Frågor och svar om upphandlingsskadeavgift 1. Vad är upphandlingsskadeavgift? Sedan sommaren 2010 har Konkurrensverket, som bland annat har till uppgift att arbeta för en effektiv offentlig upphandling, möjlighet att sanktionera sina beslut genom att ansöka om upphandlingsskadeavgift hos förvaltningsrätten. Upphandlingsskadeavgiften betalas in till staten och får inte överstiga 10 procent av upphandlingsbeloppet eller maxbeloppet 10 miljoner kronor. 2. Vad gäller det aktuella fallet? Konkurrensverket anser att Akademiska Hus omfattas av lagen om offentlig upphandling (LOU), något som Akademiska Hus motsätter sig (se nedan). Konkurrensverket har ansökt om upphandlingsskadeavgift hos Förvaltningsrätten i Uppsala gällande Akademiska Hus generalentreprenad i samverkan av nya Veterinär- och husdjurscentrum (VHC) i Uppsala. Hyresgäst är Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppdraget har gått till Skanska och är värt totalt cirka 1,1 miljarder kronor. 3. Vem hålls ansvarig i en ansökan om upphandlingsskadeavgift? Det är den juridiska personen som hålls ansvarig vid ett beslut om upphandlingsskadeavgift i förvaltningsrätten. I detta fall är det Akademiska Hus Uppsala. 4. Hur länge har Akademiska Hus känt till detta? Frågan om Akademiska Hus och andra statliga bolag ska omfattas av LOU eller inte har diskuterats under lång tid. Konkurrensverket har tidigare gjort bedömningen att Akademiska Hus är att betrakta som en upphandlande myndighet som därmed ska tillämpa LOU. Akademiska Hus har konsekvent motsatt sig detta liksom flera andra statliga bolag. 5. Hur ställer sig Akademiska Hus till att Konkurrensverket har ansökt om upphandlingsskadeavgift till förvaltningsrätten? Vi tycker det är bra att frågan om Akademiska Hus ska omfattas av LOU eller inte prövas. Akademiska Hus verkar på en konkurrensutsatt marknad och bedriver en kommersiell verksamhet. Vår styrelse har därför beslutat att vi inte ska tillämpa LOU. Mot bakgrund av att Konkurrensverket tidigare bedömt att Akademiska Hus är en upphandlande myndighet i LOU:s mening har vi förväntat oss en juridisk prövning och ser nu fram emot att få klarhet i vad som ska gälla framöver.
6. Varför anser sig inte Akademiska Hus omfattas av LOU? Vi anser att Akademiska Hus verkar på en konkurrensutsatt marknad och bedriver en kommersiell verksamhet, en uppfattning som bland annat finansutskottet uttalat. Om ett statligt bolag bedriver kommersiell verksamhet ska det inte omfattas av LOU. Det är i skattebetalarnas intresse att Akademiska Hus är ett konkurrensraftigt bolag som kan skapa kunskapsmiljöer anpassade efter universitetens och högskolornas behov. Med LOU riskerar våra ofta komplicerade byggprocesser att ta längre tid. Därmed är risken också att de blir dyrare, vilket i förlängningen drabbar både hyresgäster och skattebetalare. Dessutom försämrar det Akademiska Hus villkor i förhållande till de privata konkurrenterna och minskar möjligheten till flexibilitet gentemot universiteten och högskolorna. 7. Varför tar upphandlingarna längre tid med LOU? En upphandling enligt LOU kan begäras överprövad av en leverantör som anser sig ha lidit skada eller riskerar att lida skada till följd av fel i upphandlingen. Handläggningstiderna kan då uppgå från några månader upp till något år om ärendet prövas i samtliga instanser: förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen. För den berörda hyresgästen kan detta få långtgående konsekvenser, exempelvis om de sagt upp ett tidigare hyreskontrakt och står utan lokaler på grund av förseningarna. 8. Följer andra statliga bolag LOU? Det finns 57 bolag som hel- eller delägs av staten och de flesta och största av dem tillämpar inte LOU. Ett tiotal statliga bolag följer i dag LOU, bland andra Svenska Spel, och Swedavia, eftersom deras verksamhet inte är konkurrensutsatt på samma sätt som Akademiska Hus verksamhet är. 9. Vad tycker Akademiska Hus om LOU som sådan? Det är bra att LOU finns för att säkerställa att skattepengar används på rätt sätt, men regelverket är inte avsett för konkurrensutsatt verksamhet. Akademiska Hus verkar på en konkurrensutsatt marknad och liksom de andra statliga bolag som gör det tillämpar vi inte LOU. 10. På vilket sätt är det bättre för skattebetalarna att Akademiska Hus inte tillämpar LOU? Det är i skattebetalarnas intresse att Akademiska Hus är ett konkurrensraftigt bolag som kan skapa kunskapsmiljöer anpassade efter universitetens och högskolornas behov. Med LOU riskerar våra ofta komplicerade byggprocesser att ta längre tid. Därmed är risken också att de blir dyrare, vilket i förlängningen drabbar både hyresgäster och skattebetalare. Dessutom försämrar det Akademiska Hus villkor i förhållande till de privata konkurrenterna och minskar möjligheten till flexibilitet gentemot universiteten och högskolorna, vilket i förlängningen 2
påverkar deras möjlighet att utveckla sina verksamheter. 11. Kan Akademiska Hus själva se några brister i upphandlingen av VHC? Akademiska Hus har omfattande rutiner och policys vid upphandlingar, som till stora delar överensstämmer med kraven i LOU. Den aktuella upphandlingen har följt våra rutiner, vilket bland annat innebär att vi tillfrågade ett flertal seriösa entreprenörer som är av den storleken vi bedömde som nödvändig för att klara av ett stort och komplicerat bygge som VHC. Revisionsföretaget Deloitte har också granskat upphandlingen och kommit fram till att allt gått rätt till. 12. Finns fler upphandlingar som gått till på liknande sätt? Akademiska Hus tillämpar inte LOU vid några upphandlingar, men har omfattande interna rutiner och policys som tillämpas istället. En leverantör som anser att upphandlingen inte gått rätt till kan redan i dag begära överprövning till förvaltningsrätten. Genom åren har förvaltningsrätten aldrig gjort någon sådan prövning. 13. Hur gick upphandlingen av VHC till? Totalt tillfrågandes fem byggentreprenörer om de ville delta i upphandlingen, tre av dem lämnade anbud. En av anbudsgivarna avvek från förfrågningsunderlaget genom att de ville använda installationsentreprenörer de är vana att arbeta med. Eftersom konsekvensen av detta skulle bli att dessa entreprenader inte upphandlades i full konkurrens, uteslöts det anbudet ur den vidare utvärderingsprocessen. De två återstående anbuden utvärderades efter de kriterier som viktats i förfrågningsunderlaget. Kriterierna var organisation, arvode, timpriser för tjänstemän, kompletteringar och eventuella förbättringar av det samverkansupplägg som Akademiska Hus föreslagit samt referensobjekt. Därefter tog Akademiska Hus referenser och intervjuade de två återstående anbudsgivarnas nyckelpersoner. Intervjuerna gjordes i samarbete med en professionell rekryterare och anbudsgivarnas organisationer poängsattes. Vid den samlade utvärderingen bedömdes Skanskas anbud som det bästa och en förhandling om samverkansavtal påbörjades med dem. 14. Kan Akademiska Hus garantera att allt gått rätt till i samband med upphandlingen? Vi har bett revisionsföretaget Deloitte att göra en granskning av upphandlingen. Deloitte anser att upphandlingen gått till på ett korrekt och riktigt sätt. 3
15. Vilka är Akademiska Hus konkurrenter/vilka andra fastighetsbolag tillhandahåller lokaler för universitet och högskolor? Det finns sammanlagt ett 30-tal större aktörer som hyr ut lokaler till universitet och lärosäten i Sverige, bland andra Vasallen, Vasakronan, Chalmersfastigheter, Stiftelsen Clara, Statens Fastighetsverk och Wallenstam. Därutöver finns ett stort antal mindre aktörer. 16. Hur stor marknadsandel har Akademiska Hus? Akademiska Hus marknadsandel har minskat över tid och var 64 procent år 2010. Vi är den ledande hyresvärden för universitet och högskolor. 17. Vilka rutiner har Akademiska Hus för att säkerställa att upphandlingar går till på rätt sätt? Sedan Akademiska Hus bildades 1993 har vi haft långtgående riktlinjer och rutiner för upphandlingar, men inte tillämpat LOU. Det viktigaste i Akademiska Hus upphandlingar är att få en bred konkurrens med många anbudsgivare och att det som är mest förmånligt ur ett kostnads- och kvalitetsperspektiv ska väljas. Den urvalsprocess som vi använder överensstämmer till stor del med LOU, medan vi exempelvis inte använder LOU:s omfattande annonseringskrav. Våra riktlinjer styr exempelvis våra projektledare i hur upphandlingarna ska gå till, hur anbuden ska redovisas och hur olika anbud ska jämföras. Vi har dessutom en så kallad delegationsordning, som styr hur antalet personer på Akademiska Hus som måste godkänna en upphandling. Hur många personer detta är beror på hur stort belopp upphandlingen gäller. 18. Hur säkerställer Akademiska Hus att riktlinjerna efterlevs? De upphandlingsansvariga på Akademiska Hus regionala bolag har varit med och tagit fram riktlinjerna och alla medarbetare som arbetar med upphandling har fått innehållet presenterat för sig. Inom Akademiska Hus förs kontinuerligt diskussioner om upphandlingsfrågor och hur vi säkerställer att de går till på ett konkurrensutsatt och affärsmässigt sätt. Dessutom gör våra revisorer Deloitte nedslag i projektverksamheten och tittar på hur upphandlingarna har genomförts och redovisats. 19. Finns det några parallella fall? Det är första gången som Konkurrensverket ansöker om upphandlingsskadeavgift. Däremot har det prövats om ett statligt bolag är att betrakta som en upphandlande myndighet eller inte. Fallet gällde Svenska Spel, som prövats i länsrätten på Gotland och kammarrätten samt överklagats till regeringsrätten (har nu bytt namn till Högsta förvaltningsdomstolen) som dock inte meddelade prövningstillstånd. Båda instanserna kom fram till att Svenska Spel är ett offentligt styrt organ som ska tillämpa LOU. Målet gällde en upphandling av datornätverk och 4
supporttjänster som överklagats av en av anbudsgivarna. 20. Vad får det för konsekvenser om förvaltningsrätten beslutar att utdöma upphandlingsskadeavgift? Det skulle slås fast att Akademiska Hus är en upphandlande myndighet som ska tillämpa LOU i samband med upphandlingar. Vi upphandlar komplicerade entreprenader för att kunna skapa kunskapsmiljöer anpassade efter universitetens och högskolornas behov. Med LOU riskerar våra ofta komplicerade byggprocesser att ta längre tid. Därmed är risken också att de blir dyrare, vilket i förlängningen drabbar både hyresgäster och skattebetalare. Dessutom försämrar det Akademiska Hus villkor i förhållande till de privata konkurrenterna och minskar möjligheten till flexibilitet gentemot universiteten och högskolorna, vilket i förlängningen påverkar deras möjlighet att utveckla sina verksamheter. 21. Skulle en anmälan och beslut om upphandlingsskadeavgift påverka andra statliga bolags upphandlingar? Akademiska Hus vill inte spekulera i de vidare konsekvenserna av ett eventuellt beslut om upphandlingsskadeavgift. 22. Vilka möjligheter har Akademiska Hus att överklaga ett eventuellt beslut i förvaltningsrätten om upphandlingsskadeavgift? Beslut i förvaltningsrätten går att överklaga till kammarrätten och kan efter prövningstillstånd även prövas av Högsta förvaltningsdomstolen. 23. Kommer ni överklaga om ni åläggs att betala upphandlingsskadeavgift? Akademiska Hus vill inte föregripa prövningen utan avvaktar tills förvaltningsrätten har behandlat ärendet. 24. Hur skulle hyresgästerna påverkas om Akademiska Hus tillämpar LOU? Med LOU riskerar våra ofta komplicerade byggprocesser att ta längre tid. Därmed är risken också att de blir dyrare, vilket i förlängningen drabbar både hyresgäster och skattebetalare. Dessutom försämrar det Akademiska Hus villkor i förhållande till de privata konkurrenterna och minskar möjligheten till flexibilitet gentemot universiteten och högskolorna, vilket i förlängningen påverkar deras möjlighet att utveckla sina verksamheter. 5
25. Finns möjlighet för Akademiska Hus att undantas från LOU även om man är en upphandlande myndighet? I LOU finns undantagsregler som bestämmer i vilka situationer reglerna i lagen inte behöver tillämpas, men EG-domstolen har slagit fast att dessa undantag ska tillämpas restriktivt. Om ett bolag åberopar ett undantag för att kunna göra en direktupphandling och därmed frångå flera av kraven i LOU, måste bolaget själv kunna bevisa varför undantaget får tillämpas. 26. Vad säger ni i det yttrande som ni nu lämnat in till förvaltningsrätten? Tvärtemot vad Konkurrensverket påstår verkar Akademiska Hus på en konkurrensutsatt marknad. Det finns i dag ett 30-tal större aktörer som hyr ut lokaler till universitet och högskolor i Sverige och detta innebär för vår del att vi konkurrerar med både offentliga och privata fastighetsägare. Akademiska Hus gör gällande att bolagets verksamhet bedrivs på helt kommersiella grunder och på marknadsmässiga villkor. Vi gör affärsmässiga bedömningar vid varje affär och uthyrning och universitet och högskolor har en rätt att själva välja hyresvärd och, när det gäller nybyggnationer, även en skyldighet att konkurrensutsätta dem. 6