Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum:

Relevanta dokument
(Prop. 2005/06:115, bet. 2005/06:SoU26, rskr. 2005/06:301, SFS 2006:493) läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning

Riktlinjer för Läkemedelshantering

Gunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Leif Klingensjö. Sektionen för äldreomsorg och sjukvård

Meddelandeblad. En ny hälso- och sjukvårdslag. Bakgrund/Allmänt. Nr 3/2017 Oktober Mottagare: Landsting, kommuner, privata vårdgivare

3.2 Akutläkemedelsförrådets innehåll Aktuell lista över akutläkemedelsförrådens innehåll, se bilaga 1.

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Cirkulärnr: 1996:141 Diarienr: 1996/2651. Datum:

Lokal läkemedelsinstruktion

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Socialstyrelsens författningssamling

Ansvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård

Rutin läkemedelsförråd/närförråd

Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Kronobergs län gällande insatser inom somatisk hemsjukvård Gäller fr.o.m.

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Dagverksamhet och Daglig verksamhet

Riktlinje för bedömning av egenvård

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

Den 1 januari 1992 ändras 4 socialtjänstlagen (SoL) så att socialnämnden inte längre är en obligatorisk nämnd.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Kostnadsfördelning mellan landsting och kommun. Vilhelmina kommuns särskilda boenden

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Övertagandet av HSL i LSS-verksamheter

Överenskommelse mellan Stockholms läns land s- ting och Stockholms stad om hälso- och sjukvårdsansvar

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering

Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

Cirkulärnr: 2000:138 Diarienr: 2000/2955 Handläggare: Margareta Erman Sektion/Enhet: Sektionen för Socialtjänst Datum: Mottagare:

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Riktlinjer för läkemedelshantering inom särskilt boende/dagverksamhet

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Rutin för kommunala akutläkemedelsförråd (KAF)

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Rutin för dosdispenserade läkemedel

Maria Åling. Vårdens regelverk

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Cirkulärnr: 1996:180 Diarienr: 1996/3324 Förbundsjurist Siv Ann Andermyr/GR

Hemsjukvård 2015 inriktning

1(11) Egenvård. Styrdokument

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Patientsäkerhetsberättelse för år Äldre- och handikappnämnden, Lidingö stad

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Läkemedel - Dosexpedition

SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Sektor Stöd och omsorg

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11

Riktlinjer för lokal läkemedelshantering för kommunal hälso- och sjukvård Falkenbergs kommun

Slutbetänkande av nya apoteksutredningen SOU 2018:53 Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m.

Hemsjukvård i Hjo kommun

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Kommunala akutläkemedelsförråd KAF Tobias Carlsson, apotekare Närhälsan, Marie Elm, MAS

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)

Handlingsplan för utebliven levarans av dosdispenserade läkemedel.

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Datum RAMAVTAL OM LÄKARMEDVERKAN I DEN KOMMUNALA HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Rutin fast vårdkontakt

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL

Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre

Kvalitetsbestämmelser för utförare av kommunala insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen, verkställande delegerad/ordinerad personal

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

Information vård och omsorg

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Läkemedelsinstruktion för elevhälsans medicinska insats

Överenskommelse avseende ansvar för den somatiska hemsjukvården mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Läkemedelshantering inom kommunal hemsjukvård Riktlinje Malmö stad

Transkript:

Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2002-09-26 Mottagare: Äldreomsorg Sjukvård Omsorg/Handikapp Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Rubrik: Förändrade läkemedelsförmåner för äldre

2002:88 Sektionen för äldreomsorg och sjukvård 2002-09-26 Gabriella Kollander Fållby Äldreomsorg Sjukvård Omsorg/Handikapp Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Förändrade läkemedelsförmåner för äldre Svenska Kommunförbundet får härmed uppmärksamma kommunerna på den nya lag om läkemedelsförmåner (2002:160) och de ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763) 3e och 18 d som gäller från och med 1 oktober 2002. Till grund för bestämmelserna ligger: Utredningen: SoU 2000:86 Den nya läkemedelsförmånen. Regeringens proposition 2001/ 02:63 De nya läkemedelsförmånerna. Socialutskottets betänkande SoU 2001/02:10, Betänkande av utredningen om nya läkemedelsförmånen. Bakgrund Ädelreformens mål att äldre och funktionshindrade i högre grad skall ges möjlighet att få sina behov tillgodosedda på ett sätt som är integrerat i boende och vardagsliv, skall ligga fast. Detta innebär att personer som kan sköta sina läkemedel själva ska göra det i enlighet med nuvarande bestämmelser. Grunden för läkemedelshantering i öppen vård är att den enskilde själv svarar för sin medicinering och att förskrivning sker via recept eller dosdispensering via Apoteket AB. De vårdtagare som får läkemedel förskrivna via individuella recept eller via Apotekets dosdispensering betalar sina läkemedel upp till högkostnadsskyddet som tidigare. Äldre personer lämnar idag sjukhusen med kvarstående såväl omvårdnadssom sjukvårdsbehov. Detta ställer stora krav på den kommunala äldreom-

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 2002-09-26 2 sorgen men även på läkarinsatser från landstingen. Många vårdtagare i olika former av äldreboende och även vårdtagare ordinärt boende som får sjukvård i hemmet, har inte själva möjligheten att svara för sin läkemedelshantering Vid de särskilda boendeformerna för äldre finns ofta särskilda läkemedelsförråd där de boendes läkemedel förvaras i personliga förpackningar och/eller i dosförpackningar som Apoteket AB levererat. I förråden finns i allmänhet också ett antal läkemedel (akutförråd) att användas för de boende när behov uppstår antingen genom individuella ordinationer eller ordinationer enligt läkares generella direktiv. Dessa frågor regleras närmare i Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården ( 2001:17 ) Personer med betydande sjukvårdsinsatser, svåra somatiska sjukdomar och personer med demens saknar ofta möjligheter att på ett säkert sätt svara för sin egen läkemedelshantering. Det innebär att personalen sköter läkemedelshanteringen ungefär på samma sätt som inom den slutna sjukvården. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan ansvarar för att det finns rutiner för läkemedelshanteringen inom kommunen. Kassationen av läkemedel är enligt samstämmiga uppgifter betydande inom de särskilda boendena. Förpackningar och dosdispenserade läkemedel måste många gånger kasseras därför att den äldres sjukdomsbild förändras. Detta kräver fortlöpande anpassning av läkemedelsförskrivningarna. Det kräver också omfattande arbete för personalen och betydande administration i sa m- band med ordinationsändring. Akutförråd är i vissa situationer ett komplement till receptförskrivna eller dosdispenserade läkemedel för att läkemedelshanteringen ska vara praktisk, säker och kostnadseffektiv. På flera håll i landet har läkemedels kommittérna upprättat läkemedelslistor för läkemedel i akutförråd som kan ges av legitimerad sjuksköterska enligt generella direktiv från ansvarig läkare. Kostnadsansvaret för läkemedel ur akutförråd har varit en källa till problem mellan landsting och kommuner. I en del särskilda boenden har man inte haft tillgång till akutläkemedel. Brist på tillgång till akutförråd har för en del äldre inneburit att de hänvisats till akutsjukhus då de haft behov av akuta ordinationsändringar. Det förekommer att landsting och kommuner genom överenskommelser bibehållit fullständiga läkemedelsförråd på sjukhem som övertagits i samband med Ädelreformen. Då något lagstöd för att inrätta läkemedelsförråd i öppen vård hittills inte funnits har frågor kring kostnadsa n- svaret och hanteringen av vårdtagarnas egenavgift varit oklara och svåra att lösa. Den möjlighet som finns fr.o.m. 1 oktober 2002 att inrätta akutförråd eller fullständigt förråd förväntas bidra till förbättrad kvalitet i vården, ökad medicinsk säkerhet och minskad kassation av läkemedel. Det ger möjlighet för kommuner och landsting att anpassa hur läkemedelsförsörjningen ska orga-

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 2002-09-26 3 niseras utifrån vårdtagarnas behov och verksamhetens innehåll och klargör kostnadsfördelningen. Läkemedelsförråd kan inrättas Det framgår även i HSL 18 d att landstinget, efter framställan från kommunen får erbjuda samtliga som bor i en viss särskild boendeform enligt SoL 5 kap 5 2 st. eller i en del av en sådan boendeform läkemedel ur läkemedelsförråd vid det särskilda boendet. Sådana förråd får också inrättas inom den kommunala hemsjukvården. Läkemedel från sådana förråd skall vara kostnadsfria för vårdtagarna. Kommunen står i dessa fall för lokal och personalkostnaderna medan landstinget tillhandahåller läkemedlen. Sådana läkemedelsförråd kan antingen vara förråd som innehåller flertalet av de läkemedel som vårdtagarna behöver (fullständigt förråd) eller förråd enbart för vissa basläkemedel (akutförråd). Avgörandet om läkemedelsförråd skall inrättas eller ej bör föregås dels av en medicinsk bedömning av vårdtagarnas behov, dels av ett ställningstagande till verksamhetens innehåll. Av förarbetena framgår att det är önskvärt att det finns tillgång till sjuksköterska som är knuten till det särskilda boendet dygnet runt, där fullständiga förråd upprättas. Den enskilde har alltjämt kvar möjligheten att få sina läkemedel via recept eller dosexpedition via Apoteket AB. I sådana fall får den enskilde betala den egenavgift som alla ska betala inom läkemedelsförmånerna. En förutsättning för att inrätta läkemedelsförråd är att landsting och kommun är överens om det. Kostnadsfria läkemedel till vissa äldre Äldre som är bosatta i särskilda boenden enligt SoL 5 kap 5 2 st. samt vårdtagare som får hemsjukvård genom kommunen kan fr.o.m. 1 oktober 2002 erbjudas kostnadsfria läkemedel från läkemedelsförråd. Varje vårdtagare skall erbjudas att utnyttja den förmån det innebär att utan egenavgift få läkemedel ur förrådet. Möjligheten att få kostnadsfria läkemedel gäller även personer där landstinget ansvarar för hemsjukvården. I de fall kommunen inte inrättat läkemedelsförråd i enlighet med lagen, så har vårdtagaren inte rätt till kostnadsfria läkemedel. Fullständiga läkemedelsförråd och de kostnadsfria läkemedlen är i första hand är tänkta att inrättas inom hemsjukvård eller ett särskilt boende där vårdtagare vårdas som har allvarliga sjukdomar, vårdas i livets slut eller har svåra demenstillstånd som innebär behov av täta ändringar i läkemedelsordinationen hos den enskilde Vid andra särskilda boenden för äldre kan finnas behov av att få läkemedel på grund av akuta tillstånd. Akutförrådet är då ett komplement till att den enskilde får läkemedel förskrivna via recept eller dosdispensering via Apote-

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 2002-09-26 4 ket AB. Läkemedel ur ett sådant akutförråd ska vara kostnadsfria för den enskilde Personer som inte omfattas Lagen ger inte möjlighet att inrätta läkemedelsförråd vid bostäder med särskild service för funktionshindrade enligt SoL 5 kap 7 3 stycket och LSS 9 p 8-9. Det innebär att personer bosatta i sådana boenden inte får rätt till kostnadsfria läkemedel enligt den nya lagen (2002: 160) om läkemedelsförmåner m.m. Vad skall finnas i läkemedelsförråden Då det gäller innehållet i såväl akutförråd som i fullständigt läkemedelsförråd bör landstingets läkare avgöra detta tillsammans med den medicinskt ansvariga sjuksköterskan i kommunen. Krävs särskild personal vid läkemedelsförråden Författningen för läkemedelshantering inom sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen ändras inte med anledning av de förändrade läkemedelsförmånen för äldre. Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälsooch sjukvården ( 2001:17 ) gäller. Medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställer rutiner för läkemedels hante ring Vårdgivaren dvs. huvudmannen skall ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystem innehåller rutiner för läkemedelshantering. I de skriftliga rutiner som Medicinskt ansvarig sjuksköterska skall fastställa enligt samma författning, ingår bland annat, att upprätta rutiner och fastställa ansvarsfördelning vad gäller förvaring och rekvisition av läkemedel. Frågor med anledning av cirkuläret besvaras av Gabriella Kollander Fållby, tfn 08-452 77 90. SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Margaretha Spjuth Gabriella Kollander Fållby