Magnus Sundström från Sjöfartsverket berättade om verksamheten där. Verksamheten är till 90 procent avgiftsfinansierad. Totalt har man 1 300 anställda, varav 300 i Norrköping. Frågan väcktes hur finansieringen av de farleder som handelssjöfarten inte längre behöver ska lösas. Fritidstrafiken behöver dem fortfarande. 1

Bengt Almkvist frågade hur Sjöfartsverket planerar för de anläggningar runt om i skärgårdarna som verket inte längre har behov av. Det är viktigt att de resurserna inte försvinner och blir privatägda. Kanske de kan övertas i någon form av stiftelser? ÖSTERGÖTLANDS LÄNSSTYRELSE Kjell Schaerling, biträdande miljövårdsdirektör vid Länsstyrelsen i Östergötland, berättade om förhållandena i skärgården i Östergötland. Det är fortfarande en förhållandevis oexploaterad skärgård, och fortfarande är de traditionella näringarna basen, d v s fiske, jord- och skogsbruk. 1999 presenterades remissupplagan av Miljö- och hushållningsprogrammet, RMHP, för skärgårdarna i Östergötland och Kalmar. Bland frågor som lyftes fram som särskilt viktiga att arbeta med fanns: Vattenmiljön. Vården av kulturlandskapet (Kjell nämnde som ett gott exempel att i Gryts skärgård har den första nya ladugården på 60 år byggts med pengar från ägarna, WWF och Naturvårdsverket). Det kommersiella nyttjandet av allemansrätten. Det fria handredskapsfisket. Skarv och säl. Taxeringsvärden/fastighetsskatt. Vad hände med Miljö- och hushållningsprogrammen sen de överlämnades till departementet?, undrade Kjell och gjorde sig till tolk för många som deltagit i arbetet. Ebbe Adolfsson framhöll att mycket av det som finns med i Östergötland-Kalmars RMHP har genomförts utan statliga stöd, och även från andra områden som arbetat fram RMHP berättas att många av förslagen har genomförts utan direkta statliga stöd. Kjell Schaerling gav vidare exempel på intressanta projekt som pågår längs kusten: Gösprojektet där gös och abborre ska växa i kassar, odlade i slutna system utan den stora näringsbelastningen på miljön som den tidigare kassodlingen innebar. Skogen vid kusten driver Skogsvårdsstyrelsen. En ansökan till Fiskeriverket om att få prova en annan förvaltningsform för det fria handredskapsfisket. LANDSHÖVDINGEN Landshövding Björn Eriksson kom på kort visit till Skärgårdsforum och talade kring ämnet Varför är det så svårt att intressera huvudstaden för skärgårdsfrågor? Landshövdingen avslutade med sitt stående citat: Den Gud giver ett ämbete giver han ock förstånd. Bengt Almkvist väckte frågan hur öarna kan vara med i diskussionen om 2

Sveriges position inför framtida strukturfondsbeslut. BA undrade också om det är möjligt att bilda en stiftelse lik Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län också i Östergötland för att lösa frågor om statlig egendom. MÅL 2 ÖARNA Anneli Wirtén från kansliet för Mål 2 Öarna redogjorde för det aktuella läget i programmet. 50 projekt är avslutade, många löper på och en ny kull projekt är på gång att starta. Fördelningen är ungefär 2/3 för Gotland och 1/3 för skärgården, vilket motsvarar befolkningstalen. I hela programmet har man nu kommit upp till en inteckningsgrad på 81 procent. För mer fakta hänvisas till webbplatsen www.mal2oarna.lst.se. STUDIEBESÖK Skärgårdsforum åkte till Aspöja där Björn Aronsson, boende på ön och ordförande i Aspöja byaråd, guidade. Björn slutade med att läsa en dikt av Per Gräslund från Grönsö, ordförande i Gryts Skärvårdsförening: Just nu flyter våra öar som blomsterkorgar i ett speglande hav. Men Havet under den glittrande ytan borde vara friskare. Blomsterängarna borde besväras av mindre mängder surt och mossdrivande nedfall. Stränder och öar borde bebyggas varsammare och vackrare. Skärgårdens invånare borde leva under bättre villkor och det gäller inte bara örnen, uttern och torsken utan även den bofaste och brukande skärbon utan vars hävd och bruk skärgården slutar att leva och det ljusa ängslandskapet blir till mörk djungel. Näringsförutsättningarna borde i landskapsvårdens och den levande skärgårdens namn förbättras. Vi borde lämna över en mer Hållbar Skärgård till våra efterkommande. Eller hur? Det arbetar vi för! 3

FREDAG 4 JUNI LULEÅ KOMMUN Göran Wallin, chef för Luleå kommuns enhet för skärgård och friluftsliv, berättade om satsningen på skärgård i kommunen. Pågående projekt: Kultursatsning på Brändöskär. Naturbaserad turism, NBT, ett Interregprojekt tillsammans med Island, Skottland, Norge. Bottenviksbågen. Levande skärgård, fas 2 Samverkan inom Destination Luleå. Vandringsleder i skärgården. Förbättring av Rödkallens hamn. Marknadsföringspengar från Miljödepartementet. Inger Normark frågade om det har varit svårt att få pengar till skärgårdsfrågor inom Mål 1, och svaret från Göran var att en försvinnande liten del av Mål 1-pengarna har gått till skärgården. Läs mer om Luleå: www.lulea.se. SMÅLANDSKUSTENS SKÄRGÅRDSFÖRENING Mats Ohlsson, ordförande i Smålandskustens Skärgårdsförening och ledamot i SRF:s styrelse, berättade om sin kust och om föreningen. www.smalandskusten.se Västerviks och Oskarshamns kommuner arbetar med fördjupade översiktsplaner just nu. I det arbetet har de fått Interreg-pengar för att anställa en planarkitekt. Prioriterade ärenden just nu för SSF: Uppföljning av Miljö- och hushållningsprogrammet. Regionala miljömål åtgärder för att uppnå målen. I de regionala miljömålen står bl. a. att fler människor ska bli fastboende i Kalmar skärgård. Fördjupade översiktsplaner Vattenskotern, ett hot eller en möjlighet? Ett företag i Västervik vill ordna skotersafari och SSF ser det som ett hot mot känslig skärgårdsmiljö. Magnus Sundström från Sjöfartsverket lovar att ta upp skoterfrågan med Sjösäkerhetsrådet. Ebbe Adolfsson ska föra farhågorna om skotrarna vidare till berörda på Naturvårdsverket. Vindkraften är ett stort diskussionsämne i södra Kalmarsund just nu. Oskarshamns kommun har beslutat att man vill ha en levande skärgård och därför stöder man öbornas önskemål om att få hamnplatser på fastlandet. Marsöborna har också fått Mål 2-pengar för att anlägga en hamn på fastlandet. 4

Annars är vardagen för många öbor längs Smålandskusten att man måste improvisera för att förflytta sig när det inte finns allmänna kommunikationer. Här en ögonblicksbild från februari: Mats Ohlssons fru Cecilia är på väg hem från arbetet på fastlandet en kväll i februari. Äldre bärkraftig is sträcker sig ca 50 m ut från brygganläggningen vid Kråkelund. Utanför ligger ett större område med svag is med bruten ränna. Hela istäcket är täckt av ca 5 cm nysnö. Det är så förrädiska isförhållanden som det bara kan bli. RIKSANTIKVARIEÄMBETET Per-Olof Remmare från Riksantikvarieämbetet berättade om aktuella frågor på RAÄ: Ämbetets nationella strategi. Arbetet med den regionala strategin. Kulturmyndigheternas analys av hur kulturen behandlas i regionala tillväxtplaner. Där har man genomfört ett antal regionala möten. 17 av 21 län har med kulturen i sin RTP. Det kommande RUP-uppdraget. RAÄ har tillsammans med Kulturrådet agerat för att få ett riktat uppdrag. Kulturmyndigheternas och Landstings- och Kommunförbundets indikatorprojekt. Miljömålsarbetet. En vattenstrategi ska redovisas till regeringen. Undervattensparker för sportdykning ska bildas. En sammanställning ska göras över skador på vrak. Etapp 2 av skärgårdsmålen. Två seminarier ska genomföras under hösten. Bengt Almkvist berättade att det finns kritik mot att nedbrytningen av de regionala miljömålen på lokal nivå har gått alldeles för fort. Lokalbefolkningen har inte varit med i arbetet. www.raa.se Östersjösamarbetet ska fortsätta i en ny fyraårsperiod 2004-08. Tyskland blir ordförande nu. Man fortsätter bland annat med ett tema kring fyrar, och dessutom ska man arbeta med frågor kring utveckling av gamla hamnar. 5

NATURVÅRDSVERKET Ebbe Adolfsson, Naturvårdsverket, hänvisar till www.naturvardsverket.se, och speciellt till bokhandeln. Om man söker på skärgård får man upp aktuella rapporter. Som svar på tidigare frågor om vad som händer med de regionala Miljö- och hushållningsprogrammen lovade Ebbe att stöta på Miljödepartementet om att något ska hända. Beträffande EU:s vattendirektiv så är fem vattendistrikt utsedda. Det ska tas fram åtgärdsprogram, övervakningsprogram och förvaltningsplaner för dessa distrikt. 2006 ska övervakningsprogrammen vara påbörjade, 2012 ska åtgärderna vara genomförda. De nya myndigheterna som bildas med anledning av vattendirektivet ska börja arbeta i höst. Bengt Almkvist undrade om Naturvårdsverket kan ta fram en enkel lathund för vad vattendirektivet innebär. Ebbe hänvisade till En basbok för ramdirektivet om vatten och till kommande vattenportal på hemsidan, men redan nu kan man söka på "vattendirektivet" på första sidan och klicka fram olika information. Beträffande ICZM berättade Ebbe att Naturvårdsverket avvaktar ev. direktiv från regeringen. Bengt A menade att det vore bra om Naturvårdsverket fick ansvar för att samordna arbetet med ICZM snarare än Boverket. FISKERIVERKET Gun Brantäng, Fiskeriverket, informerade om aktuella ärenden: Kustfiskepropositionen. Fiskeriverket väntar på uppdrag från regeringen med anledning av den. I propositionen tas bl.a. upp fritidsfiske och den konkurrens om resursen som finns med det yrkesmässiga kustfisket. Några planer på att göra inskränkningar i det fria handredskapsfisket finns inte men fritidsfisket kommer in framtiden att kunna begränsas vad gäller redskapsanvändning. Samrådsgrupper har startats på riksplanet med deltagare från olika intressegrupperingar. Fem projekt om regional samförvaltning är på gång. Idag pågår två liknande projekt med självförvaltning, siklöjefiske i Bottenviken och räkfisket i Gullmarsfjorden. Det görs en kartläggning om sport- och fritidsfisket Fiske 2005 och Fiskeriverket engagerar sig i det arbetet. En diskussion om fiskevårdsavgifter följde. Mats Ohlsson menade att ett ohållbart brukande av ändliga resurser pågår nu och att allmänheten inte vet att fisket i havet är en ändlig resurs. Det är en informationsfråga. Bengt Almkvist hävdade att det är så dålig lönsamhet i kustfisket nu så man måste hitta utvecklingsmöjligheter baserade på fisket som turist/fritidsresurs. SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Bengt Almkvist, ordförande SRF, berättade om aktuella frågor: Mål 2-projektet Skärgård för framtiden. Se vidare www.skargardsborna.org. En vitbok om transporter publiceras i höst. En vitbok om boende finns redan. En om skärgårdsskolor är under arbete. 6

EU:s tredje sammanhållningsrapport vad händer under hösten? Mycket viktigt för SRF att bevaka. Troligen kommer det inte att finnas riktlinjer från kommissionen om vad varje land ska inkludera i de framtida strukturfonderna. Därför kommer det att bli kattrakande nationellt. SRF arbetar för att kommissionen ska skicka med riktlinjer till nationell nivå. E-SIN, European Small Islands Network, www.europeansmallislands.net är en organisation för de små öarna i Europa. Irland, Skottland, Frankrike, Danmark, Sverige, Finland deltar nu och Grekland, Estland, Tyskland vill vara med. Kontoret finns på en liten irländsk ö. Bengt berättade också om Leader+-projektet Kustlandet. www.kustlandet.com. NÄRINGSDEPARTEMENTET Nicklas Liss-Larsson, informerade om aktuella frågor på departementet: Regionala utvecklingsprogram (RUP) är det övergripande paraplydokumentet för ett län. Det är det politiska dokumentet för länet. Förordning (2003:595) om regionalt utvecklingsarbete. Vänder sig till alla aktörer som har statliga medel för sitt arbete. Under RUP-arna ligger sedan de operativa programmen, t.ex. länsplanerna och de regionala tillväxtprogrammen. Det finns behov av metodutveckling för det fortsatta arbetet, och NUTEK håller på med en sån. T.ex. hur man kommunicerar regionala behov till riksnivån och hur statliga myndigheter kan anpassa sig till de behov som kommer fram. Bengt Almkvist menade att det finns risk att små frågor försvinner, eftersom länen vill profilera sig mot Stockholm och då försvinner t.ex. skärgårdsfrågorna. Sen blir RUP-en ett tungt dokument där inte skärgårdsfrågorna finns med och man har alltså inget stöd att hämta där. Landsbygdsutredning. En sån utredning är på väg att tillsättas. Den ligger i linje med Erik Westholms utredning om Glesbygdsverket, där han föreslog en bred utredning. Direktiven kommer att beslutas före sommaren 1. Ett delbetänkande ska lämnas hösten 2005 och utredningen ska vara klar 30 november 2006. Uppföljning av den regionala utvecklingspolitiken. ITPS har fått i uppdrag av regeringen att föreslå hur en utvärdering av väl fungerande hållbara lokala arbetsmarknader ska genomföras 2. Glesbygdsverket har fått motsvarande uppdrag för den andra delen av målet: en god servicenivå i alla delar av landet 3 En transportpolitisk proposition kommer våren 2005. Vägverket har skickat ett delförslag på remiss. Skrivningar ska in efter sommaren. Den tredje sammanhållningsrapporten. Sammanhållningspolitiken ska få en ökad koppling till Lissabonstrategin 4. 1 Regeringen beslutade om direktiven 2004-06-17. 2 Slutredovisat i rapporten Den nya regionala utvecklings-politiken Hur följa upp och effektutvärdera? 3 Uppdraget redovisades i slutrapporten En god servicenivå i alla delar av landet, Glesbygdsverket, maj 2004. 4 Läs mer om Lissabonstrategin: http://europa.eu.int/comm/lisbon_strategy/index_en.html 7

På departementet funderar man just nu över hur styrande den europeiska utvecklingsstrategin blir. Hur ska sen den nationella utvecklingsstrategin kopplas ihop med den europeiska? Vad ska strategierna innehålla och vad ska de inte innehålla? Därefter måste man fundera över vilken effekt detta får för regionala och nationella program. Tänkbara övergripande scenarier: 1. Sammanhållningspolitiken blir ett komplement till den svenska regionala utvecklingspolitiken. 2. Sammanhållningspolitiken utgör även den nationella politiken. 3. Man har i stället dubbla programstrukturer. GLESBYGDSVERKET Inger Normark berättade att verket planerar en konferens i höst om kommunikationsfrågorna i skärgården. Vid pennan: Birgitta Rhodin 8