SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Transkript

1 SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND NYHETSBREV NR 8 16 juni 2004 Sid 1 SRF styrelsemöte på Gräsö I mitten på maj samlades SRF till styrelsemöte på Rävsten utanför Gräsö i Norduppland. Mötets första dag ägnades åt Mål 2 projektet Skärgård för framtiden. Temat var skärgårdsbarnens skolor. En översikt av de aktuella frågeställningarna kring de små skolorna på kusten gjordes och ett underlag för vidare diskussioner kring skolfrågor. En konkret sak är vikten av erfarenhetsutbyte och bildandet av ett bra nätverk mellan skolorna. Mer om detta nedan. En guidad rundvandring på Rävsten genomfördes också där vi fick lära oss mer om orkidéer och andra arter ur Gräsöfloran. Därefter vidtog middag och trevlig samvaro på kvällen. Den 16 maj genomfördes det formella styrelsemötet. Där redovisades arbetsläget kring aktuella projekt. Under våren hålls ett antal internationella möten kring ö-frågor. SRF skall vara representerat vid dessa. Rapporter från mötena finns i detta nyhetsbrev. De nya reglerna som tillåter vattenskotertrafik diskuterades också. Mats Olsson informerade om företag som hört sig för om att starta scootersafari i Småland med 3-4 stycken fordon + passagerare. Ett möte med kommunen, länsstyrelsen och skärgårdsföreningarna kommer att hållas om detta. Efter styrelsemötet deltog som speciellt inbjudna från Östhammars kommun kommunstyrelsens ordförande Margareta Widén-Berggren (s), kommunalrådet Bengt Johansson (c) och kommunchefen Sten Huhta. Dessa redogjorde för kommunens syn på ett flertal olika skärgårdsfrågor. Det blev en givande och klargörande diskussion om problematiken med skolfrågor, bostäder m.m. innan hela församlingen packade sig ner i Ove Karlssons båt för att lämna Rävsten denna vackra vårdag. Skärgårdsbarnens skolor SRF har påbörjat ett arbete för att stärka ställningarna för skärgårdsbarnens skolor. Många gånger är skolorna upp till årskurs 6 mycket små. Antalet barn är litet samtidigt som krångliga resor restider gör det angeläget att hålla igång även små skolor. Flera lösningar finns med lokala initiativ. Många gånger är alternativet skolskjutsar till fastlandet. Men även där är det ofta små skolor och svårt att få ihop tillräckligt stora klasser. Vi vet att de små skolorna är "dyra" att driva för kommunerna. Samtidigt utgör de den tydliga signalen att kommunen vill att även skärgården skall leva även i framtiden. Utan en lokal skola eller bra lösning med skolskjutsar kommer troligen unga familjer att avstå från att bosätta sig i skärgården.

2 Sid 2 Ett sätt att stärka kustens små skolor är att de får ökat utbyte och stimulans mellan varandra. I den lilla skolan längst ut saknas ofta kollegor i samma situation i den egna kommunen. Man blir hänvisad till kontakterna i den egna kommunens organisation. SRF vill medverka till att skapa ett stimulerande och engagerande nätverk mellan små skolor på kusten. Där kan man utbyta erfarenheter och idéer som stimulerar arbetet. Genom ett samarbete med Leader+ programmet "Kustlandet" i Östergötland och Kalmar län startar en pilotverksamhet för att bilda ett sådant nätverk. Lärare från de cirka 30 små skolorna i kommunerna Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Västervik, Oskarshamn och Mönsterås samlas i ett seminarium på Koster nu i juni. Under 2004 kommer SRF att publicera en beskrivning av skärgårdsbarnens skolor (F-6 och F- 9), deras möjligheter och problem. Där kommer vi också att beskriva hur olika kommuner arbetar med skolskjutsfrågor från öar till sjöss och över isar. Kommunförbundet och Myndigheten för skolutveckling kontaktas i arbetet. Materialet skall publiceras i en rapport. Med den som stöd skall beslutsfattare uppmärksammas på situationen för kustens små skolor, en angelägenhet som kräver nationellt engagemang. Skärgårdarnas Riksförbund är angeläget om att komma i kontakt med kommuner som är intresserade av arbetet kring kustens små skolor. Kommunförbundets skolkonferens Mer skolfrågor. Svenska Kommunförbundet ordnade 17 maj i år, en konferens över temat "Små skolor - avveckling eller utveckling". Bakgrunden är ett minskande elevunderlag i låg- och mellanstadiet samtidigt som kostnaderna för gymnasieskolan ökar. Kommunerna har alltså besvärliga frågor kring omprioriteringar. I samverkan med Småkom, hölls konferensen. SRF deltog med en information om vårt projekt kring skärgårdsskolorna. Bland många glesbygdskommuner finns bra exempel på hur man hanterar situationen. Ytterligare underlag finns från Glesbygdsverket i skriften "skolan mitt i byn", samt "Krympa utan att stympa" från Kommunförbundet, Skärgård för Framtiden - SRF:s Mål 2 projekt Det är allt svårare för många att samlas i ett aktivt engagemang för samhällsfrågor. SRF, som förbund för landets skärgårdsföreningar har en allt viktigare uppgift i att stödja och inspirera människorna inte minst i de glest befolkade skärgårdsområdena. SRF skall genom konkreta aktiviteter göra skärgårdsbor i hela landet delaktiga i ett framtidsinriktat utvecklingsarbete. Analyser av tio centrala teman som har stor betydelse för en året runt levande skärgård skall ske. Tillgången till bostäder, konkurrensen om bostäder och utveckling av en hyresmarknad Beskattningen av boendet, fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, boendekostnader Nya möjligheter för skärgården med ny teknik och distansarbeten Turismens utveckling. Dilemma mellan att bevara och öppna för större tillgänglighet Småföretagarnas villkor. Social ekonomi och kombinerade näringar. Uthålligt kustfiske. Lokal förvaltning, ökad förädling och fritidsfisket som resurs. Kulturlandskapets vård genom aktivt lantbruk. Bättre nationella regler för skärgården. Transporter med klokare organisation och bättre villkor. Fraktstöd för gods centralt

3 Sid 3 Skolor i skärgården är avgörande för en framtidstro. Nya metoder behövs. Miljöfrågorna med skärgårdsbornas perspektiv. Strandskyddet och nationella miljömål. I arbetet med de tematiska studierna skall vi också försöka belysa hur de olika frågorna behandlas i andra länders skärgårdsområden. En internationell jämförelse kan ge den nationella diskussionen ny spännvidd. Ungdomar och nybyggare Skärgårdens ungdomar stimuleras att själva bilda en plattform. Förbättrad sammanhållning mellan ungdomar från olika öar skapar utbyte, inspiration och framtidstro. De "nya" skärgårdsborna skall kartläggas. Familjer som valt att flytta ut i skärgården har ofta tagit beslut om livsstil och livskvalitet. En analys av de nya skärgårdsborna skall ske med beskrivning av faktorerna som styrde deras val att flytta till skärgården. Idésamtal För att ge extra uppmärksamhet åt projektet skall två speciella aktiviteter genomföras. Dels en utmaning genom ett idésamtal med tankar om en "Skärgård för framtiden" där några fritt tänkande personer från kulturens, vetenskapens och det offentliga livets värld deltager. En dokumentation av samtalet i form av en idébok skall ske. Eventuellt också medverkan av TV. Demokratifrågan Landets skärgårdsområden är ofta mindre delar av fastlandskommuner. Skärgårdsbor är därmed sällan förtroendevalda i kommunala församlingar. Det är svårt att klara sådana uppdrag för en öbo. Framtidens skärgårdsbor måste få möjligheter att påverka utvecklingen trots detta. I projektet "Skärgård för Framtiden" skall problematiken beskrivas och förslag till nya utvecklingsvägar visas. Det gäller hur skärgårdsborna behandlas i planeringsprocessen. Den året runt levande skärgården borde lyftas fram som ett riksintresse. Hur kommuninvånarebegreppet som ger alla, folkbokförda eller inte, samma formella inflytande. Samt hur kommunalt utvecklingsarbete kan lyfta fram skärgårdsbornas röst bättre. Skärgårdskonferens 2006 Som avslutning på projektet "Skärgård för framtiden" bjuder SRF in kommuner och län till en konferens. Viktiga underlag för denna blir våra då publicerade tematiska studier, arbetet kring ungdomsfrågorna och de nya invånarna samt debatten om demokratifrågorna. Vid konferensen skall aktuell utveckling redovisas. Framför allt skall vi visa mångfalden i landets skärgårdsområden och goda exempel på positiv utveckling inom olika områden. Ekonomi och tid Projektets totala budget är 2.8 mkr och det finansieras genom EU-anslag från programmet Mål 2 Öarna, samt SRF:s eget anslag från näringsdepartementet. Projekttiden är Nationellt Skärgårdsforum på Arkö i Östergötland, Årligen återkommer ett möte som samlar statliga myndigheter och verk som arbetar med skärgårdsfrågor. Detta Nationella skärgårdsforum är mycket viktigt för att på ett tidigt stadium och något informellt få ett utbyte av information om vad respektive myndighet arbetar med just nu. Det är glesbygdsverket som ansvarar för forumet och mötet inleddes av nytillträdde generaldirektören Kerstin Wallin. Hon har varit relativt obekant med skärgårdsfrågorna men visade stort intresse och deltog aktivt hela tiden. Ansvarige "skärgårds"-tjänsteman på GBV är Inger Normark.

4 Sid 4 Sjöfartsverket Magnus Sundström redovisade Sjöfartsverkets organisation. Det blev en del frågor kring utredningarna om nedläggning av farledsfyrar mm. Det konstaterades att frågan ligger "i en låda" så länge men kan mycket väl aktiveras igen i budgetsammanhang. En inventering har visat att endast 33 fyrar/lotsplatser är av nationellt intresse att spara för kulturarvet. Resten kan läggas ner enligt storsjöfarten. Länsstyrelsen i Östergötland Kjell Schaerling, informerade om det fortsatta arbetet med miljömål i skärgården. Han visade viss besvikelse kring hur staten inte följt upp utredningen om "Miljö- och Hushållningsprogram". År 2003 uppvaktades t.o.m. miljödepartementet i denna fråga men utan resultat. Landshövding Björn Eriksson från Östergötland talade om vad landshövdingegruppen kan påverka i nationella frågor. Framför allt i lägen där sektorssamordningen har stora brister. Mål 2 Öarna Anneli Wirtén redovisade arbetet med Mål 2 Öarna. Av ca 245 miljoner kronor för hela projekttiden är det endast cirka 40 som inte är intecknade tom mars. Fördelningen är ungefär 2/3 för Gotland och 1/3 för skärgården vilket motsvarar befolkningstalen. Nästan alla projekt fungerar som planerat vilket anses vara bra - kanske jämfört med andra Mål 2 program. Information om resultaten och uppföljning skall dock förstärkas. Luleå Kommun Göran Wallin från Luleå kommun gav en bra bild av den stora satsning som sker i denna skärgård. Ett utmärkt exempel på vad man kan åstadkomma lokalt. Bland annat informerade han om ett Interreg projekt med "nordliga" deltagare som arbetar med hur man skall bättre ta betalt för natur/kultur upplevelser. Samtidigt kunde Göran peka på svårigheterna inom Mål 1 området att få projektpengar till relativt små skärgårdsprojekt där man är van vid mycket stora ramprojekt till offentliga aktörer. Riksantikvarieämbetet P.O.Remmare från Riksantikvarieämbetet talade om deras arbete med ny nationell strategi samt om hur olika län arbetar med kulturfrågor i Regionala Tillväxtprogrammen, RTP. Ett "indikator-projekt" skall utvecklas med koppling till RTP och strukturfonderna. RAÄ sammanställer också material kring skador på vrak. Man har också givit ett anslag för en konferens för kulturarbete längs kusten (Kustlag). Östersjösamarbetet fortsätter med bland annat ett tema kring fyrar. Nu går man vidare med frågor kring utveckling av gamla hamnar. Naturvårdsverket Ebbe Adolfsson presenterade hemsidan, med bokhandeln där man kan söka på "skärgård" och få reda på något av SNV:s arbete. Man har en delredovisning av miljömålet "kust och skärgård". SNV arbetar nu med vattendirektivet från EU. Underlag tas fram till de nya vattenmyndigheterna. Dessa skall starta Eventuellt blir det en webportal "vatten". Planeringsfrågor följs med tanke på kommande ICZM (kust zon planering). Ett pilotprojekt är forum Skagerak och eventuellt blir det ett för Stockholm/Åland/Åboland. Värmdö kommun och eventuellt även Norrtälje har börjat med kustplaner. Norrtälje har just nu en fördjupad översiktsplan för skärgården ute på remiss.

5 Sid 5 Fiskeriverket Gun Brantäng berättade om kustfiskeutredningen och propositionen. Mycket av fiskevårdande arbete nu gäller att begränsa tillstånden. Regionala planer för kustfisket finns i alla kustområden utom i Bottenhavet - Bottenviken. Det finns också fem projekt om egen förvaltning på gång, t.ex. siklöjebeståndet i Bottenviken, kustfisket i Kalmar-Östergötland, räkfisket i Kosterområdet etc. En ny kartläggning av fritidsfisket skall ske i verkets regi Näringsdepartementet Niklas Liss-Larsson från Näringsdepartementet informerade om regeringens förordning om regionalt utvecklingsarbete, RUP. Detta är ett politiskt instrument på länsnivå som skall styra länsplaner om infrastruktur, regionala utvecklingsprogram och nationella program. Resurser från strukturfonder skall tillföras i enlighet med RUP. Han påpekade den risk som finns att skärgården som en marginell bygd, försvinner i hanteringen. En transportpolitisk proposition skall komma. Denna kommer att beröra skärgården. Här ingår bland annat det arbete som sker nu kring Vägverkets förslag om färjor mm. Regeringskansliet arbetar också med EU-frågorna och sammanhållningspolitiken. Målet är att få en logisk uppbyggnad och integrera den Europeiska utvecklingsstrategin med en nationell Svensk och en regional strategi. Det är givetvis svårt att utveckla denna kedja på ett logiskt sätt. EU-kommissionens förslag till EU-strategi är nu ute på remiss. SRF Vid Forumet redovisade SRF de aktuella frågor vi arbetar med nu. Det gällde främst vårt projekt Skärgård för Framtiden men även vårt internationella engagemang och de kontakter som skapas där. Mer om detta står på annan plats i detta blad. Mats Olsson gav också en uppskattad skildring av vardagsfrågorna i sin skärgård. Inger Normark avslutade Forumet med att varsla om en eventuell konferens i höst om kommunikationsfrågorna i skärgården med tanke på pågående utredningar. Glesbygdsverket hade ordnat ett mycket matnyttigt Forum i stålande väder på Arkö. Bohuslän och SIKO De två största skärgårdsorganisationerna i SRF har under våren haft sina årsmöten. Båda två har gengått byte på ordförandeposten. I Bohusläns Skärgårdsråd avgick Kjell Björkqvist efter mer än 15 års slit som ordförande. Han sitter dock fortfarande kvar i styrelsen. Som ny ordförande valdes Bert Ohlsson från Klädesholmen, känd kämpe i frågorna kring boendeskatterna. Ny vice ordförande blev Dag Lundman från Hamburgsund. SIKO, Stockholms skärgårdsföreningars förbund, har valt Sune Fogelström, företagare från Möja som ordförande efter Pia Södergren från Sandhamn som nu avgått efter sju år. Somme vice ordförande omvaldes Barbro Nordstedt från Söderöra. Boendefrågor, seminarium på Koster i september SRF styrelsemöte på Koster kompletteras med en seminariedag den 17.9 kring boendefrågor. Detta är sedan flera år ett av SRF:s viktigaste teman med en rad centrala frågeställningar. Det handlar om tillgång till nya bostäder och den svåra konkurrensen om befintliga hus. Kommunernas möjligheter att styra planeringsprocessen - bopliktfrågan. Dessutom finns en rad aktuella projekt kring

6 Sid 6 boendefrågor både på Västkusten och i Stockholms skärgård. På Koster finns ett av få exempel där ett kommunalt allmännyttigt bostadsbolag byggt hyreshus. SIKO hyresbostäder SIKO har genomfört ett Mål 2 projekt kring hyresboende i skärgården. Det har blivit allt svårare att få nya permanent boende på öarna. Konkurrens med fritidshusmarknaden har resulterat i höga fastighetspriser så normalinkomsttagare kan inte längre köpa hus i skärgården för att bo där permanent. Projektets syfte är att underlätta bygge av hyresbostäder i Stockholms skärgård. Det handlar om att öka det lokala engagemanget, underlätta för dem som vill genomföra projekt och att skapa arbetstillfällen genom att byggnationen ökar. Mål har satts upp. Det gällde att göra en förstudie med inventering av behovet av bostäder och inventera lämplig mark och lämpliga hus för permanentboende. En studie skulle också göras över möjligheten att starta ett gemensamt förvaltningsbolag. Projektet pågick mellan september 2003 och maj Det genomfördes i samarbete med skärgårdskommunerna och deras fastighetsbolag, länsstyrelsen, landstinget och flera företag och organisationer. Projektet har fått stor publicitet. Fastighetsbolag Ett förslag till affärsplan, bolagsordning samt konsortialavtal för att bilda ett fastighetsbolag är presenterat. Det är ett bolag till största delen ägt av kommunerna men där SIKO har en avgörande roll. Bolaget ska ha en sådan konstruktion att det för framtiden säkerställer ett permanent hyresboende i skärgården. Det ska inte bli ett allmännyttigt bostadsbolag utan få en speciell konstruktion med stark lokal förankring med möjlighet till lokalt delägande. Förslaget har bemötts positivt av de flesta myndigheter. På mötet med det interkommunala skärgårdsrådet i april enades kommunrepresentanterna att tillsätta en tjänstemannagrupp för att få fram ett underlag till beslut under hösten För att närmare undersöka marknaden och behovet så startades en hemsida, där intresserade av bosättning i skärgården kan göra en intresseanmälan. Hittills har över 800 personer gjort detta. Hemsidan har väckt ett stort intresse. Där finns också en möjlighet för markägare som är villiga att upplåta mark för hyresboende, att anmäla intresse. Titta på CPMR, Islands Commission, möte i Mariehamn Många av de europeiska regionerna ("länen") utmed kusterna är organiserade i CPMR, Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe, Organisationen har i över 30 år påverkat beslutsfattarna på EU nivå. När det gäller ö-frågor sker det genom deras ö-kommission där 25 ö- regioner är med. Från Svensk sida endast Gotland. Organisationen är numera mycket angelägen att de små öarnas nätverk, ESIN, är en välkommen och aktiv deltagare vid deras möten. Ö-kommissionens årliga konferens hölls i maj på Åland. Temat gällde frågorna kring det kommande Fördraget i EU som just nu slutförhandlas. Öarnas problematik behandlas där på ett antal ställen vilket är mycket viktigt. Ju mer öarnas speciella situation framhålls i Fördraget, desto lättare blir det att under kommande år begära att också speciell hänsyn skall tas till öarna. Det kan gälla strukturfondernas inriktning, undantagsregler kring statligt stöd, etc.

7 Sid 7 En stor fråga var också att redovisa läget i arbetet med att påverka sammanhållningspolitiken, EU:s regionalpolitik under kommande budgetperiod år Arbetet är koncentrerat på att påverka innehållet i den "tredje sammanhållningsrapporten" som publicerades i februari. Den viktigaste frågan är att speciellt befästa begreppet "Territoriell sammanhållning" som ett komplement till ekonomisk och social sammanhållning i det framtida Fördraget. Den territoriella sammanhållningen riktar sig främst till befolkningen på öar, bergsområden och glest befolkade områden, för att dessa regioner skall kunna följa med i den Europeiska utvecklingen. ESIN fick tala vid konferensen och presentera organisationen och de frågor man arbetar med. SRF är en av sex medlemmar i ESIN. Representanter från Finland, Skottland och Sverige var i Mariehamn. Generalsekreteraren för CPMR talade också planerade aktiviteter kommande år. Han nämnde områden som statligt stöd, territoriellt samarbete, landsbygdsutveckling, energi och transport. Även Näringsdepartementet deltog och talade om Svenska erfarenheter av gränsöverskridande samarbete med exemplet "Skärgårdssamarbetet" Sverige - Åland - Finland. Skärgårdssamarbetet, möte i Mariehamn, 18.5 Skärgårdssamarbetet är ett Interreg IIIA projekt som skapat för skärgårdarna längs Svealandskusten, i Egentliga Finland och västra Nyland samt Åland. Det största projekt man drivit de senaste åren är Skärgårdssmak, vilket nu är slutfört och man söker nu nya idéer och projekt att driva efter att perioden med Interreg IIIA avslutas Temat för årets möte var Strategier och projekt för skärgårdsregionens framtid, Moderator för mötet var styrelsens ordförande Berndt Festin. Sune Fogelström, ny ordförande i SIKO, berättade om hur man valt att alltmer arbeta i projektform för att hitta lösningar för utpekade problem. SIKO presenterade önskan om intensivare samarbete mellan organisationer inom Interreg-området. På finska och åländska sidan finns små kommuner man kan ha närmare kontakt med, men man saknar organisationer för de fastboende som SIKO och SRF. SIKO:s tre EU-lotsar, ett Mål 2 projekt, presenterade sin verksamhet som går ut på att hjälpa skärgårdsbor att få tillgång till stöd genom EU- medel eller andra nationella finansieringsmöjligheter för att kunna utveckla skärgården. Pia Södergren från SIKO presenterade hyresbostadsprojeket. En inventering av behovet av hyresbostäder har gjorts via hemsidan Intresset har varit mycket stort och markägare som velat upplåta mark för bostadsbyggande har kunnat anmäla sitt intresse. En affärsplan och ett förslag till bolagsordning för ett interkommunalt bostadsbolag har gjorts. Nu avvaktar man besked från kommunerna hur man ställer sig till förslaget. Mer om detta på annan plats i nyhetsbrevet. Martin Öhman, Region Åboland, redogjorde för olika Framtidsscenarier för Åboland om år. Bakom projektet står bl.a. Skärgårdsinstitutet vid Åbo akademi. Fyra scenarion beskrivs; Jordfast teknologitro, Lugnets hemvist, Nya vindar och globala påverkningar samt Ekologisk och livskraftig skärikultur. Dagen avslutades med en diskussion kring strategier och projekt för skärgårdsregionens framtid. Flera förslag fördes fram, t.ex. bevarande av kulturlandskapet, större Interreg-område

8 Sid 8 med t ex Estland, satsningar på koloniverksamhet, båtlivsutveckling och andra turistprojekt, nätverkssatsningar samt satsningar för skärgårdens barn och ungdomar. SRF:s representant på mötet och rapportör var Joel Nordstedt. ESIN uppmärksammas på EU-nivå ESIN; European Small Islands Network, har uppmärksammats av EU-kommissionen. Under det Irländska ordförandeskapet arrangerades en stor konferens i Galway på Irland, maj, med 200 delegater från alla medlemsländernas regeringskanslier inklusive en del ansvariga ministrar på plats. Temat var utveckling av sammanhållningspolitiken genom att tillföra den territoriella dimensionen. Idag gäller ekonomisk och social sammanhållning. Med det territoriella begreppet är viljan tydlig att inte lämna några geografiska utsatta regioner på efterkälken i utvecklingen inom EU. Speciellt riktade man sig till befolkningen på öar, bergsområden och mycket glest befolkade regioner. Konferensen inleddes med redovisningar av situationen på bland annat öar. Där var alltså ESIN inbjuden att presentera läget bland de mindre öarna inom EU. Ordföranden i ESIN, Bengt Almkvist från Sverige och SRF, gav en översikt av förhållandena för de cirka öborna på över 1100 bebodda mindre öar inom EU. Ett centralt problem som beskrevs är att dessa öar inte på allvar räknas in i EU:s statistik och regelverk kring åtgärder. De stora ö-regionernas situation presenterades av Jean-Didier Hache från CPMR, Islands Commission. Av de sammanfattande diskussionerna framgick tydligt värdet av att nå en gemensam syn på hur geografiskt utsatta regioner kan stödjas med dels riktade strukturfonder och dels lättnader i reglerna kring statliga stöd. Med ett uttalat stöd inom EU för begreppet territoriell sammanhållning både i det kommande nya Fördraget och i sammanhållningspolitiken för så får öborna i Europa bra argument inför de nationella prioriteringar som oundvikligen skall göras vartefter. Med medverkan i Galway har fortsatta kontakter med EU-kommissionen underlättats betydligt. ESIN betraktas som en respekterad part som talar för de små öarnas villkor inom EU. Påtagliga resultat märktes direkt genom intresse från Estland, Grekland och Italien att följa ESIN:s arbete. ESIN European Small Islands Network, ESIN, kommer att hålla sitt 4:e årliga möte, 1-3 september på ön Eigg, Inre Hebriderna i Skottland. Där kommer ett förslag om att ombilda nätverket till en organisation att behandlas. Det är frågan om en federation eller ett förbund med bland annat regler för hur ny medlemmar skall kunna anslutas. Dessutom skall det stora Interreg projektet "Inter Island Exchange" påbörjas. Remiss, Regionala tillväxtprogram Varje län skall upprätta Regionala Tillväxtprogram, RTP. Dessa, som beslutas antingen i respektive länsstyrelse eller i motsvarande regionförbund, skall vara centrala verktyg för långsiktigt arbete för hållbar regional utveckling. Redan 2002 fick alla län uppdrag att ta fram program för åren Sedan har alla dessa granskats och stora brister har konstaterats, så regionerna har fått komma in med kompletteringar. Vi kan konstatera att skärgårdarnas intressen lyser med sin frånvaro i dessa program. Det är allvarligt eftersom programmen kommer att ligga till grund för hur länens resurser skall styras.

9 Sid 9 De flesta program skall få ytterligare kompletteringar, främst om miljö- och jämställdhetsfrågor. SRF har nu fått möjlighet att yttra sig kring programmen. Vi kommer att skriva dels till respektive region och till regeringen och påpeka betydelsen av regionalpolitisk uppmärksamhet kring öarnas och skärgårdsområdenas situation. Regionerna måste tydligt ta med dessa i programmen för att visa sin vilja att stödja dessa bygders utveckling. Remisstiden är för regionerna satt till den 15 september. Remiss Vägverkets uppdrag kring enskilda vägar Vägverket har fått ett uppdrag av regeringen att redovisa en modell för ekonomisk styrning av enskilda vägar. Bakgrunden är "BREV"-utredningen, SOU 2001:67 från juli Viktiga frågor för SRF som statligt övertagande av broar och finansiering av färjetrafiken behandlas. Den heta potatisen har gällt avgiftsfinansiering av de "gula färjorna". Remisstiden är 6 september. Ett stort antal kommuner har också fått i uppgift att lämna remissvar. Remiss, EU Kommissionens 3:e sammanhållningsrapport SRF har fått i uppgift att till Näringsdepartementet lämna en remiss över EU kommissionens förslag till framtida sammanhållningspolitik i den 3:e sammanhållningsrapporten. Detta material är av mycket stor betydelse och reglerar strukturfondernas utformning och utnyttjande åren Vi kan konstatera att det svenska remissförfarandet är för sent för att påverka innehållet i rapporten som kom i februari. Under ett antal större konferenser under våren har olika grupper lagt sina synpunkter och de slutliga skrivningarna kommer nu. I juli beräknas en förordning presenteras som underlag för förhandlingar i Ministerrådet. Alltså kommer SRF:s remissvar att inriktas på Sveriges position i de kommande slutförhandlingarna. Rapporten skall publiceras på svenska i juni. Se DG Regio:s hemsida: Remisstiden är till 16 augusti. Seminarium om Kustkultur Riksantikvarieämbetet har tagit initiativ till en samverkan om kustkulturen med Norsk modell som förebild. Det är att samla hembygdsföreningar, föreningar kring allmogebåtar och segelfartygs i en regionala "kustlag" samt en riksorganisation. I en förstudie är målsättningen att förvalta kulturarvet längs kusten men man säger också att man vill arbeta för hållbar utveckling och balans mellan olika intresseområden. Två Kustlag finns idag; Södermanlands och Södra Bottenhavet. I den 18-sidiga översikten av olika aktörer, utredningar och ställningstaganden, lyckas man undvika att nämna Skärgårdarnas Riksförbund, trots att man väl känner till vår existens och verksamhet. En kärnfråga är givetvis att SRF enbart representerar den bofasta befolkningens intressen. Ny landsbygdsutredning på gång - med fel tidtabell En stor landsbygdsutredning kommer att tillsättas. I utvärderingen av Glesbygdsverket 2003 föreslogs detta liksom även senare jordbruksutskottet. Minister Lövdén gav ett löfte om detta vid landsbygdsriksdagen i Ystad i maj. Direktiven kommer att ges före sommaren. Det blir troligen en bred utredning på strateginivå fram till SRF bedömer att detta kan bli att komma med jästen efter degen i ugnen är redan allt väsentligt arbete klart kring utnyttjandet av strukturfonder och LBU-resurser.

10 Sid 10 Ny stor statlig kustutredning, ICZM? Efter förstudier på EU-nivå pågår i regeringskansliet arbete kring en stor kustutredning inför kommande EU-direktiv om "integrerad kust zon förvaltning". Den svenska utredningens direktiv skulle egentligen redan presenterats men ännu hörs inget från miljödepartementet. En viktig fråga är om huvudansvaret går till Boverket eller till Naturvårdsverket. EU-valet Efter förra helgens EU val börjar det klarna vilka som blir Sveriges företrädare i EU-parlamentet under kommande år. SRF välkomnar en skärgårdsrepresentant för första gången. Lena Ek (c) bor i Gryt i Östergötlands skärgård. SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND e-post info@skargardsborna.org Styrelsens arbetsutskott Ordförande Bengt Almkvist Vice ordförande Kjell Björkqvist Missjö, Sankt Anna Styrsö Hamnväg 18, Styrsö bengt.almkvist@sanktanna.com kjell.bjorkqvist@stadshuset.goteborg.se Kassör Anne Forslund ledamot Mats Ohlsson Styrsvik, Runmarö Marsö, Figeholm anne@rlh.se mats.ssf@telia.com